vägledning vid bränder och utsläppsberedskap - Miljösamverkan ...

Kommunen
Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära
händelser i fredstid och höjd beredskap ska kommunen analysera vilka extraordinära
händelser som kan inträffa i kommunen och hur dessa påverkar den egna verksamheten.
Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Med beaktande
av risk- och sårbarhetsanalysen ska kommunen för varje mandatperiod fastställa en plan
för hur de skall hantera extraordinära händelser.
En extraordinär händelse kännetecknas av att den:
Avviker från det normala.
Innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i
viktiga samhällsfunktioner. Kräver skyndsamma insatser av en kommun eller
landsting
I varje kommun ska det finnas en krisledningsnämnd. Vid en extraordinär händelse kan
Krisledningsnämnden fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden
från övriga nämnder i kommunen. Kommunerna har oftast en krishanteringsorganisation
som skapar underlag till beslut. Dessa kan benämnas vid olika namn som t.ex.
krisledningsstab eller krisledningsgrupp. Om krisledningsnämnden är i funktion är den
högsta beslutande nivå.
En krishanteringsorganisation består av olika tjänstemän, oftast är det kommunchef,
informationschef, säkerhetssamordnare, representant från räddningstjänsten och de
förvaltningschefer som berörs av det inträffade. Utifrån deras kunskap kallas ytterligare
personal in beroende på vad som inträffat. Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap bör alltid
informeras då krishanteringsorganisationen kallas in. Krishanteringsorganisationen tar inte
över de uppgifter som räddningstjänstens utsedda räddningsledare har enligt lag
(2004:778) om skydd mot olyckor.
För att få överblick över det inträffade samordnar och prioriterar
krisledningsorganisationen de inblandade förvaltningarnas arbete. Samverkan med andra
aktörer är också en viktig uppgift. Om det råder stort informationsbehov finns förberedda
informationsresurser för att hantera intern och extern information, kontakter med
massmedia och allmänhet. Det finns ofta en möjlighet att starta en upplysningscentral för
att svara på allmänhetens frågor.
För mer information om hur det fungerar i din kommun så kan du kontakta kommunens
säkerhetssamordnare eller den som är ansvarig för krishanteringsorganisationen.
Säkerhetssamordnaren ska varskos vid olyckor. De har ingen direkt uppgift vid själva
olyckan men hjälper till med information och kan ha viktig kunskap att bidra med.
Räddningsorganisation på skadeplats
Samverkan och ledning vid olyckor
De myndigheter och organisationer som beskrivs in den här boken har alla speciell
kunskap och kompetens för att möta olika hjälpbehov vid en olycka. De arbetar ofta
tillsammans under ledning av egna chefer och arbetsledare. Varje organisation har eget
juridiskt ansvar och styrs av de lagar som reglerar respektive verksamhet och de uppgifter
46