Årsredovisning 2010 - Svenska Röda Korset

More documents

Recommendations

Info

utifrån. Kulturen består av såväl formella som informella mönster. Viktiga delar i kontrollmiljön är organisationens styrdokument, medarbetarnas erfarenhet och kompetens, organisationsstrukturen, ansvar och befogenheter. • Riskbedömningen beskriver organisationens process för att identifiera och hantera risk. • Kontrollaktiviteterna syftar till att förebygga och upptäcka fel. Kontroll aktiviteterna ska utformas i förhållande till den riskbedömning som gjorts och vara inbyggd i såväl organisation som rutiner. • Information och kommunikation har till syfte att återrapportera från ledningen ut mot organisationen och från organisationen mot ledningen, men även externt till myndigheter, allmänhet med mera, till exempel finansiell rapportering och måluppfyllelse. • Övervakning och uppföljning ska säkerställa kvaliteten i processen genom olika slags aktiviteter som budgetuppföljning, rapportering till ledningen och styrelsen, rapportering från revisorer. Kontrollmiljön Enligt kvalitetskoden har styrelsen ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Svenska Röda Korsets uppfattning är att styrelsens och ledningens ansvar och arbetssätt utgör en mycket viktig del i en bra kontrollmiljö. Baserat på detta har föreningens styrelse uppdaterat sin skriftliga arbetsordning så att den överensstämmer med den nya kvalitetskoden. Arbetsordningen tydliggör styrelsens arbete och ansvar. Styrelsen har utsett en generalsekreterare. Generalsekreteraren har ansvaret för tjänstemannaorganisationen inklusive ansvaret för den löpande för valtningen. Uppgifterna och ansvarsområdena definieras i arbetsordningen. Styrelsen har vidare delegerat ansvaret för att säkerställa en ändamålsenlig kontrollmiljö och en effektiv intern kontroll till generalsekreteraren. Inom avdelningen Ekonomi och stöd finns funktionen för intern kontroll i syfte att säkerställa en ändamålsenlig kontrollmiljö och en effektiv intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen, dels genom pro aktiva insatser Föreningens styrning avseende den interna kontrollmiljön och aktiv riskidentifiering, dels genom kontroll och uppföljning av hur den interna kontrollen fungerar. Det förebyggande arbetet fokuserar på utbildning, information och förbättrade processer. Aktiviteterna avseende kontroll och uppföljning utgår bland annat från aktuell riskanalys och fastställda minimikrav. Resultatet av funktionens arbete rapporteras till generalsekreteraren samt styrelsen. Inom avdelningen ligger också ansvaret för den interna kontrollen avseende verksamheten med avseende på att planerad verksamhet följer beslutad inriktning och att arbete och aktiviteter utförs. Utöver detta ligger också ansvaret för finansiell rapportering och kontroll av policyer och riktlinjer. Föreningens högsta beslutande organ är riksstämman, som hålls vart tredje år. En av riksstämmans uppgifter är att besluta om verksamhetsinriktning under de kommande tre åren. Målen för föreningens centralstyrelse baseras på riksstämmans beslut, vilka bryts ner till mål och aktiviteter för de kommande tre åren. Varje avdelning och enhet inom Svenska Röda Korset ges mål och erhåller också en budget som ska överensstämma med planerade aktiviteter. Om budgeten innehåller upphandlingar och inköp ska dessa ske enligt inköpshandboken och finnas med i enhetens budgetförslag till ledningen. Av budgetunderlaget ska framgå vilka tekniska och ekonomiska alternativ som finns tillgängliga. IT-projekt ska särskilt granskas av Svenska Röda Korsets interna IT-råd och övriga projekt ska genomgå en projektgranskning där beslut tas om vilka projekt som ska genomföras. Budgetjämförelser görs mot tidigare år och därefter genomför ledningen separata budgetmöten med varje chef. Det slutliga materialet läggs fram till styrelsen för beslut. Uppföljning av måluppfyllelse och ekonomiskt utfall sker per varje tertial, och en sammanfattande bedömning av året upprättas i samband med årsbokslutet. Vid tertialbokslut följer ledningen upp avvikelser mellan utfall och budget med alla chefer och fastställer prognos för resterande del av året. För verksamheten följer ledningen upp hur de uppsatta målen nås inom respektive arbetsområde och enhet samt vilka strategier och åtgärder som måste vidtas för att vid behov förbättra måluppfyll- 33
elsen. Inför fastställande av årsbokslut har också ledningen genomgång med respektive chef. Fastställda styrdokument såsom policyer, riktlinjer och rutiner utgör en väsentlig del av kontrollmiljön. Viktiga styrdokument utgörs bland annat av placeringspolicyn, uppförandekoden samt riktlinjerna för firmateckningsrätt och attest. Under året har Svenska Röda Korset arbetat vidare med att tydliggöra rollprofilerna för olika tjänster avseende bland annat ansvar och befogenheter och även förtydligat ansvaret som chef respektive medarbetare har i sina roller. Riskbedömning Organisationens riskhantering är en process som genomförs av styrelse, ledning och annan personal och som sker i hela organisationen i ett strategiskt sammanhang. Riskbedömningen uppdateras årligen. Arbetet leds av avdelningen Ekonomi och stöd, vilken rapporterar till ledningen. Processen för riskbedömning ska vara utformad så att potentiella händelser, som kan medföra en risk att organisationens mål ej uppnås, identifieras. Modellen baseras på en inbyggd riskanalys i ordinarie processer såsom verksamhetsplanering och uppföljning. Integrerad riskhantering är en kontinuerlig process, en del av det dagliga arbetet. Svenska Röda Korset har utformat en modell för riskhantering, vilket underlättar styrelsens och ledningens prioriteringar. I modellen ingår följande riskkategorier: • Risk för skadat förtroende • Strategiska risker • Finansiella risker • Aktivitetsrelaterade risker • Omvärldsrisker • Personalrelaterade risker • Rättsliga och institutionella risker De olika komponenterna i riskhanteringen omfattar bl. a en bedömning av sannolikhet (S) och konsekvenser (K) samt beräkning av riskvärde (SxK). Processen för riskhantering är utformad enligt följande: Inför varje verksamhetsplaneringsprocess görs en riskanalys av varje organisatorisk enhet som sedan följs upp under det kommande året. Arbetet sker utifrån COSOmodellen och följer de riskkategorier som Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen fastställt. Varje år hålls utbildning för nya medarbetare och andra som behöver stöd. Utbildningen omfattar COSO-modellen, olika redskap och mallar för att analysera riskerna samt hur dessa risker ska redovisas. Redovisningarna sker i samband med att verksamhetsplanerna lämnas under hösten. Riskbedömning samt åtgärdsplan görs som en del av verksamhetsplaneringen och uppföljning av genomförda åtgärder följer föreningens tertial- och årsuppföljningar. Under 2010 har fortsatt fokus varit att systematiskt arbeta med planering, uppföljning, utvärdering, rapportering och ”risk management” för att säkerställa en professionell riskhantering. I detta arbete är samarbetet med Sida, och tolkningen av de villkor Sida ställer, en viktig del. Kontroller och system för att hantera risker måste dock vara rimliga och meningsfulla i förhållande till verksamhetens art och kunna ge en rimlig säkerhet till såväl mottagare som givare och andra finansiärer. Riskanalyserna för den nationella och internationella verksamheten sammanställs av avdelning Ekonomi och stöd till en övergripande bild för ledningsgruppen. Till detta läggs även andra risker såsom finansiella risker, risker kopplade till insamlingar med mera. Sammantaget blir detta en analys av de risker som föreligger i organisationen, vilket utgör grunden till en handlingsplan för åtgärder. Inför kommande år träffas även Svenska Röda Korsets externa revisorer och föreningsrevisorer och går tillsammans igenom sina respektive risk analyser. Resultatet av dessa riskprocesser, ledningsgruppens och revisorernas, redovisas sedan för styrelsen i samband med verksamhetsplan och budget. Förfarandet innebär att budget, verksamhetsplan och riskanalys hanteras samtidigt i styrelsen, vilken då också har möjlighet att avgöra vilka risker som organisationen under kontrollerade former ändå har att ta, samt lyfta fram eventuella ytterligare risker. Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteterna är kopplade till riskbedömningen och syftar till att säkerställa god intern kontroll i organisationens processer. Utgångspunkter för kontrollaktiviteterna är riskhantering, riskeliminering, uppföljning och utvärdering. Dessa moment är i linje med Internationella rödakors- och rödahalvmåne federationens modell för riskhantering. Syftet med dessa är att säkerställa att kontroller byggts in i de olika delmomentens processer. Under 2010 har processen kring personal i utlandstjänst gåtts igenom och förstärkts. Inför omorganisationen 2011 har bl. a Svenska Röda Korset tydliggjort och förstärkt processen för rekrytering. Under 2010 har den fastställda uppförandekoden implementerats. Uppförandekoden inkluderar en antikorruptionsdel och en ”whistleblower”funktion. Vidare har arbete med att utveckla Svenska Röda Korsets modell för riskhantering fortsatt och modellen har förankrats i organisationen. I början av 2009 fastställdes en IT-strategi som bland annat inne- håller väldefinierade mål för de kommande tre åren. Information och kommunikation Information från ledningen till anställda sker bland annat genom månatliga personalmöten, vilka det även finns möjlighet att lyssna till i efterhand. 34 Föreningens styrning
Page 1 and 2: Svenska Röda Korset 2010 rtsberga
Page 3 and 4: Sju grundprinciper förenar Röda K
Page 5 and 6: Ordföranden har ordet Genom att g
Page 7 and 8: Vi är världens största mänsklig
Page 9 and 10: Det är livsviktigt med både medm
Page 11 and 12: arn och unga i behandling, vilket d
Page 13 and 14: Människors rättigheter måste til
Page 15 and 16: Riksdagen beslutade under våren 20
Page 17 and 18: Snabbt på plats och med rätt hjä
Page 19 and 20: kronor för att långsiktigt stödj
Page 21 and 22: Frivilliga och tjänstemän sida vi
Page 23 and 24: Vi sköter hjälparbetet effektivt
Page 25 and 26: ensamma och äldre samt läxhjälp
Page 27 and 28: Svenska Röda Korsets medel och anv
Page 29 and 30: 2010 | Förnödenheter delas ut i H
Page 31 and 32: Föreningens styrning Svenska Röda
Page 33 and 34: Revisionsarbete Den auktoriserade r
Page 35: Styrelsens rapport om intern kontro
Page 39 and 40: Styrelse Elisabet Ewa Anna Elin Bah
Page 41 and 42: 2010 | Emelie Welam, svensk rödako
Page 43 and 44: Förvaltningsberättelse Styrelsen
Page 45 and 46: Humanitär rätt, mänskliga rätti
Page 47 and 48: Nuvarande generalsekreterare har et
Page 49 and 50: Balansräkning (Kkr) Not 2010 2009
Page 51 and 52: Nyckeltal 2006 -10 Traditionella ny
Page 53 and 54: Insamlingskostnader Insamlingskostn
Page 55 and 56: Noter Kkr = tusen kronor Mkr = milj
Page 57 and 58: 8. arbetsområde Hälsa och social
Page 59 and 60: 16. Omstruktureringskostnader (Kkr)
Page 61 and 62: 21. Inventarier (Kkr) 2010 2009 Ing
Page 63 and 64: 28. Ställda säkerheter (Kkr) 2010
Page 65 and 66: Foto: Arash Mokhtari
Page 67 and 68: Exempel på konkreta insatser under
Page 69 and 70: Mål 6. Den humanitära rätten och
Page 71 and 72: Röda Korset i Sverige Sveriges all
Page 73 and 74: Porto betalt Svenska Röda Korset M
Page 75: Ale Kommun Hålanda Rödakorskrets

Årsredovisning 2010 - Svenska Röda Korset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?