13.09.2013 Views

Ladda ned "Bedömningsstöd i musik - Musikskapande" - Skolverket

Ladda ned "Bedömningsstöd i musik - Musikskapande" - Skolverket

Ladda ned "Bedömningsstöd i musik - Musikskapande" - Skolverket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ändra något i kompositionen med syfte att utveckla den, men det kan också vara att pröva<br />

något nytt och sedan gå tillbaka till den första versionen för att man föredrar den. När du<br />

ska avgöra hur reflekterat eleven arbetar med <strong>musik</strong>ens byggstenar bör du i första hand<br />

lita på ditt eget omdöme och i andra hand fråga eleven. Om du upplever att en förändring<br />

som eleven gjort är meningsfull och kan leda till en mer fungerande form och karakteristisk stil<br />

då är det förmodligen ett tecken på att eleven har prövat och inte bara ändrat – oberoende<br />

av om eleven kan motivera sitt val. Om valet är obegripligt eller omotiverat för dig bör du<br />

däremot resonera med eleven för att förstå om hon verkligen har använt sitt omdöme och<br />

omprövat. Eleven kan till exempel använda stildrag som för dig verkar slumpmässigt valda<br />

eftersom de ingår i en genre som du inte känner till.<br />

Även om det kan vara svårt att sätta ord på <strong>musik</strong>aliska val så är samtalet förmodligen ditt<br />

bästa redskap för att hjälpa elever att utveckla sitt omdöme och sin förmåga att ompröva.<br />

Om du däremot helt och hållet baserar din bedömning på hur eleverna motiverar sina val<br />

så är det deras förmåga att rättfärdiga sina handlingar du bedömer snarare än deras <strong>musik</strong>aliskt-konstnärliga<br />

omdöme.<br />

I detta material visar sig prövandet och omprövandet genom att:<br />

• <strong>musik</strong>aliska byggstenar varieras eller byts ut i de enskilda versionerna<br />

• det sker en utveckling och förändring mellan versionerna<br />

Omprövande som visar sig i <strong>musik</strong>ens struktur<br />

Den melodi som The Grubbs byggt har en<br />

fungerande form och karakteristisk stil [notexemplet;<br />

A]. Den första taktens melodiska<br />

(sekundsteg) och rytmiska material utgör en<br />

tydlig grund för hur resten av melodin är uppbyggd<br />

och varje ny liten fras är ett sätt att ompröva<br />

det ursprungliga motivet. Ett sådant<br />

motiviskt arbete kommer inte till av en slump.<br />

Även om eleverna inte kan redogöra för detta<br />

så har de uppenbarligen reflekterat i <strong>musik</strong><br />

och på så sätt skapat en melodi med fungerande<br />

form och karakteristisk stil. I sticket låter<br />

de dessutom samma meloditon få olika mening<br />

genom att variera harmoniken (pröva och ompröva) [The Grubbs 3.20]. Här har elevernas<br />

arbete med att pröva och ompröva lett fram till en melodi vars form och stil motsvarar<br />

vad som står i kunskapskravet för betyget A.<br />

Tre Krillar omprövar sin text i början av inspelningen<br />

men varken tonart eller melodibyggnad utsätts<br />

för kritiskt prövande och utveckling [E]. A-delen<br />

består i version 2 av en fyrataktersfras som upprepas<br />

oförändrad 4 gånger. Frasen består i sin tur av två<br />

nästan identiska delar. Det skapar en melodisk enformighet<br />

som inte omprövas i den senare versionen.<br />

Motivet verkar ha inspirerats av den melodi som<br />

skapas av gitarristens vänstra pekfinger snarare än<br />

genom något mer överlagt val [Tre Krillar 1.37 och<br />

2.55; E]. B-delens motiv har inte något melodiskt<br />

16<br />

bedstd <strong>musik</strong> 2012

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!