Den historiska utvecklingen av etik - Kristoffersen

PARADIGMSKIFTE I ETIKEN.
========================
Låt mig först ge en kort orientering om:
Den historiska utvecklingen av etiken.
----------------------------------------------
Innan vi går vidare och behandlar etiken i vårt
samhälle, så får vi göra vissa begränsningar, och ställa upp
några vetenskapliga arbetshypoteser.
Låt oss presentera 5 teser:
T1: Vårt samhälle är resultat av en lång
historisk utveckling, och påverkan från
andra kulturer.
T2: Etik finns endast där mänskliga personer
har kontakt med varandra.
T3: Endast personer kan vara etiskt
ansvariga.
T4: Socialetik: Samhällsetik, politisk – och
ekonomisk etik måste när det blir fråga om
ansvar föras tillbaks till enskilda personer
och beslutsfattare.
T5: Allt som slår efter det mänskliga livet är
ont och måste bekämpas. Om vi ser en tom
roddbåt kastas mellan vågorna på havet, så
är det ingen etik inblandat. Finns det
däremot en människa i båten, som kämpar
mot orkanen, så blir etiken inblandat.
Det är tre faktorer som är viktiga i samband med etik. Det
följer ANSVAR med det mänskliga beteendet. Lägg märke till
att om vi skall ha ansvar i samband med handlingsbeteendet,
så förutsätter det att vi har:
1

a. Handlingsfrihet.
b. Handlingsalternativ.
c. Handlingskunskap.
Begreppsbestämning:
--------------------------
Här kommer några ord om den principiella delen. Det
är fyra former av etik som vi bör skilja mellan i vårt samhälle:
1. Moral och moralfrågorna sysslar med själva
beteendet eller den moraliska handlingen.
2. Etik är den teoretiska behandlingen av frågan om
orätt – rätt och ont – gott.
3. Axiologi handlar om värdefrågor.
4. Metaetik är utsagor om vad som är rätt, sant och
gott. Det är värdesatsteorier, som kan behandlas
utan att etikern engagerar sig. Detta är en
vetenskapsgren som har utvecklats i det
högteknologiska och sekulariserade samhället.
Där finns vidare olika påståenden som vi måste ha
klart för oss, när vi sysslar med etiken:
a. Sakpåståenden. Ex.: Jorden är rund.
Stockholm är en stad eller kommun.
b. Värdepåståenden. Ex.: Jordgubbar är
goda. Tavlan är vacker.
c. Informationssatser. Ex.: Tavlan är dyr.
Svenska Frimurarorden har utlyst en
författartävling.
2

DET GODA:
----------------
Det goda kan uppfattas på olika sätt. Två saker kan vi
observera i samband med det goda som gott:
a. Det som är gott i och för sig säger vi har en
”intrinsik godhet”. En tavla kan vara ett exempel.
b. Det goda som medel. Detta goda är instrumentalt,
och kan hjälpa oss att uppnå annat som vi önskar.
Pengar och tjänster är sådana instrumentala
värden.
c. Hedonismen tolkade det goda, som mängden av
lust.
GRUNDFAKTA FÖR DET GODA SAMHÄLLET
När vi arbetar med att bygga upp det goda samhället,
behöver vi vissa grundfakta för att den sociala gemenskapen
skall bli god. Jag gör uppmärksam på följande grundfakta :
1. Vi behöver en glädjefull tillbedjan av Livets källa.
2. Vi behöver en mänsklig villighet att tjäna.
3. Vi behöver kraft för att söka efter människans
sanna mål.
4. Vi behöver respekt för personens helighet.
5. Vi behöver en villighet att bygga samhället på
lagen.
6. Vi behöver vördnad för SKAPAREN som gav oss
den goda jorden.
7. Vi behöver moralisk styrka till kulturella insatser,
och etisk kraft att styra de enorma kärnkrafterna
som läggs i människornas händer i dag.
3

DET ETISKA ” BÖR ”
I etiken handlar det ofta om att vid etisk
beslutsfattande, så ”Bör” vi göra det och det, eller så ”Bör” vi
undvika ett visst beteende. Vi har i sammanhanget två typer av
”Bör”:
1. Ett teleologiskt bör. Här är det ändamålet som vi
har i sikte. Slutresultatet bör bli gott.
2. Ett deontologiskt bör. Detta är ett pliktmässigt bör.
Det är din plikt att göra gott.
Vi kan här lägga fram PARADIGMISKA
EXEMPEL. Detta innebär mönsterexempel på olika etiska
skalor.
EFFEKTETIK ELLER KONSEKVENSETIK :
---------------------------------------------------------
S H E
M
S= Subjektet. H= Den etiska handlingen.
E= Effekten eller konsekvensen av handlingen.
M= Meta etik. Teorierna om konsekvensetikens värdesatser.
Här kan vi nämna att epikurismen, söker själens ro, som de
kallar ATARAXIA, OCH UNDVIKA DET SOM GER MER
SMÄRTA ÄN LUST. Utilitarismen är nyttofilosofi som
framkallar den största mängd lycka, rikedom, god hälsa,
skönhet och insikt. Båda riktningarna är effektetiska
åskådningar.
4

Etiken kan vara normativ eller deskriptiv. Den
normativa etiken innehåller både en beskrivning av etiken och
en normgivning av hur vi ”bör” bete oss etiskt.
AXIOLOGI ELLER VÄRDEFRÅGOR
DE AXIOLOGISKA FRÅGORNA är värdefrågor.
De handlar om meningen med döden, lidandet och felslagna
förhoppningar. När vi sysslar med de olika
handlingsalternativen väger vi ofta medvetet eller omedvetet;
värde mot värde och resultat mot resultat. Detta sätt att avgöra
om en handling är rätt, kallar vi VÄRDE REGELN. Regeln
kan uttryckas på följande sätt:
” Handla så, att resultatet blir det
bästa för de flesta.”
Den etik som följer värderegeln kallas
konsekvensetik: Den handling är rätt, som resulterar i
värdefulla konsekvenser.
Här kommer några exempel på olika typer av
normativ etik, som kan ge människorna vägledning :
SINNELAGSETIK :
1. Sinnelagsetiken lägger vikt vid motivet för
handlingen Är motivet gott, så är handlingen etisk
god, men den kan få oönskade resultat. Med
sinnelag menar vi inställningen, viljan eller
avsikten bakom handlingen. När sinnelaget är rätt
är handlingen rätt. Detta kallas
SINNELAGSREGELN.
5

a. Regeletik är en underavdelning av
sinnelagsetiken. Dekalogen är ett exempel
på denna form av etik. Den påbjuder eller
förbjuder. Det som varken är påbjudit
eller förbjudit kallas för ADIAFORA,
mellanting.
b. Situationsetik ger besked om hur vi skall
handla i en given situation. Här kan det
växa fram en syndkatalog där vi kan få
hjälp att avgöra handlingens etiska
kvalitet. En speciell utformning finns i :
c. Kasuistiken, som är studiet av de
moraliska budens tillämpning i konkreta
situationer. Läran ger handlingsregler för
varje tänkbar konkret situation. Här kan
vi referera till JESUITERNA och deras
”Tysta förbehåll”. Detta beteende
förekommer också i modern
soldatundervisning, där regeln är : ” En
god soldat blir inte upptäckt, en dålig
soldat upptäcks."
GÄRNINGSETIK:
2. Gärningsetiken utstakar tillvägagångssättet för den
etiska handlingen. Enligt den och konventionen
skall dödandet utföras på det mest humana sättet,
och ”liket” får ej skändas. Det kan förekomma
kasuistik också här.
6

ÄNDAMÅLSETIK:
3. Ändamålsetiken avgör om resultatet eller effekten
av handlingen eller beteendet är gott. Det är alltså
det teleologiska som avgör den etiska handlingens
kvalitet.
PLIKTETIK:
4. Pliktetiken. Det är min plikt att göra gott. Gustav
VI Adolf ´s valspråk var: ”Plikten framför allt”
Här visade han sig som en god Kant filosofi med
1700-tals evangelisk etik. Immanuel Kant
formulerade det KATEGORISKA imperativet:
” Handla alltid så att du skulle vilja att ditt eget
mönster för handlande upphöjdes till allmängiltig
lag för beteendet”. Under 1700-talet förnyades
etiken, som vi också finner i frimureriet.
När vi med generella regler avgör vad som är rätt, och säger
att det är vår plikt:
Att vara rättvis i vårt förhållande till andra
människor.
Att behandla andra människor, som vi själva vill
bli behandlade.
Att inte bryta givna löften.
Handlar vi enligt dessa beteenderegler, då följer vi
pliktetiken.
ETIKEN I ANTIKEN OCH I DAG:
När vi analyserar samhällets moral eller brist på
7

Moral, så finner vi samma tendenser i dag som Paulus mötte i
den antika världen. Det var i denna miljö att Paulus skulle
arbeta, som kristen missionär, för att sprida Jesu Kristi
evangelium.
Det var materialiseringen av det förmörkade
sinnelaget han mötte, och som han summerar i följande
oönskade beteenden:
” Orättfärdighet, ondska, girighet, elakhet, avund,
mordlust, trätgirig , svek, vrångsinthet, örontasslare,
förtalare, styggelser för Gud, våldsverkare,
övermodiga, stortaliga, illfundiga, olydnad mot
föräldrar, oförståndiga, trolösa, utan kärlek till sina
egna, utan barmhärtighet mot andra.”
( Rom.1: 29- 31 )
När vi blickar ut över samhället i dag, så finner vi
spår av allt det Paulus nämner både bland enskilda personer, i
affärslivet och i politiken. Även bland präster finns konflikter i
relationen manliga och kvinnliga ämbetsutövare.
Etiken är mer komplicerad än vi tänker innan vi
börjar studera de etiska frågorna.
Etiken är lika gammal som människan själv. I dag
finns det ett sug efter etik på grund av det tomrum, som bristen
på etisk undervisning har lämnat efter sig.. Vi måste därför
söka efter källorna till etiken, och ta reda på hur tidigare
generationer har löst de etiska frågorna i det ständigt
föränderliga samhället.
I vår reflektion över etiken i vårt samhälle, låt oss
följa etikens paradigmskifte i vårt samhälle, presentera etiska
teorier för genomförande av det goda och önskvärda
Uppförande; och till sist påpeka att det är du, som läser detta,
som genomför etiken där du befinner dig i samhället. Etiken
lever eller dör med dig!
8

PARADIGMSKIFTE I ETIKEN:
-----------------------------------------
Jag vill här ta fram flera paradigmskiften i etikens
historia i Sverige. Paradigm är det vetenskapliga ordet som i
filosofi och etik används för mönster. Vi gör en liten
interpolation här och konstaterar att etiken är like gammal som
människan själv.
PARADIGMSKIFTE MED MOSES
Moses lag innebar ett paradigmskifte i riktning mot
större humanitet i behandlingen av människan och i
straffmätningen gentemot de människor som hade brutit mot
lagen. Hos Hamurapi i Persien var dödsstraffet det normala.
Hos Moses var steningen endast straff för ett fåtal
överträdelser. Moses samlade människornas beteendelagar i
Dekalogen, som blev en skyddsmur runt människans liv och
egendom. Håller människan lagen skulle brodermordet där
Kain mördar Abel ej kunna upprepas.
PARADIGMSKIFTE MED JESUS
Med JESUS kommer ett nytt paradigmskifte. Den nya etiska
regeln eller principen blir: ”Förnuftig Kärlek”, där Logos,
och Agape, , ingår en förening. Det dubbla
kärleksbudet fullkomnar lagen. Se Matteus 22:36-40:
”Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen” Då
svarade han honom:
” Du skall älska Herren ,din Gud, av allt ditt hjärta
och av all din själ och av allt ditt förstånd.`
Detta är det yppersta och förnämsta budet. Därnäst
kommer ett som är detta likt:
9

´ Du skall älska din nästa såsom dig själv.`
På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.” I
Romarbrevet 13: 10 finner vi att Jesu lära har blivit den
apostoliska läran:
” Kärleken gör intet ont mot nästan;
alltså är kärleken lagens uppfyllelse.”
Paradigmskiftet som kom med Jesus var riktad mot
blodshämnden, öga för öga och tand för tand, en princip som
vi kallar för jus talionis. Mot jus talionis satte Jesus upp
kärleken och inte våldsprincipen. Se Matteus 5: 38-39;
Joh.3: 16 och 1 Joh.4: 16.
Nu kommer den gyllne regelns positiva utformning
fram, som hade en negativ presentation hos rabbi Schamai:
” Allt vad ni vill att människorna skall göra er, det
skall ni också göra dem.” (Matt.7: 12).
I antiken var MAKT – principen det som avgjorde
vem som hade rätt i tvistefrågor. Med Jesus blir det som
Friedrich Nietzsche sa:
” Kristendomen innebär
omvärderingen av alla antika värden.”
När kristendomen mötte vikingarnas Asa- tro,
inträdde också ett dominantskifte. Paradigmskiftet innebar här
att kärlek och god vilja till alla människor ersatte
maktfilosofin. Barnen och kvinnorna lyftes upp till en bättre
plats i solen. – Paulus filosofi att i kristendomen spelar det
ingen roll om personen är kvinna eller man, om individen är
jude eller grek, träl eller fri predikades.
FRÅN MAKT TILL KÄRLEK
Den nya människan gick över från makt och
egenintresse till kärlek, lag och ordning samt rättfärdighet.
Utan den långa historien av mosaisk och kristen livsfilosofi
10

skulle inte demokratin ha kunnat växa fram, som den har gjort
i Sverige.
Låt oss innan vi går över till etiken i dagens samhälle,
ta framnågra modeller.
Den första gäller skillnaden mellan den naturliga och
den andliga människan som lever under nådens hushåll.
DEN NATURLIGA
DEN ANDLIGA
MÄNNISKAN: MÄNNISKAN :
JAGET GUD
Hybris
Gud jaget
Vi ser här att den naturliga människan häver sig upp
och ställer sig i Guds plats. Hon fylls med Hybris , högmod,
och blir satanisk vilket historien utvisar många exempel på.
Den andliga människan finner sin rätta plats under
Gud och över naturen. I denna position blir människan en
human och ödmjuk person.
DE SJU DÖDSSYNDERNA
Den romersk katolska kyrkan räknade med sju
dödssynder, som människan skulle trampa under sina fötter ;
som symbolerna på golven i många kyrkor och katedraler
visar.
11

De sju dödssynderna är följande:
1. Högmod.
2. Girighet.
3. Otukt.
4. Avund.
5. Omåttlighet.
6. Vrede.
7. Likgiltighet.
DEN LUTHERSKA REFORMATIONENS
PARADIGMSKIFTE
Med den lutherska reformationen kom ett nytt
Paradigm skifte i Sverige, och Gustav Vasa startade
sekulariseringen i landet. Här skall vi göra uppmärksam på att
det är skillnad mellan sekularisering och sekularism.
Sekularisering går ut på att göra kyrkan lik med världen
utanför kyrkan. Det innebär också att dra kyrkans egendom in
under kronan och kommunen.
Sekularismen är däremot en lära som säger att om
Gud finns eller inte finns; så spelar det ingen roll. Det är en
likgiltighetens anda som alla religioner fruktar och bekämpar.
I Sverige fanns enhetssamhället som lagstiftades på
Örebromötet 1617. Kyrkan och staten var oskiljaktiga.
Överheten fungerade som SEPTUM ECCLESIA, KYRKANS
SKYDDSMUR med fyra skydd runt kyrkan. Det stadgades
att:
1. Det skulle vara enhet i religionen, och denna
bestämmelse var rikets första grundlag.
2. Vidare skulle det vara uniformitet i gudstjänstlivet.
3. Den tredje skyddsmuren runt kyrkan var Kungl.
Majestäts. Inspektionsrätt över kyrkan, medan
12

4. Den fjärde väggen i skyddsmuren var det
privilegierade prästeståndet.
Socknen utgjorde kyrkans lärostånd, och hemmet var
SEMINARIUM ECCLESIAE, HUSHÅLLSSTÅNDET, där
husfadern undervisade sitt husfolk. Varje hem hade sin
speciella plats i kyrkan.
Sekulariseringsprocessen fortsatte och 1800-talet var
smältdegeln där olika vägar bröt sig ur gammal lutherdomen.
Där fanns statskyrkliga väckelser som förnyade socknen samt
ungkyrkorörelsen där romantik, idealism, nationalism och
optimism medverkade till att föra gammallutherdomen vidare.
FRIKYRKORNA OCH RELIGIÖS LIBERALISM
De frikyrkliga väckelserna uppkommer med bildande
av olika frikyrkor.
Den religiösa liberalismen bryter fram med
representanter som Pontus Wikner, Viktor Rydberg och Erik
Gustaf Geijer. Med liberalismen började en ny tradition eller
paradigm, där människan kunde vara kristen utan kyrka och
bibel. Den nya etiken sammanfattades i sentensen:
”Lev så gott du kan!”
Enhetskulturens sönderfall och
sekulariseringsprocessen i Sverige har haft en jämn
utveckling där Enhetskulturens normer från Sinai,
2 Mos. 20: 1-17, och från Bergspredikan, Matt.5-7, har ersatts
med det pluralistiska samhället. De nya normerna hämtades
från en normarsenal av konglomeratkaraktär i samhället själv
där normer kan vara motstridiga. I det pluralistiska samhället
uppstår ofta konformism och totalitarism.
I det pluralistiska samhället upplever vi ofta
auktoritetskonflikter inom etiken, som gör människorna
osäkra, nervösa och ibland utlösas nervsammanbrott.
13

Konflikten har speglats i den svenska skolreformen
och religionspedagogiken. Innan 1958 var
kristendomsundervisningen en Svenska Kyrkans angelägenhet
med biskopen som Eforus. Eforus hade inspektionsrätt i
skolan. I kristendomsundervisningen, som var ett arv från
enhetskulturen, hämtades normerna från Guds bud på Sinai
och från Jesu Bergspredikan.
Från 1958 blev kristendomsundervisningen statens
och kommunens angelägenhet, som gick över till en neutral
religionsundervisning. Nu hämtades normerna ifrån samhället
självt. Nu uppstår normkonflikter eftersom samhället är
heterogent och under ständig omvandling.
GUDS BUD ELLER SAMHÄLLETS NORMER
Frågan är nu vad som har störst inflytande på
personen, när Gud säger: ”Du skall inte dräpa!”, eller när det
sägs att barnavårdsmyndigheten ser med ” oblida ögon på
våldsbrott”.
Gud säger: ”Du skall inte stjäla!” Jämför det med att
samhället ser butiksstölder som ett samhällsont som måste
bort; ty socialministern tycker inte om stölderna enligt
aktionen mot butiksstölder.
Normkonflikterna i det pluralistiska samhället
kommer att märkas mera eftersom den kristna enhetskulturen
förlorar sitt grepp om personernas tankar, det sociala
beteendemönstret och socialpolitiken.
Tryggheten i samhället avlägsnas i relation till hur
det moraliska kaos, den importerade och inhemska terrorismen
kommer att ta ut sin rätt i det sekulariserade samhället.
Du skall inte ljuga eller bära falskt vittnesbörd, men
så upplever vi lögn och bedrägeri inom affärslivet och i
politiken. Hur skall vi egentligen ha det !
14

När kristendomens etiska undervisning försvagades;
så infördes brottsförebyggande undervisning.
År 1960 fann en statlig utredning:
1. Att 50 % godtog föräktenskapliga förbindelser.
2. Att 10 % accepterade utomäktenskapliga
förbindelser.
En ny etisk norm utarbetades. Den nya regeln formulerades i
följande sentens:
” Två personer bör inte inleda en ny sexuell
förbindelse om den stör den gemenskap som någon
av dem har med någon annan."
Istället för kristen bordsbön läser barnen sin dagisbön innan
måltiden:
”Ha Händerna på knäna. Stjärten på stolen.
Maten står på bordet. Var så god!”
Sekulariseringen innebär en uppdelning i en kyrklig
och i en världslig sektor i samhället, samt en överföring av
egendom från kyrkan till stat och kommun.
Urbaniseringen har medverkat till enhetskulturens
sönderfall genom att den minskade kyrkans medverkan i
samhället. Vidare har den påskyndat andra rörelsers framväxt
och gjort det nödvändigt med nyanpassning.
Sekulariseringsprocessen har gått stegvis genom
enhetskulturens sönderfall. Följande årtal är betydelsefulla i
processen:
1856 börjar Frikyrkorna bildas.
1858 upphävdes konventikelplakatet.
1951 kom religionsfrihetslagen.
1958 Upphävdes Eforus ämbetet.
Prästeståndets privilegium upphävdes.
Kommunerna övertog prästbostäderna.
1991 1/7 överfördes folkbokföringen till
skatte förvaltningen. I och med denna
15

överföring, så är det fem funktioner som kyrkan
inte längre rår över:
Personbevis.
Anmälan om flyttning.
Begäran om intyg för giftermål.
Anmälan om namn.
Begäran omintyg för släktutredning i samband
med dödsfall.
Utredningen om kyrkans skilsmässa från staten har pågått
under många år helt tills äktenskapet mellan de två upphörde 1
januari år 2000.
Processen kan jämföras med kokning av grodor.
Kastar man en groda i kokande vatten hoppar den genast ur
kokkärlet. Har man den däremot i kallt vatten, och värmer
vattnet successivt mot kokpunkten, så når man sitt mål.
Samma princip har gällt relationen kyrka och stat.
Hade staten tagit ett politiskt beslut om en fullständig och
omedelbar skilsmässa 1965; så hade det blivit folkstorm med
oförrättat sak som resultat. Men när stat och kommun gick
fram med en successiv avveckling av statskyrkosystemet och
tog ett steg i sänder, så vande sig ”grodan” med processen tills
den var slutförd i januari år 2000.
Etikdebatten, som har pågått och fortsätter, visar oss
att vi måste återgå till respekten för samlevnadsnormerna. Det
är endast den enskilde personen som kan vara etisk och se till
att etiken genomförs där personen befinner sig i samhället.
Livet har lärt oss att förakt för etiska normer och för
lag , rätt och ordning leder till disciplinlöshet i skolorna,
otrygghet i samhället och upplösning av ett personliv, som
personen kan vara stolt över.
Vi får inte längre följa grävskopans filosofi på
altarets och kulturlivets område; utan vi måste åter lära
16

varandra att använda mursleven för att återuppbygga altaret
och respekten för det heliga på kulturens område.
Vi måste medverka till att bygga upp ett heligt folk
för HERREN (Y). Ett folk som har Guds ord i sitt hjärta och
på sina läppar, och som lever ett liv som anstår sig Guds barn.
Då kanske vi åter får höra sägas om Guds barn vid
Altaret, i templet och i de sociala relationerna, som det sades
om de kristna i UR- KYRKAN:
”SE, HUR DE ÄLSKAR VARANDRA!”
PARADIGMSKIFTE I ETIKEN I
ANTIKEN OCH I DAG:
FRÅN ENHETSKULTUR TILL ETT
PLURALISTISKT SAMHÄLLE MED
NORMKONFLIKTER :
ARBETET UTFÖRT AV
ARNE-JACOB KRISTOFFERSEN
DR. TEOL./LEKTOR em./ O. P. ©
17

PARADIGMSKIFTE I ETIKEN
INNEHÅLL :
==========
1. Den historiska utvecklingen av etiken…………….s. 1
2. Begreppsbestämning………………………………” 2
3. Det goda………………………………………….. ” 2
4. Grundfakta för det goda samhället……………….. ” 3
5. Det etiska ”bör”……………………………………” 3
6. Effektetik eller konsekvensetik……………………” 4
7. Axiologi eller värdefrågor…………………………” 5
8. Sinnelagsetik…………………………………….... ” 5
9. Gärningsetik……………………………………….” 6
10. Ändamålsetik……………………………….” 6
11. Pliktetik……………………………………..” 7
12. Etiken i antiken och i dag……………………” 7
18

13. Paradigmskifte i etiken………………………” 8
14. Paradigmskifte med Moses………………….” 9
15. Paradigmskifte med Jesus…………………...” 9
16. Från makt till kärlek…………………………”10
17. De sju dödssynderna………………………...”11
18. Den lutherska reformationens
Paradigmskifte………………………………”12
19. Frikyrkorna och religiös liberalism………….”13
20. Guds bud eller samhällets normer ………...”14
21. Etiska modeller……………………………...”19
*
19

PARADIGMSKIFTE I ETIKEN
ARBETET UTFÖRD AV
ARNE-JACOB KRISTOFFERSEN
DR. TEOL./ LEKTOR em./ O. P.
20