Miljökonsekvensbeskrivning - O2

ut för att främja den närmast berörda bygdens utveckling. Exempel på mottagare av bygdepeng från
O2:s projekt hittills är t ex fäbodlag, vägföreningar, intresseföreningar, idrottsförening, sockenförening
och fiskevårdsförening. Användandet av bygdepengen styrs inte i detalj av det tecknade avtalet, men
mottagaren förpliktar sig att årligen rapportera till vindkraftägaren vad pengarna används till.
• Slutligen skriver Pajala kommun att de ser fram emot kommande
vindkraftetablering och att de inte har någon ytterligare erinran.
Naturskyddsföreningen i Norrbottens län framför att det i MKB:n finns en bifogad
naturvärdesinventering, genomförd av Makkaur Miljö. Av den kan man enligt föreningen se att
av de 70 planerade vindkraftverk är 23 stycken planerade i områden som inventeringen visat ha
höga eller mycket höga naturvärden (klass 1 och 2), ytterligare 23 vindkraftverk i områden med
vissa naturvärden (klass 3) samt för tio av vindkraftverken finns ingen naturvärdesinventering
gjord, men genom flygbildstolkning har nio av dessa enligt NFS troligtvis höga naturvärden.
Föreningens slutsats är att den planerade etableringen är ytterst olämplig och man vidhåller att
vindkraftetablering bör ske i områden där vägar redan finns och naturvärden saknas.
Kommentar: Se kommentar till Skogsstyrelsens yttrande ovan.
Naturskyddsföreningen i Pajala kommun skriver att flera av kraftverken hamnar i naturskogar
med mycket höga biotopvärden och att flera mil anslutningsvägar förstör urskogskaraktären.
Föreningen föreslår att inga vindkraftverk byggs på Rissavaara. Kraftverken bör byggas i eller i
närheten av contortaplanteringar.
Kommentar: Se kommentar till Skogsstyrelsens yttrande ovan.
Tage Waara, Gällivare (Markägare i området) har genom kännedom om bergen Rissavaara
och Rissanhuornanens historia upptäckt felaktigheter i MKB:n. Tages far jobbade åt SGU mellan
1960 och mitten av 70-talet med kvartsitundersökning på Rissavaara och Rissahuornanen.
MKB:n beskriver att en mindre fyrhjuling/skoterled är upphuggen mellan topparna Rissa och
Rissanhuornanen, vilket är fel. Flera kilometerlånga vägar gjordes med bandtraktor,
prospekteringsdiken sprängdes och grävdes med grävmaskiner inför SGU:s
kvartsitundersökningar. I MKB:n beskrivs att viss plockhuggning har förekommit i området
vilket är inkorrekt då avverkning har varit fortlöpande under flera tiotals år. Stora delar av
fastigheterna Kompelusvaara 5:4, 5:34, 1:6; 1:10 avverkades helt eller delvis kring Rissavaara och
Rissanhuornanen under 1930 talet fram till 50-talet. Endast topparna lämnades kvar eftersom de
inte var avverkningsbara.
Kommentar: Det är med tanke på Tages yttrande, samt studier på plats, som vi låtit vindkraftverk
vara kvar i området på Rissavaara trots att det i naturinventeringen bedömts som klass 1. Vi har
justerat placeringarna så att turbinerna står längs med de gamla vägarna och i det område som
avverkats på 30 – 50-talet.
8.4 Frågor från samrådsmötet
En fråga om försvarets intressen i området ställdes vilket besvarades med att vi anpassat oss efter
deras synpunkter. I övrigt diskuterades mest tekniska frågor om vindkraftverk.