Aktum nr 4 - Umeå universitet

Historia från hela
Europa kopplas samman
Umeå universitet ska – tillsammans med två universitet i
Holland och Belgien – samordna information från historiska
databaser i hela Europa. Det kommer att innebära helt nya
möjligheter för forskare att förstå och jämföra befolkningsutveckling
i länder i Europa.
Runt om i Europa finns många historiska och
befolkningsdemografiska databaser fyllda med
information om Europas befolkning från medeltid
till nutid. Det kan handla om allt från hur
mycket skatt som har betalats in till vilka sjukdomar
som har drabbat människor och hur
många barn som har fötts.
Vid Umeå universitet finns Demografiska
databasen, världens fjärde största demografiska
databas, som innehåller uppgifter från de kyrkböcker
som prästen i varje församling förde.
Data från DDB har länge genererat intressanta
forskningsreslutat, men hittills har man inte
kunnat jämföra resultaten med andra europeiska
länder eftersom de är strukturerade på
olika sätt.
Forskning över landsgränser
Nu har Demografiska databasen tillsammans med
två liknande databaser i Holland och Belgien fått
nästan 6,5 miljoner kronor från European Science
Foundation för att under tre år skapa ett nytt sätt
att strukturera databaser. Det skulle göra det
möjligt att jämföra information från databaser
runt om i Europa, och i världen. Annika Westberg
är projektledare för Umeå-delen av The European
Historical Population Samples Network och
är även den som arbetat med ansökan till ESF.
– Jag är otroligt glad över att vi nu kan börja
jobba med att utveckla vårt nya format, som kalllas
Intermediate Data Structure (IDS). Vi har
arbetat hårt med den här idén om att göra en gemensam
struktur för Europeiska databaser. Umeå
universitet är en ledande part i projektet och kommer
att ha stort inflytande över resultatet. Satsningen
kommer att ge forskare tillgång till uppgifter
om personer, hushåll, fertilitet, mortalitet,
migration, arbete och mycket annat, berättar hon.
Man kommer bland annat att kunna göra
jämförande forskning på födsel- och dödstalen i
Västeuropa, något som på ett genomgripande sätt
har påverkat förutsättningarna för hushålls- och
familjestrukturer. Ett annat fält som kan utnyttja
det nya systemet är migrationsforskning.
– Genom att vi kommer att kunna jämföra data
från databaser i olika länder kan vi se hur det
har gått för personer som har migrerat, hur gick
det för dem i det nya landet? berättar Annika
Westberg.
Möjlighet till nya forskningssamarbeten
Projektet kommer att skapa en webbportal där
forskare kan få tillgång till data från de databaser
som är samordnade via IDS. Där kommer
forskare att dela med sig av dataprogram som
konstruerats för att analysera informationen.
– Vi bygger alltså inte en helt ny databas,
utan vi ordnar ett verktyg som strukturerar allt
material som redan finns i databaser runt om i
Europa på ett enhetligt sätt, säger Annika.
Det finns flera historiska och demografiska
databaser med mycket detaljerade uppgifter som
är intresserade av att vara med i IDS.
– Vi hoppas att webbportalen, och hela projektet
i sig, ska bli en mötesplats för forskare där
de kommer att kunna utveckla nya forskningsprojekt.
Webbportalen ger också forskarna möjligheter
att utbyta information och erfarenheter
de har fått av att jobba med materialet från de
olika databaserna, säger Annika.
Text: Elin Andersson
Foto: Mattias Pettersson
Lärardag om
att undervisa
på engelska
Undervisning och lärande på ett annat språk
än modersmålet ställer nya krav på studenter
och lärare. Hur behåller man kvaliteten
när undervisningen sker på engelska? Vad
händer med studenternas förståelse och
hur blir lärarnas arbetsvillkor?
Den 4 november arrangerar Universitetspedagogiskt
centrum (UPC) och institutionen
för språkstudier en lärardag
(kl. 13.00–16.15) om att undervisa på engelska.
Under dagen medverkar bland andra
Philip Shaw, Stockholms universitet, John
Airey, Stockholms universitet, Karyn Sandström
och Van Leavenworth, båda Umeå
universitet, samt studentorganisationerna.
Lärardagen hålls i Humanisthuset, hörsal F.
Att delta är kostnadsfritt.
Mer information och anmälan på
www.upc.umu.se/larardag
Skrivtiden för
projekt Story-
telling förlängd
till 25 oktober
Du som är forskare och kvinna vid Umeå
universitet har möjlighet att berätta din
berättelse om akademien i projekt Storytelling.
Skrivtiden inom projektet är förlängd
till 25 oktober. Har du ont om tid kan du
anmäla dig till en två timmars skrivworkshop
den 18 oktober kl. 13.00–15.00.
Anmälan sker till projektledare
Hanna Lönnerskog Nilsson
hanna.lonnerskog.nilsson@adm.umu.se
senast dagen innan.
Mer information på www.anstalld.umu.se/
inkluderande-universitet/projekt/storytelling/
Aktum • Oktober • 4/2010 5