pdf 1,09 MB, nytt fönster

More documents

Recommendations

Info

Adoption – Samspel – Möjligheter 4 slumpmässigt valda studier och icke slumpmässiga. Slumpmässiga studier var inte lika effektiva när det gäller att bejaka sensibiliteten jämfört med de icke slumpmässiga, säger Femmie Juffer. Sensibiliteten hos föräldrar är alltså väldigt viktig och den måste uppmuntras. Detta visar att den går att förändra. SENSIBILITET VIKTIGAST Metaanalysen för anknytningsstudier visade en viktig men liten effekt, nämligen den att interventionerna lyckades förändra barns otrygghet, men inte lika mycket som föräldrars sensibilitet. Kanske var det lättare att förändra föräldrars beteende därför att interventionen var direkt riktad mot dem, barnen var inte aktivt delaktiga. I det här fallet var slumpmässiga studier mer lyckade än de icka slumpmässiga. HUR BEJAKA BARNENS ANKNYTNING? Vilket är det mest lovande tillvägagångssättet när det gäller att bejaka barnens förmåga till trygg anknytning? Man jämförde interventionerna som var direkt riktade mot sensibiliteten med andra tillvägagångssätt (exempelvis socialt stöd och en kombination av olika interventioner) och fann att interventioner riktade mot sensibiliteten var mer effektiva. Detta befäster teorin om att sensibilitet och förmåga att knyta an relaterar till varandra. Och det verkar än en gång som om det är lättare att förändra föräldrars sensibilitet än att förändra relationen mellan föräldrar och barn. METAANALYSENS SLUTSATSER Interventioner riktade mot sensibilitet är mer lyckade än de riktade mot själva anknytningen. Dessutom verkar enstaka riktade interventioner vara mer lyckade än en kombination av flera. LONGITUD STUDIE – Nu skulle jag vilja berätta för er om vår longituda kommande studie om adoptivfamiljer som börjar redan i spädbarnsålder. Alla barn var adopterade från Sri Lanka, Sydkorea och Columbia, och alla var adopterade innan sex månaders ålder. Vi studerade familjerna när barnen fortfarande var väldigt små, sedan i en uppföljningsstudie när barnen var sju år gamla och just nu pågår studien när de hunnit bli 14–15 år gamla. – Adoptivbarnen visade upp ett normalt procentantal Femmie Juffer är en av få professorer i Europa som forskar kring adoptionsfrågor. när det gäller trygg anknytning, 74 procent. I ”normala” grupper brukar siffran ligga runt 65–70 procent. Det var ingen skillnad vad gällde pojkar och flickor, inte heller spelade det någon roll om de kom från Sri Lanka, Sydkorea eller Colombia. Femmie Juffer berättar vidare att en anknytningsbaserad intervention testades i en grupp adoptivfamiljer (90 ”Det verkar än en gång som om det är lättare att förändra föräldrars sensibilitet än att förändra relationen mellan föräldrar och barn.” stycken) som inte hade egna biologiska barn. I samtliga fall var det adoptivmammam som var den primära försörjaren av omsorg och interventionerna var riktade mot henne. Studien genomfördes med tre grupper: 1. En kontrollgrupp som inte fick någon intervention, dock en informationsfolder om adoption. 2. Den första gruppen med interventioner fick en personlig bok med titeln ”Det första året i livet”. I boken fanns råd för sensibla föräldrar, och frågor samt tomt utrymme där man kunde fylla i observationer man gjort om barnet.
Adoption – Samspel – Möjligheter 5 3. I den andra gruppen med interventioner fick man samma bok, men dessutom tre sessioner av video-återkoppling: man filmade mamman och barnet, till exempel när de lekte tillsammans. Intervjuaren försökte sedan under genomgången av videon peka på barnens anknytningsbeteende medan man förklarade vikten av ett sensibelt föräldraskap. Den videobaserade interventionen var framgångsrik: mödrarna i denna grupp visade sig vara avsevärt mera sensibla och samarbetsvilliga gentemot sina barn. 90 procent av barnen i denna kontrollgrupp visade en trygg anknytningsprocess. För grupp ett var siffran 70 procent och för grupp två 80 procent. Samma intervention användes också i en mindre studie med adoptivfamiljer med egna barn såväl som adoptivbarn, även här var barnen adopterade innan sex månaders ålder. Här prövades bara videoåterkopplingen tillsammans med den personliga boken. Dock fann man inga större avvikelser jämfört med det första testet, däremot visade föräldrarna något större mognad. LÅNGSIKTIGA EFFEKTER – När barnen hunnit bli sju år gamla fann vi inga effekter av interventionerna nämnda ovan hos familjer med bara adoptivbarn. Men det beror framför allt på att vi inte hade möjlighet att mäta hur anknytningen för dessa barn fungerat eftersom vi inte lyckats hitta några fungerande metoder för detta. – Intressant nog fann vi dock långsiktiga effekter i gruppen med familjer med egna barn. I denna grupp visade både pojkar och flickor upp mindre beteendestörningar (till exempel depressioner, inåtvändhet och aggressioner) än hos kontrollgruppen, och flickorna visade dessutom upp bättre självbehärskning och social kompetens. – Alldeles nyligen har vi lyckats analysera alla videoinspelningar med barn med oorganiserad anknytning (disorganized attachment). Vi kombinerade familjer med egna biologiska barn med de utan. Vi fann att interventionen med video och personlig bok var framgångsrik när det gällde oorganiserad anknytning, och detta gällde för bägge grupperna. Femmie Juffer berättar vidare att färre barn i dessa grupper visade upp ovan nämnda störning jämfört med de i kontrollgruppen. Ännu intressantare är att att detta var en ”sidoeffekt”, man hade inte väntat sig att kunna hjälpa dessa barn då det hittills funnits få behandlingar riktade mot barn med oorganiserad anknytning. Det har dessutom visat sig att video-interventionen kan upptäcka kommande problem med oorganiserad anknytning (disorganized attachment). En effekt av Femmie Juffers studier tillsammans med sina kolleger är att det sedan 1999 finns ett <strong>nytt</strong> eftervårdskoncept i Holland: alla familjer har rätt till videoåterkoppling ett till två år efter adoptionen. Programmet omfattar fyra träffar och många är intresserade. HUR SKA ADOPTIVFÖRÄLDRAR BETE SIG? VAD SKA DE VETA? • De bör tränas på att bli mer sensibla, t.ex. genom video-återkoppling ”Adoptivföräldrar måste lära sig tyda barnens signaler. Dessa är ofta väldigt subtila, beroende på att de blivit förnekade. När ingen hör dig gråta slutar du.” • De måste lära sig tyda barnens signaler. Barn signaler är ofta väldigt subtila, de visar inte direkta signaler vilket bl.a. har att göra med att de blivit förnekade förut, exempelvis på barnhem. När ingen hörde dem gråta förut slutade de gråta. • De bör tränas i att inte spegla barnets reaktioner alla gånger. Ofta är barnens signaler också skadade, deras bakgrund gör att de sänder ut ”mis-cues”, det gäller att veta hur vi ska reagera på dem. Exempel: Ett barn slår sig, men gråter inte trots att det borde, ber inte om hjälp. Om vår reaktion är att han eller hon är okej bara för att barnet inte gråter och låter dem fortsätta leka befäster vi beteendet. I stället måste vi försöka tänka bakom barnets reaktion och trösta även om det inte ber om det. Det gäller att träna föräldrar i detta. KUNNA FÖRUTSPÅ BETEENDE? Ett av målen med den longituda studien var att man ville ta reda på om ett barns anknytningsprocess och föräldrars sensibilitet kunde förutspå ett barn beteende vid sju års ålder bortsett från det egna temperamentet. Man skilde på fyra olika utvecklingsfaktorer: social utveckling, kognitiv utveckling, fungerande personlighet (självbehärskning och återhämtningsförmåga) samt beteendeproblem. – En av de teser vi ville testa var den huruvida föräldrar över huvud taget spelade någon roll eller om barnens utveckling var genetisk betingat som psykologen Judith Harris hävdat. Det var viktigt att vi kunde ta in föräldrarna i den här studien och visa på att relationen mellan föräldrar och barn är viktig. Det visade sig att en kombination av ett moderat eget temperament (easy temperament) och en trygg anknytning förutspådde bättre resultat vid sju års ålder medan en kombination av oorganiserad anknytning (disorganized attachment) och svårt temperament (difficult temperament) förutspådde sämre anpassningsförmåga. Man fann dessutom att en trygg anknytning förutspådde en positiv social anpassningsförmåga vid sju års ålder oavsett barnets egna temperament.
Page 1 and 2: Adoption - Samspel - Möjligheter 1
Page 3: Adoption - Samspel - Möjligheter 3
Page 11: Adoption - Samspel - Möjligheter 1

pdf 1,09 MB, nytt fönster

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?