Internationella arkivkontakter - Visa filer

varien Birger Steckzen. För åtminstone undertecknad är det fascinerande
att spekulera i hur krigsarkivets utveckling hade förändrats
om Steckzen fått tjänsten).
Rendahl går, liksom Pursche, systematiskt igenom verksamhetsområde
efter verksamhetsområde. På samma sätt som under Flodmarks
tid var lokalfrågan ett stort bekymmer. Utrymmena i rådhustornet
och i ''den till trängsel överfyllda'' depån på Riddarholmen
var otillräckliga. Den kommunala arkivvården var även bristfällig.
Både dessa problem angreps med framgång av Boethius och hans
medhjälpare. stadsarkivet fick ett nytt arkivmagasin i Kungsklippan
1943 och mycket arbete lades ner på att förbättra ordningen och
förtecknandet av de kommunala arkiven. Speciellt i frågan om standardiserade
pappersformat, dvs övergång till A4, utförde stadsarkivet
ett pionjärarbete till båtnad för arkivväsendet i stort. En jämförelse
mellan Flodmarks och Boethius tider visar framför allt den
mycket större betydelse fältarbetet fått.
Rendahls uppsats är, liksom de andra i volymen, faktarik men lider
av att vara klädd i en mycket stel och formell språkdräkt, något
som tyvärr ingalunda gör läsningen njutbar.
Betydligt lättare flyter då språket i den nuvarande stadsarkivarien
LeifGidlöjs uppsats om stadsarkivets byggnads fråga. Gidlöf diskuterar
de byggnadsförslag som framförts mellan 1902 och 1912 men
som stupat på frågan om fördelningen av finansieringen mellan stat
och kommun. När stadsarkivet bildades var lokalfrågan fortfarande
olöst. Under 1930-talet framlades ett flertal olika förslag fördelade
på området kring Observatoriekullen, Östermalm och Kungsholmen.
År 1938 fastställdes emellertid alternativet Kungsklippan som
ensamt erbjöd möjligheter till bergsmagasin och central belägenhet.
En arkitekttävling utlystes med fyra deltagare. Gidlöf diskuterar utförligt
och med rikligt illustrationsmaterial de olika förslagen och
visar där f ö en i arkivsammanhang måhända mindre vanlig känsla
för arkitektoniska problem. Detta är det intressantaste avsnittet i artikeln,
som därutöver redovisar själva byggandet av bergsmagasinen
1940-1943 och det kraftigt försenade uppförandet av administrationsbyggnaden
1958-1959. Intressant och även tankeväckande för
arkivfolk är att byggnadsfrågan tog ett avgörande steg framåt först
när det påvisats att bergmagasin även kunde användas som skyddsrum
och till andra militära ändamål. De rent arkivmässiga argumenten
fick alltså stå tillbaka för mer påtagligt nyttobetonade. Att
slutresultatet ändå blev så lyckat är något att vara tacksam för.
Volymen avslutas med ett par kortare uppsatser. Framlidne stadsarkivarienNi/s
Slafbehandlar stadsarkivets vetenskapliga verksamhet
och l arkivarie Ulla Johansson redovisar en utredning betitlad
"Husfattigkassans inkomster under senare delen av 1600-talet".
Författaren konstaterar att när politikollegiet som förvaltade kassan
märkte att inkomsterna var otillräckliga lyckades det vid ett antal
154