KFO:s latuhund om ferielön - Lärarnas Riksförbund

KFOs lilla laThund
Om ferielön
Information från KFO och Lärarförbundets och
Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

Om ferielön
3 Så räknar du ferielön
3 Vad är ferielön?
3 Beräkning av ferielön
4 Några exempel på beräkning av ferielön
5 Exempel 1: Anställning under en del av
arbetsåret
6 Exempel 2: Semester- och icke semesterlönegrundande
ledighet
6 Exempel 3: Avdrag från ferielön, icke
semesterlönegrundande ledighet i högst
30 kalenderdagar
7 Exempel 4: Vikariat under del av arbetsåret
7 Exempel 5: Intjänande av ferielön vid halv sjukledighet
eller ändrad sysselsättningsgrad
9 Semester för lärare med ferielön
9 Beräkning av antalet betalda semesterdagar
9 Återgång till arbete under ferieperioden
9 Lärare anställda med timlön – hur blir det
med ferielön?
10 Sjukdom under ferieperioden
11 Allmänna anställningsvillkor
11 Anmärkning

Så räknar du ferielön
i korthet innebär ferielönesystemet att läraren måste tjäna in sin ferielön, som utbetalas under
jul- och sommarferien. Ferielönen är densamma som månadslönen om läraren inte varit från
varande av anledning som inte är semesterlönegrundande.
För lärare som arbetar hela verksamhetsåret och/eller som uteslutande har semesterlöne-
grundande frånvaro enligt semesterlagen utges, precis som tidigare, ordinarie månadslön under
verksamhetsårets 12 månader plus semestertillägg med 0,8 procent av månadslönen under
de dagar av sommarferien som är att anse som semesterdagar.
En lärare som endast arbetar en del av verksamhetsåret eller varit frånvarande av anledning
som inte är semesterlönegrundande får inte längre ”full lön” under jul- och/eller sommarferier.
Vad är ferielön?
Ferielön är den lön som läraren erhåller under jul- och/eller sommarferier. Bakgrunden till
ferielön är att en lärare arbetar mer än 40 timmar i veckan under arbetsåret utan att lönen
ökar under denna period. läraren tjänar istället in betald ledig tid som läggs ut under ferier.
En lärare har betald ledighet tid även under andra arbetsfria dagar. detta beror på att arbetstiden
ska förläggas till 194 dagar. de 194 dagarna brukar vanligtvis förläggas så att t ex sport-
och påsklov är arbetsfria, utan att man för den skull gör avdrag på månadslönen.
Ett arbetsår vid beräkning av ferielön utgörs av perioden medio augusti till medio juni. det
är den tidsperiod då de 194 arbetsdagarna läggs ut. Med ”medio” avses att beräkningen ska
anpassas till hur respektive skola förlägger sitt arbetsår, dvs de datum i augusti respektive juni
då lärarna vid den enskilda skolan börjar respektive slutar arbetsåret.
För att rätt kunna räkna ut intjänad ferielön är det nödvändigt att fastställa verksamhetsårets
förläggning, arbetsårets början och slut samt exakta datum för jul- och sommarferierna, som
inte alltid överensstämmer med elevernas jul- och sommarlov.
intjänandeår och semesterår utgörs av verksamhetsåret, det vill säga
medio augusti år 1 och motsvarande tidpunkt år 2.
Enligt kollektivavtalet ska semesterledighet förläggas till tid räknat från och med första vardagen,
måndag – fredag av sommarferien. under semesterledigheten utgörs semesterlönen av ferielön
och semesterlön. För varje intjänad semesterdag ska utöver ferielön semestertillägg med 0,8 procent
av månadslönen utges i samband med semesterns utläggning.
Reglerna för ferielöneberäkning regleras i kollektivavtalets §10 – se bilaga.
Beräkning av ferielön
utgångspunkten är att en lärare som inte varit frånvarande av annan anledning än sådan som
enligt 17 § semesterlagen är semesterlönegrundande behåller sin månadslön hela verksam-
hetsåret. i det fallet behöver man således inte göra någon särskild beräkning utan ferielönen
utgörs av månadslönen (§ 10 mom 1) och semestertillägg under sommarferien.
Beräkning av ferielön ska göras i följande fall:
• vid icke semesterlönegrundande frånvaro,
• vid anställning under eller del av arbetsåret,
• vid sjukledighet längre tid än 180 dagar,
• vid ändring av sysselsättningsgrad under verksamhetsåret.
3

4
Några exempel på beräkning av ferielön
här följer ett antal exempel på hur ferielön ska beräknas i olika situationer. För alla exempel
gäller följande förutsättningar:
• Verksamhetsåret 2011/2012 börjar måndag den 15 augusti (v 33) och slutar tisdag den
14 augusti (v 33) 2012.
• Arbetsåret delas upp i två perioder med mellanliggande julferie och börjar vecka 33 måndag
den 15 augusti 2011 och slutar vecka 24 söndag den 17 juni 2012.
• Höstperiod, måndag 15 augusti t o m onsdag 21 december 2011, 93 arbetsdagar.
• Julferie, torsdag den 22 december 2011 t o m söndag 8 januari 2012, 17 kalenderdagar.
• Vårperiod, måndag 9 jan t o m söndag den 17 juni 2012, 101 arbetsdagar.
• Sommarferien, måndag den 18 juni t o m onsdag den 14 augusti, 58 kalenderdagar.
den reglerade arbetstiden för heltidsanställd lärare är 1 360 timmar per verksamhetsår och för-
läggs till 194 arbetsdagar under och i anslutning till elevernas läsår och fördelas enligt följande:
Höstperioden 93 arbetsdagar:
v 33-50: 18 x 5 = 90
v 51: 3
Summa: 90+3
= 93 arbetsdagar.
Vårperioden 101 arbetsdagar:
v 2-7: 6 x 5 = 30
v 9-13: 5 x 5 = 25
v 15-17: 4 + (2 x 5) =14
v 18-20: 4 + 5 + 4 = 13
v 21-22: 2 x 5 = 10
v 23-24: 4 + 5 = 9
Summa: 30 + 25 + 14 + 13 + 10 + 9
= 101 arbetsdagar.
Elevernas skolår:
Hösttermin 2011: onsdag den 17 augusti – onsdag den 21 december.
lovdagar: fredag 30 september och 31 oktober – 4 november.
Vårtermin 2012: onsdag 11 januari – tisdag 12 juni
lovdagar: Sportlov v 8: 20/2 – 24/2; Påsklov v 14: 2/4 – 5/4; måndag 30/4;
fredag 18 maj; måndag 21 maj.
underlag för beräkning av ferielön för verksamhetsåret 2011 – 2012 Skolavtalet KFO
Månadslön: 26 000 kr
Kalenderdagslön beräknas enligt följande: månadslönen x 12/365 = 854,80 kr.
intjänad ferielön per hel månad: 26,3 % av månadslönen = 6 830 kr per månad.
intjänad ferielön per hel arbetsdag: 1,25 % av månadslönen = 325 kr per dag.
Semesterlönetillägg per semesterdag: 0,8 % av månadslön = 208 kr per dag.

Exempel 1
(Anställning under en del av arbetsåret)
En lärare anställs under arbetsåret tillsvidare fr o m 1 november 2011 och arbetar
sedan t o m arbetsårets slut den 16 juni 2012. Månadslönen är 26 000 kr.
Läraren arbetar
November: hel kalendermånad.
December: 15 arbetsdagar, 1 – 21 dec, sedan börjar julferien 18 kalenderdagar (22 de – 8 jan).
Januari: 17 arbetsdagar, 9 – 31 jan.
Februari: hel kalendermånad.
Mars: hel kalendermånad.
April: hel kalendermånad.
Maj: hel kalendermånad.
Juni: 10 arbetsdagar, 1 – 15 juni, (6 juni nationaldag).
Ferielön
underlag för 5 hela kalendermånader och 37 arbetsdagar (15 +17 + 5 = 37):
5 x 26,3 % av 26 000 kr = 34 190 kr
37 x 1,25 % av 26 000 kr = 12 025 kr
Summa ferielön: 34 190 kr + 12 025 kr = 46 215 kr
Ferielönen 46 215 kr divideras med kalenderdagslönen, 854,80 kr, som ger 55 kalenderdagar
med ferielön (avrundas uppåt till hela dagar). 18 kalenderdagar fördelas på julferien och 37
stycken till sommarferiens 58 första dagar.
under sommarferiens början utges även semestertillägg för 20 semesterdagar beräknade på 290
semesterlönegrundande anställningsdagar av verksamhetsårets 365 dagar: (290 / 365 x 25 ≈ 20).
5

6
Exempel 2
(Semester- och icke semesterlönegrundande ledighet)
En lärare som är anställd hela arbetsåret påbörjade föräldraledighet i direkt anslutning
till arbetsårets början den 15 augusti 2011. Ledigheten pågick hela arbetsåret (de två
perioderna).
de första 120 kalenderdagarna av ledighetsperioden är semester- och ferielönegrundande.
av ledighetsperiodens första 120 kalenderdagar under tiden 15 augusti 2011 t o m 12 december
2011 intjänas ferielön.
Läraren skulle ha arbetat
Augusti: 15 – 31 augusti, 13 arbetsdagar.
September – november: 3 hela kalendermånader.
December: 1 – 12 december, 8 arbetsdagar.
Ferielön:
intjänas under 3 hela kalendermånader och 21 arbetsdagar:
3 x 26,3 % av 26 000 kr = 20 514 kr
21 x 1,25 % av 26 000 kr = 6 825 kr
Summa ferielön: (20 514 + 6 825) kr = 27 339 kr, som fördelas på 32 kalenderdaglöner
(27 339 kr / 854,80 = 32)
läraren tjänar in 9 betalda semesterdagar (120 / 365 x 25 = 9), som förläggs till sommar-
feriens första dagar. intjänad ferielön fördelas normalt på julferien och sommarferien så att
18 dagar förläggs till julferien och 14 dagar till sommarferien. Är läraren ledig under julferien
utbetalas normalt all intjänad ferielön och semestertillägg under sommarferiens första 32
kalenderdagar.
Exempel 3
(Avdrag från ferielön, icke semesterlönegrundande ledighet i
högst 30 kalenderdagar)
En lärare som varit anställd och arbetat sedan arbetsårets början den 15 augusti
beviljas tjänstledighet fr o m måndag 30 januari t o m fredag 17 februari 2012 för att
prova på ett annat arbete (icke semesterlönegrundande frånvaro 19 kalenderdagar).
då ledigheten är kortare än 30 kalenderdagar så ska man använda sig av avtalsregleringen i § 10
mom 3. Förutom sedvanligt ledighetsavdrag enligt § 7 så ska ferielönen minskas enligt följande:
Ledighetsperioden 30 januari – 17 februari: 15 arbetsdagar och 19 kalenderdagar.
Avdrag på ferielönen: 15 x 1,25 % av 26 000 kr = 4 875 kr
avdrag görs först efter att semesterlönen och semestertillägg för 24 betalda semesterdagar
är utbetald: (346 x 25) / 365 avrundas till 24 dagar. Semesterledigheten är under tiden 18
juni – 20 juli 2012.

Exempel 4
(Vikariat under del av arbetsåret)
En Lärare anställs som vikarie den 21 november 2011. Vikariatet upphör den
3 februari 2012. Läraren är anställd under 75 kalenderdagar
Läraren tjänar in ferielön under 43 arbetsdagar
November: 21 – 30/11, 8 arbetsdagar
December: 1 – 21/12, 15 arbetsdagar
Januari: 9 – 31/1, 17 arbetsdagar
Februari: 1 – 3/2, 3 arbetsdagar
Ferielön
43 arbetsdagar
43 x 1,25 % av 26 000 kr = 13 975 kr
den intjänade ferielönen ”räcker” i 17 kalenderdagar
13 975 kr / 854,80 kr = 16,35 kalenderdagar
Observera att om läraren fått ”månadslön” (26 000 kr) utbetald under julferien mellan de
två arbetsperioderna under tiden 22 dec 2011 – 8 jan 2012, dvs. för 18 kalenderdagar så
ska han ha enbart semestertillägg (0,8 % av månadslönen) för 6 intjänade semesterdagar
(75 / 365) x 25 = 6 semesterdagar).
Semestertillägg: 6 x 0,8 % av 26 000kr = 6 x 208 kr = 1 248 kr, som lönejusteras om
det föreligger en för mycket utbetald ferielönedag (18 utbetalda 17 intjänade):
(1 248 kr – 854,80 kr) = 393 kr
Exempel 5
(Intjänande av ferielön vid halv sjukledighet eller ändrad
sysselsättningsgrad)
Läraren är sjukledig på halvtid, 50 %, från arbetsårets början den 15 augusti 2011 till
arbetsårets slut den 17 juni 2012 p g a sjukdom. Ledigheten är ferie- och semesterlöne-
grundande, enligt 17 § semesterlagen.
Frånvaro på grund av sjukdom är semester- och ferielönegrundande upp till 180 kalenderdagar
per intjänandeår/verksamhetsår.
Om sjukledigheten även fortsätter helt eller delvis under efterföljande verksamhetsår/
intjänandeår ger ledigheten inte rätt till nytt intjänande av semesterförmåner eller ferielön.
Förutsättningar för beräkning av ferielön i detta fall är följande:
Ferielönen beräknas på aktuell månadslön i juni – augusti. lönen är 50 % av heltidslönen vid
tidpunkten för feriens början, men läraren ifråga har tjänat in ferielön under de första 180
kalenderdagarna som vid heltidstjänstgöring.
Beräkningen av ferielönen bygger på att under de första 180 kalenderdagarna av arbets-
året räknas det som om läraren arbetat heltid och för tiden därefter fram till sommarferiens
början 11 juni som arbete på halvtid. de första 180 dagarna motsvarar tiden 15 augusti 2011
t o m 10 februari 2012. heltidslönen är 26 000 kr.
Ferielön (baserad på heltidslön intjänad under tiden 15 augusti 2011 – 10 februari 2012).
Augusti: 15 – 31 augusti, 13 arbetsdagar
September: – november, 3 hela månader
December: 1 – 21december, 15 arbetsdagar
Januari: 9 – 31 januari, 17 arbetsdagar
Februari: 1 – 10 februari, 8 dagar
7

8
3 hela kalendermånader: 3 x 26,3 procent av 26 000 kr = 3 x 6 838 kr = 20 514 kr
53 arbetsdagar: 53 x 1,25 procent av 26 000 kr = 53 x 325 kr = 17 225 kr
Summa ferielön baserad på heltidslön: 37 739 kr
Ferielön (baserad på halvtidslön intjänad under tide n 11 februari till 17 juni 2012).
Februari: 11 – 29 februari, 13 arbetsdagar
Mars – Maj: 3 hela månader
Juni: 5 arbetsdagar
3 hela kalendermånader: 3 x 26,3 procent av 13 000 kr = 3 x 3 419 kr = 10 257 kr
18 arbetsdagar: 18 x 1,25 procent av 13 000 kr = 18 x 162,50 kr = 2 925 kr
Summa ferielön baserad på halvtidslön: 13 182 kr
Totalt intjänad ferielön: 37 739 kr + 13 182 kr = 50 921 kr
Semestertillägg: under sommarferien utges även semestertillägg för varje betald semesterdag.
Lön under julferien
Om läraren erhållit halv månadslön, 13 000 kr, under julferiens 18 kalenderdagar, så ska
ferielönen efterföljande sommar minskas i motsvarande mån med en halv kalenderdagslön
per dag enligt följande: 18 x 13 000 x 12 / 365 = 18 x 427,40 = 7 693 kr
Om sjukskrivningen upphör i anslutning till julferiens början utgår hel ferielön och semester-
tillägg efterföljande sommarferie. Sjukledigheten är sammantaget mindre än 180 kalenderdagar
och således ferie- och semesterlönegrundande. Fortsätter sjukskrivningen på nytt under vår-
terminen och överstiger sammantaget de 180 semesterlönegrundande sjukledighetsdagarna
påverkar det ferielönen efterföljande sommar.
Vid förändrad sysselsättningsgrad under arbetsåret
Motsvarande modell som den ovan redovisade vid halv sjukledighet används när en lärare får
ändrad sysselsättningsgrad under året eller är partiell ledig.
Exempel
hel sjukledighet under kort tid under en längre tid med partiell föräldraledighet. läraren är
heltidsanställd med en månadslön på 29 300 kr. lärarens arbetstid är förlagd till 4 arbetsdagar,
måndag – torsdag, som en följd av en längre partiell föräldraledighet under arbetsåret omfattande
20 % av heltid för vård av barn. deltidslönen är 80 % av 29 300 kr = 23 440 kr. i arbets-
tidsschemat är fredag en arbetsfri dag som en följd av föräldraledigheten. läraren insjuknar
en måndag med normal arbetstid 08:00 – 16:30, som blir karensdag, med ett löneavdrag
per timme baserat på att arbetstidschemat anger 8 h under den dagen. läraren är sjuk även
efterföljande dag med ett schema omfattande 4 h med ett löneavdrag på 8 timmar.
Om löneavdraget är större än ferielönen delas det upp på två ferielöneperioder. avdrag som
är större än en halv månadslön delas också upp på flera perioder.

Semester för lärare med ferielön
lärares semesterledighet ska läggas ut direkt när sommarferien börjar. Semestertillägg med
0,8 % av månadslönen utges för varje betald semesterdag och betalas ut i samband med
semestern. En lärare kan inte spara semesterdagar. En lärare som inte har möjlighet att få
semesterledighet förlagd till sommarferien kan få denna förlagd till annan tid under arbetsåret.
Beräkning av antalet betalda semesterdagar
antalet betalda semesterdagar beräknas med formeln: (antal anställningsdagar / 365) x 25*
*eller annat antal semesterdagar läraren har rätt till.
Observera att från ”antal anställningsdagar” ska frånräknas frånvaro som inte är semesterlöne-
grundande enligt 17 § semesterlagen. Vid deltidssjukskrivning som varar längre än 180 dagar
tjänar dock läraren in full semester under insjuknandeåret samt de två följande hela intjänande åren.
Återgång till arbete under ferieperioden
det förekommer att en anställd som inte tjänat in full ferielön kräver att få ”återgå i tjänst”
under ferieperioden, genom att avbryta ledigheten eller den sökta ledigheten upphör vid ferie-
periodens början. den anställde har inte rätt eller skyldighet till arbete under ferieperioden.
arbetsgivaren kan erbjuda arbete under ferieperioden mot betalning vid avsaknad av ferielön.
har man som anställd lärare inte tjänat in ferielön under arbetsåret kan man inte kräva lön
under ferieperioden utan att ha utfört överenskommet arbete.
Lärare anställda med timlön
– hur blir det med ferielön?
Om den avtalade anställningstiden inte uppgår till 3 månader per anställningstillfälle alternativt
inte i genomsnitt överstiger 16 timmar per vecka kan läraren anställas med timlön (månads-
lönen / 152 inkl semesterlön alternativt månadslönen / 172 exklusive semesterlön). anställnings-
formen finns beskriven i avtalet § 2 mom 2 och avlöningsformen i §14 mom 2:3. Vid timanställning
utges ingen ferielön.
Timantalet beräknas utifrån ett överenskommet antal timmar som inkluderar för- och efter-
arbete. läraren ska då inte erhålla ferielön när anställningen upphör utan endast semester-
ersättning som utgör 12 %, om inte semesterlönen är inkluderad i timlönen enligt ovan.
9

10
Sjukdom under ferieperiod
Bestämmelser om sjukdom under ferieperiod återfinns i § 10 mom 5 i kollektivavtalet. lärare
som under ferieperioden får ersättning från försäkringskassan, t ex sjukpenning eller föräldra-
penning, får behålla intjänad ferielön.
Enligt § 10 mom 5 i kollektivavtalet gäller att om löneperioden enligt sjuklönelagen (de första 14
kalenderdagarna i en sjukperiod) infaller under de 36* första kalenderdagarna av sommarferien
räknat fr o m första vardagen, så utges både ferielön – som utgör belöpande semesterlön
(redan intjänad) – och sjuklön. Även semestertillägg utges enligt § 10 mom 4. En förutsättning
är att läraren begärt utbyte av semesterledighet mot sjukledighet.
läraren kan få den utbytta semesterledigheten förlagd till arbetsåret om den inte kan förläggas
till annan tid. Sådan ledighet är semesterlönegrundande och påverkar inte nästkommande
ferielön – semesterlön.
däremot görs ledighetsavdrag på sedvanligt sätt under ledigheten som är förlagd till det nya
arbetsåret genom att semesterlönen redan är utbetald via ferielönen.
Bestämmelsen innebär att enbart sjukperioden enligt lag om sjuklön, d v s de 14 första kalender-
dagarna, ska ersättas av arbetsgivaren, dock inte sjuklön från den 15 dagen enligt § 8 mom 4.
• * 36 dagar vid 25 dagars semester
• 44 dagar vid 31 dagars semester
• 45 dagar vid 32 dagars semester
Exempel 1
Om en lärare blir sjuk dag 30 på ferieperioden utbetalar arbetsgivaren sjuklön för de återstående
5 dagarna av semesterperioden (36 – 30 = 6). därefter upphör skyldigheten. Om läraren fort-
farande är sjuk när arbetsåret börjar inträder en skyldighet att betala sjuklön enligt kollektiv-
avtalet. Observera dock att sjuklöneperioden enligt sjuklönelagen har upphört.
arbetsgivaren ska således inte börja räkna en ny sjuklöneperiod när arbetsåret börjar. detta
blir endast fallet om läraren har friskskrivit sig under sommaren och sedan blir sjukskriven på
nytt i samband med arbetsårets början.
Exempel 2
En lärare som insjuknar första dagen på ferien får sjuklön enligt sjuklönelagen från arbetsgivaren
de 14 första kalenderdagarna. därefter görs ett uppehåll och när arbetsåret börjar och personen
fortfarande är sjukskriven återupptas utbetalning av sjuklön enligt kollektivavtalet för perioden
upp till dag 45 alternativt 90.

Allmänna anställningsvillkor
§ 10 Ferielön. För lärare med ferieanställning gäller följande:
Mom 1 – Utbetalning av ferielön
under jul- och sommarferie utbetalas ferielön. Ferielönen är densamma som månadslönen
om läraren inte varit frånvarande av annan anledning än sådan som enligt 17 § semesterlagen
är semesterlönegrundande.
Mom 2 – Intjänande av ferielön
Om läraren varit frånvarande av anledning som inte är semesterlönegrundande, eller har varit
anställd del av år, beräknas den intjänade ferielönen enligt följande:
• för arbete hel kalendermånad med 26,3 % av en månadslön,
• för arbete hel arbetsdag med 1,25 % av en månadslön.
Anmärkning
Semesterlönegrundande frånvaro räknas som arbetad tid i detta hänseende.
Mom 3 – Kortare frånvaro
Om läraren har varit frånvarande under året i högst 30 kalenderdagar av anledning som inte
är semesterlönegrundande görs istället löneavdrag från ferielön (här avses månadslönen
under ferieperioden). detta avdrag görs enligt följande:
• för frånvaro hel kalendermånad med 26,3 % av en månadslön,
• för frånvaro hel arbetsdag med 1,25 % av en månadslön.
löneavdrag överstigande en halv månadslön fördelas på flera ferielöneutbetalningstillfällen.
Mom 4 – Semestertillägg då ferielön utges
utöver ferielön utges semestertillägg med 0,8 procent per betald semesterdag.
Mom 5 – Ledighet med sjukpenning m m under ferieperioden
Vid ledighet under ferieperioden med sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliterings-
penning behåller läraren ferielönen.
infaller sjuklöneperiod enligt lag om sjuklön under den del av ferieperioden som även utgör
semesterledighet, utges även sjuklön beräknad på ferielönen.
Denna informationsbroschyr har utarbetats gemensamt av Arbetsgivarföreningen KFO
och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd för att underlätta
förståelsen och tillämpningen av avtalsbestämmelserna om ferielön.
11

Arbetsgivarföreningen KFO
Besöksadress: Klara södra kyrkogata 1
Postadress: Box 16 355, 103 26 Stockholm
Tel: 08 -702 54 00 Fax: 08-714 88 21
Mail: info@kfo.se • www.kfo.se