Internationella arkivkontakter - Visa filer

tionerna. Den långa, segslitna tillkomstprocessen, från de första
planerna till byggnadens invigning skildras ofta omsorgsfullt. strävan
att på ett samlat sätt göra arkiven lättillgängliga för användare
intar i de allra flesta bidragen en framskjuten plats, liksom omsorgen
om användarnas timliga behov i form av serveringar, rum för
samkväm, forskarceller o dyl. Utställningsmöjligheterna finns i
många bidrag beskrivna. Ofta framhålls vikten av att förlägga
arkivinstitutionerna till platser med goda, allmänna kommunikationer
för bekväm åtkomst av deras skatter. Rekordet därvidlag syns
innehas av nationalarkivet i Haag, som uppges ha huvudingången
knappt 90 m från järnvägsstationens plattform 12.
Fördelarna med att förläggas intill andra forsknings- och kulturinstitutioner
(bibliotek, museer, universitet m m) omvittnas i flera
fall.
Magasinens placering, konstruktion och klimatförhållanden utgör
av naturliga skäl en huvudfråga i presentationerna. Man kan
konstatera, att tomterna som regel utvalts med tanke på frihet från
luftföroreningar o dyl. Ett undantag utgör arkivet i Haag, där sådana
krav fått vika för närheten till andra kulturinstitutioner m m.
Man är dessutom nöjd med att ha funnit mark, som ligger ovan
havsytan. Magasinen i Koblenz, Fontainebleau, Oslo och Bern ligger
under jord, medan övriga förvarar arkiven i upp till tio våningar
höga byggnader. Författarna redogör ofta ingående för val av byggnadsmaterial,
brandskydds- och släckningsanordningar, olika
larmsystem, tillträdesskydd m m.
Särskilt intressant är det att jämföra klimatkraven. Att klara någorlunda
goda förvaringsförhållanden för spelfilm i Jakarta, 15 gr
C och en relativ fuktighet (RH) om 30 o/o med utetemperaturen
23-38 gr C och RH 70-90 o/o, är en bedrift. Man ifrågasätter också
själva hur länge den därför nödvändiga utrustningen kan hållas i
funktion. De i Sverige uppsatta idealförhållandena (kompromiss
mellan arkivförvaring och arbetsmiljöförhållanden) är f n 19± l gr
C och RH 55 (50)±5 %, när det gäller pappersförvaring hos arkivmyndigheter.
Atskilliga avvikelser föreligger från dessa värden, särskilt
avseende temperaturen. Så kan man t ex i Holland tänka sig en
temperatur på 16±2 gr C. I många fall framhåller man byggnadsmaterialets
betydelse för klimatförhållandena och att kostnaderna
för klimatiseringsanläggningar kan hållas på en lägre nivå, om man
lägger ner omsorg på valet av byggnadsmaterial och konstruktion.
Förläggning under jord är också en klimatutjämnande faktor.
En uppseendeväckande detalj är den holländska synen på fönster
i magasinen. De anses bidra till minskade uppvärmnings- och klimatiseringskostnader
- utan tanke på brandrisken o a. I sammanhanget
kan nämnas, att man i Jakarta har installerat 5 mm tjocka,
färgade fönsterglas, bl a för att inte släppa ut den svala luften ur magasinsrummen.
146