Miljökonsekvensbeskrivning - O2

3. Alternativutredning
Enligt miljöbalkens föreskrifter krävs en redogörelse för de alternativa lokaliseringar och de
alternativa utformningar som har utretts, och varför det presenterade alternativet har valts. Vidare
skall det även göras en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte
kommer till stånd, det så kallade nollalternativet.
3.1 Alternativa lokaliseringar
När det gäller alternativa lokaliseringar av en vindkraftanläggning har vindkraftprospektering
många likheter med exempelvis gruvnäringens prospektering, eftersom det krävs mycket specifika
lokaliseringsförutsättningar för att kunna få lönsamhet i ett projekt. Efter grundliga
förundersökningar sker en fördjupad undersökning av den eller de platser som förefaller vara bäst.
En utvärdering av lokaliseringsalternativ genomförs därmed relativt tidigt. Förundersökningen
ger grundläggande kunskap om vindenergipotentialen och platsens lämplighet i övrigt. En
vindmätning på plats är tid- och kostnadskrävande vilket innebär att innan en sådan påbörjas för
ett projekt måste grundläggande förutsättningar vara väl kartlagda.
Förutom vindförutsättningarna har ett viktigt kriterium varit möjligheten att få plats med ett
stort antal vindkraftverk vilket är nödvändigt för att klara de höga tröskelkostnaderna som
uppstår när man ska ansluta vindkraft till regionnätet vilket ofta är fallet i norra Sverige. Ur ett
kostnadsperspektiv är det dessutom gynnsammare att arbeta med större anläggningar eftersom
flera av de initiala kostnaderna är likvärdiga oavsett anläggningsstorlek.
Samtidigt innebär en större anläggning ett betydande tillskott till de av riksdagen fastställda
energimålen. Många instanser, däribland Boverket och Energimyndigheten uttrycker att en större
samlad etablering är bättre än flera mindre, vilket överensstämmer med miljöbalkens syfte om att
samla ingreppen och skona miljövärdena. O2 söker mer eller mindre kontinuerligt efter lämpliga
platser för vindkraftsetablering. Ansökningsförfarandet är en kostsam process, eftersom den ofta
är tidsödande och mycket arbete läggs på att enbart lämna in ansökningar som kan förväntas
godkännas enligt praxis. Idag tar många projekt minst tre år att slutföra från det att intresset
fokuseras på en plats tills alla myndighetstillstånd är klara.
Den här lokaliseringsstudien har utgått geografiskt från norra delen av Norrbottens län,
närmare bestämt Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Övertorneå, Överkalix och Pajala kommuner.
Totalt täcker dessa kommuner en yta av drygt 70 000 km 2 och för närvarande finns totalt 14
vindkraftverk i drift i dessa kommuner. Alla alternativ i denna studie, med undantag för
Lehtirovaområdet är klassade som riksintresseområde för vindbruk. Vindmätningar i området
indikerar dock att Lehtirovaområdet klarar kriterierna för att klassas såsom riksintresse.
Sju av de här studerade alternativen ligger inom Gällivare kommun, varav Lehtirova ligger
inom Gällivare och Pajala kommun, och ett alternativ ligger i Kiruna kommun.
Kartan i figur 3 visar de föreslagna lokaliseringsalternativen; Kuormakka, Tjårrokieble,
Paukitunturi, Avvakkotunturi, Neilatjåkkå, Porotunturi mfl, Dundret, Toulpokiebli,
Lehtirovaområdet. Riksintresseområdet Sjisjka tas ej med som alternativ p.g.a. att O2 redan
erhållit tillstånd och påbörjat byggnationen av en vindkraftanläggning i området.
Riksintresseområdet Rautiorova tas ej med eftersom markägaren Sveaskog har skyddat området i
en s.k. Ekopark, i vilken det inte tillåts vindkraftverk.
Nedan görs en specifik beskrivning av varje alternativ följt av en generell diskussion.
Alternativområdenas ytor är identiska med de av Energimyndigheten utpekade
riksintresseområdena för vindbruk som är baserade på den nationella vindkarteringen (Hans
Bergström, MIUU). Lehtirovas yta avser etableringsområdets storlek.
• 13 •