Hur bygger vi demokrati med hjälp av kunskap? - Lärarnas ...

FörordLärarna har ett av samhällets viktigaste uppdrag för att förmedla kunskapoch grundlägga goda demokratiska värderingar.Skollagen uttrycker detta mycket tydligt:Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människasegenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall densom verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverkaalla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiskabeteenden.Det är i skolan som lärares kunskap ska möta eleverna. Det är i skolaneleverna ska få kunskap om dels historiska skeenden som, exempelvis, leddefram till utrotningen av judar i Nazityskland, dels kunskap om hur demokratifungerar i praktiken.Samtidigt ska läraren ta – och få ta – ledartröjan i klassrummet för att förmedlakunskap om antisemitism och främlingsfientlighet. Och även kunnamota påståenden som är direkt felaktigaDet är på sin plats att ställa frågan vilken kunskap som lärare behöveroch vilken kunskap eleverna behöver för att skolan ska vara den avgörandeskillnaden för ett demokratiskt och tolerant samhälle.Syftet med denna undersökning är att se hur lärarna ser på situationeni skolan när det gäller arbetet med frågor om demokrati och människorslika värde. Lärarna har en nyckelroll när det handlar om att diskutera ochförmedla ren faktakunskap, men också förmedla kunskap om demokratiskavärderingar och mänskliga rättigheter.Med detta som grund hoppas vi bland annat kunna diskutera om vilkenkunskap lärare behöver. Vilka förutsättningar krävs för att vi ska klara dettaviktiga uppdrag? Vad behöver eleverna? Hur kan staten stötta? Vilka godaexempel finns?Ingen får ta demokratin för självklar och den måste ständigt återerövras.Vi måste våga ta diskussioner och stå upp för lärarnas uppdrag som demokratinsdörrvakter Med kunskap bygger man demokrati och tolerans. Skolansroll i detta kunskapsbygge är avgörande.Lärarnas Riksförbund och Natur & Kultur har inlett ett samarbete kringdessa frågor.Lärarnas Riksförbunds engagemang i frågan grundar sig i att vi som lärarehar ett tydligt uppdrag. Det står i skollagen och förtydligas i läroplan och kursplaner.Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar. Tydligt står utsagt att: ”Särskilt ska den somverkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen, aktivt motverka alla formerav kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.Rapport från Lärarnas Riksförbundi Rapport samarbete från med Lärarnas Stiftelsen Riksförbund Natur och Kultur2

Stiftelsen Natur & Kultur har det uttalade uppdraget att ”motverkatotalitära idéer och statsskick samt främja politisk och ekonomiskfrihet”. Stiftelsen samarbetar med Expo och en rad andragrupper och aktörer som värnar om demokrati och yttrandefrihet.Vi vill lyfta såväl kunskapen om lärarnas viktiga arbete och kompetenseninom den yrkeskår som faktiskt är demokratins dörrvakter.Metta FjelknerOrdförande Lärarnas RiksförbundEva SwartzVd Stiftelsen Natur och KulturRapport från Lärarnas Riksförbund3 i samarbete Rapport med Stiftelsen från Lärarnas Natur Riksförbund och Kultur

troende i att lärarna använder aktuella frågor för att just behandla värdegrundsfrågor.Vidare måste det garanteras tillräckligt med tid för undervisningen, både igrund- och gymnasieskolan. Det är alla elevers rätt att få så mycket undervisningatt skolans mål nås. Detta låter sig inte göras utan garanterad tid.MetodUndersökningsföretaget SIFO har fått i uppdrag att intervjua 500 lärareinom grund- och gymnasieskolan per telefon. Intervjuerna handlade om lärarnassyn på arbetet med värdegrundsfrågor. Ett frågebatteri har tagits frami samarbete mellan Lärarnas Riksförbund och SIFO.Intervjuerna genomfördes under september månad. Lärarna valdes ut urLärarnas Riksförbunds medlemsregister. Lika många lärare valdes ut frångrundskolan respektive gymnasieskolan. Andelen kvinnor i enkäten är 67procent. Spridningen är geografiskt jämn.Lärarna delades också in efter vilka ämnen de undervisade i. Detta finnsredovisat separat i en bilaga eftersom svaren inte skiljde sig nämnvärt beroendepå undervisningsämne.Rapport från Lärarnas Riksförbund5 i samarbete Rapport med Stiftelsen från Lärarnas Natur Riksförbund och Kultur

Redovisning av undersökningI skollagens portalparagraf står skrivet att ”verksamheten i skolan skall utformasi överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar”.Den första frågan de intervjuade lärarna fick svara på var vad de själva läggerin i begreppet ”grundläggande värderingar”.De tre vanligast förekommande svaren sammanfattas i pratbubblan ovan.Det handlar om allas lika värde, att alla ska få göra sin röst hörd och att manbehandlar alla människor lika, med respekt.Nedan finns exempel i punktform på andra svar som lärarna förmedladeunder telefonintervjun. De stämmer väl överens med de tre kategorierna ipratbubblan.l Alla har rätt att säga vad man tycker utan att kränka någon annan. Rätt attyttra sig.l Alla människors lika rättigheter, jämlikhet mellan könen, motverkan avrasism och allas rätt till sin egen sexualitet.l Alla människors rättigheter och lika värde. Jämlikhet, demokratiska omröstningar,inflytande över sin tillvaro och yttrandefrihet.l Alla ska ha lika rätt att bestämma, alla ska ha rätt till åsikter, man ska visa hänsynför varandra och alla människor ska få sina rättigheter på sina villkor.Rapport från Lärarnas Riksförbundi Rapport samarbete från med Lärarnas Stiftelsen Riksförbund Natur och Kultur6

De värdegrundsformuleringar som bland annat finns i skollag, läroplanoch kursplaner ska genomsyra undervisningen. Lärarna kan lägga upp självaundervisningen på olika sätt. Ibland talar man separat om frågor som har endirekt anknytning till det som finns formulerat om värdegrunden i styrdokumentet,ibland är undervisningen inriktad på andra moment.Ofta uppstår tillfällen i ordinarie ämnesundervisning för att hantera värdegrundsfrågor.Av den ovan ställda frågan framgår att de svarande lärarnaombads relatera de olika värdegrundsformuleringarna till sitt arbete i skolanjust nu. Under diagrammet finns den skala som lärarna skulle gradera deolika temaområdena efter.Det visar sig att samtliga formuleringar upplevs som aktuella i lärarnasarbete för närvarande. När det gäller formuleringen ”alla människors likavärde” anser 94 procent av lärarna att det antingen är mycket aktuellt ellerganska aktuellt att ta upp det perspektivet i sin undervisning just nu.Rapport från Lärarnas Riksförbund7 i samarbete Rapport med Stiftelsen från Lärarnas Natur Riksförbund och Kultur

Här ska lärarna gradera på en skala från inte alls till i ganska stor utsträckningom situationer som kan knytas till rasism, främlingsfientlighet, sexismrespektive homofobi förekommit på ett alarmerande sätt. Det är givetvis subjektivtvad en tillfrågad person uppfattar vara ”alarmerande”.Det visar sig att det förekommit alarmerande situationer inom samtliga”problemområden” i skolan. Cirka var fjärde lärare säger att så är fallet iganska stor utsträckning eller i mycket stor utsträckning.Detta visar att frågorna kring skolans värdegrund är mycket angelägnaoch att det finns ett behov av att arbeta med dessa på bred front. Det gällerpå samtliga områden, men i synnerhet främlingsfientlighet där var tredje lärareupplevt/hört talas om situationer som de uppfattar som alarmerande.Övriga områden som lärarna uppfattar som alarmerande är exempelviskränkande språkbruk mellan elever, mobbning och allmänt elevernas beteendemot varandra.Rapport från Lärarnas RiksförbundRapport i samarbete från med Lärarnas Stiftelsen Riksförbund Natur och Kultur8

Som kontrast till föregående fråga är det glädjande att se att nästan 90procent av lärarna anser att den egna skolan har ett mycket aktivt eller ganskaaktivt arbete med värdegrundsfrågorna.Svaren på den ovan ställda frågan visar att det är den enskilde läraren somtar det största ansvaret när det gäller arbetet med att förverkliga intentionernai värdegrundsmålen. Det är den egna undervisningen som fungerarRapport från Lärarnas Riksförbund9 i samarbete Rapport med Stiftelsen från Lärarnas Natur Riksförbund och Kultur

äst i arbetet med värdegrundsfrågorna. Här möter man problemen när deuppstår och här för man samtal med elever som man känner och har enrelation till.Svaren avslöjar också att det finns förbättringsområden i det organisatoriskaarbetet. Det gäller det gemensamma arbetet i skolan och eventuellaprojekt inom lärarlaget eller ämnesgruppen. Det organiserade samarbetetmed föräldrarna skiljer sig åt, av naturliga skäl, mellan grundskolan ochgymnasieskolan. Exakt varför 48 procent av lärarna svarat att detta arbeteinte fungerar särskilt bra eller inte alls vet vi inte. En förklaring är delvis justskillnaderna mellan grund- och gymnasieskola, enligt svaren i det statistiskamaterialet.Lärarna får även under intervjun svara på om de deltagit i andra arbetsformersom varit framgångsrika. Bland svaren framgår att så kallade kamratstödjarefungerat bra och att föreningen Friends aktiviteter mot mobbningvarit framgångsrika. De betonar ofta arbetslagets betydelse för ett välfungerandearbete med värdegrunden.Tre fjärdedelar av de tillfrågade lärarna svarar att det under de senaste tvååren har arrangerats temadagar som behandlat värdegrundsfrågor, samt attlärarna fått någon typ av fortbildning på området. Externa gäster/resurspersonerverkar också förekomma ganska frekvent.Fortbildningsinsatserna är större i grundskolan än i gymnasieskolan,Rapport från Lärarnas RiksförbundRapport i samarbete från med Lärarnas Stiftelsen Riksförbund Natur och Kultur10

enligt intervjusvaren. I övrigt är skillnaderna mellan de två skolformernamycket små.I de öppna svaren talar lärarna även om föreläsningar, möten med föräldrarnaoch grupparbeten med eleverna.De flesta lärarna, 61 procent, har utvärderat arbetet med värdegrundsfrågornatillsammans med eleverna. Den vanligaste metoden för dessa utvärderingarär att be eleverna svara på enkäter om det man arbetat med. Utöverelevenkäter uppger lärarna också att de använder sig av utvärderande diskussioneroch övriga typer av mätningar (ospecificerat).Värdegrundsarbetet utvärderas oftare tillsammans med eleverna i grundskolanän i gymnasieskolan.Rapport från Lärarnas Riksförbund11 i samarbete Rapport med Stiftelsen från Lärarnas Natur Riksförbund och Kultur

Fler än var annan lärare anser sig inte ha fått tillräckligt med utbildningeller fortbildning i värdegrundsfrågor. Trots detta anser en stor majoritet attvärdegrundsarbetet i den egna undervisningen fungerar ganska bra ellermycket bra (se fråga 5). Exakt vilken typ av utbildning eller fortbildning somlärarna frågar efter framgår inte av svaren.I arbetet med värdegrundsfrågor kan lärare ofta ha känslan av otillräckligheteftersom det handlar om svåra frågor. Om lärarutbildningen hade gettlärarna en bättre grund för samtalsmetodik och en allmän beredskap föratt hantera svåra situationer och samtalsämnen skulle lärarna bättre kunnamöta dessa frågor.Inga skillnader finns i svaren mellan lärare i grundskolan jämfört medlärare i gymnasieskolan.Rapport från Lärarnas Riksförbundi Rapport samarbete från med Lärarnas Stiftelsen Riksförbund Natur och Kultur12

En av faktorerna för ett framgångsrikt värdegrundsarbete är att skolledningenvisar ett stort engagemang för värdegrundsfrågorna. 58 procent avde svarande lärarna säger att så är fallet på deras skola. Var tredje lärareanser att skolledningen inte är engagerad i värdegrundsarbetet, vilket är enrelativt hög siffra.Uppfattningarna om hur lätt det är att få loss tid och resurser till värdegrundsfrågornavarierar stort. Det visar att det finns stora skillnader mellanskolorna, vilket i sig skulle kunna förklaras av att det finns olika behov. Endel lärare har helt enkelt väldigt goda förutsättningar på sin skola att bedrivaett värdegrundsarbete av hög kvalitet, medan andra lärare verkar under heltandra omständigheter.Rapport från Lärarnas Riksförbund13 i samarbete Rapport med Stiftelsen från Lärarnas Natur Riksförbund och Kultur

Det är tydligt att tid och resurser betyder mycket för ett bra värdegrundsarbete,precis som för undervisning i övrigt. Det är därför inte förvånande attdet är just mer tid och mer resurser som efterfrågas av lärarna. Som vi sågi fråga 9 skiljer sig dessa tillgångar åt mellan olika skolor, vilket är allvarligt.De åtgärder som efterfrågas i minst utsträckning är förändrad organisationoch mer samarbete med föräldrarna. Att föräldrarna inte efterfrågas istörre utsträckning tyder på att lärarna ändå ser värdegrundsuppdraget somskolans och lärarprofessionens. Detta kan möjligtvis förklara en del av fråga5, där frågeställningen dock var en annan.Skillnader i svar mellan skolformerna är små.Rapport från Lärarnas RiksförbundRapport i samarbete från med Lärarnas Stiftelsen Riksförbund Natur och Kultur14

Rapport från Lärarnas Riksförbund15 i samarbete Rapport med Stiftelsen från Lärarnas Natur Riksförbund och Kultur

Rapport från Lärarnas Riksförbund16