09.07.2015 Views

Hur bygger vi demokrati med hjälp av kunskap? - Lärarnas ...

Hur bygger vi demokrati med hjälp av kunskap? - Lärarnas ...

Hur bygger vi demokrati med hjälp av kunskap? - Lärarnas ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

FörordLärarna har ett <strong>av</strong> samhällets <strong>vi</strong>ktigaste uppdrag för att för<strong>med</strong>la <strong>kunskap</strong>och grundlägga goda <strong>demokrati</strong>ska värderingar.Skollagen uttrycker detta mycket tydligt:Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människasegenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall densom verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverkaalla former <strong>av</strong> kränkande behandling såsom mobbning och rasistiskabeteenden.Det är i skolan som lärares <strong>kunskap</strong> ska möta eleverna. Det är i skolaneleverna ska få <strong>kunskap</strong> om dels historiska skeenden som, exempel<strong>vi</strong>s, leddefram till utrotningen <strong>av</strong> judar i Nazityskland, dels <strong>kunskap</strong> om hur <strong>demokrati</strong>fungerar i praktiken.Samtidigt ska läraren ta – och få ta – ledartröjan i klassrummet för att för<strong>med</strong>la<strong>kunskap</strong> om antisemitism och främlingsfientlighet. Och även kunnamota påståenden som är direkt felaktigaDet är på sin plats att ställa frågan <strong>vi</strong>lken <strong>kunskap</strong> som lärare behöveroch <strong>vi</strong>lken <strong>kunskap</strong> eleverna behöver för att skolan ska vara den <strong>av</strong>görandeskillnaden för ett <strong>demokrati</strong>skt och tolerant samhälle.Syftet <strong>med</strong> denna undersökning är att se hur lärarna ser på situationeni skolan när det gäller arbetet <strong>med</strong> frågor om <strong>demokrati</strong> och människorslika värde. Lärarna har en nyckelroll när det handlar om att diskutera ochför<strong>med</strong>la ren fakta<strong>kunskap</strong>, men också för<strong>med</strong>la <strong>kunskap</strong> om <strong>demokrati</strong>sk<strong>av</strong>ärderingar och mänskliga rättigheter.Med detta som grund hoppas <strong>vi</strong> bland annat kunna diskutera om <strong>vi</strong>lken<strong>kunskap</strong> lärare behöver. Vilka förutsättningar krävs för att <strong>vi</strong> ska klara detta<strong>vi</strong>ktiga uppdrag? Vad behöver eleverna? <strong>Hur</strong> kan staten stötta? Vilka godaexempel finns?Ingen får ta <strong>demokrati</strong>n för självklar och den måste ständigt återerövras.Vi måste våga ta diskussioner och stå upp för lärarnas uppdrag som <strong>demokrati</strong>nsdörrvakter Med <strong>kunskap</strong> <strong>bygger</strong> man <strong>demokrati</strong> och tolerans. Skolansroll i detta <strong>kunskap</strong>sbygge är <strong>av</strong>görande.Lärarnas Riksförbund och Natur & Kultur har inlett ett samarbete kringdessa frågor.Lärarnas Riksförbunds engagemang i frågan grundar sig i att <strong>vi</strong> som lärarehar ett tydligt uppdrag. Det står i skollagen och förtydligas i läroplan och kursplaner.Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse <strong>med</strong> grundläggande<strong>demokrati</strong>ska värderingar. Tydligt står utsagt att: ”Särskilt ska den somverkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen, aktivt motverka alla former<strong>av</strong> kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.Rapport från Lärarnas Riksförbundi Rapport samarbete från <strong>med</strong> Lärarnas Stiftelsen Riksförbund Natur och Kultur2


Stiftelsen Natur & Kultur har det uttalade uppdraget att ”motverkatotalitära idéer och statsskick samt främja politisk och ekonomiskfrihet”. Stiftelsen samarbetar <strong>med</strong> Expo och en rad andragrupper och aktörer som värnar om <strong>demokrati</strong> och yttrandefrihet.Vi <strong>vi</strong>ll lyfta såväl <strong>kunskap</strong>en om lärarnas <strong>vi</strong>ktiga arbete och kompetenseninom den yrkeskår som faktiskt är <strong>demokrati</strong>ns dörrvakter.Metta FjelknerOrdförande Lärarnas RiksförbundEva SwartzVd Stiftelsen Natur och KulturRapport från Lärarnas Riksförbund3 i samarbete Rapport <strong>med</strong> Stiftelsen från Lärarnas Natur Riksförbund och Kultur


troende i att lärarna använder aktuella frågor för att just behandla värdegrundsfrågor.Vidare måste det garanteras tillräckligt <strong>med</strong> tid för under<strong>vi</strong>sningen, både igrund- och gymnasieskolan. Det är alla elevers rätt att få så mycket under<strong>vi</strong>sningatt skolans mål nås. Detta låter sig inte göras utan garanterad tid.MetodUndersökningsföretaget SIFO har fått i uppdrag att intervjua 500 lärareinom grund- och gymnasieskolan per telefon. Intervjuerna handlade om lärarnassyn på arbetet <strong>med</strong> värdegrundsfrågor. Ett frågebatteri har tagits frami samarbete mellan Lärarnas Riksförbund och SIFO.Intervjuerna genomfördes under september månad. Lärarna valdes ut urLärarnas Riksförbunds <strong>med</strong>lemsregister. Lika många lärare valdes ut frångrundskolan respektive gymnasieskolan. Andelen k<strong>vi</strong>nnor i enkäten är 67procent. Spridningen är geografiskt jämn.Lärarna delades också in efter <strong>vi</strong>lka ämnen de under<strong>vi</strong>sade i. Detta finnsredo<strong>vi</strong>sat separat i en bilaga eftersom svaren inte skiljde sig nämnvärt beroendepå under<strong>vi</strong>sningsämne.Rapport från Lärarnas Riksförbund5 i samarbete Rapport <strong>med</strong> Stiftelsen från Lärarnas Natur Riksförbund och Kultur


Redo<strong>vi</strong>sning <strong>av</strong> undersökningI skollagens portalparagraf står skrivet att ”verksamheten i skolan skall utformasi överensstämmelse <strong>med</strong> grundläggande <strong>demokrati</strong>ska värderingar”.Den första frågan de intervjuade lärarna fick svara på var vad de själva läggerin i begreppet ”grundläggande värderingar”.De tre vanligast förekommande svaren sammanfattas i pratbubblan ovan.Det handlar om allas lika värde, att alla ska få göra sin röst hörd och att manbehandlar alla människor lika, <strong>med</strong> respekt.Nedan finns exempel i punktform på andra svar som lärarna för<strong>med</strong>ladeunder telefonintervjun. De stämmer väl överens <strong>med</strong> de tre kategorierna ipratbubblan.l Alla har rätt att säga vad man tycker utan att kränka någon annan. Rätt attyttra sig.l Alla människors lika rättigheter, jämlikhet mellan könen, motverkan <strong>av</strong>rasism och allas rätt till sin egen sexualitet.l Alla människors rättigheter och lika värde. Jämlikhet, <strong>demokrati</strong>ska omröstningar,inflytande över sin tillvaro och yttrandefrihet.l Alla ska ha lika rätt att bestämma, alla ska ha rätt till åsikter, man ska <strong>vi</strong>sa hänsynför varandra och alla människor ska få sina rättigheter på sina <strong>vi</strong>llkor.Rapport från Lärarnas Riksförbundi Rapport samarbete från <strong>med</strong> Lärarnas Stiftelsen Riksförbund Natur och Kultur6


De värdegrundsformuleringar som bland annat finns i skollag, läroplanoch kursplaner ska genomsyra under<strong>vi</strong>sningen. Lärarna kan lägga upp självaunder<strong>vi</strong>sningen på olika sätt. Ibland talar man separat om frågor som har endirekt anknytning till det som finns formulerat om värdegrunden i styrdokumentet,ibland är under<strong>vi</strong>sningen inriktad på andra moment.Ofta uppstår tillfällen i ordinarie ämnesunder<strong>vi</strong>sning för att hantera värdegrundsfrågor.Av den ovan ställda frågan framgår att de svarande lärarnaombads relatera de olika värdegrundsformuleringarna till sitt arbete i skolanjust nu. Under diagrammet finns den skala som lärarna skulle gradera deolika temaområdena efter.Det <strong>vi</strong>sar sig att samtliga formuleringar upplevs som aktuella i lärarnasarbete för närvarande. När det gäller formuleringen ”alla människors lik<strong>av</strong>ärde” anser 94 procent <strong>av</strong> lärarna att det antingen är mycket aktuellt ellerganska aktuellt att ta upp det perspektivet i sin under<strong>vi</strong>sning just nu.Rapport från Lärarnas Riksförbund7 i samarbete Rapport <strong>med</strong> Stiftelsen från Lärarnas Natur Riksförbund och Kultur


Här ska lärarna gradera på en skala från inte alls till i ganska stor utsträckningom situationer som kan knytas till rasism, främlingsfientlighet, sexismrespektive homofobi förekommit på ett alarmerande sätt. Det är givet<strong>vi</strong>s subjektivtvad en tillfrågad person uppfattar vara ”alarmerande”.Det <strong>vi</strong>sar sig att det förekommit alarmerande situationer inom samtliga”problemområden” i skolan. Cirka var fjärde lärare säger att så är fallet iganska stor utsträckning eller i mycket stor utsträckning.Detta <strong>vi</strong>sar att frågorna kring skolans värdegrund är mycket angelägnaoch att det finns ett behov <strong>av</strong> att arbeta <strong>med</strong> dessa på bred front. Det gällerpå samtliga områden, men i synnerhet främlingsfientlighet där var tredje lärareupplevt/hört talas om situationer som de uppfattar som alarmerande.Övriga områden som lärarna uppfattar som alarmerande är exempel<strong>vi</strong>skränkande språkbruk mellan elever, mobbning och allmänt elevernas beteendemot varandra.Rapport från Lärarnas RiksförbundRapport i samarbete från <strong>med</strong> Lärarnas Stiftelsen Riksförbund Natur och Kultur8


Som kontrast till föregående fråga är det glädjande att se att nästan 90procent <strong>av</strong> lärarna anser att den egna skolan har ett mycket aktivt eller ganskaaktivt arbete <strong>med</strong> värdegrundsfrågorna.Svaren på den ovan ställda frågan <strong>vi</strong>sar att det är den enskilde läraren somtar det största ansvaret när det gäller arbetet <strong>med</strong> att förverkliga intentionernai värdegrundsmålen. Det är den egna under<strong>vi</strong>sningen som fungerarRapport från Lärarnas Riksförbund9 i samarbete Rapport <strong>med</strong> Stiftelsen från Lärarnas Natur Riksförbund och Kultur


äst i arbetet <strong>med</strong> värdegrundsfrågorna. Här möter man problemen när deuppstår och här för man samtal <strong>med</strong> elever som man känner och har enrelation till.Svaren <strong>av</strong>slöjar också att det finns förbättringsområden i det organisatoriskaarbetet. Det gäller det gemensamma arbetet i skolan och eventuellaprojekt inom lärarlaget eller ämnesgruppen. Det organiserade samarbetet<strong>med</strong> föräldrarna skiljer sig åt, <strong>av</strong> naturliga skäl, mellan grundskolan ochgymnasieskolan. Exakt varför 48 procent <strong>av</strong> lärarna svarat att detta arbeteinte fungerar särskilt bra eller inte alls vet <strong>vi</strong> inte. En förklaring är del<strong>vi</strong>s justskillnaderna mellan grund- och gymnasieskola, enligt svaren i det statistiskamaterialet.Lärarna får även under intervjun svara på om de deltagit i andra arbetsformersom varit framgångsrika. Bland svaren framgår att så kallade kamratstödjarefungerat bra och att föreningen Friends akti<strong>vi</strong>teter mot mobbningvarit framgångsrika. De betonar ofta arbetslagets betydelse för ett välfungerandearbete <strong>med</strong> värdegrunden.Tre fjärdedelar <strong>av</strong> de tillfrågade lärarna svarar att det under de senaste tvååren har arrangerats temadagar som behandlat värdegrundsfrågor, samt attlärarna fått någon typ <strong>av</strong> fortbildning på området. Externa gäster/resurspersonerverkar också förekomma ganska frekvent.Fortbildningsinsatserna är större i grundskolan än i gymnasieskolan,Rapport från Lärarnas RiksförbundRapport i samarbete från <strong>med</strong> Lärarnas Stiftelsen Riksförbund Natur och Kultur10


enligt intervjusvaren. I övrigt är skillnaderna mellan de två skolformernamycket små.I de öppna svaren talar lärarna även om föreläsningar, möten <strong>med</strong> föräldrarnaoch grupparbeten <strong>med</strong> eleverna.De flesta lärarna, 61 procent, har utvärderat arbetet <strong>med</strong> värdegrundsfrågornatillsammans <strong>med</strong> eleverna. Den vanligaste metoden för dessa utvärderingarär att be eleverna svara på enkäter om det man arbetat <strong>med</strong>. Utöverelevenkäter uppger lärarna också att de använder sig <strong>av</strong> utvärderande diskussioneroch övriga typer <strong>av</strong> mätningar (ospecificerat).Värdegrundsarbetet utvärderas oftare tillsammans <strong>med</strong> eleverna i grundskolanän i gymnasieskolan.Rapport från Lärarnas Riksförbund11 i samarbete Rapport <strong>med</strong> Stiftelsen från Lärarnas Natur Riksförbund och Kultur


Fler än var annan lärare anser sig inte ha fått tillräckligt <strong>med</strong> utbildningeller fortbildning i värdegrundsfrågor. Trots detta anser en stor majoritet attvärdegrundsarbetet i den egna under<strong>vi</strong>sningen fungerar ganska bra ellermycket bra (se fråga 5). Exakt <strong>vi</strong>lken typ <strong>av</strong> utbildning eller fortbildning somlärarna frågar efter framgår inte <strong>av</strong> svaren.I arbetet <strong>med</strong> värdegrundsfrågor kan lärare ofta ha känslan <strong>av</strong> otillräckligheteftersom det handlar om svåra frågor. Om lärarutbildningen hade gettlärarna en bättre grund för samtalsmetodik och en allmän beredskap föratt hantera svåra situationer och samtalsämnen skulle lärarna bättre kunnamöta dessa frågor.Inga skillnader finns i svaren mellan lärare i grundskolan jämfört <strong>med</strong>lärare i gymnasieskolan.Rapport från Lärarnas Riksförbundi Rapport samarbete från <strong>med</strong> Lärarnas Stiftelsen Riksförbund Natur och Kultur12


En <strong>av</strong> faktorerna för ett framgångsrikt värdegrundsarbete är att skolledningen<strong>vi</strong>sar ett stort engagemang för värdegrundsfrågorna. 58 procent <strong>av</strong>de svarande lärarna säger att så är fallet på deras skola. Var tredje lärareanser att skolledningen inte är engagerad i värdegrundsarbetet, <strong>vi</strong>lket är enrelativt hög siffra.Uppfattningarna om hur lätt det är att få loss tid och resurser till värdegrundsfrågorn<strong>av</strong>arierar stort. Det <strong>vi</strong>sar att det finns stora skillnader mellanskolorna, <strong>vi</strong>lket i sig skulle kunna förklaras <strong>av</strong> att det finns olika behov. Endel lärare har helt enkelt väldigt goda förutsättningar på sin skola att bedrivaett värdegrundsarbete <strong>av</strong> hög kvalitet, <strong>med</strong>an andra lärare verkar under heltandra omständigheter.Rapport från Lärarnas Riksförbund13 i samarbete Rapport <strong>med</strong> Stiftelsen från Lärarnas Natur Riksförbund och Kultur


Det är tydligt att tid och resurser betyder mycket för ett bra värdegrundsarbete,precis som för under<strong>vi</strong>sning i övrigt. Det är därför inte förvånande attdet är just mer tid och mer resurser som efterfrågas <strong>av</strong> lärarna. Som <strong>vi</strong> sågi fråga 9 skiljer sig dessa tillgångar åt mellan olika skolor, <strong>vi</strong>lket är allvarligt.De åtgärder som efterfrågas i minst utsträckning är förändrad organisationoch mer samarbete <strong>med</strong> föräldrarna. Att föräldrarna inte efterfrågas istörre utsträckning tyder på att lärarna ändå ser värdegrundsuppdraget somskolans och lärarprofessionens. Detta kan möjligt<strong>vi</strong>s förklara en del <strong>av</strong> fråga5, där frågeställningen dock var en annan.Skillnader i svar mellan skolformerna är små.Rapport från Lärarnas RiksförbundRapport i samarbete från <strong>med</strong> Lärarnas Stiftelsen Riksförbund Natur och Kultur14


Rapport från Lärarnas Riksförbund15 i samarbete Rapport <strong>med</strong> Stiftelsen från Lärarnas Natur Riksförbund och Kultur


Rapport från Lärarnas Riksförbund16

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!