Internationella arkivkontakter - Visa filer

Hermen!n framhåller, att forskning och nya kunskaper är nödvändiga
för samhället och individens välfärd och utveckling men att
det legitima intresset av att få fram ny kunskap ständigt måste vägas
mot det lika legitima kravet på skydd mot intrång i privatlivet och
kränkningar av den personliga integriteten. Den avvägning som då
måste göras handlar ytterst om vad för slags samhälle man skall ha.
Vill man ha en stark stat eller en "minimalstat"? Hermen!n hänvisar
till den amerikanske filosofen Robert Nozick som i "Anarchy,
State and Utopia" (New York 1974) hävdat att statens enda skyldighet
är att skydda medborgarna mot övergrepp, våld, stöld och bedrägeri
och att statliga ingrepp och omfördelningar av resurser och
välfärd utgör kränkningar av medborgarnas fri- och rättigheter.
Den starka staten har ett behov av kunskapsunderlag för planering
och samhällsreformer, däremot inte minimalstaten. Hermen!n synes
i valet mellan dessa båda statstyper avvisa minimalstaten och bejakar
därmed samhällsvetenskapens behov av ny kunskap. Hermeren
framhåller dock att det pris - kunskapens pris - som kan behöva
betalas i form av integritetskränkningar och obehag i vissa fall
kan bli alltför högt. Hermerens bok utgör en genomgång av sådana
l
etiskt svåra avvägningssituationer som en forskare kan ställas inför
under olika skeden i arbetet. Synpunkterna och råden är utformade
utifrån den ständigt återkommande frågan om kunskapens pris är
för högt.
Syftet med Hermerens framställning sägs vara att diskutera och
komplettera de forskningsetiska principer och regler som HSFR
(Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet) antog 1982.
Han framlägger förslag till delvis skiljaktiga och utvidgade regler
med utgångspunkt från de viktigaste faserna i forskningsarbetet.
Synpunkterna och förslagen förankras i begreppsanalyser, diagram,
etiska kalkyler och resonemang kring alternativa handlingskonsekvenser.
Hermeren avvisar ett pliktetiskt handlingssätt och pläderar
för att varje handling skall bedömas enbart utifrån sina konsekvenser
(konsekvensetik). För praktiskt taget varje föreslagen handlingsregel
pekas på konsekvenser som ifrågasätter regeln. Resonemangen
pro et contra kan givetvis vara klargörande och tankeväckande, men
kan såsom praktisk vägledning få en förlamande inverkan på obeslutsamma
forskare. Hermerens omskrivning av HSFR:s etiska regler
innebär inte heller en genomgående förstärkning av den enskildes
skydd, eftersom marginalen för godtyckliga bedömningar ökar.
Hermerens användning av begreppet informerat samtycke är belysande.
HSFR:s etikdeklaration 1982 säger att en forskare "bör informera
uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om alla inslag
i den aktuella undersökningen som kan påverka deras villighet
att delta'': Hermeren omformulerar regeln till ''alla inslag som rimligen
(min kurs) kan påverka deras villighet". Omskrivningen motiveras
med att "alla möjliga idiosynkrasier kan ju påverka männi-
156