My library in PDF format/SPRÅKFILOSOFIN OCH ... - Kristoffersen

F I L O S O F I
===========
1. SPRÅKLIGA SATSER.
2. ARGUMENTATIONSANALY.
3. SEMANTIK.
4. DEFINITIONER.
5. DIVISION.
6. TOLKNINGAR.
7. OLIKA BEGREPP.
ARBETET UTFÖRD AV
ARNE - JACOB KRISTOFFERSEN
Dr. Teol. / Lektor em. / O. P. / ©
1

SPRÅKET SOM
KOMMUNIKATIONSMEDEL .
Dagligen använder vi språket och dess symboler i vår kommunikation.
Språket kan vara mångtydigt. Det är inte så lämpligt där vi behöver
stringens och noggrannhet, men till vardags är det tillräckligt för den
kommunikation vi behöver. I vetenskapliga sammanhang kan vi använda
oss av filosofins logik, matematik och andra vetenskapliga hjälpmedel.
Språket, som är byggd upp av ord, är det mest komplicerade av alla
symbolsystem. Orden kan vara tecken, signaler, symboler för saker och
ting samt för andra ord. Ord, som står för andra ord, ramar vi in med
citationstecken ( “ ) . Exempel på detta förfarande kan ges i två exempel:
1) katter har svansar, men 2) “katter “ har sex bokstäver. Vi kan visa
meningen med ordet “ mening “ :
1. Tecken. Regnmoln betyder regn; de är tecken på regn.
2. Orsak. Här är fotsteg i sanden. Vad är deras mening? Vad är
deras orsak ?
3. Effekt. Ordet “mening“ betyder ofta effekt. President Roosevelt
sa efter Pearl Harbor: “Detta betyder krig.” Det kan översättas :
“ Effekten av detta vill bli krig.”
4. Förklaring. Förklaringen är närt knuten till orsak. Ofta när vi
frågar efter meningen med händelsen menar vi förklaringen till
varför den hände.
5. Intention. “Jag menar att diska” Detta betyder att jag har
intentionen att diska.
6. Meningen. Ibland är det samma sak som intention. Min
intention var att åka till landet. Min mening var att åka till
landet.
Låt oss nu nämna några funktioner hos språket:
INFORMATIONSFLÖDET Vi utsätts dagligen för
en ström av information . Det gäller därför att kunna ta emot information
, men också att kunna stå emot.
2

Vi kan låta dessa personerna representera människan som
mottagare av information. Den information som strömmar in till personen
och som personen måste ta emot eller stå emot ; kan bestå av följande
flöden :
1. Värdeladdade ord.
2. Propaganda.
3. Generaliseringar.
4. Tryckfel.
5. Osäkra fakta.
6. Föråldrade uppgifter och kunskap.
7. Reklam i TV, radio, tidningar och direktreklam.
SPRÅKFUNKTIONER :
( 1 ) INFORMATIV SPRÅKFUNKTION :
Språket kan informera oss om saker, ting och personer.
Språkfunktionerna förmedlas till oss genom språkliga satser. I följande
sats får vi en sådan språklig information.
“ Han går till arbetet varje morgon”.
( 2 ) EXPRESSIV SPRÅKFUNKTION :
Ett uttryck för det expressiva i språket kan vi finna
i följande utrop :
“Vad det är skönt att gå!“
( 3 ) PRESKRIPTIV SPRÅKFUNKTION :
Denna form finner vi i kommandot eller befallningen :
“Gå!“.
( 4 ) PERFORMATIV SPRÅKFUNKTION:
Två personer samtalar , och så säger den ena till den andra :
“Vill du gå med på bio? Jag bjuder.“
3

Här har vi exempel på en performativ språkfunktion.
( 5 ) SOCIAL SPRÅKFUNKTION :
Två personer är ute och går med sina hundar. De möts och då säger
den ene till den andra:
“ Jaså, du är ute och går! “
Här har vi en öppning för en social kommunikation.
SAKPÅSTÅENDE OCH VÄRDEPÅSTÅENDE.
Påståenden kan vara av två olika språkliga typer. De kan bestå av
sakpåståenden eller värdepåståenden. Vi kan forma två olika frågor om
samma sak. Tänk dig att vi har en nonfigurativ bild framför oss.
Vi kan då ställa frågan :
“ Vem har tecknat denna bild? “
Här rör det sig om ett faktiskt förhållande. Frågan fordrar en
sakupplysning. Som svar på frågan får vi veta att teckningen är av
Michel Seuphor, som föddes 1901.
Ställer vi däremot frågan:
“ Är bilden vacker? “,
rör det sig om en värdefråga.. Den som då uttalar sig och svarar på
frågan kommer med ett värdeomdöme. Detta omdöme är subjektivt .Det
är sällan att alla är eniga om värdeomdömet på samma sätt som de är
eniga om sakpåståenden.
Satserna kan vara sakpåståenden eller värdepåståenden, som vi har
påpekat. Låt oss förtydliga innebörden av de två typer av påståenden :
A. SAK PÅSTÅENDEN:
-------------------------------
Sak påståenden kan antingen vara beskrivande eller berättande.
Dessa satser uttalar sig om fakta, och de accepteras av alla. Vi lägger
märke till att påstående satser kan tolkas både som ( a ) sakpåståenden
och som ( b ) värdepåståenden.
B. VÄRDE PÅSTÅENDEN:
-----------------------------------
Värde påståenden kan vara rekommendationer, råd eller
befallningar. Befallningen kan antingen vara (a) påbud eller (b) förbud.
Uppskattningar är också värdepåståenden, och de kan vara
4

( a ) positiva eller ( b ) negativa . Dessa omdömen accepteras
sällan av alla. Värdepåståenden har en subjektiv karaktär genom
egenskapsorden. Det gäller därför att finna fram till de allmänna
värderingarna som ligger bak värdepåståenden.
VERKLIGHETEN SEDD UNDER OLIKA SYNVINKLAR:
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det berättas en historia om sex blinda hinduer som togs för att
“se”, en elefant. Den första kände med båda händerna på elefantens sida.
Han sade att den liknar på en vägg. Den andra tog på elfenbens betor och
sade att den liknar på ett spjut. Den tredje tog på snabeln och sade att den
liknar på en orm. Den fjärde omfamnade elefantens ben och sade att den
liknar på ett träd. Den femte kände på elefantens öron och sade att den
liknar en solfjäder eller en fläkt. Slutligen kom den sjätte hinduen, som
kände på elefantens svans och sade att den liknar på ett rep.
Vi har nu sedd att ett och samma föremål kan ses under olika
synvinklar. Detta kan ge olika svar och upphov till diskussioner eller
oenighet. Låt oss med en gång ha klart för oss att sanningen kan vara
komplicerad.
Det samma gäller verkligheten. Vi har ett filosofisk problem att
brottas med när vi ställer frågorna :
1. Är verkligheten EN? De som hävdar denna position
kallas MONISTER.
2. Är verkligheten två? De som hyllar denna teori
kallas DUALISTER.
3. Är verkligheten mångfalt? De som försvarar denne
synpunkt kallas PLURALISTER.
SPRÅKET kan uppfattas som ett maktmedel. Det är många som
hävdar att den borgerliga staten befästa sin makt genom SPRÅKET.
I våra dagar med diskussion om manligt och kvinnligt har frågan
ställts om samma ord gäller för KVINNA och MAN? Låt oss ta några
ord, som har tolkats olika för män och kvinnor:
ENVIS har hos mannen karakteriserat viljestyrka medan hos
kvinnan har det varit tjatigt.
BITTER använt om mannen, så har han varit förorättad
medan kvinnan har varit kverulant.
MJUK applicerat till mannen, så har han varit fjantig medan
kvinnan har varit kvinnlig.
FRAMGÅNGSRIK visar att mannen är duglig medan
kvinnan är intrigant.
5

INTELLIGENT använt om mannen , så är han logisk,
medan kvinnan är dominant.
AKTIV är en energisk man och en beskäftig kvinna.
ALLDAGLIG är en hem trevlig man, men en ful kvinna.
POLITISK AKTIV är en medveten man, men en hysterisk kvinna.
Vi ser här att språket kan användas i politiska sammanhang och i
könsrollsdebatten.
VÄRDEPÅSTÅENDEN ELLER SAKPÅSTÅENDEN:
--------------------------------------------------------------------
Vi kan sätta upp några språkliga satser, så att du kan se klart vilka
satser som är värdesatser och vilka som är saksatser.
1. Hon är den vackraste flickan i världen
2. Grupp I skriver svenska på fredag.
3. Idrottsföreningen sammanträder klockan 1900.
4. Avgår Sundsvalls planet klockan 1000.
5. Napoleon dog 1821 på St. Helena.
6. Det är i dag den 24 december 1926.
7. Det finns liv på mars.
8. Lundqvist är en fenomenalt skicklig tennisspelare.
9. Jordgubbarna är utomordentligt goda.
10. Albert Schweitzer var en god människa.
11. Kaffet kommer från tropiska eller subtropiska länder.
12. Symfonin framfördes på ett briljant sätt.
13. Detta träd är grönt.
14. Kaffet är det bäste som finns när man är trött.
(Du kan kontrollera din övning genom att kontrollera dina svar med
följande facit; där “s“ används för sak påstående och “ v “ för
värdepåstående. 1v, 2s, 3s, 4s det är antingen sant eller falskt, det samma
gäller för 5s, 6s, 7s det är antingen sant eller falskt, 8v, 9v, 10v, 11s,12v,
13s gäller inte för de färgblinda, 14v.)
SPRÅKSITUATIONER
Varje språksituation innehåller:
• Avsändare
• Meddelande
• Medium
• Mottagare
6

Dessa fyra punkter ingår i språklig kommunikation. När vi talar, så har
talet ett syfte.
TALETS SYFTE:
-----------------------
• Vi vill informera om något.
• Vi vill söka kontakt.
• Vi vill varna för en fara.
• Vi vill påverka andras känslor.
• Vi vill påverka andras åsikter.
SPRÅKETS FUNKTION :
--------------------------------
• Språket har en SIGNALFUNKTION. Det kan vara en
uppmaning, en varning eller ett utrop.
• Språket har en KONTAKTFUNKTION. Den kan vara en
social kontakt : “ Så roligt att träffas”, “ Vilket härligt
väder “, “ Vilken snygg klänning “.
• Språket har en SYMBOLFUNKTION. Det kan vara en
begäran om och avlämnande av upplysningar eller
information. Det finns tre SYMBOLFUNKTIONER:
( i ) REDOGÖRELSE.
( ii ) SLUTLEDNING ELLER GENERALISERING.
( iii ) OMDÖME.
ORDTYPER:
----------------
Vi har också olika ordtyper :
• MORRORD: “ Den fähunden”, “ Din utsugare “,
“ Tjuvsamhället”.
• SPINNORD: “ Vilken toppsnäcka “, “ En sån söt vovve “.
• ABSTRAKTA BEGREPP: Frihet, Demokrati, Rättvisa.
• SLAGORD: Honnörsord, Ex.: Jämlikhet.
ABSTRAKTIONSSTEGEN:
------------------------------------
Där finns olika abstraktionsplan eller intentions djup. Vi går från
det mest konkreta till det mer abstrakta planet. Det är viktigt att påvisa
7

det abstrakta ordets ringa innehåll. Vi får i det följande exempel på fem
olika abstraktionsdjup:
DAGENS NYHETER - DAGSTIDNING - TIDNING -
1 2 3
TRYCKT SKRIFT - MASSMEDIUM.
4 5
Abstraktionsdjupet kan också kallas för intentions djup.
Intentions- djupet ser vi tydligare om vi konstruerar fem koncentriska
cirklar och kallar den innersta cirkeln T0 djupet och låter det vara DN.
Nästa cirkel kallar vi för T1 djupet och skriver dagstidning. Tredje
cirkeln får benämningen T3, som är tidning. Det fjärde djupet är T4 med
benämningen tryckt skrift. Slutligen i vårt exempel blir T5 massmedium.
Vi ser här att DN har det största intentions djup medan massmedium är
det ytligaste djupet . Vi säger att det har det största omfånget, men det
minsta innehållet. DN däremot har det största innehållet, men det minsta
omfånget.
MODELL FÖR SYSTEM AV TYDNINGSALTERNATIV:
Detta stamträd för tolkning av intentions djup ingår i semantiken
eller betydelseläran. Vi utgår från termen T0 och får olika intentions djup
och får i första generationen olika huvudbetydelser och i nästa generation
får vi olika underbetydelser.
T0 ⇒⇒⇒
→→ T1→→ T11, T12 ; T13
→ → T2→→ T21 ; T22
→→ T3→→ T31 ; 32; 33
→→ T4→→T41 ; T42 ; T43
8

Denna modellen används för tolkning av uttryck och för mätning
av intentions djup hos en bestämt person eller grupp av personer.
Låt oss ta ordet DEMOKRATI och pröva det med modellen här
ovan.
( 1 ) För ordet “ DEMOKRATI “ i allmänhet ligger
intentions djup på T0 planet.
( 2 ) Har talaren tänkt på T1 alternativet, men inte på
T 2; T 3; eller T 4 alternativ. Han eller hon har heller inte
fäst avseendet på skillnaden mellan T11, T12 eller T13.
Intentions djupet ligger då på T1 planet.
Det låga intentions djupet kan ha sin orsak i :
1. Uttryckets lexikaliska vaghet.
2. Uttryckets mångtydighet.
3. Psykologiska förhållanden som utmärker
den talande i allmänheten.
4. Psykologiska förhållanden som utmärker
den lyssnande i allmänhet .
Punkt 3 och 4 kan också vara förhållanden
vid ett speciellt tillfälle.
Innan vi går vidare låt oss se på en teori med tre olika namn:
MENINGSTEORI = VERIFIERINGSTEORI =
KONFIRMATIONSTEORI:
Teorin säger att satser kan ha olika grad av mening och varierande
sanningsvärde:
1) Meningsfull , men falsk sats:
------- -------------------------------
“Det finns vulkaner i Skåne.” ⇒ Geografisk och geologisk
undersökning visar ⇒ sakförhållanden är falsk.
2) Meningsfull och sann sats :
------------------------------------
“Solen skiner ute just nu“.⇒ undersök sakförhållandet.⇒ om satsen
stämmer med sakförhållandet är den sann annars är den falsk..
9

3) Meningsfull sats, men sanningsvärdet kan ej verifieras:
----------------------------------------------------------------------
“Det finns levande varelser inom Andromeda nebulosan.” ⇒ satsen är
sann eller falsk ⇒ Detta är en teoretisk sats, och sanningsvärdet kan
avgöras när tekniken möjliggör en kontroll.
4) Meningsfull sats under vissa betingelser:
-------------------------------------------------
“Alla människor är dödliga.” ⇒ s = sannolikt ⇒ Den slutliga frågan om
satsens sanningsvärde kan ej avgöras så länge där finns människor.
5) Problematiska nonsenssatser:
------------------------------------
“Ärkeängeln Gabriel har fyra vingar.” ⇒ Satsen är varken sann eller
falsk. Den är a teoretisk.⇒ Sådana satser kan bestå av meningslösa
ordsammanställningar.⇒ Här är något som vi varken kan se eller mäta.
6) En tom sats:
-------------------
“ 2 x 2 = 4 “ ⇒ Detta är en tom sats som inte utsäger
någonting om verkligheten.
7) A teoretiska satser :
---------------------------
Denna kategori satser är axiologiska eller värdesatser som handlar om
etiska, estetiska och religiösa problem. ⇒ Dessa satser är a teoretiska
satser och de är varken sanna eller falska.⇒ Nu finns där religiösa satser
som är teoretiska satser och är därför antingen sanna eller falska.
Satssen “Gud är god” = en trossats, som är en värde sats. Vi kan inte säga
att satsen är meningslös eftersom de som sysslar med sådana satser finner
dem meningsfulla. Skulle vi hävda motsatsen så är också detta en trossats
som är ett värde påstående.
10

Vi skall nu presentera följande språkliga situationer:
• SYNTETISKA eller EMPIRISKA satser.
• ANALYTISKA satser.
• NONSENS satser.
• EN SATSMODELL.
• PÅSTÅENDE :
A. TEORETISK FUNKTION
B. ATEORETISK FUNKTION
• SEMANTIK :
A. FILOSOFISK SEMANTIK.
B. LINGUISTISK SEMANTIK.
C. RUDOLF CARNAPS MODEL AV SEMANTIK.
D. PRAGMATISK SEMIOTIK.
• TECKEN LÄRA:
• tecknens referens.
• tecknens betydelse.
• KOGNITIVA SATSER
• REFERENSRAMAR FÖR KOGNITIVA SATSER.
Vi har två former av satser och omdömen. De är
a) SYNTETISKA SATSER och omdömen. B) ANALYTISKA
satser och omdömen.
SYNTETISKA SATSER, är satser i vilken predikat utsäger något
som inte finns i subjektets begrepp. Låt oss se på en sats ur filosofisk
synpunkt. Vi tar följande sats: SOLEN ÄR RÖD. Solen är subjekt och
röd är predikat. Är kallas för kopula vilket är det som binder subjektet
och predikat samman. Predikat är en egenskap hos subjektet. Vi ser att de
logiska subjekten och predikaten behöver icke nödvändigtvis
sammanfalla med grammatikens subjekt och predikat.
Vi tar som exempel på en syntetisk sats :
“KANT VAR UNGKARL” Kant är subjekt och ungkarl är
predikat. Predikat säger något om subjektet, som inte ingår i subjektet
eller som vi kan läsa oss till enbart genom att se på subjektet. Den
syntetiska satsen är en empirisk sats som måste testas i verkligheten. Vi
får följande modell för den syntetiska satsen:
a b c = d
=======
11

ANALYTISKA SATSER, är satser där predikat ingår i subjektet
eller på något sätt är tänkt in i subjektets begrepp. Låt oss betrakta
följande tre satser:
• Alla ungkarlar är ogifta.
• En triangel har tre vinklar.
• Alla kroppar har volym.
Vi ser här att predikatet inte säger något nytt om subjekten utan de
ingår på något sätt i subjekten. De analytiska satserna är alltså logiska
satser, som är alltid sanna satser eller tautologa satser.
Låt oss presentera en satsmodell, som vi kan använda under
satsanalyser.
EN SATSMODELL:
--------------------------
Sanna satser Falska satser
→→→→→→→→→→→→→ ←←←←←←←←←←←←
Satser: [ ⎯⎯⎯⎯⏐ ⎯⎯⎯⎯⏐⎯⎯⎯⎯⏐⎯⎯⎯⎯]
→→→→ ←←←← →→→→ ←←←←
L - sanna F - sanna F - falska L - falska
--------------- ******************* -------------
Tavtologa Syntetiska eller Kontradiktoriska
satser Kontingenta satser satser
↓ ↓
↓ ↓
→→ Analytiska satser ←←
T O L K N I N G
Låt oss använda satsmodellen vid tolkning av ord och satser.
T0: “Alla kroppar har volym “
Vi ser här att satsen är analytisk och då är satssen antingen L -
sann eller L - falsk. Predikat är inneslutet i subjektet och satsen är därför
en
L-sanna sats. Satsen är inte mångtydig utan entydig och behöver därför
inte tolkas. Denna analytiska sats är en tavtolog sats.
12

De syntetiska satserna är tolknings benägna och vi skall här
använda rimlighets tolkningen på en rubrik i en tidning :
T0: “Kvinnor får lättare förkylning än Män“
Vi undersöker om satsen är analytisk eller syntetisk. Vi finner
enligt definitionen här ovan att satsen är syntetisk och mångtydigt.
Satsen måste därför tolkas, och T = tolkningsalternativen.
T1: “Kvinnor får lindrigare förkylning än män.”
Satsen är F- sann eller F- falsk.
En empirisk undersökning eller statistik avgör sanningsfrågan.
T2: “Det är lättare för kvinnor än för män att bli förkylda.”
Också här är satsen antingen F - sann eller F - falsk.
T3: “ Det är lättare för kvinnor att få en förkylning
än att få en man.”
Syntetisk sats som antingen är F- sann eller F - falsk..
Vilken tolkning skall vi bestämma oss för?:
1. Av språkliga skäl kan ingen av tolkningarna föredragas
Hällre än de andra.
2. Alla tre tolkningarna är möjliga. Vilken är rimligast?
3. I kontexten, sammanhanget, som är artikeln under rubriken
får avgöra vilken tolkning som är rimligast.
4. Håller texten på med förkylnings sjukdomar är T2 tolkningen att
föredra. Handlar det däremot om sjukdomarnas yttringar som är
mindre besvärande för kvinnor än för män, så är T1 rimligare. Är det
en skämtartikel så föredras T3.
Vi skall ge exempel på några syntetiska och analytiska satser samt
expressiv tolkningssats.
T0 : “ Alla människor är födda lika “.
Syntetisk sats som antingen är
F- sann eller F- falsk.
T1: “Alla människor är födda nakna.“
Detta är en syntetisk F - sann sats.
13

Här ser vi att en F - sann sats eller påstående kan vara ointressant
medan en falsk sats kan vara intressant, som vi skall se i nästa
tolkning.
T2: “Alla människor är födda människor.”
Detta är en analytisk L - sann sats, som är ointressant.
Den behöver ingen tolkning , men denna analytiska satsen kan tolkas
som en syntetisk sats:
T3: “Alla människor är födda med samma IQ ”
Här har vi en syntetisk F - falsk sats.
En empirisk undersökning visar att satsen är icke sann, men vore den
sann, så hade det varit en intressant sats.
T4: “Alla människor är födda med lika rättigheter.“
Denna sats är också en F - falsk sats , men är intressant.
Denna satsen kan få två underavdelningar med olika tolkningar :
T41: “Alla människor är födda med samma utseende.”
En syntetisk F - falsk sats, men är intressant.
T42: “Alla människor är födda på samma sätt.”
Detta är också en F - falsk sats.
T4: “O , att alla människor var födda ( behandlades ) lika !”
Detta är en expressiv sats, som uttrycker en känsla eller en önskning. En
expressiv syntetisk påstående sats är varken sann eller falsk; men den kan
vara intressant.
När vi tolkar, så får vi beakta följande :
• 1. Vilka tolkningar är möjliga?
• 2. Vilka av de möjliga tolkningarna är i kontexten
den rimligaste?
• 3. Vilken kontext eller situation har förutsatts?
• 4. Vilka rimlighets krav har ställts.
• 5. Vilka möjliga tolkningar har beaktats?
14

Vi tar ett sista exempel på tolkning, så får läsaren själv finna ut om
satserna är L- sanna ; L - falska eller F - sanna ; F - falska.
T0: “Kvinnor tycker mera om kaffe än män.”
Satsen är mångtydig och måste tolkas.
T1: “Kvinnor tycker mera om kaffe än män tycker om kaffe.”
T2: “Kvinnor tycker om mera kaffe än män.”
T3: “Kvinnor tycker mera om kaffe än de tycker om män.”
T4: “Kvinnor tycker mer om kaffe än män.”
T5: “Kvinnor har flera åsikter om kaffe än de har om män.”
Vi ser att T0 - satsen är mångtydig och måste tolkas. Vi använder oss av
RIMLIGHETSTOLKNING. Vad som är rimligt får kontexten eller
sammanhanget avgöra. Alla tolkningarna är möjliga , så kontexten får
avgöra vilken tolkning som är den rimligaste.
Olikheterna i tolkning kan bero på följande tolkningsfaktorer :
• Olika kyrkliga traditioner.
• Den historiska situation i vilken texten tolkas.
• De olika verklighets - och människouppfattningarna.
• Faktorer av religionspsykologisk - och religionssociologisk art.
• Principiella lösningsförsök i nutida teologi.
• Exempel på hur Bibeln tolkas i nutida förkunnelse.
• Nutida kristnas själv vittnesbörd om hur biblisk tro kan förenas med
en modern världsbild.
TOLKNING AV BIBLISKA TEXTER:
-------------------------------------------------
Låt oss ta en text från Salig prisningarna i Matteus 5:3 :
“ SALIGA ÄRO DE SOM ÄRO FATTIGA I ANDEN,
------------- -----------------------------------------------------
TY DEM HÖR HIMMELRIKET TILL.”
--------------------------------------------------
De tre orden som har markerats måste tolkas.
SEMANTIK: Salig = välsignad = lycklig.
15

Fattiga i anden = tiggare = ödmjuka. Det är de som måste
ta emot allt av nåd från Gud. De har inget eget att rosa sig
över.
Himmelriket = Guds rike.
T0 : “ Alla ödmjuka tillhör Himmelriket.”
T1: “Välsignad är de som är mottagliga för Guds nåd,
ty Guds rike tillhör dessa.”
T2: “Om du är ödmjuk, så tillhör du Guds rike.”
T3: “Du är ödmjuk, men tillhör ej Guds rike.”
T4: “Du är ej ödmjuk, men tillhör Guds rike.”
T5: “Om du ej är ödmjuk, så tillhör du ej Guds rike.”
T6: “Om du tillhör Guds rike, så är du ödmjuk.”
Resultatet efter den logiska analysen visar att :
T2 och T3 = kontradiktoriska satser.
T2 och T4 = syntetiska satser.
T4 och T3 = syntetiska satser.
T2 och T5 = syntetiska satser.
T2 och T6 = syntetiska satser.
Vilken tolkning som är att föredra får kontexten avgöra samt den
språkliga betydelseenheten från det grekiska språket för tiden då ordet
skrevs.
INGEMAR HEDENIUS OCH ODD HAGEN:
---------------------------------------------------------
Professorn i praktisk filosofi vid Uppsala Universitet, Ingemar
Hedenius skrev en bok: “Tro och Vetande”. Biskop Odd Hagen svarade
med boken “Tankens Plats i Trons Värld”. Dessa två böcker framkallade
en nationell diskussion om tro och vetande. Vi skall ta ut några satser
från denna diskussion och se om de är så oeniga, som det låter , eller om
de är eniga i de väsentliga och oeniga i det oväsentliga .
Vi tar en sats från Biskop Hagens bok Tankens Plats i Trons Värld,
s.16-17, där Hagen citerar Professor Hedenius.
T0 : “ Vetenskapen är den enda auktoritet, som man
Hel hjärtat kan tro på. “ (s.16)
ALTERNATIVA FORMULERINGAR:
T1: Vetenskapen är den auktoritet man bör tro på.
16

T2: Vetenskapen bör man tro på.”
T3: Jag tror på vetenskapen.
T4: Hedenius tror på vetenskapen.
ARGUMENT FÖR TOLKNINGSALTERNATIVEN:
-----------------------------------------------------------------
A1: Vetenskapen frågar endast efter sanningen.
A2: Vetenskapen är objektiv.
A3: Vetenskapen söker inte att behaga forskaren.
A4 :Vetenskapen tillfredsställer forskaren.
PRO ET CONTRA - MOTARGUMENT ELLER PÅSTÅENDEN:
----------------------------------------------------------------------------------
P1: Vetenskapen söker frid.
P2: Vetenskapen ger tro på resultatet.
P3: Vetenskapen ger tillfredsställelse med resultatet.
P4: Tro i vetenskapen är endast en skillnad i grad från tro i religionen.
P5: Tro uppträder som undran i vetenskapen.
P6: Tro upplevs som tillfredsställelse när trons nyfikenhet
har tillfredsställts.
P7: Tron är primär i relation till förnuftet.
VILKEN SKILLNAD ÄR DÄR MELLAN:
-----------------------------------------------------
S1: JAG TROR PÅ GUD, och
S2: JAG TROR PÅ VETENSKAPEN?
DET GEMENSAMMA I DE TVÅ TROSFORMERNA:
---------------------------------------------------------------------
1. Tron att naturen är vänlig inställd till människan.
2. Tron på lagbundenheten i universum.
3. Tron på skönheten i skapelsen.
4. Tron på ordningen i kosmos.
5. Tron på att Skaparen eller naturen inte lekar
kurragömma lek med forskarna från de två lägren.
RESULTATET AV FORSKNINGEN BLIR:
ATT TRON, SOM ETT TOTALITETSFÖRHÅLLANDE
GENTEMOT TILLVARON, KAN INGEN VARA UTAN!
17

Biskop Hagen jämför vägens människa med balkongmänniskan, och han
säger att :
BALKONGMÄNNISKAN STÄLLER SIG UTAFÖR LIVET (s.58-70).
Biskop Hagen skiljer mellan rationalist och empiriker. Han säger:
Rationalisten:
----------------
T1 : Balkongens människor är: a) Teoretikerna som är utan fara, och
b) Åskådarna.
Empirikerna :
---------------
T2: Hagen ser livet och problemen från vägens synpunkt.
c) Balkongfilosofer är Ernst Renan,
Hegel och Descartes.
T3: Descartes tänker över livet.
T4: Lund teologin är en balkongfilosofi.
T5: Balkongfilosofin uttalar sig endast om det som sakligt är faktiskt.
META SATSER OCH META - TRO :
------------------------------------------------
Exempel:
-----------
• Petrus menade att Jesus hade uppstått från de döda.
• Jakob menade att man kunde smörja människan och
bedja i Jesu namn, så blev hon frisk.
• Johannes menade att Jesus var Ordet, den EVIGES SON.
Dessa tre utsagor kan balkongfilosoferna säga att de troende
påstår. Lund teologin uttalar sig inte om de troendes vittnesbörd har
relation till verkligheten. Balkongteologin vet ej.
18

Vägens teologi vet:
-----------------------
T6: Vägens människor vet och håller för sant det som tron vittnar om.
Balkongateisten vet ej:
---------------------------
T7: Omvändelsen sker på livsvägen och ej på balkongen.
T8: Levande Guds tro föds i kamp på livets väg ut ur erfarenhet,
tänkande, längtan, tvivel och skepsis.
T9: Hedenius är en vägens människa som längtar efter ljus, harmoni
och han vill gå över gränserna.
T10: Hedenius bekämpar de kristnas patetiska tro med
Ateistens patetisk förnekelse..
T11: Hedenius lider av en TRO - TVIVEL KLYVNING:
a) Tro -tvivel tillhör vägen. b) FÖRNUFTET tillhör balkongen.
T12: Balkongfilosofin gör problemen abstrakta och tappar
kontakt med livet.
T13: Livet är primärt framför tänkandet.
T14: Sanningen finns på livsvägens erfarenhet och ej i balkongkikaren.
RESULTATET AV ANALYSEN:
------------------------------------------
Två kunskapsområden:
----------------------------
Hedenius och Hagens resonemang kommer fram till att där är två
kunskapsområden, som man strider om.
1) Förnuftskunskap:
--------------------
Det ena kunskapsområdet är det vanliga förnuftskunskapens rike
där förnuftet söker sammanhang, mening och motsägelsefrihet.
2) Olika plan:
---------------
Det andra området utvisar en kunskap som inte är mot förnuftet
utan ligger på ett annat plan, där en speciell uppenbarelse klargör vad
saken gäller.
19

3) Existentiell relation:
------------------------
I denna speciella uppenbarelse gäller det inte en abstraktion av
kunskapen där man kan yttra sig i meta- satser, utan ett
relationsförhållande till en verklighet som är existentiell på båda sidor:
Kristus på den ena sidan och JAG på den andra.
4) Vägens engagemang:
-------------------------
I vägens engagemang upplever man ett möte med en verklighet
som vi kanske inte alltid kan uttrycka i ord ; ty när vi har uttryckt saken i
motsägelse fria ord , se, då är mysteriet inte längre ett mysterium.
5) Tro - vetande :
-----------------
Det kommer kanske alltid att vara en spänning mellan tro och
vetande. Verklighetens två områden kan förenas i personligheten som har
förmågan att överbrygga livets motsägelser.
6) Tro är att hålla fast till Kristus:
-------------------------------------
Den kristna tron håller fast vid Guds oändliga godhet i Jesus
Kristus oavsedd vad som än händer. Denna tro sträcker sig ut mot det
okända och utforskar Guds och människors värld.
7) Levande tro :
-----------------
Det är sant som det har beskrivits under punkt (6). En levande tro
kan vara förenad med en hängiven vetenskaplig forskare.
20

PÅSTÅENDEN
============
Påståenden kan ha två olika funktioner:
A. TEORETISK FUNKTION:
---------------------------------
Påståenden har vi tidigare presenterat som
antingen ANALYTISKA eller
SYNTETISKA, och båda typer av
påstående är antingen……………….⇒⇒⇒ sanna eller falska.
B. A TEORETISK FUNKTION:
-----------------------------------
Dessa påstående satser är antingen
befallningar , frågor eller önskningar.
Dessa satser är varken…⇒⇒⇒ sanna eller falska.
Men dessa satser har ett expressivt eller ett preskriptivt
funktionsvärde.
FILOSOFISK SEMANTIK
Semantik är betydelselära. Vi har linguistisk semantik som är studiet av
betydelseförskjutning hos ord. Vidare förekommer filosofisk semantik
som är studiet av relationen mellan tecken och betecknat. Vi skall här
syssla med filosofisk semantik. Vi har då följande modell:
TECKEN ^ BETECKNAT
↓ ↓
PARAPLY →→→→→
Vi ser här att ordet som tecken, refererar till saken som är det betecknade.
Vi kan få tre olika relationer mellan tecken och det betecknade.
• Tecken kan ha referens och betydelse.
• Tecken har ej referens, men betydelse.
21

• Tecken har referens, men ej betydelse.
Vi tar fram tre exempel, som klargör de tre punkterna här ovan :
• Paraply, är exempel på referens och betydelse.
• Kungen av Frankrike är skallig. Subjektet har betydelse,
men ej referens.
22

* ANDERS →→→→→→→→→
Vi ser här att ANDERS har referens , men ej betydelse.
Vi kan rita några figurer som visar SEMANTIK enligt Rudolf Carnap.
T ⇒⇒⇒⇒⇒⇒ R ⇒⇒⇒⇒⇒⇒ S
T = TECKEN; S = SAK OCH R = REFERENS.
För Carnap är semantik sålunda teorin om relationen mellan T och S.
Rudolf Carnap har något som han kallar PRAGMATISK SEMIOTIK. Vi
kan konstruera en modell för denna teori :
___________
T och S
___________
P →→→↑ ↑←←← M
S = Symboler; T = Tecken; P = Producent och M = Mottagare.
Pragmatisk Semiotik blir teorin om relationen mellan T och P och M
eller mellan P och T eller T och M.
Vi fortsätter teorin om SEMANTIKEN och skiljer mellan
23

KOGNITIVT LIKVÄRDA OCH BETYDELSELIKA SATSER:
A. KOGNITIVA SATSER är sådana satser som rör den tanke - eller
kunskaps mässiga betydelsen.
B. KOGNITIVT LIKVÄRDA SATSER är satser som har samma tanke -
eller kunskaps innebörd när de uttrycker samma påståenden.
C. KOGNITIVT BETYDELSELIKA SATSER är satser av kognitivt lika
värde som också är likvärda beträffar betydelseinnehållet.
För att skilja de kognitiva olikheterna från varandra i satser, så har
professor Arne Næss i Oslo utarbetad en referensram med en skala på sju
grader.
REFERENSRAM FÖR KOGNITIVA SATSER:
------------------------------------------------------------
Följande tecken används: “ T “ ^ “ U “ = satser.
“ P “ = Personer eller grupp av personer.
“S“ = Situation eller typ av situation.
^ = och.
DEN SJUGRADIGA SKALAN:
-----------------------------------------
1. I alla situationer uttrycker T ^ U detsamma för alla P som
behärskar satsernas språk .
2. I åtminstone någon situation uttrycker T ^ U detsamma för alla P.
3. För varje P uttrycker T ^ U detsamma i åtminstone någon S.
4. För någon P uttrycker T ^ U detsamma i alla S.
5. I varje S uttrycker T ^ U detsamma för åtminstone någon P.
6. I åtminstone någon S uttrycker T ^ U detsamma för någon P .
7. T ^ U har inte lika värde för någon P i någon S , fullständig kognitiv
olikt värde.
OLIKA TOLKNINGAR
Det finns olika tolkningsmetoder. Vi skall här nämna några :
• BOKSTAVSTOLKNING.
• INTENTIONSTOLKNING.
• SANNOLIKHETSTOLKNING.
• RIMLIGHETSTOLKNING.
24

Det är den senare tolkningsmodellen som används inom filosofi.
Den motsvarar sannolikhetstolkningen inom naturvetenskapen.
Om vi undersöker egenskaper hos ord och satser finner vi tre
karakteristiska, som är det normala :
• De kan vara entydiga.
• De kan vara mångtydiga.
• De kan vara vaga.
Vi finner att i kemins formelsystem, i geometrin och i logiken
förekommer det som är entydigt. Låt oss ta som exempel:
KVADRAT = en rätvinklig, liksidig, fyrsidig figur i planet.
Denna definition förväxlas aldrig. Termen är entydig. Frågan är
emellertid hur höga krav vi kan ställa på det som skall vara entydigt i
dagligt tal. Vi kan diskutera hur många ord i ett naturligt språk som är
entydiga?
Ordet “ KVADRAT “ är ett vagt ord i vardagsspråket.
------
⏐ ⏐ Vad har jag ritat? Är det en kvadrat? Hur ser en kvadrat ut?
------ En kvadrat ser inte ut!
(En kvadrat ser inte ut, det
gör däremot människor.)
Denna figur är snarare en kvadrat än det är en cirkel eller en
rektangel. Detta är ingen sanningsfråga, och därför är noggrannheten inte
så viktigt som i vetenskapliga sammanhang. Vi kan nu slå fast att
subjektiv och adjektiv är i vanlighet vaga enheter. Vi har tidigare i detta
arbetet fastslagit att egen namn har ingen betydelse, endast referens.
Kolla med egen namnet ANDERS här ovan.
En beskrivning är ingen tolkning, men den kan göras entydig.
Preliminärt kan vi säga att de flesta svenska ord är vaga och mångtydiga.
Detta gäller också i andra språk.
Vi kan ta flera ord för oss och visa olika egenskaper hos dem.
• O R D
⇓
Kan ha betydelse, sträng entydighet,
en betydelse och vara utan vaghet.
Vi kan presentera en modell som visar att ordet i flera betydelser är vagt:
25

O R D
⇓
B1 B2 B3 B4
⇓ ⇓ ⇓ ⇓
icke vagt B31 vagt B32 icke vagt
B = Betydelsen av ordet. I ordet B3 finns det i B31 en vag betydelse och
i B32 en icke vag betydelse av samma ord beroende på kontexten eller
sammanhanget. Tar vi ordet LIV, så får vi flera betydelser
L I V ⇒⇒ * B1 Flicknamn
• B2 Biologiskt liv.
• B3 Busliv.
• B4 Sabla liv.
• B5 Blusliv.
• B6 Levnadshistoria
• B7 Underliv.
• B8 Kulturliv.
• B9 Andligt liv.
Låt oss rita en cirkel och markera centrum i cirkeln. Detta kan vara
en illustration på att de flesta ord har en kärnbetydelse och ett gränsområde.
Låt centrum illustrera kärnbetydelsen och periferin
gränsområdet. Gränsområdet är ingen upptäckt utan en bestämmelse som
gäller var vi skall sätta gränser.
Det, som har sagts här ovan, gäller isolerade ord, men i en sats
minskar antalet betydelseenheter eller tolkningsmöjligheter. Många ord
bibehåller dock sin vaghet och sina betydelseenheter även i satser.
D E F I N I T I O N E R
Vi har flera olika typer av definitioner. Vi skall här ge några
PARADIGMATISKA exempel, som är det samma som mönsterexempel:
1. STIPULATIVA DEFINITIONER:
(lat. Stipulor = jag fastställer, jag fixerar)
Ex: Låt………… stå för-------------------
26

Stipulativa definitioner är en precisering av hur vi använder ett ord
eller ett uttryck. Stipulativ definition = en bestämmande definition.
Använd ordet som vi rekommenderar i definitionen. Avsikten med
stipulationen är inte att beskriva användningen av språkliga uttryck utan
att REGLERA DEN. Vi gör en stipulation om vi inför nya ord eller
inskränker betydelsen av kända ord. Orsaken till stipulationen kan vara
att vi därigenom undviker mångtydighet eller missförstånd.
Ett exempel från vägtrafikförordningen kan få illustrera vad
det är frågan om :
• Med “fordon” menas varje anordning på hjul, band
eller medar, som är inrättad för färd på marken och
inte löper på skenor.”
Stipulationer används inom logik, matematik, och andra
vetenskaper såsom geometri, kemi, och språklig kommunikation. En
stipulation är varken sann eller falsk. Den är adekvat, om vi med den
uppnår det syfte, för vilket den införs och används.
2. LEXIKALISKA DEFINITIONER :
Ex.: I språket betyder……….. detsamma som------------
Lexikaliska definitioner = beskrivande och talar om den
faktiska betydelsen i ett visst språkbruk. Svenska Akademiens
Ordlista (SAOL) innehåller upplysningar om hur ord används i
svenska språket.
Ex.:
• Cytologi = cellära.
• Alumn = lärjunge, skyddsling.
• Sylfid = späd kvinnogestalt.
Definitionerna är sanna eller falska. De är sanna om de som
använder språket , vi som talar svenska , använder orden så som det
anges i SAOL. Annars är de falska. ORDETS betydelse kan ändras från
en tidsperiod till en annan. Sanningsvärdet ändras också i takt med ordets
vanliga betydelseförskjutning. Exempel: * Gemen = folklig.
• Gemen = lumpen, nedrig, elak.
27

3. ÖVERTALNINGSDEFINITION eller PERSUASIV DEFINITION:
Denna typ av definition införs i syfte att påverka mottagarens
tankar, ord och handlingar. Operation övertalning förekommer
systematiskt i valrörelser och reklamkampanjer. I
övertalningsdefinitionen kan det förekomma välkända ord, som givits
åtminstone delvis nya betydelser. Ex.:
• “ Krig är fred. “
• “ Frihet är slaveri.”
• “Okunnighet är styrka.” (Från Orwells 1984)
Vad säger du om
• Folkdemokrati
• KFML - are är de riktiga kommunisterna
( ur flygbladet KFML i valet 1970.)
DEFINITION:
------------------
Låt oss nu ge exempel på definition, samt en definition av
“definition” :
Definition:
________________________⇑_________________________________
1) 2)
PARALLELLOGRAM = Fyrsidig figur, vars motstående sidor är
parallella
___________________ __________
__________________________
⇓ ⇓ ⇓
Definiendum = det = Definiens, det vi definierar med .
som skall definieras.
1) Genus Proximum = Det överordnade begreppet.
2) Differentia specifica = De kännetecken som avgränsar
arten från samordnade arter.
När vi definierar, så börjar vi med det överordnade begreppet och
går vidare till de underordnade och sido - ordnade begreppen.
28

DEFINITION AV DEFINITION:
----------------------------------------
Definitionen läsas:
----------------------
T = definiendum.
U = definiens.
k = kontexten eller sammanhanget.
d = definition.
( T = d U , inom k )
==============
“T är vid definition lik U - inom kontexten k.”
==================================
Nu kan du öva dig att definiera ord och meningar med hjälp av
definitionen här ovan. Du kan öva dig att definiera följande ord enligt det
paradigmiska (mönster-) exemplet du har lärt dig. Kom ihåg att
definitionen skall vara kort, klart och positivt formulerad.
Här kommer övningsexemplen:
• Illusion. * Rovdjur.
• Introspektion. * Demokrati.
• Residens. * Elevdemokrati.
• Affektionsvärde. * Diktatur.
• Inkubations tid. * Rektangel.
• Symfoni. * Tjänstbostad.
Innan vi lämnar definitionen kan vi göra uppmärksam på att det kan
uppstå DEFINITIONS FEL. Definitionen kan antingen bli för vid eller
för trång beroende på om vi tar med för många eller för få
bestämningsled.
Om vi gör en noggrann bestämning av begreppets innehåll, så
definierar vi begreppet. Vi kan också definiera i cirkel. Detta sker om vi
definierar med hjälp av det uttryck som skall definieras. Detta händer när
vi definierar med DEFINIENDUM istället för med DEFINIENS:
Ex.: “En svensk, är en människa, som är svensk.”
Vi kan illustrera med tre figurer så att vi kan se tydligt vad vi talar
om. Låt figur I, vara en mindre cirkel inne i en större cirkel. Sätt ett stort
U inne i den lilla cirkeln och ett T i den stora cirkel. Vi ser då att T är en
formulering eller ett begrepp inom ett bestämt avgränsad område eller
29

inom alla områden. T har då ett stort omfång, och innehållet blir lite.
Cirkeln U är en mer precis formulering. Den får då ett mindre omfång ,
men ett större innehåll. Rita figur II och sätt T inne i figuren. Nu låter du
den mindre cirkeln U skära den större så att hälften är innanför den store
cirkeln och den andra hälften är utanför. Vi ser nu att både T och U kan
ha sina särområden eller omfång. Rita figur III, så att den lilla cirkeln U
ligger utanför den större cirkeln T. Detta illustrerar att de har ingen
förbindelse med varandra. Du kommer ihåg att T = definiendum och U =
definiens?
Ett begrepp kan vara oklart, och då måste vi defieniera det, så att
det blir mera precist.
FÖRENLIGA OCH OFÖRENLIGA
BEGREPP OCH OMDÖMEN :
Förenliga begrepp och omdömen är begrepp och omdömen
som vid närmare precisering eller analys inte motsäger eller
utesluter varandra.
Ex.: Malmö är Sveriges tredje största stad.
Malmö är Skånes största stad.
Oförenliga begrepps är sådana som utesluter eller motsäger
varandra. Det, som jag i fortsättningen säger om begrepp gäller
också omdömen.
Ex.: En idealist utan ideal.
En konservativ radikal.
Dessa två begrepp utesluter varandra. Även om begreppen
utesluter varandra så kan en människa vara konservativ på ett
område och radikal på ett annat område.
Når vi studerar oförenliga begrepp eller motsatta begrepp, så
finner vi att de kan vara av två olika slag :
a) Kontradiktoriska begrepp:
-----------------------------------
Det gäller här ett begrepp och dess negation. I exemplet:
A och icke –A kallar vi “icke A “ för limitativa begrepp. Modell:
+ - är en motsats bland flera möjliga. Låt oss ta några exempel :
• På en gång liksidig och icke- liksidig triangel.
• Skyldig och icke skyldig till en olycka.
• På en gång sant och icke- sant.
• På en gång svensk och icke svensk..
30

En kontradiktorisk motsats finns alltså mellan ett begrepp och dess
negation. Det kontradiktoriska är dialektiskt .
b) Konträra begrepp:
------------------------
Det konträra begreppet består av positiva meningar, som är
oförenliga med varandra. Modell: + + , som utesluter varandra.
• Fyrsidig triangel.
• Reformert katolik.
• Svensk och dansk.
• En republikansk royalist, eller kungavän.
• En välklädd nudist.
En konträr motsats finner vi mellan två positiva begrepp, som
utesluter varandra. När vi provar dessa två begreppen med den logiska
formuleringen finner vi att den kontradiktoriska motsatsen är en negerad
tautologi vilket innebär att den är en alltid falsk sats. Den konträra
motsatsen är syntetisk eller kontingent med en blandning av sanna och
falska faktorer, som visar att satsen inte är logisk utan empirisk.
c) Paradoxen:
-----------------
Vi får ta med paradoxen i detta sammanhang. Paradoxen utnyttjar
den skenbara motsättningen i begreppen som ett stilistiskt
konstgrepp. Här följer några exempel:
• En vältalig tystnad.
• Den lärde okunnigheten.
• Människan är friast i upptäckten att hon icke är fri.
• Apostlarna var aldrig så små som när de ville vara störst.
• Gud är närvarande i helvetet med sin frånvaro.
• En seger till och jag är förlorad.
• Att vara fattig är den största rikedom.
• Den är visast som icke tror sig veta något.
• Antingen eller.
Den senaste satsen är från filosofen och existentialisten Sören
Kierkegaard, som skrev en bok “Enten eller” På svenska “ Antingen
eller”. Yttrande om segern är uttalande av Pyrrhus. Flera paradoxer är
hämtat från Reinhold Niehbuhr, The Nature and Destiny of Man, s.276.
Jag brukade säga till mina studenter att en paradox är ett påstående som
hörs ut att vara osannolikt, men som dock är sant.
31

OMFÅNG OCH INNEHÅLL
Omfång kallas för DENOTATION och innehåll för
KONNOTATION. Begreppets konotation eller innehåll bestäms genom
DEFINITION, som vi har visat exempel på här ovan. Begreppets
denotation eller omfång bestäms genom DIVISION eller INDELNING.
Denotationen omfattar alla de föremål för vilka ordet är ett tecken.
Begreppets konotation och denotation står i omvänt förhållande till
varandra.
Konotation = I
Denotation = O
Vi får då k = I ⋅ O: Det ger två möjligheter:
a) O = 1
⎯ • k
I
b) I = 1
⎯ • k
O
a) Ju större O, desto mindre I.
b) Ju större I, desto mindre O.
Vi skall nu ge några exempel, som visar detta :
a) Statsråd har större denotation ( omfång) än
kvinnligt statsråd som har större denotation än
statsrådet frk. Karlsson.
(omfång =
användnings
området)
b) Statsrådet frk. Karlsson har större konotation (innehåll) än
kvinnligt statsråd som har större konotation än
statsråd.
Vi kan ge ytterligare ett exempel på denotation och konotation:
a1) Europé har större denotation (omfång ) än
skandinaver som har större denotation än
svensk som har större denotation än
smålänning som har större denotation än
32

västgöten herr Nygren.
b1) Västgöten herr Nygren har större konotation (innehåll ) än
smålänning som har större konotation än
svenske som har större konotation än
skandinav som har större konotation än
europé.
DEFINITION OCH DIVISION
Vi har tidigare behandlat definition. Definition och division
eller indelning används om begreppens konotation och denotation.
Begreppets konotation (innehåll) bestäms genom definition. Begreppets
denotation ( omfång ) bestäms genom division eller indelning.
Låt oss kort beskriva vad vi menar med definition,
denotation och konotation. DEFINITION eller begreppsbestämning är att
ge en noggrann bestämning av begreppets konotation eller innehåll. En
del begrepp kan endast bestämmas genom hänvisning till föremålet.
Detta gäller färgerna, glädje och smärta .De två nämnda orden glädje och
smärta måste vi ha upplevd för att förstå meningen med orden.
Konotation är de kännetecken, som avgör, om ett begrepp skall tillämpas
på ett givit fall. I logiken kallas dessa kännetecken för begreppets
konotation eller innehåll. Olika begrepp kunna innehålla flera eller färre
kännetecken eller bestämningar och då säger vi att begreppet har större
eller mindre innehåll. Med ett BEGREPP mena vi den bestämda
betydelseenhet, som vi förbinda med det ena eller det andra språkliga
uttrycket. Föreställningarna kunna växla, men betydelsen är varaktig
eller konstant. DENOTATIONEN eller omfånget bestäms genom
DIVISION, som vi skall ge exempel på här nedan:
DIVISIONEN BESTÅR AV:
------------------------------------
1. BEGREPPET - DIVISUM.
2. INDELNINGSLED - MEMBRA DIVIDENTIA.
3. INDELNINGSGRUND - FUNDAMENTUM DIVISIONIS.
Vi skall nu ge exempel på division , och anger beståndsdelarna med
siffrorna här ovan :
33

1. : ETT SKÖNLITTERÄRT ARBETE ÄR ANTINGEN :
LYRISKT,
2 ⇐ EPISKT ELLER ⇒ 3
DRAMATISKT.
1 = Divisum.
2 = Membra dividentia = de olika arter som tillsammans
utgör dess omfång.
3. = Fundamentum divisionis = indelningens innehåll.
Vi tar ett nytt exempel med samma divisum för att visa att vi har olik
indelningsgrund:
1. ETT SKÖNLITTERÄRT ARBETE ÄR ANTINGEN :
PÅ VERS eller på ⇒ 3
2. ⇐ PROSA
Nummer 1 och 2 är det samma som i förra exemplet, men i punkt 3
är indelningsgrunden en annan. Här tänker vi på det formella medan i
förra exemplet tänkte vi på innehållet. Det kan förekomma indelningsfel
om vi tar med för få led, så blir divisionen för trång. Tar vi med mer än
det tillåtna, så blir divisionen för vid.
Låt oss ta ytterligare tre exempel, så att vi kan se klart vad
indelningsgrunden är:
1. : EN TAVELSAMLING BESTÅR AV
2. ⇐ porträtt,
landskapsbilder ⇒ 3.
stilleben
nonfigurativ konst.
Punkt 3 = motivet eller föremålet som framställs.
1. EN TAVELSAMLING BESTÅR (ENBART) AV ARBETEN AV
Van Gogh, Carl Larsson, Picasso,
2. ⇐ Rafael, Bruno Liljefors, Anders Zorn . ⇒ 3.
34

Här är punkt 3 = konstnärerna.
1. EN TAVELSAMLING BESTÅR AV
2. ⇐ oljemålningar,
akvareller, litografier.
pasteller, etsningar, ⇒ 3.
pennteckningar,
kol stifts ritningar.
I detta exempel utgörs punkt 3 av materialet eller sättet på vilket
konsten är framställt. Vi har här ovan givit exempel på tre olika
indelningsgrunder för en tavelsamling.
ARGUMENTATIONSANALYS
Att argumentera är att finna argument eller påståenden som
underbygger eller stödjer den tes som har uppställts. Vi får undersöka om
argumenten eller påståenden är fristående eller om de bygger på varandra
och understöder tesen, som vi argumenterar för.
Vi skall här presentera ett analysschema för argument:
I. VAD GÅR ARGUMENTEN UT PÅ?
---------------------------------------------------
1. Finn fram till tesen! ( T )
2. Formulera tesen.
3. Konstruera alternativa formuleringar.
II. TAG REDA PÅ ARGUMENTEN :
----------------------------------------------
4. Sök reda på argumentens logiska skelett. ( A )
5. Understöder argumenten den uppställda tesen?
6. Är argumenten fristående eller stöder de sig på varandra?
35

III. ÄR ARGUMENTEN SAKLIGT RIKTIGA?
------------------------------------------------------------
7. Kan ytterligare undersökning ge klarhet i frågan?
8. Undersök sakförhållandet.
IV. STÖDER DE SAKLIGT RIKTIGA ARGUMENTEN
---------------------------------------------------------------------
TESEN ELLER TESERNA?
------------------------------------
9. Är argumenten logiskt bindande?
10. Ger argumenten en tillfredsställande grad av sannolikhet?
11. Är argumenten rimliga i kontexten?
Under argumentationen krävs saklighet .Med saklighet i en debatt
menas att vi alltid låter argumentens egen tyngd vara avgörande, och att
inte utelämna argument som har betydelse för debatten .
Här följer sex punkter att beaktas under SAKLIGHET. Det kan
vara intressant att ha dessa punkter i tankarna när vi lyssnar på politiska
och propagandistiska tal och debatter. Detta gäller också i andra
sammanhang.
1. Håller sändaren sig till ämnet?
Vilka kriterier har sändaren?
2. Är motståndarens åsikter korrekt återgivna?
3. Sätter sändaren sig in i motståndarens intentioner?
Vilka avsikter har sändaren och motståndaren?
4. Tolkar sändaren motståndaren illvilligt?
5. Gör sändaren ovidkommande tillägg? Använder
han sig av skällsord, hånfulla eller ironiska anmärkningar.
Förlöjligar han motståndaren?
6. Använder han propagandaknep? Det kan vara
att han använder heja klackar, en praktfull yttre
inramning med traktering av olika slag?
I valtider har jag analyserat politikernas tal. De använder ofta
dubbelbottnade och mångtydiga ord , samt vaga ord som inte säger
något. När jag har kokt in talet, så blir det inte mycket kvar.
Mångtydigheten kan användas för att påstå att de har inte lovat vad folket
trodde ordet betydde.
36

Låt oss nu göra en liten övning i argumentationsanalys. Texten,
som vi använder i detta sammanhang, är endast ett exempel och står inte
för författarens åsikt. Texten kan också väcka häftig diskussion.
Textexempel:
----------------
“ I den ständigt pågående diskussionen om dödsstraffets vara eller
inte vara är det enligt min mening inte svårt att ta ställning.
Så länge en grov förbrytare lever, utgör han ett hot mot samhällets
säkerhet. Det är en av samhällets viktigaste uppgifter att skydda sina
medborgare mot detta hot. Det kan i huvudsak ske på ett av följande sätt :
antingen genom livstids fängelse eller genom avrättning. Livstids
fängelse är visserligen ett hårt straff, men det verkar inte så avskräckande
som ett dödsstraff.
Ett annat viktigt skäl till att åter införa dödsstraffet är att detta
utgör den enda rättvisa vedergällningen för de grövsta förbrytelserna
såsom mord, dråp och fosterlands förräderi. Det är i själva verket det
enda straff som står i rimlig proportion till dessa förbrytelser.
Rättskänslan hos vårt folk kräver likaså att dödsstraffet åter införs.
Eftersom de flesta svenskar anser att så bör ske, är redan detta en
anledning till att åter införa det.
En synpunkt som inte heller får glömmas bort i detta sammanhang
är att det faktiskt är humanare att låta en grov brottsling dö än att låta
honom försmäkta för livstiden i ett fängelse.”
Låt oss nu följa analysschema. Vi får finna tesen och argumenten
och sätta upp en argumentationsöversikt.
T0: DÖDSSTRAFF BÖR ÅTERINFÖRAS.
------------------------------------------------------
A1: Förbrytaren är ett hot mot samhällets säkerhet.
A2: Dödsstraffet är mer avskräckande än livstidsfängelse.
A3: Dödsstraffet är den enda rättvisa vedergällningen.
A4: Dödsstraffets återinförande är ett krav av folkets rättskänsla..
A5: Dödsstraffet bör åter införas anser de flesta svenskar.
A6: Dödsstraff är humanare än livstids fängelse.
Argumenten (A) gäller dödsstraff för mord, dråp och
fosterlandsförräderi. Frågan är nu om T0 är en rätt tolkning av textens
innehåll? Vidare är argumenten positivt formulerade och
37

överensstämmer de med texten? Bygger argumenten på varandra eller är
de fristående?
A1 : Vi kan godta argumentet , men är det tillräckligt
argumentation för dödsstraff ?
A2 : Bland mina studenter var det ingen enighet om argumentet.
A3 : Frågan är om vedergällning stämmer överens med svensk
Moral- och rättsfilosofi? Är vedergällning eller är korrektion
Målet med straffet? Skall förbrytaren återanpassas till en
nyttig och duglig person i samhället?
A4: Gymnasisterna i årskurs tre fick rösta om deras rättskänsla
kräver återinförande av dödsstraffet. Endast en eller två
gymnasister var positiva till argumentet. Om deras enighet
endast var för att tillfredsställa diskussionen eller om de
menade allvar, vet jag inte. En empirisk undersökning av
SCB, Statistiska Centralbyrån , vill avgöra saken .
A5: Argumentet överensstämmer inte med svenskarnas
Rättskänsla. Gymnasisterna i avgångsklassen fick rösta för
och emot. De representerar en stor grupp av svenska folket,
men de visade att argumentet var falskt.
Du har här fått ett paradigmiskt exempel på hur en
argumentationsanalys kan gå till. Nu kan du öva dig med olika texter.
Till din hjälp har du analysschemat samt saklighetstestet här ovan.
Lycka till!
********
38