Internationella arkivkontakter - Visa filer

(sockenskrivaren och kantorn) tycks jämte godsägarna ha varit de
främsta dirigenterna i socknarna. Kraftfullare och mera demokratiska
kommunala organ skapades emellertid 1842. Liksom i Sverige
var det de starkt vidgade uppgifterna på skolans och fattigvårdens
område, som föregick nydaningen. För att klara dessa uppgifter tillsattes
fr o m detta år "sogneforstanderskaber" i varje socken, motsvarande
den svenska kommunalstämman. Från och med 1867 kallades
dessa församlingar "sogneråd".
"Amtsråd" inrättades vid samma tid, ett i varje amt. Det svarade
inom amtet för sjukvård och vägväsen - en direkt motsvarighet
alltså till våra landsting. Amtsrådet hade emellertid därutöver den
viktiga uppgiften att granska landskommunernas förvaltning och
revidera deras räkenskaper. På sätt och vis hade alltså amtsrådet
övervakande uppgifter motsvarande den svenska länsstyrelsen. Den
statliga kopplingen markerades också genom organisationen. Rådet
utgjordes av en folkvald församling på 15-16 personer. Amtmanden
var självskriven ordförande och tjänstelokaler och arkiv låg alltid
i anslutning till amtsförvaltningen.
Nittonhundratalet har i Danmark, liksom i övriga Norden, präglats
av omvälvande administrativa förändringar. En av de betydelsefullaste
reformerna när det gäller lokaladministrationen genomfördes
1919, då man skilde på de dömande och verkställande funktionerna.
Ett antal "retskredser" ersatte de tidigare "by-, herreds- og
birke-jurisdiktionerne" och i var och en av dessa kretsar skulle det
finnas en domare. För att få ett folkligt inflytande - vilket tidigare
saknades vid domstolarna - tillsattes nämnder med nämndemän.
Som åklagare anställdes "statsadvokater". och för de polisiära
funktionerna skulle i fortsättningen självständiga "politimestre"
svara. Byfogdama förlorade sin ställning som ledare för den kommunala
förvaltningen i städerna och amtmrendene miste sin ställning
som ett slags kontrollorgan för rättstillämpningen.
Kommunalreformen 1970 har varit den senaste stora reformen på
lokalförvaltningens område. Då infördes storkommuner i Danmark.
De gamla begreppen "sogn" och "by" försvann och ersattes
av kommuner, endast 277 till antalet. Även amten berördes av reformen.
De reducerades från 22 amt och 25 "amtsrådskredse" till 14
nya "amtskommuner". De senare har en ställning snarlik det svenska
landstinget men skiljer sig på det viset, att tillsynsfunktionen
över primärkommunerna kvarstår. I samband med förändringarna
diskuterades, om de gamla amtmandsbefattningarna skulle avvecklas.
Resultatet blev dock, att de behölls, fastän nu med beteckningen
"statsamtmrend". Deras funktioner är begränsade till ett antal familjerättsliga
områden såsom fastställande av skilsmässa och reglering
av underhållsbidrag. Av den gamle mäktige amtmanden från
1600-talet finns inte mycket kvar.
Att ge en uttömmande redogörelse för Harald J121rgensens lokal-
138