Internationella arkivkontakter - Visa filer

Förenta Staterna
En artikel om arkivens och historieforskningens relationer till kommunikationsforskningen
inleder The American Archivist 1985:4.
Clark A. Elliot hävdar där under rubriken Communication and
Events in History: Toward a Theory for Documenting the Past att
när man bedömer källvärdet måste man analysera tillkomsten av
handlingar i relation till de händelser de beskriver. D C Mayer visar
att den moderna socialhistoriska forskningen kräver andra urvalsprinciper
än traditionell historieforskning och diskuterar hur arkiven
kan tillgodose behovet av källmaterial (The New Social History:
lmplications for Archivists). Som en motvikt till alla förespråkare
av ämnesregistrering argumenterar U Haller (Processing for Access)
i samma häfte för ett större utnyttjande av proveniensen för att förbättra
kontrollen över komplicerade arkivbestånd vare sig det rör sig
om personarkiv eller arkiv efter sammanslutningar och institutioner.
Han använder sig av den hos oss vanliga metoden med serieindelning
anpassad efter organisationsstrukturen, men driver den
längre på grundval av noggrann analys av arkivbildaren och handlingarna.
The American Archivist 1986:1 är ett temanummer om försöken
att skapa enhetlig ADB-registrering av arkiv för att bana väg för utbyte
av information. Det hittills viktigaste resultatet är en uppsättning
''blanketter'' som kallas AMC format. Nancy A Sahli redogör
för formatets tillkomst i Interpretation and Application of the AMC
Format och Katarine D Morton kompletterar med The Marc Formats:
An Overview.
Redan 1973 utarbetade Library of Congress ett s k MARC-format
(Machine Readable Cataloging) för registrering av manuskript, men
det passade bättre för att beskriva individuella manuskript än för
hela arkivbestånd. Formatet vann därför dåligt gehör på arkivhåll,
inte ens handskriftsavdelningen vid Library of Congress anslöt sig.
På biblioteken världen över anammade man däremot de andra
MARC-formaten för böcker, periodika, kartor, bilder (visual materials),
musik och maskinläsbara handlingar. Man skapade stora nätverkssystem
för interurbana lån, samkatalogisering m m. I Sverige
bygger Libris på MARC-format. Stora arkivinstitutioner som the
National Archives, the Smithsonian Institution Archives och the
University of Illinois gick under tiden sin egen väg med olika hårdoch
mjukvara och olika datakonfigurationer utan att på allvar se arkiven
som del i en större informationsrniljö.
Ett undantag var SPINDEX, en serie databasprogram utvecklade
i the National Archives på 60- och 70-talen. Avsikten var att ha ett
gemensamt dataformulär, men programmets flexibilitet ledde till att
man på flera håll ändrade formatet. Ett steg mot standardisering
togs 1976 när the National Historical Publication and Records
179