My library in PDF format/BISKOPAR OCH PRÄSTER I ... - Kristoffersen

1Metodister 1:=========Jag skall i en serie ramartiklar presentera några av Metodistkyrkansledare i Norra Europa. Några läsare av Svenska Sändebudet känner igenpersonerna; men en stor del av den yngre garden har kanske enbart hört talas omdessa personerna; medan åter andra inte alls har hört talas om dem.Jag börjar medBISKOP ANTON BAST(1867 – 1937 )Metodistkyrkan i Norra Europa stod i början under ledelse avamerikanska biskopar. Detta innebar att den högsta lagstiftande makten i kyrkanutanför Centralkonferensen stod under ledarskap av amerikanska biskopar, somkom från Amerika för att leda Årskonferenserna. Kulturerna, den politiskamakten, språken och problemen i Norra Europa avviker från de amerikanska.I Sverige var kyrkan i början organiserad som en Mission från 1868med pastor Victor Witting, som distriktsföreståndare fram till 1873, då BiskopRandolph S. Foster blev Årskonferensens ledare. Året 1874 var Biskop WilliamL. Harris ledare, och Biskop Matthew Simpson var ordförande 1875. Det varendast Victor Witting, som talade svenska. Han föddes i Malmö den 7: de mars1825. Han reste till New York dit han anlände i oktober 1847. Han återvände tillSverige och Göteborg 10:de november 1867. Han hade utnämnts till sinpastorstjänst av Biskopen för Metodistkyrkans Missionsråd i New York.Året 1876 organiserades Sveriges Årskonferens i Uppsala. Samma årorganiserades Norges Årskonferens i Kristiania, nuvarande Oslo.Årskonferensen i Oslo och Uppsala likasom de följande åren styrdeskonferenserna av Biskop Edgar G. Andrews.Från 1876 och fram till 1919 då Biskop William F. Andersonpresiderade över konferensen, hade 28 olika biskopar suttit på biskopsstolen.Detta innebar enligt statistiken att biskoparna hade varit ordförande över 1,5konferenser vardera med undantag av Biskop William Burt, som presideradeöver 7 Årskonferenser i följd.Tänk dig att allt som sker på konferensen översattes från ett språk tillett annat och tillbaks igen. Det är också tröttsamt att lyssna till alla predikningar,som måste tolkas. I tillägg till det nämnda problemet , så hade biskopen intenågon fast bostad i Norra Europa.Med denna bakgrund, så kan du tänka dig hur det kändes dåMetodistkyrkans Generalkonferens utnämnde och vigde pastor Anton Bast tillbiskop för Norra Europas Metodistkyrkor 1920. Han var dansk, och hans språk

lev förstådd över hela Norra Europa. I tillägg hade han en fast bostad ochadress i Köpenhamn .Anton Bast föddes i Løkken, Danmark, 8: de September 1867.Løkken är ett centrum för den danska fiskindustrin. Han fick därför oftasmeknamnet ” fiskepojken” eller ”fiskedrängen” från Løkken.Anton Bast blev metodistpredikant 1890, då var han endast 23 årgammal. Som Metodistpastor startade han Centralmissionen i Jerusalemskyrkani Köbenhamn. Denna mission hade ett omfattande socialt program för att hjälpamänniskor i nöd, arbetslösa och andra fattiga hjälpbehövande.Anton Bast var ledare för denna Mission från starten 1906 fram till1926. På grund av sitt arbete bland fattige blev han ibland kallad för ”De fattigespastor” i Köpenhamn. Han hade ett varmt hjärta för alla människor i nöd. Texteni ”Suomi Song, ”värmde hans hjärta”: Brother, do you own a heart, in its charmand in its pain”.I Helsingfors berättade metodister för mig, att en av de förstafrågorna Biskop Bast ställde till församlingarna, var om de hade kyrkoböckernai ordning, och om de skrev ner de lokala församlingarnas historia. Helsingforshade redan gjort detta genom pastor Karl Hurtig, och hans son pastor MansfieldHurtig, som fortsatte att samla och utge Metodistkyrkans historia i Finland ochSverige. Både pastorerna hade intresse för historien.Jag räknar med att biskopens historiska intresse gav resultat också iandra församlingar i Norra Europa. Biskop Anton Bast presiderade över följandeÅrskonferenser i Sverige : 1920 i Gävle; 1921 i Uppsala; 1922 i Norrköping och1924 i Limhamn.I Norge var Biskop Anton Bast ledare för fem Årskonferenser enligtföljande plan: 1920 i Centralkyrkan i Bergen; 1921 i Sandefjord; 1922 iKristiania, nu Oslo, tillsammans med Biskop William Burt; 1923 i Fredrikshald,nå Halden, och 1924 i Stavanger.Biskop Anton Bast hade sitt residens i Köpenhamn, som var encentral punkt för arbetet i Norra Europa. Från Köpenhamn kunde han nåMetodistkyrkans församlingar i hela Fenno- Scandia = Skandinavien ochFinland. Biskop Anton Basts period, som biskop för Metodistkyrkorna i NorraEuropa, blev kort. Den varade från 1920 till 1928, då han drog sig tillbaks sombiskop.Det har varit svårt att få fram litteratur av och om Biskop AntonBast, och hans arbete i Centralkonferensen. Det tycks vara stor tysthet kringmannen och hans arbete, han som ville att församlingarna skulle skriva historia.Jag har däremot genom den muntliga traditionen hört mycket gott om honom.Biskop Anton Bast dog i Köpenhamn 23: dje april 1937.Från 1928 tog Biskop Raymond J. Wade över Biskopsområdet iNorra Europa fram till 1939, då andra världskriget bröt ut. Jag kommer ihåg denpopulära biskopen från min uppväxt i Metodistkyrkan i Harstad, Norge.2

Biskop Wade gjorde Stockholm till centrum för biskopens residens iNorra Europa. Detta var i kraft fram till 1988, då Hans Växby valdes till biskopvid Centralkonferensen i Gävle. Han flyttade biskopsresidenset till Helsingfors iFinland.Under andra världskriget leddes Årskonferenserna i de Nordiskaländerna av pastorer i de 5 Årskonferenserna. Efter andra världskrigets fredsslut1945, Har biskopsämbetet innehafts av pastorer från Norra Europa, som harvalts till biskopar och invigts för ämbetet. Det var Biskop Theodor Arvidson,som inledde denna succession. Han efterföljdes av Biskop Odd Hagen, så komBiskop Ole E. Borgen, och därefter kom Biskop Hans Växby. Han har valts tilltvå perioder, som biskop för Metodistkyrkorna i Norra Europa och Balticum.Sedan kom Öystein Olsen från Norge, som har sitt kontor i Oslo, Norge.Arne-Jacob Kristoffersen3

4METODIST 2:-------------------BISKOP THEODOR AUGUST ARVIDSON(1884-1964)Biskop Theodor Arvidson växte upp i Metodistkyrkanliksom metodistpastorn Thomas Ball Barratt. Den senare blevPingströrelsens pionjär i Europa. I hela denna period av kyrkanshistoria i Sverige lades vikten på det karismatiska arbetet i kyrkan. Detsom speciellt intresserade folket och ledarna i kyrkan var att kunnatala i tungor.Biskop Theodor Arvidson var själv en karismatiskpersonlighet i Metodistkyrkan. Han behandlar dessa frågor i sinaskrifter. I en av dem tar han upp inte mindre än nio speciella andligagåvor. Det är intressant att läsa hans böcker om den andligamänniskan. Hans bibliska förankring ger en tydlig och klarpresentation av andlighet i kyrkan.Biskop Theodor Arvidson intogs på prov i MetodistkyrkansÅrskonferens i Sverige 1907. Han ordinerades till Diakon 1909 ochtill Äldste 1911.Pastor Theodor Arvidson betjänade flera Metodistkyrkorinnan han blev biskop. Han har haft många förtroendeuppdrag iMetodistkyrkan, och han deltog i sex av MetodistkyrkansGeneralkonferenser i USA. Det var åren 1924,-28,-32,-36,-40 och1944.Han har översatt flera av E. Stanley Jones ´s böcker tillsvenska. Från 1918 och fram till 1924 var han pastor i St. PetersMetodistkyrka i Stockholm. Han betjänade ämbetet somMetodistkyrkans distriktsföreståndare för västra distriktet underperioden 1924 till 1931. Från och med det senast nämnde året var hanledare för Metodistkyrkans huvudkontor i Stockholm, redaktör förkyrkans publikationer och förlagschef för bokförlaget NBA, NyaBokförlags Aktiebolag, fram till 1946 då han valdes till biskop. Dettaskedde på Centralkonferensen i Göteborg under ledelsen av BiskopRaymond J. Wade. Biskop Wade var mycket populär blandmetodisterna i Norra Europa. Han var biskop i Norra Europa under

5perioden 1928 till 1946, en period av 18 år. Det var Biskop Wade somflyttade biskopskontoret till Stockholm där det var helt fram till HansVäxby valdes till biskop på Centralkonferensen i Gävle 1988, ochflyttade biskopskontoret till Helsingfors, Finland.Biskop Theodor Arvidson mottog flera hederstecken. Hanfick utmärkelsen RNO, Riddare av Nordstjärneorden, samt blevhedrad med D. D, Doctor of Divinity, Honoris Causa, från AlbionCollege, USA, 1948. Den senare informationen fick jag från pastorRuben Haglund, Stockholm. Den största hedern, som BiskopArvidson mottog, var kanske att ett kristet missionscentrum i Indienuppkallades efter honom. Centret döptes då Biskop Arvidson besökteIndien, och det fick namnet THEODORI MISSION.Biskop Arvidson var en god talare och predikant. Jagkommer ihåg att pastor Theodor Arvidson var huvudtalare vid NorgesÅrskonferens i Trondheim 1945. Det var året innan han valdes tillbiskop Dr. Alf Kristoffersen, senare Lier, var Presiderande Äldste ochDr. E. Anker Nilsen var sekreterare. Det som imponerade mig medhans predikningar var de kraftfulla formuleringarna och aforismerna,som jag kom ihåg länge efter att de uttalades. Vid tiden då hapredikade i Trondheim gick det fram en ström av baptistiska idéeröver landet. Han höll en predikan om dopet. Jag kommer ihåg följandeaforism :” Så doppar man ner en torr syndare,och så hissar man upp en våt syndare !”Han menade att det var inte vattenmängden, men tron somvar med och hos vattnet, som var det avgörande, som Martin Luthersade.Jag har nämnt att Biskop Arvidson var en karismatiskperson, och hans bibelstudium: ”Andens fullhet och Andens gåvor”,som trycktes på NBA är värd ett studium. Jag har analyserat hanslitteratur i ett manuskript :”Homileter i Metodistkyrkan i Norra Europa. Enstudie i Metodistpredikanternas kerygma”,s.17-25.I två manuskript på engelska har jag skisserat bilder avbiskopen: I manuskripten:” The Church Beneath The Northern Light”, s.77. och imanuskriptet:

” The Methodist Church And Some Of ItsOutstanding Leaders In Northern Europé”, s.56.I dessa två manuskript finns mera andligt biografisktmaterial över Biskop Theodor Arvidson, en av Metodistkyrkansandliga ledare i Norra Europa.Arne-Jacob Kristoffersen6

7Metodist 3:-------------BISKOP ODD ARTHUR HAGEN( 1905-1970)Historien om Odd Hagen är berättelsen omMetodistscouten från Trondheim, som blev biskop iMetodistkyrkan i Norra Europa och President förMetodistkyrkans Världsråd.Odd Hagen upptogs på prov i Norges Årskonferens1928. Han ordinerades till Diakon 1930 och till Äldste ellerPresbyter 1932.Hagen tjänstgjorde, som pastor i Metodistkyrkan iNorge, från 1928 till 1935 då han utnämndes till lärare vidMetodistkyrkans Teologiska Skola i Göteborg. Här var han itvå perioder från 1935 till 1945, och från 1946 till 1947 meduppehåll från 1945-1946, då han tjänstgjorde vidMetodistkyrkans Teologiska Skola i Oslo.Han utnämndes till rektor för Teologiska Skolan iGöteborg 1947. Denna tjänst behöll han fram till 1953, då hanvaldes till biskop vid Centralkonferensen i Kristuskyrkan,Helsingfors, Finland.Biskop Hagen dog 1970 i en ålder av 64 år efter 42tjänsteår i Metodistkyrkan. Då budet om hans död kom, varjag i Frimurartemplet i Göteborg, där det samma kväll hölls enparentation över Biskop Hagen.Biskop Hagen var vetenskapligt utbildat med cand.Mag. artium från Oslo Universitet 1938, och Fil. lic.1942 frånGöteborgs Högskola, nuvarande Göteborgs Universitet. Enanalys av hans Magistergrad vid Oslo Universitet finns i min

M. A. avhandling vid Emory University, som omhandlarBiskop Hagens Systematiska Teologi. Han hedrades medDoctor Honoris Causa från 8 olika Universitet och College iUSA.Han valdes till det högsta hedersuppdrag inomMetodismen i Världen. Det var 1966 att han utnämndes tillPresident för World Methodist Council, W. M. C.. Jag var iLondon, som delegat vid Metodistkyrkans Världskonferens.Högtiden firades i Westminster Hall, Metodismensnationalhelgedom i England. Här fick Hagen mottagainsignierna på sin värdighet och ämbetets auktoritet. Det varen upplevelse att få vara med vid hans installation tillPresident, där Metodistkyrkans biskopar från hela världen varnärvarande.Hagen presenterade sitt herdebrev till världensmetodister på engelska. Det handlade om:”Att vara Metodist”.Budskapet fick en god mottagning. Miljön varMetodistkyrkans motsvarighet till Anglikanska kyrkansWestminster Abbey. Westminster Hall hade sittplatser för3000 personer. Det var här FN hade sin förstaGeneralförsamling.Vi kan urskilja tre perioder i Hagens arbete iMetodistkyrkan.Den första perioden omfattar sju år som pastor iMetodistkyrkan i Norge. Här fick han övning iförsamlingsarbetets många uppgifter.Den andra perioden omfattar 18 år, som lärare, därhan fick handleda kandidater som skulle bli pastorer ochmissionärer i Metodistkyrkan.Under den tredje perioden var han biskop förMetodistkyrkorna i Norra Europa under 17 år från 1953 till1970.8

Under biskopstiden blev det mindre tid förvetenskaplig produktion och litterär verksamhet. Istället restehan intensivt och predikade. Jag har företagit en analys avhans predikningar i manuskriptet :”Homileter i Metodistkyrkan i NorraEuropa. En studie i Metodistpredikanternaskerygma”.Biskop Hagens Teologi och Religionspsykologi harjag behandlat i min avhandling för Magistergraden vid EmoryUniversity, Atlanta. Biskop Hagen´ s Teologi presenteras imin M. A. – grad: ”The Theology of Bishop Odd Hagen –One Of The Presidents Of The World Methodist Council (WM C)”. På sidorna 138-141 finns en bibliografi över OddHagens skrifter, och på sidorna xii - xx ingår en analys avHagens magisteravhandling i filosofisk psykologi vid OsloUniversitet.Under min tid på Överås, Göteborg, översatte jagflera av Hagens artiklar, renskrev dom på maskin och skickadedom till de olika tidningar i Norra Europa, som han uppgav.Detta skedde speciellt när han skulle ut på resor i Norden ochutomlands. Han deltog också som föreläsare vid flerasommaruniversitet i USA.Arne-Jacob Kristoffersen9

10Metodister 4:----------------PROFESSOR THORVALD KÄLLSTAD(1918-1989)Pastor Thorvald Källstad var under sin aktiva tid enledande Metodist i Norden. Han gick ofta under namnet Mr.Metodist i Sverige. Han var lärare vid MetodistkyrkansTeologiska Seminarium under 30 år. Han var rektor förseminariet från 1963 tills 1974. Det blir 12 år som rektor ochsom lärare från 1945 till 1963 blir 18 år. Tillsammans utgördetta 30 år som lärare på Överås, Teologiska Seminariet.Under tiden hade han varit med att utbilda 800 pastorer ochmissionärer i Metodistkyrkan. Fru Wera Källstad skriver ibrev till mig att Thorvald var lärare i 44 år. Hon räknade medhans professors tid i Uppsala från 1975 till 1989 som är 14 år.Tillsammans med 30 år på Överås blir det 44 år som lärare.Jag har rätt som säger att han var lärare på Överås i 30 år.Wera Källstad har rätt som räknar hela Thorvalds lärartid till44 år. Vi hade olika utgångspunkter för beräkningen.Dr. Thorvald Källstad var medlem i det svenskaParlamentet, Riksdagen, från 1961 till 1973. Under tiden fickhan igenom en lag, som gav frikyrkopastorerna utvidgadVigselrätt på samma villkor som dåvarande statskyrkopastorerhade.Den 5: te juni 1974 promoverades han till Teol.Doktor vid Uppsala Universitet. Han disputerade med sinavhandling: JOHN WESLEY AND THE BIBEL. APSYCHOLOGICAL STUDY. Han utnämndes till Professor iReligionspsykologi vid Uppsala Universitet 1975. Hanefterträdde Professor Hjalmar Sunden, och blev nummer två,som satt på denna nyupprättade professorsstol. I sin

11doktorsavhandling, som jag fick av honom, skriver hanföljande dedikation :” Till vännen Arne-Jacob Kristoffersen med varmahälsningar och förhoppningar om ytterligare kärlektill och förståelse av vår kyrkofader av tillgivneförfattare Thorvald Källstad. Uppsala,promotionsdagen, 5 juni 1974.”År 1977 skapade dr. Källstad historia i Sverige. Hanutnämndes då till Dekanus för det Teologiska Fakultet vidUppsala Universitet. Det var första gången i Sveriges historiaatt en Metodistpastor innehavde rektorstjänsten för ettLutherskt Teologiskt Fakultet.Uppsala Universitet grundades på St. Birgittas dagDen 7: de oktober 1477, på initiativ av den romersk katolskaÄrkebiskopen Jakob Ulvsson. Universitetet godkändes avPåven Sixtus IV, och fick privilegiebrev från det svenskaParlamentet. Universitetet hade i början tre fakulteter: Teologi,Filosofi och Juridik. Då Källstad tillträdde, som Professor,hade universitetet 7 fakultet. Det finns en Dekanus för varjefakultet, och Källstad blev en av 155 professorer , som varledare för 15000 studenter och 4000 tjänstemän viduniversitetet.Det teologiska fakultets huvudbyggnader är från1700 –talet, och står på Medeltidens byggnadsgrund. Källstadflyttade in i Dekanhuset, och var nu Dekan för Det TeologiskaFakultet, som hade 800 studenter inklusive doktoranderna.Teologiska Fakulteten hade 10 professorer och 50 assistenter,som lärare, kontorspersonal och bibliotekarier. ProfessorKällstad skapade historia genom att han blev den förstaMetodistpastorn i denna position.Dr. Källstad var en flitig skribent i tidsskrifter ,dagstidningar och kyrkliga facktidsskrift. Han skrev i alla

Metodistkyrkans tidningar i Norra Europa. Han skrev fleraböcker. I mitt manuskript :” The Church Beneath The Northern Lights. Fenno –Scandian Historical Theology”,har jag presenterad 6 av hans viktigaste böcker.Då Källstad var rektor för MetodistkyrkansTeologiska Seminarium i Göteborg fick jag i uppdrag attföreläsa vid Seminariet. Jag var då lektor och huvudlärare iReligionsvetenskap, filosofi och psykologi vidTingsholmsgymnasiet i Ulricehamn. Under åren 1974-75föreläste jag i Religionsfilosofi. Hösten 1975 föreläste jag ikristen idéhistoria. Våren 1976 ledde jag kurs III ikyrkohistoria. Åren 1976-77 hade jag kurs i Barn- ochungdomspsykologi, och höstterminen 1977 i Religionsfilosofi.Thorvald Källstad var en av mina lärare då jagstuderade vid Teologiska Seminariet i Göteborg. Vi hade ettgott samarbete, och många lärorika samtal och diskussionereftersom vi hade samma intresse i teologi och psykologi. Våraintressen gick parallellt också senare då jag doktorerade iTeologi och senare då jag tog Licentiatgraden i Lund iReligionsfilosofi. Vi var båda intresserade i John Wesley ´steologi, och vi hade många livliga diskussioner som berikadevår vänskap. Jag hade också teoretisk filosofi, psykologi ochpedagogik i min magistergrad från Lund, så vi kunde ha ettbrett spektrum för våra diskussioner. Då Källstad studerade iUppsala skickade han mitt manuskript: ”Messiaslinjen i GT”till Professor Ivan Egnell för bedömning. Detta var ettspecialarbete jag hade för Källstad. Arbetet ochkommentarerna gav oss en hel del biblisk teologi att tänka på.Jag har inte nämnt att dr. Källstad var 3 gånger delegat tillMetodistkyrkans Generalkonferens i USA. Wera Källstadpåpekade i sitt brev att Thorvald var 6 gånger delegat tillCentralkonferensen. Jag hade i min artikel inte nämnt12

Centralkonferensen. Hon måste ha förväxlatCentralkonferensen med Generalkonferensen i den förkortadeartikeln som offentliggjordes i Svenska Sändebudet nr.4, 2001inför Källstad föreläsningen på Överås den 18 maj 2001.Dr. Källstad var en tillgång för Metodistkyrkan iSverige. Han gjorde Metodistkyrkan känd i vida kretsar, ochvar en stor tillgång för ekumeniken i Sverige. Hans bortgångvar en stor förlust för den kristna kyrkan i Sverige.Arne-Jacob Kristoffersen13

14Metodist 5 :--------------DR. HARALD LINDSTRÖM(1905-1993)Dr. Harald Lindström var en av fyra svenskadelegater till Metodistkyrkans Generalkonferens i Denver,Colorado, 1960. Han föddes i en metodistfamilj i Sverige.Hans far, Emanuel Lindström, var en känd metodistpastor iden svenska Årskonferensen.Dr. Lindström hade en ledarposition blandlekmännen i Metodistkyrkan i Sverige. Han var ordförare iLokalpredikanternas förening i Årskonferensen i Sverige. VidÅrskonferensen 1960 i Luleå, Sverige, ordinerades han tilllokal Äldste av Biskop Odd Hagen.Dr. Lindström försvarade sin teologie doktorsgradvid Uppsala universitet 1946. Hans avhandling, som hanförsvarade vid disputationen var det mycket kända arbetet:” Wesley and Sanctification”.Hans arbete användes som textbok vid seminarier ochuniversitet världen över. Själv använde jag den som textbokvid Teologiska Seminariet i Göteborg med Docent HaraldLindström som lärare. Boken var också med pålitteraturkursen vid Emory University då jag graduerade medM. A. – graden vid Graduate School, Emory University,Atlanta, Georgia.Dr. Lindström fick docent titel för sin disputation iUppsala. Han utnämndes till lektor i religion och filosofi vid

Läroverket, Bäckängsgymnasiet i Borås. Det var samma typav lektorat, som jag hade i grannstaden Ulricehamn. Vi hademycket god kontakt både i vår pedagogiska tjänst och iMetodistkyrkan där vi både var ordinerade Äldste. Senare blevdr. Lindström rektor för Bäckängsgymnasiet i Borås.Rektor Lindströms doktorsavhandling upplevde vadfå avhandlingar har gjort. Den har översatts till många olikaspråk. En munk översatte den till och med i Tibet, och självfick jag den tyska översättningen med dedikation avförfattaren.Dr. Lindström har föreläst vid Amerikanskauniversitet. Jag nämner Southern Methodist University,Dallas, Texas, och han docerade vid Boston Universitet. Dettagav oss diskussionsämnen eftersom jag doktorerade på Bostonfilosofin, som går under namnet PERSONALISMEN.Dr. Lindström var en av grundarna till Det frikyrkligaInstitut för Högre Teologiska Studier i Sverige. Detta gavfrikyrkliga pastorer möjlighet till vidareutbildning. Institutetarrangerade direkta studier under vintermånaderna, sompastorerna kunde utföra medan de var i församlingsarbete, ochså kunde de deltaga i sommaruniversitet under sommaren elleri ferierna.Dr. Lindström har också föreläst vid MetodistkyrkansTeologiska Skola i Göteborg. Här undervisade han specielltom Wesley och Helgelsen, som var en av hans specialiteter.Han var en duglig lärare, som var uppskattad både inomStatskyrkan och Frikyrkorna i Norra Europa.I tillägg till hans vetenskapliga intressen, så var hanen aktiv metodist både i den lokala församlingen,Wesleykyrkan i Borås, och i Metodistkyrkan i stort. Han varen metodist som trodde på helighet och gick vidare motkristlig fullkomlighet.15

Våra familjer har och hade god kontakt medvarandra. Hans fru, Inga-Britta, är tandläkare och konstnär.Hon är också författare och kompositör. Våra familjer har haftmycket god kontakt både i kyrkan och privat. Inga-Britta harskrivit poesi med musik, och artiklar i kyrkliga och profanatidningar. Hon har skrivit musikaler, som har framförts ikyrkor. Hon har också skrivit böcker och kåserier.Dr. Lindström organiserade tillsammans med SIDAoch Rotaryklubben i Borås en rehabiliteringsklinik i Dacca.Han bidrog själv med stora belopp från sina föredrag ochannan verksamhet.Då dr. Lindström dog söndagen 3:dje januari 1993,efter en längre tids sjukdom, bad hans fru mig att hållaminnestalet över honom vid begravningsgudstjänsten iWesleykyrkan i Borås, vilket jag gjorde.Dr. Harald Lindström var, som jag tidigare harnämnt, en from metodist. Han uppnådde samma ålder, 88 år,som hans stora kyrkofader och exempel, John Wesley.Arne-Jacob Kristoffersen16

17Metodist 6 :-------------GÖTE HERMONIUS BERGSTEN(1896-1954)Pastor Göte Bergsten intar en liknande plats i svenskkultur och i Metodistkyrkan, som pastor Leslie Weatherhead iEngland och pastor E. Anker Nilsen i Norge.Pastor Göte Bergsten intogs på prov i den svenskaÅrskonferensen 1919, ordinerades till Diakon 1920 och tillÄldste 1922. Han var pastor i flera församlingar i Sverige. Vikan nämna St. Jakob i Göteborg från 1924 till 1935, och i St.Peter, Stockholm, från 1935 till 1941. Han vardistriktsföreståndare i Metodistkyrkan från 1941 till 1945, ochdelegat till Metodistkyrkans Generalkonferens 1940.Pastor Göte Bergsten var en duglig predikant ochsjälasörjare. Det var som själasörjare att han kom att göra sinstörsta insats och vinna internationell uppmärksamhet. PastorBergsten hedrades i London, England 1939, där hanutnämndes till ”Honorary Member of the Guild of PastoralPsychology”.Under min studietid vid Metodistkyrkans TeologiskaSeminarium, Överås, Göteborg, 1950-53, hade jag glädjen attlyssna till pastor Göte Bergsten flera gånger både på denteologiska skolan och i St. Jakob ´s Metodistkyrka i Göteborg.Han var vid den tiden hjälpe pastor i St. Peters Metodistkyrkai Stockholm samtidigt som han var Direktor för St.Lukasstiftelsen i Stockholm.

Han kom till Göteborg, som gästföreläsare med sinstora kunskap på det pastoralpsykologiska området. Dettatillsammans med hans förmåga att hålla själavårds -predikningar gjorde att han samlade fullt hus i St. JakobsMetodistkyrka.Jag hade privilegiet att få en sittplats på läktaren bak ikyrkan där jag hade full översikt över kyrkoskeppet och kundehöra det som sades från predikstolen. Jag kunde också se hurpredikanten fångade lyssnarnas intressen. Publiken satt spändamed blicken fäst på talaren. Det var som om de ville sluka vartenda ord, som han sade.Hans bok med radioandakter:”Livsbilder och Spegelbilder”,Köpte jag på Överås 8/12-51. Det var också under min tid påÖverås, som jag lärde känna hans bok: ”Psykologin ochsjälens vård”. Denna bok utkom 1945, och har blivit enklassiker i själavårdspsykologin i Norra Europa.Året 1947 utgavs en predikosamling :” Gud kan vänta”.Boken, som utkom på NBA i Stockholm, är på 140sidor, och ger en god bild av predikanten Göte Bergsten ochhans predikostil.Jag har givit en analys av predikanten ochsjälavårdaren i manuskriptet:”Homileter i Metodistkyrkan i NorraEuropa. En studie i MetodistpredikanternasKerygma”, ss.40-48.Några av pastor Göte Bergsten ´s andakter i radiovisar ett klart evangeliskt budskap till och med när han tar sinutgångspunkt i GT-texter, som i.” Spegelbilden och Livsbilden”.18

Dessa meditationer vill hjälpa lyssnarna att komma i ett riktigtförhållande till Gud genom det inre livet. Vidare handlar detom att vandra med Gud och Kristus på livsvägen.Pastor Göte Bergsten använder, som hjälpmedel isina predikningar, analogier, allegorier, metaforer ochdialektik för att levandegöra sina tal och predikningar, somutgör delar av ett helhetsbudskap.Pastor Göte Bergsten ´s böcker i religionspsykologi,meditationer och predikningar är också berikande för enmodern människa, som vill läsa hans skrifter i dag. De dödametodisterna talar till oss i dag, och vill ge oss del i devälsignelser, som de själva fick ta emot från den treenigaGuden, som är den samma i dag, som han var i går.Vi tackar Gud för alla kristna, som har gått före oss,och som har givit oss sina vittnesbörd om en levande och sannGud, som kämpar för att bevara det värdefulla mänskliga livet,som han har skapat.Arne-Jacob Kristoffersen19

20Metodist 7:--------------DR. BENGT MELIN( 1910- )Dr. Bengt Melin föddes i Köping, Sverige, 1910. Hanvar son till metodistpastorn Johan Melin, som dog i Arboga1938 i en ålder av 69 år med 39 tjänsteår i Metodistkyrkan.Bengt växte upp i en metodistpastors familj, så han kände gotttill Metodistkyrkan.Han var docent vid Stockholms Universitet. Då jagblev känd med honom, var han läkledare i Metodistkyrkan ochviceordförande i Årskonferensen i Sverige.Han graduerade från Uppsala Universitet medmagister grad 1934. Han erövrade sin fil.lic. 1939 ochdisputerade för sin fil. dr. ´s grad i Uppsala 1946. Hansavhandling, som jag har liggande framför mig, handlar omkyrkofadern Cyprianus. Den har titeln:STUDIA IN CORPUS CYPRIANEUM, 235 sidor.Avhandlingen är skriven på latin. Det är inte så många somkan läsa den och tillgodogöra sig innehållet i boken, somhandlar om den intressanta kyrkofadern. Jag har i enavhandling, som föreligger i manuskript:”Teologer rekommenderade av John Wesley”, 235

21sidor, skrivit om Thascius Cyprianus, som var en avteologerna som Wesley rekommenderade. (Se JohnWesley, Letters, vol. II, s.387-88.)Cyprianus, utbildad advokat, gick över till teologi.Han hade en andra födelse. Han hävdade att det skulle finnasen biskoplig bas för kyrkan, och biskoparna skulle vara heligamän. Det var kanske den andra födelsen och heligheten, somtilltalade Wesley? Cyprianus höll fram de kristnas orubbligatapperhet och deras strålande framtidshopp. Det var han somsa:”Det finns ingen frälsning utanför kyrkan, och densom inte har kyrkan till mor kan inte ha Gud till far”.I mitt manuskript behandlar jag vad Wesley finnerintressant hos Cyprianus, på sidorna 79-100, där jämförsWesley och Cyprianus.Bengt Melin var docent i latin vid UppsalaUniversitet från 1946, och samtidigt var han lektor vidFjellstedska gymnasiet i Uppsala från 1940 till 1956.Fjellstedska var vid den tiden ett gymnasium där blivandepräster i Statskyrkan kunde läsa de klassiska språken. Genomdetta kunde de börja direkt på de teologiska studierna utan attförst läsa latin och grekiska på universitetet.Dr. Melin var Metodist och var med på att geblivande lutherska teologer klassiska språk för vidareteologiska studier. Från 1956 var han lektor vid StockholmsHögre Lärarhögskola i klassiska språk och docent vidStockholms Universitet.Det var under tiden jag var lektor i kristendom,filosofi och psykologi vis Älmhults Kommunala Gymnasiumatt jag mötte Docent Melin, och fick en intervju med honom.Dr. Melin kom till Älmhult i en grupp av sensorer , som skulleexaminera gymnasisterna, som gick upp i studentexamen. Jag

hade gymnasister, som skulle ta studentexamen i religion,filosofi och psykologi. Det var intressant att ha en metodistbland examinatorerna.Dr. Melin var en utmärkt lärare och vetenskapsman,som representerade Metodistkyrkan på ett fint sätt både ikyrkliga och sekulära kretsar.Han representerade Metodistkyrkan i Sverige bådevid Centralkonferenser och vid Generalkonferenser. Bådelekmän och pastorer i Årskonferensen godkände dr. Melin.Han var både en lärd man och en from kristen metodist. Dr.Melin var en lekman, som Metodistkyrkan var stolt över att hasom representant i Sverige.Arne-Jacob Kristoffersen22

23Metodist 8:--------------DR. ALF LIER TIDIGAREALF KRISTOFFERSENDr. Alf Lier, föddes i Kragerö, Norge, 18/9 1898 ochdog 25/2 1963. Han var en av ledarna i Metodistkyrkan iNorge. Han var väl känd i Norra Europa både i och utanförMetodistkyrkan. Han deltog som predikant och föreläsarebåde i Metodistkyrkan och i andra kyrkliga sammanhang.Dr. Lier tillhörde en familj av Metodistpredikanter.Hans far var pastor S. Kristoffersen, och hans bror var pastorErling Kristoffersen. Alf och Erling antog familjenamnet Lierefter familjens egendom Lier i Tangen strax söder om Hamar.Dr. Alf Lier tog sin cand. teol. examen vid OsloUniversitet i Norge. Senare utexaminerades han med teol.lic.examen och teol. doktorsgrad från Uppsala Universitet 1938.Hans doktorsavhandling skrevs på norska språket under titeln :”Åpenbaringstanke og Misjonsforkynnelse hos Paulus”.Jag läste hans avhandling då jag gick i gymnasiet iHarstad, Norge. Det var intressant att få kunskap om Gudsfrälsningsplan och uppenbarelsen i Jesus Kristus. Dr. Lierutredde också Paulus´ syn på hedendomen i deförsamlingarna han besökte. Mycket av den kunskap han

förmedlade kan vi ha glädje av att känna till som pastorer äveni dag.Dr. Lier ordinerades som Metodistpräst 1916. Det varsamma år som han tog sin cand. teol. grad vid OsloUniversitet. Året 1933 avlade han sin teologiska licentiatgradvid Uppsala Universitet där han disputerade för sin teologiskadoktorsgrad 1938.Han tjänstgjorde som pastor i Metodistkyrkan iNorge och som distriktsföreståndare under flera år. Hanrepresenterade Metodistkyrkan i Norge vidGeneralkonferensen i USA, och vid Kyrkornas Världsråds(WCC) Världskonferens i Evanstone, Illinois, 1954.Han var medlem i flera kyrkliga styrelser och vidEgede Institutet för Missionsforskning i Oslo, Norge.Han var lärare och rektor vid MetodistkyrkansFörenade Teologiska Seminarium för Norra Europa,Göteborg, där han efterträdde pastor Odd Hagen; då Hagenvaldes till biskop i Helsingfors 1953.Dr. Alf Lier var en duktig predikant och en godföreläsare. Han var speciellt uppskattad som en NT - forskareoch föredragshållare.Dr. Liers efterträdare på rektorsstolen på Överås,Teologiska Seminarium, Göteborg; dr. Thorvald Källstad, sa ien tidningsartikel i Eskilstuna Kurirern att dr. Lier var högtuppskattad och respekterad som lärare i teologi och som rektorvid Seminariet. Dr. Liers död var en stor förlust förstudenterna vid Seminariet liksom för metodisterna i helaNorra Europa.Dr. Lier skrev flera böcker i teologiska ämnen, ochhan var en av medlemmarna i komitten, som utgavMetodistkyrkans hymnbok i Norge.Jag har i dr. Liers avhandling samlat några artiklar,som Lier skrev i olika tidningar och tidsskrift, samt en samling24

av uppskattade minnesartiklar efter hans död. Metodistkyrkanskulle ha användning för honom i flera år framöver. Hanarbetade för ett praktiskt samarbete mellan de norskakyrkosamfunden. Han skrev två kroniker i detta ämnet i VårtLand, Oslo, i mars 1955. Han kämpade för en ny lag omreligionsfrihet och för att religionsundervisningen i de norskaskolorna skulle vara öppen för frikyrkomedlemmar. Detta vartvå saker som Dissentertinget i Norge tog upp på sitt program1956. Dr. Alf Lier var ordförande i Dissentertinget. Han var enröst av en som ropte i öknen, och vi ser i dag hans idéerförverkligade i NÅDENS FELLESSKAP, som ärsamarbetsavtalet mellan Den norska kyrkan ochMetodistkyrkan.Dr. Lier kämpade också för att de unga människornaskulle föras fram till klarhet och avgörande i sina förhållandentill Gud. Han skrev en artikel i Svenska Sändebudet 1963 :” Har Överås fått ditt nyårslöfte ?”I denna artikeln säger han:”Vi behöver visserligen pengar till vår skola, menframför allt beder vi om unga människor, som villanmäla sig till tjänst i Guds rike”.Då han dog 25/2 1963 , inte länge efter att han hadeskrivit den nämnda artikeln, så skulle han rese för att besökaförsamlingarna i Norge , tala skolans sak och ta upp kollekterför skolans arbete.Biskop Hagen gav mig i uppdrag att resa i hans ställeför att tala skolans sak och samla pengar till skolan. Det varvinter i Norge, och bussen som jag skulle ta över fjället blevförsenad av snöras, men det är en annan historia. Resen kundegenomföras på ett tillfredsställande sätt både när gällerinformationen om skolan och insamlingen av medel förÖverås.Arne-Jacob Kristoffersen25

26Metodist 9:--------------DR. ERIC ANTON HAMMARBERG29/11 1903 – 27/5 1960Jag var sommarpastor i Kristuskyrkan, Helsingfors,Finland, 1951. Det var där och då att jag mötte pastor dr. EricAnton Hammarberg. Han var då pastor i Ekenäs. Han varengagerad i missionsarbetet, och var med i många kommittéeri Metodistkyrkan. Det var som medlem i en kommitté att hankom till Helsingfors. Vi blev goda vänner och diskuteradeteologi och filosofi. Vi tyckte båda att det var intressant att hanågon att dela idéerna med. Dr. Hammarberg hade examenfrån Metodistkyrkans Teologiska Skola, Överås, Göteborg.Här hade vi gemensamma kontaktpunkter.Dr. Hammarberg föddes i Ovansjö, Sverige, 29:denovember 1903. Han bestämde sig tidigt för att leva för Gudoch kyrkan. Han slöt sig till Metodistförsamlingen iSandviken, Sverige. Han kände kallelsen till att bli enpredikant i evangeliets tjänst. Efter studierna vid TeologiskaSkolan, Överås, reste han till Amerika. Här studerade han vidMetodistkyrkans Garett Biblical Institute och NorthwesternUniversity, Evanstone, Illinois, från 1928 – 1931. Hösten 1933reste han till Finland, och här blev han under hela sin tid somMetodistpastor. Han berättade för mig att fastän han var

27svensk medborgare hade han aldrig haft någon församling iSverige. Han hade tjänstledigt från Finland 1935-38. Då hanfortsatte sina studier i Amerika där han förvärvade gradernaB.A. och B. D. . I december 1948 tog han sin doktorsgrad iteologi vid Academic International, London, England.Som ett tecken på vänskap fick jag en bok av dr.Hammarberg. Boken var skrivit av Biskop Paul Neff, och hadetiteln:”The Methodists of Continental Europé”.Dr. Hammarberg hade skrivit följande dedikation i boken:” Med bästa önskningar till broder Kristoffersen frånEric Anton Hammarberg, 31 augusti 1951”.Jag hade brevkontakt med dr. Hammarberg under tiden jagbetjänade Elverum Metodistkyrka, Norge, samt senare då jagöverfördes till den svenska Årskonferensen. Jag läste fleraartiklar, som han hade skrivit i Metodistkyrkans tidningar ochi andaktshäftet Rätt Kurs. Dr. Hammarberg hade fått tillståndatt trycka en artikel, som jag hade publicerat i en engelsktidsskrift. Artikeln handlade om hur Metodistkyrkan utlösteandlig och kulturell kraft i Sverige. Han skulle ha den i enmissionstidsskrift. Tyvärr kom han aldrig så långt att denpublicerades.På 1960 talet föreläste jag i religion, filosofi ochpsykologi i gymnasiet i Älmhult. Det var 27:de maj 1960 attjag lyssnade på radio och läste i Expressen, Stockholm, om ettdrama i en statskyrka i Helsingborg. Artikel handlade om enpräst, som dog i predikstolen under en predikan. Församlingenvar djupt rörd, och panik undanröjdes genom psalmsång. Dåjag läste vidare fick jag se att det var min goda vän dr. EricAnton Hammarberg, som dog i en ålder av 57 år. De sistaorden han uttalade i sin predikan, var :” Vårt ansvar för de icke kristna folken

innebär att vi skall ge dom läkedom”.Då han hade sagt dessa orden, föll han ner och dog ipredikstolen i Gustaf Adolfs kyrka i Helsingborg. Det varHimmelfärdsdagen 1960.Dr. Hammarberg var en av ledarna i Det NordiskaMissions Rallyt. Den kristna missionen var det stora intressetför denna Metodistkyrkans pastor, som arbetade i Finland. Detvar många artiklar i Norra Europa och i Amerika, som hedradedr. Hammarberg. Den svensk-finska Årskonferensen hadeförlorat en av sina framstående och hängivna pastorer. Hanspastorsbröder hade förlorat en god och varmhjärtadmedarbetare och vän.Dr. Hammarberg hade vänner bland missionsfolket iNorden, bland ungdomen och bland bröderna ipastorskollegiet. Han kommer att minnas bland det folk, somkallas metodister.Det är, som en vän av dr. Eric Anton Hammarberg,att jag skriver dessa minnesord av uppskattning.Arne-Jacob Kristoffersen28

29Metodist 10 :----------------DR. KARL EFRAIM ALMGREN (1890-1975).DR. CARL THUNSTÖM (1897 - 1977 ).Söndagen 2: dra februari 1964 var en stor dag förmetodisterna i Eskilstuna. Metodistkyrkan fick rubrikerna istadens två tidningar; Eskilstuna Kuriren och Folket. Det vartvå av Metodistkyrkans trotjänare, som hedrades meddoktorsgrader, honoris cusa. Det var pastorerna CarlThunström (67) och Efraim Almgren (73), som promoveradestill hedersdoktorer. Här följer en kort artikel om doktorerna.Om deras litterära produktion och predikningar, har jagskrivit i manuskriptet: Homileter i Metodistkyrkan i NorraEuropa.Tidningarna i Eskilstuna skrev att i processionen lademan märke till Promotorn dr. Arne-Jacob Kristoffersen,huvudlärare i religion och filosofi vid St. Eskils läroverk, samtnotarien Folke Edling, pastorn i Metodistkyrkan i Eskilstuna,Herbert Blomgren, samt de två doktorskandidaterna; EfraimAlmgren och Carl Thunström.Vid promoveringen läste notarien Folke Edlingföljande presentation av de två kandidaterna och deras meriter.Efraim Almgren föddes i Uppsala 1890. Efter studiervid Metodistkyrkans Teologiska Skola upptogs han på prov iMetodistkyrkans Årskonferens 1916. Han prästvigdes tillDiakon samma året och till Äldste eller Presbyter 1918.

Han blev emeritus 1958 efter 42 tjänsteår iMetodistkyrkan. I tillägg till ett livsverk, som herde i kyrkanstjänst, har han varit redaktör för Svenska Sändebudet i 18 år.Dr. Almgren har skrivit flera böcker, och följandekan nämnas :1. Hur templet byggs ?2. Tidens ansikte.3. Tempelriddarorden i Norden1887-1962, 414 foliosidor.4. Altarglöden och Offerlampan.5. Den Osynliga Verkligheten.Dr. Almgren har vidare varit en mycket produktivArtikel författare för tidningar och tids skrifter. Han var kändunder pseudonym EZRA. Vidare kan vi nämna hans arbetesom kansler och Vise Stormästare i SverigesTempelriddareorden, samt redaktör av Ordens tidsskrift, ochMetodistkyrkans Svenska Sändebudet. I tillägg till sinpredikoverksamhet har han ofta talat i Sveriges Radio. Hanhar gjort insatser på den kristna bokens område, och översattflera böcker från engelska till svenska.Motiveringen för hedersdoktoratet uttryckte notarienFolke Edling med följande ord :” För sitt arbete som pastor, för sina insatserpå den kristna kulturens område, och för detkristna budskapets spridning utnämnespastor Efraim Almgren som en värdig prästtill graden Doctor Divinity, D .D., honoriscausa, hedersdoktor.DR. CARL THUNSTRÖM föddes i Kalmar 1896.Efter studier intogs han på prov i MetodistkyrkansÅrskonferens 1923. Han prästvigdes till Diakon samma åretoch till Äldste eller Presbyter 1926.30

31Han blev emeritus 1962 efter 40 tjänsteår iMetodistkyrkan. I tillägg till ett livsverk , som herde i kyrkan,har han varit förlagschef och direktor för MetodistkyrkansBokförlag, NBA, i 10 år samt redaktör för SvenskaSändebudet i 4 år.Dr. Thunström har varit redaktör för den svenskautgåvan av ”The Upper Room”, Rätt Kurs, i 10 år. Han toginitiativet till den finska utgåvan samt till den ryska utgåvanSegodnja. Vidare har han varit sekreterare i den svenskaMetodistkyrkans Psalmbokskommitté under åren 1939-50. Detvar ett arbete som resulterade i Psalmboken av 1951. Underflera år var han ordförare i ”Kristna Bokläggarföreningen” iStockholm.Dr. Thunström har varit delegat tillCentralkonferenser i Norra Europa. Han har haft ledandeställningar inom Den Kristna Pressorganisationen. Han harundervisat i den kristna religionen, och har varit en mycketproduktiv artikelförfattare både i dagspressen och i fleraveckotidningar.Många av dr. Thunström ´s artiklar har översatts tillde övriga nordiska språken och till tyska. Han har skrivitboken: ” Olof Gustaf Hedström – Den svenska metodismensfader”. Som förlagschef har han fått flera av E. Stanley Jonesböcker översatt till svenska.Motiveringen för hans doktorsgrad lästes av notarienFolke Edling:” För sitt arbete som pastor i Metodistkyrkan, somförlagschef och redaktör, och för den kristna litteraturenspopularisering. Vidare för sina insatser i ekumeniskasammanhang, och för arbetet i Kristi kyrka i stort; utnämndespastor Carl Thunström som en värdig präst till graden Doctorof Divinity, D. D., honoris causa, teologie hedersdoktor.Arne-Jacob Kristoffersen

32Metodist 11:----------------PASTOR KARL HURTIG(1871 – 1947 )Under mina teologiska studier vid MetodistkyrkansTeologiska Seminarium för Skandinavien och Finland,Göteborg, blev jag sommaren 1951 skickat till Helsingfors föratt tjänstgöra som "sommarpastor". Detta ingick i praktiskpastoralteologi för de teologiska studierna.Jag kom till Kristuskyrkan, Helsingfors, och i mintjänstgöring ingick gudstjänster i Malm, Boxbacka ochGrankulla. I Grankulla hade Metodistkyrkan ett barnhem.I Helsingfors hade kyrkan, på den tiden, ett privatsjukhus, Konkordia, ett Pensionärshem samt ett Laboratorium,som hyrde i kyrkan. Jag hade mitt eget rum påÅlderdomshemmet. Det fanns också ett kolumbarium ikyrkan, som var placerad från grundplanet och upp mot tornet.Alla dessa Institutioner hade tillkommit utanskattemedel eller annan hjälp från staten. Finansieringen avkyrkan och dess aktiviteter hade kommit till genom frivilligagåvor och kollekter. Jag undrade vem som var den drivandekraften bak Metodistkyrkans många aktiviteter? Jag fick snarthöra folk berätta för mig om en person, som jag vill kalla för”Herr Metodist i Finland”.Namnet på Herr Metodist i Finland var pastor KarlHurtig. Några av de gamla medlemmarna i församlingenpekade ut hans studierum för mig. De berättade också att deofta kunde se hans studielampa brinna sent på kvällarna, ochtill och med efter midnatt. Jag kan förstå denna iver, när jaghar sedd en lista över de böcker, som han skrev. Hans son,

pastor Mansfield Hurtig, har en lista över böckerna han skrev.Dessa finns i Mansfield Hurtigs biografi över sin far, KarlHurtig, som jag skall referera till. Vi får inte glömma alla delekmän och kvinnor, som stöttade verksamheten.Följande två böcker vill ge dig en god bild avMetodistkyrkans historia i Finland vid denna tiden:1. Karl Hurtig och Mansfield Hurtig:Helsingfors Svenska Metodistförsamling1884-1934. (Helsingfors:Metodistkyrkans Svenska Bokförlag,1934), 128 sidor.2. Mansfield Hurtig: Karl Hurtig – Enlivsgärning i Guds rikestjänst.(Stockholm: NBA,1972) 224 sidor.Pastor Karl Hurtig föddes i St. Petersburg i Ryssland20: de December 1870. Du undrar kanske varför son till ensvensk medborgare, skulle födas i Ryssland?Karls far, Adolf Hurtig, tillhörde en gammalsoldatfamilj från Östergötland i Sverige. Han var en av depersonerna, som var med på att bygga de första lokomotiven iFinland 1874. Vid tiden för Karls födelse arbetade AdolfHurtig, som förman vid ”Crichton and Vulcan” i St.Petersburg. Två år tidigare hade hans bror, John Hurtig, settdagens ljus i Åbo, Finland. Deras mor var finsk och hetteUlrica Wasander. Hon föddes 13: de juli 1841 i Helsinge pågränsen till Nurmijärvi pastorat.John Hurtig (1868-1941) var också Metodistpastor.Han tjänstgjorde bland annat som redaktör för SvenskaSändebudet, Stockholm. Han dog i Stockholm 28:de oktober1941. Han var pensionär då han dog i en ålder av 73 år. Hanhade tjänstgjort i Metodistkyrkan, som pastor, under en tid av39 år.Arne-Jacob Kristoffersen33

34Metodist 12:---------------DR. E. ANKER NILSEN(1904-1986)Dr. E. Anker Nilsen var en ledande metodistpredikantoch psykolog i Norge. Han var väl känd också utanför Norgesgränser.Pastor E. A. Nilsen var känd i de övriga Nordiskaländerna inte enbart för sin undervisning vid MetodistkyrkansNordiska Teologiska Seminarium i Göteborg, utan ocksågenom sina böcker och föreläsningar vid olika Seminarier ochpastorskonferenser i Skandinavien.Pastor Anker Nilsen, som han kallades tilldagligdags, föddes i Porsgrund, Norge, 1904. Han fick sinförsta teologiska utbildning vid Metodistkyrkans NordiskaTeologiska Seminarium i Göteborg. Hans vidare teologiskaskolning fick han vid Garrett Teologiska Seminarium,Evanstone, och Northwestern University, båda i Illinois.Dr. Anker Nilsen tjänstgjorde som pastor iMetodistkyrkans församlingar i 27 år. Han vardistriktsföreståndare i Metodistkyrkan i 6 år. Vidare var hanlärare vid Metodistkyrkans Teologiska Seminarium, Göteborg,i två perioder från 1953-1956 och från 1963 till 1971.Professor Thorvald Källstad skrev i Svenska Sändebudetnr.44, 1986, att dr. Anker Nilsen var en duktig lärare, och atthan var uppskattad både av studenter och kollegor.Då Metodistkyrkan i Norge flyttade sin teologiskaskola från Göteborg till Bergen, utnämndes dr. Nilsen tillrektor för Metodistkyrkans Praktisk Teologiska Seminariet iBergen 1971.

35Dr. Anker Nilsen var känt som en psykoterapeut ochsjälavårdare. Han fick sin psykologiska utbildning från OsloUniversitet. Sin Ph. D., filosofisk doktorsgrad, förvärvade hanfrån North Western University, Evanston, Illinois, och sinkliniska praxis från Elgin State Hospital.Han undervisade i psykoterapi vid Göteborgsuniversitet och religionspsykologi vid Bergen universitet. Hanvar känd som en specialist i psykoterapi ochpastoralrådgivning.Han har skrivit flera andaktsböcker, och de följandetre böckerna i psykologi är väl kända i Norra Europa :Nye veier i Pastoralrådgivning; Personlige Problem;och Pastoralrådgivning.Den sist nämnda boken utgavs med hjälp av subskriptioner.Alla som subskriberade på boken fick sina namn i enTABULA GRATULATORIA, som återgavs i början avboken. Detta var en tribut till författaren, som fyllde 70 år. I enintervju i Kristelig Tidende i samband med bokens utgivning,sa E. Anker Nilsen:” Jag ser på själavård, som kyrkans uträckta arm tillde som är utanför, så att folk genom prästensmedmänskliga hjälp kan se att kyrkan har något attge. Men själavård har också något att ge till de somär innanför genom att hjälpa dem till att kommanärmare Gud och tjäna människorna och sig själva.Målet är att leda människor till Kristus, så de fåruppleva omvändelsens och frälsningens nåd, så dekan föras vidare på Guds väg”.Dr. Anker Nilsen var kanske den enda, som gjordeden amerikanska psykologen Carl R. Roger ´s personlighets -psykologi känd i Norra Europa, och speciellt denna psykologismetod tillämpad till pastoralrådgivning. Han tillämpade den

nya metoden i pastoralrådgivning och psykologi i sina böcker.Metoden har fått namnet :PATIENTCENTRERADRÅDGIVNING OCH PSYKOTERAPI.Professor Thorvald Källstad, den förstametodistpastorn, som var rektor eller Dekanus, för DetTeologiska Fakultet vid Uppsala Universitet, inbjöd Dr. AnkerNilsen som gästföreläsare. Dr. Nilsen ´s bok,Pastoralrådgivning, användes som handbok. Denna bokanvändes som textbok både vid Metodistkyrkans TeologiskaSeminarier och vid det Lutherska Teologiska Fakultet iUppsala, samt vid Statskyrkans Pastoralinstitut. Han fick sinbok, Religion och Personlig Integration, utgiven i serienPsykologi och Religionsforskning vid Uppsala Universitet1980. Efter sin pensionering gav han föreläsningar ,och hanvar ledare för kurser på många platser i Sverige och speciellt iVäxjö Lutherska biskopsområde.Han kallades ofta till Sverige för att ge predikoserier.Hans predikningar var fyllda med rådgivning och varevangelisk i sin presentation. Han inkluderade ofta sinaevangeliska sånger i sina gudstjänster.Dr. Einar Anker Nilsen har givit ett stort bidrag tillMetodistkyrkan i Norra Europa både i förkunnelse och i denteologiska utbildningen samt i den Metodistiska traditionen iPastoralrådgivning. Han har varit något av en LeslieWeatherhead i Norra Europa.Arne-Jacob Kristoffersen36

37Metodister 13:------------------MANSFIELD HURTIG( 1900 – 1973 )Biskop Odd Hagen överförde mig från den norskaÅrskonferensen till den svenska 1956.Vid den svenska Årskonferensen och vid flera andratillfällen mötte jag pastor Mansfield Hurtig och hans fruNadja, född Prokofjeff. Pastor Mansfield Hurtig varsekreterare i den svenska Årskonferensen från 1956 i Kalmartill konferensen i Göteborg 1968. Han hade denna tjänst iMetodistkyrkan under 13 Årskonferenser.Det var flera saker, som gjorde, att vi blev godavänner. En orsak var att vi hade många gemensammareferensramar. Jag hade varit sommarpastor i Kristuskyrkan iHelsingfors år 1951. Mansfield hade tjänstgjort som pastor idenna kyrka under 21 år från 1923 till 1943. Iförsamlingsarbetet i Helsingfors hade jag lärt känna familjenProkofjeff och flera andra medlemmar i Kristuskyrkan. Vihade många gemensamma intressen utöver församlingsarbetet.Jag mötte en ung engelsk sjuksköterska i Helsingfors,Patricia Cooper. Hon tillhörde en engelsk familj medmetodistkontakter helt tillbaks till John Wesley.Cooper familjen hade rötter i Wales. Hennes förfäderhade hjälpt John Wesley på hans väg till Cardiff. En ung man,Richard Wesley Johnson, som hade lyssnat till John Wesley ´spredikningar i Bristol, tog sin häst och red med John Wesleyför att visa honom vägen över fjället i närheten av Risca. Mr.Johnson ´s hem och hans mors värdshus stod öppet för John

Wesley. Han skriver själv om denna familjen i ” The Journalof John Wesley”, volym III, sidan 317.Pastor Hurtigs mor var engelska, så här hade viockså gemensamma utgångspunkter för våra samtal. Patriciasfarfar och familj hade flytt från Ryssland under revolutionen.Hennes farfar arbetade i Ryssland för en engelsk firma, somuppförde bommulsfabriker där. Manfields farfar hade ocksåarbetat i Ryssland, och hans far föddes i St. Petersburg, så härvar också något att tala om.Tillbaks till Mansfield Hurtig, som hade en finhumor. Han fick ofta deltagarna i Årskonferensen att skrattamitt under alvarliga diskussioner. Detta lättade ofta uppstämningen i konferensen. Han hade också en sokratiskhumoristisk sarkasm, som åhörarna inte alltid förstod. Vikunde förstå varandra både i teologiska diskussioner, ialvarliga problem och i humoristiska stunder.Mansfields fullständiga namn var Karl AdolfMansfield Hurtig. Han föddes i Stockholm 18:de februari1900. Nu följer en översikt över hans utbildning ochtjänstgöring i Metodistkyrkan.År 1918 fick han studentdiplom i Helsingfors, fil.kand., Uppsala 1921, teol. prel. ex. Åbo Akademi 1925-27,året 1921 upptogs han på prov i Årskonferensen och 1923ordinerades han till Diakon och till Äldste eller Presbyter1925. Han var lärare vid Teologiska skolan 1921-23, ochpastor i Kristuskyrkan i Helsingfors 1923-43. Från 1943 till1946 var han pastor i Lidköping och Falerum, Sverige. Från1946 till 1953 var han pastor i St. Markus Metodistkyrka iMalmö; 1953-59 pastor i Wesleykyrkan, Borås, och 1959 –64pastor i Uppsala och Bälinge och från 1964 pastor i Västervik.I Finland var Mansfield Hurtig redaktör för NyaBudbäraren och för Metodistkyrkans publikationer på svenskai Finland. Han skrev flera böcker. Bland dessa var: ”Guds män38

och profeter”, en bok om Israels profeter. År 1937 skrev hanom ”Metodismen i Sverige”. Uppsatsen trycktes isamlingsverket ”Svenska Folkrörelser II”. Han skrev artiklarom Metodismen i Sverige, Finland och de baltiska länderna i”Encyclopedia of World Methodism 1968”.Mansfield var en god predikant, och det var alltidintressant att lyssna till hans predikningar. Hans historiskakunskaper tillsammans med hans Metodistiska vetande varstor. Detta kommer tydligt fram i hans bok om sin far ”KarlHurtigs väckelsearbete”.Där var tre pastorer Hurtig i Metodistkyrkan medanknyttning både till Finland och Sverige. Tillsammanstjänstgjorde de tre pastorerna 133 årsarbeten i Metodistkyrkan.Följande översikt visar detta :1. John Hurtig, död 28/10 1941 i en ålder av 73 åroch med 39 tjänsteår.2. Karl Hurtig, död 17/11 1947 i en ålder av 76 åroch med 48 tjänsteår.3. Mansfield Hurtig, död 4/8 1973 i en ålder av 73 åroch med 46 tjänsteår i Metodistkyrkan.Pastorerna John och Karl var bröder medan Karl ochMansfield var far och son.Mansfield Hurtig vill länge bli ihågkommen; både försitt arbete i Metodistkyrkan i Finland ock Sverige. Det gällerinte enbart hans inflytande på Metodismen i Finland ochSverige, utan också för hans kulturella arbete i och utanförMetodistkyrkan.Arne-Jacob Kristoffersen39

40INNEHÅLL---------------Metodist 1: BISKOP ANTON BAST (1867-1937)….S. 1” 2: BISKOP THEODOR AUGUSTARVIDSON ( 1884-1964)……………….” 4” 3: BISKOP ODD ARTHUR HAGEN( 1905- 1970)………………………” 7” 4: PROFESSOR THORVALDKÄLLSTAD ( 1918 – 1989)……………..” 10” 5: DR. HARALD LINDSTRÖM( 1905 – 1993)………………………” 14” 6: GÖTE HERMONIUS BERGSTEN( 1896- 1954)……………………….” 17” 7: DR. BENGT MELIN ( 1910 -)……………” 20” 8: DR. ALF LIER TIDIGAREKRISTOFFERSEN ( 1898 – 1963 )………” 23” 9: DR. ERIC ANTON HAMMARBERG( 1903 – 1960)……………………… ” 26” 10: DR. KARL EFRAIM ALMGREN( 1890 – 1975 )DR. CARL THUNSTRÖM( 1897 – 1977 )……………………….”29” 11: PASTOR KARL HURTIG(1871 – 1947)..……………………….”32” 12: DR. E. ANKER NILSEN( 1904 – 1986 )……………………….”34” 13: PASTOR MANSFIELD HURTIG(1900 – 1973)..……………………….”37********

41NÅGRA AV METODISTKYRKANS LEDARE I NORRAEUROPA. ARTIKELSERIE UTARBETAD AVARNE-JACOB KRISTOFFERSENDOCTOR OF THEOLOGY /LEKTOR em. / O. P.