Öppna artikel - Inse

More documents

Recommendations

Info

Hur jag kom att forska om... Psykologtidningen har bett Gerhard Andersson, docent och psykolog i Uppsala, att som gästredaktör bjuda in några forskare att berätta om sin psykologiska forskning och sitt val av forskningsområde. Gästredaktören har ordet: Syftet med denna mini-serie ”Hur jag kom att forska om...” är att be några aktiva forskare beskriva sitt område och hur det kom sig att de fastnade för det ämne de studerar. I vetenskapliga sammanhang tillåts man sällan att vara personlig, men med tanke på hur hård konkurrens som föreligger inom forskarvärlden är det inte förvånande att man ofta finner ”eldsjälar” bakom projekten. Alla forskare önskar inget högre än att resultatet av deras forskning får en användning. Kanske är det en av drivkrafterna? Jag har avsiktligt försökt att få en bredd vad gäller ämnesområden i serien och hoppas att läsaren ser ”personen bakom forskaren”. I den andra <strong>artikel</strong>n beskriver Ata Ghaderi sitt arbete med ätstörningar. Området är särskilt intressant med tanke på att vi psykologer har så mycket att tillföra, både vad gäller förståelse av problemen och behandling. En del patienter kan gå flera år utan adekvat behandling och Atas studier tillför viktiga kunskaper som har en tydlig klinisk betydelse. staffan claesson Mitt intresse för psykologi började under mina tidiga tonår då jag läste en del om sofism och mysticism, vilket väckte många frågor som blev obesvarade. Efter att ha utvecklat en obotlig avsky for religion och politik, på grund av en del erfarenheter, och eftersom jag alltid haft en (o)vana att ge mig in på frågor som jag tyckt eller känt varit lite svåra att förstå intuitivt eller systematiskt valde jag att läsa psykologi. Jag kanske gillar utmaningar. Därför valde jag, direkt efter psykologlinjen, att arbeta med barn och ungdomar med beteendeproblem och autismspektrumsstörningar på Folke Bernadottehemmet. Jag tyckte då att det var mycket lättare att bedriva psykologisk behandling med vuxna, medan när man arbetar med barn och mäter och förväntar sig goda resultat måste man använda sig av metoder och angreppssätt som är mindre avhängiga av kognitiva processer, till skillnad från när man arbetar med vuxna, metoder som måste leda till konkreta förändringar. Efter ett tag började jag inse att varaktiga förändringar hos vuxna klienter likväl, även vad gäller kognitioner, kräver exponering, det vill säga att man förändras (kommer till insikt) via handling och på den vägen skaffar sig nya upplevelser, erfarenheter, känslor, föreställningar, förhållningssätt, beteenden etc. Enbart kognitiva förändringar räcker inte långt. Jag gjorde min psykologexamensuppsats inom området ätstörningar. Jag minns att det var också ett område som jag hade svårt att förstå. Hur kan man svälta sig, eller hamna i onda cirklar av hetstätning och olika kompensatoriska beteenden? Om bantning är en klar riskfaktor, varför utvecklar inte en större andel kvinnor ätstörningar? Jag valde att studera attityder, beteenden och antropometriska egenskaper hos unga 8 Psykologtidningen 23–24/02 martin odell
Ä TSTÖRNINGAR: KBT – metoden med störst effekt KBT har ofta god effekt vid behandling av patienter med bulimi. En viktig del i behandlingen handlar om att få patienten att bli mindre upptagen av tankar på vikten och på hur kroppen ser ut. – I linje med den teoretiska modellen i KBT-behandling av bulimia nervosa har man, i empiriska studier, sett att om man inte lyckas minska upptagenheten av vikt och figur så ökar risken för återfall i mycket hög grad. Det skriver Ata Ghaderi i den andra delen i Psykologtidningens serie om tillämpad forskning. flickor och deras föräldrar för att se vilka faktorer kunde predicera och förklara utvecklingen av ätstörningar. Jag hoppade på ett pågående projekt som undersökte dessa frågor inom ramen för IDA-projektet under ledning av P O Sjödén, professor vid dåtidens centrum för omvårdnadsvetenskap. När jag började fördjupa mig i litteraturen insåg jag att flera liknande projekt hade initierats i olika länder, men trots att cirka hälften av alla ätstörningar debuterar vid och efter de senare tonåren fanns det inte någon studie som undersökte samma frågor hos unga vuxna kvinnor. Jag ville gärna göra en sådan studie. Med utgångspunkten att psykologin ska vara en vetenskap och min vilja att verka som vetenskapsman, trots mitt initiala ungdomsintresse för det metafysiska fältet, zen och kampkonster, sökte jag till forskarutbildningen, vilket jag antogs till och började med på halvfart då jag samtidigt gjorde min PTPtjänstgöring. Följaktligen började forskarbanan på allvar för min del med docent Berit Scott som handledare. Jag försvarade min avhandling 2001. Avhandlingen gick huvudsakligen ut på prospektiv kartläggning av riskfaktorer för ätstörningar bland unga vuxna kvinnor i Sverige. Det visade sig att låg självkänsla, betydande upptagenhet av tankar om vikt och figur, proportionellt hög användning av copingstrategier som går ut på flykt från och undvikande av problem samt uppfattat lågt socialt stöd från familjen ökar risken för senare utveckling av ätstörningar (Ghaderi, 2001; Ghaderi, in press). Jag undersökte även prevalens och incidensen (nyinsjuknande) av ätstörningar. Undersökningarna från både 1997 och 1999 visade på en punkt prevalens på cirka 3 Ata Ghaderi Psykologtidningen 23–24/02 staffan claesson procent och en livstidsprevalens på drygt 7 procent, vilket tyder på att var trettonde kvinna har en diagnosticerbar ätstörning någon gång under sitt liv (Ghaderi & Scott, 2001). En ännu större andel av kvinnor har så kallade subkliniska former av ätstörningar som har en klar negativ påverkan på livskvaliteten. Jag började redan före disputationen att vidga min forskning genom att börja studera behandling av ätstörningar. För några veckor sedan avslutade jag tredje och sista omgången av självhjälpsbehandling inom ramen för ett projekt om strukturerad självhjälp med och utan kliniskt stöd för bulimia nervosa, hetsätningsstörning och restdiagnoser av ätstörningar där hetsätning är kardinalsymtomet. För närvarande arbetar jag också med ett annat behandlingsprojekt om betydelsen av funktionell analys för följsamhet, behandlingsutfall och återfall vid KBTbehandling av bulimia nervosa. Självhjälpsstudien bygger på användning av en mycket strukturerad självhjälpbok skriven av Christopher Fairburn (1995) och heter ”Overcoming binge eating” (Guilford Press). SJÄLVHJÄLPSBOKEN BESTÅR AV två delar, en faktadel med exempel från empiriska studier och en del med ett självhjälpsprogram som ger klienterna den struktur som krävs för att börja observera sina (ät)beteenden och se samband mellan olika aspekter av ätandebeteenden och relaterade miljöfaktorer som vidmakthåller problemet. Förändringen sker stegvis genom applikation av olika strategier och tekniker som beskrivs detaljerat i självhjälpsmanualen. Klienten får klara riktlinjer för när han/hon ska gå vidare till nästa steg och vilka mål ska uppnås för att man ska kunna utveckla mer hälsosamma ätvanor och lära sig hantera diverse livsproblem på andra sätt än genom ätande eller fokus på vikt och figur. Första vågen av studien visade på goda effekter för en relativt stor del av deltagarna och effekterna är i stort sett likvärdiga med de i brittiska och amerikanska studier. Denna studie var en randomiserad studie där en betingelse var enbart självhjälp och den andra betingelsen var självhjälp kombinerad med kliniskt stöd (självhjälpsmaterial och totalt åtta korta träffar med en person som erbjuder stöd för att följa manualen). Resultatet av 9
Page 1 and 2: TIDNINGEN PSYKOLOG utgiven av sveri
Page 3 and 4: Psykologer anställda inom offentli
Page 5 and 6: - Att efter några samtal och någo
Page 7: Jag har just återvänt från ett f
Page 11 and 12: Dessutom krävs forskning om förb
Page 13 and 14: Äldre tiders religiösa förestäl
Page 15 and 16: Svagbegåvade får problem i grunds
Page 17 and 18: Svensk psykologi före 1900-talets
Page 19 and 20: etiskt kan uppfylla ett diskrepansk
Page 21 and 22: (samtidigt som han också i några
Page 23 and 24: platsannonser Då en av våra psyko
Page 25 and 26: ReHabCentrum Psykolog, vik till reh
Page 27 and 28: Barn- och ungdomspsykiatriska klini
Page 29 and 30: Kriminalvårdsmyndigheten Norrtälj
Page 31 and 32: Psykologtidningen 23-24/02 Norra l

Öppna artikel - Inse

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?