METODISTKYRKANS HISTORIA I SVERIGE Den ... - Kristoffersen

METODISTKYRKANS HISTORIA I SVERIGEDen engelska ingenjören Samuel Owen räknas somden svenska ångbåtsbyggarens fader. Han kallades till Sverigeför att bygga ångbåtar. Han tog med sig duktiga arbetare frånEngland. Några av dessa fackarbetare var metodister. De badWesley Missionssällskap i London om att sända predikantertill Stockholm.Året 1826 skickade Missionssällskapet pastor J. R.Stephens till Stockholm, som svar på metodisternas begäranom en pastor i Metodistkyrkan. Han stannade i Stockholmunder fyra år där han predikade och utförde själavård bland deengelska medborgarna.GEORGE SCOTT EFTERTRÄDDE J. R. STEPHENSÅret 1830 kom pastor dr George Scott, som ersättareför sin företrädare pastor Stephens. Han predikade inte enbartför de engelska metodisterna, men också för svenskarna påsvenska. Eftersom han var en duktig språkforskare hade hanlärt sig svenska. Hans arbete var så framgångsrikt att enMetodistkyrka uppfördes i Stockholm 1840.Dr. George Scott använde metoder i sitt evangeliskaarbete, som inte var allmänt på den tiden. Han utvidgade sittarbete till att också innefatta kulturella aktiviteter, socialtarbete och nykterhetsarbete. Han fick vänner över hela landet,och speciellt i Dalarna i Sverige. Detta berodde på personersom hade blitt omvända genom hans arbete i Stockholm.Pastor Carl Thunström skrev en artikel, som handladeom Dr. Scotts arbete i Sverige. Artikeln publicerades iSvenska Sändebudet 14: de Januari 1960, på sidan 62. Hanskrev att Dr Scott hade två goda vänner i Falun. De var1

oktryckaren P. A. Huldberg och lärarinnan Gustava Röhl.Dessa två personer hjälpte honom i hans arbete.Dr Scott delade ut pamfletter och Biblar. Han vannvänner genom sitt missionsarbete, och genom sina förmedlareav kristen litteratur. Detta arbete var speciellt utförd i Dalarna,som var huvudsakligen lokaliserad inom Västerås stift. Härdelades ut 3000 Biblar i 100 Församlingar i Västerås stift.Biblarna delades ut enligt följande plan:Leksand mottog 500 kopiorGagnef ” 340 ”Rättvik ” 220 ”Orsa ” 90 ”Mora ” 230 ”St. Tuna ” 130 ”Falun ” 250 ”Malung ” 350 ”Norrbärke ” 180 ”Grangärde ” 230 ”Nås ” 100 ”Ore ” 200 ”Olika platser ” 180 ”Det var det Brittiska Bibelsällskapet som finansieradeutdelningen av de fria exemplaren av Bibeln.Två kvinnliga lärare i Orsa startade tillsammans meden lärare, som flyttade från Hälsingland till Orsa, Hybjörns –Jonas, Bibel väckelsen; som är känd under namnet ”OrsaLäsarna”. Genom Bibel läsarna blev flera personer, som fickbetydelse för kristendomen, omvända till en levande ochmedveten kristen tro.Sverige hade en lag, som kallades”Konventikelplakatet”, som hade kommit till under KungFredrik I´ s regeringstid. Denna lag var i kraft från 1726 –2

1858, och den förbjöd ”Konventiklar”, privata religiösamöten, om där inte var en statskyrkopräst närvarande.Efter ett uppror i Dr Scotts kyrka i Stockholm,förbjöds han att hålla gudstjänster på det svenska språket i sinkyrka. På grund av lagen ”Konventikelplakatet” måste hanlämna Sverige. Utvisningen verkställdes 1842.NYTT INTRESSE I DR SCOTTS ARBETEI Stockholm, Sverige, trycktes en bok, som haranknytning till Metodistkyrkans historia i Sverige. Bokenstitel är:”I Herrens Hus 150 år.Betlehemskyrkan 1840 –1990”Författaren är Allan Hofgren. Boken berättarhistorien om pionjärerna i den frikyrkliga rörelsen i Sverige,och två av Frikyrkorna i Stockholm.Boken har några relationer till MetodistkyrkansMission i Sverige. Samuel Owen, svensk ångmaskins fader,kom till Stockholm från Leeds år 1804. Han skulle installeramaskinen som chefen för det svenska kungligakanslersämbetet, Edelcrantz, hade beställt från Leeds. SamuelOwen hade engelska arbetare med sig från England tillSverige.Ingenjör Samuel Owen ombads att stanna i Sverigeför att starta en maskinfabrik och ett gjuteri. Owen fick tautbildade arbetare från England. Arbetarna var metodister.Han bad Metodistkyrkans Missionssällskap i London att sändaen metodistpredikant till Stockholm för att sköta omarbetarnas andliga behov.Pastor Josef R. Stephens anlände till Stockholm1826, och han stannade endast I fyra år. Han efterträddes avden 26 år gamla George Scott, som hade prästvigds samma år.3

I den citerade bok läser vi att George Scott kom med skonaren”Emmanuel” 1830. Då han landsteg föll han överbord, ochhan fick dras upp ur vattnet. Denna dramatiska händelse ärförsta sidas stoff i Stockholms tidningen DAGEN, som har enartikel, som refererar till nämnda bok och 150 års jubileet, 24:de januari 1991.George Scott byggde den första Betlehem kyrkan vidHötorget, Stockholm. Detta var den första Frikyrkligabyggnaden i Sverige, och kallades för engelska kyrkan avfolket. Kyrkan revs 1953 för att ge rum för en ny byggnad.George Scott avvisades från Sverige 12 år efter hansankomst till Sverige. Hans avresa från Sverige var likadramatisk som hans ankomst. Scott fick lämna landet därföratt oppositionen från Statskyrkan och den liberala pressen.Båda såg på Scott, som en heretiker. Hans opponenter stöddesav lagen från 1726, som sa att gudstjänster måste ledas av enstatskyrkopräst.Pastor George Scott hade startad ett religiöst ochkulturellt arbete i Sverige, som inte kunde stoppas.Då han lämnade Sverige fortsatte arbetet av C. O.Rosenius, som grundade den svenska Fosterlandsstiftelsen,som är en Frikyrka med anknytning till Statskyrkan i Sverige.Då den gamla Betlehem kyrkan revs 1953 byggdesen ny Betlehem kyrka på ett nytt område i staden.Jag kan nämna att 1858 avskaffades lagen från 1726,och Frikyrkorna fick laglig rätt att arbeta och predika iSverige. Dr George Scott, pionjär metodist arbetare i Sverige,inbjöds att komma tillbaks till Sverige, och han fick sinrehabilitering. Han hedrades av Statskyrkan, och som teckenpå den nya attityden, inbjöds han att gå bredvid ärkebiskopen iSverige i en procession i Uppsala Domkyrka. HenrikReuterdahl var biskop i Lund från 1855 – 56 och ärkebiskop iUppsala 1856- 1870.4

Dr George Scott hedras i dag av alla kyrkor ochkulturella Institutioner i Sverige for sitt pionjärarbete påmänga områden både inom kyrkligt arbete och utanför kyrkan.METODISM FRÅN BETELSHIP I NEW YORKMetodismen kom till Sverige för andra gången, ochnu kom den från Amerika. Det var John Peter Larson, 1826-1915, som hade omvänts i Betelship Kyrkan i New York, somåtervände till Sverige. Som lekman predikade han evangeliet.En väckelse bröt ut, och i 1854 utnämnde MetodistEpiskopalkyrkans Missionssällskap Larson som missionär tillSverige. Han var prästvigd i Norge, och han pensioneradesefter 37 års tjänst i Metodistkyrkan. Hans arbete resulterade iatt andra metodister, som hade omvänts i Amerika, återvändetill Skandinavien.Pastor Adrian Cederholm, 1822- 1867, kom hem tillSverige, och han började predika och höll gudstjänster enligtMetodistkyrkans ritual 1865. Detta var på Gotland, den störstaö i Sverige. På denna ö finner vi en gammal kyrklig kultur frånden östliga Ortodoxa kyrkan genom den Romersk katolskakyrkan till den Lutherska Statskyrkan, som tog över allakyrkorna från Medeltiden. Gotland är känd för sina många ochvackra gamla kyrkor. Pastor A. Cederholm dog i Visby påGotland endast 45 år gammal. Han var prästvigd i USA år1857, och han tjänstgjorde i Metodistkyrkan, som pastor underendast tio år.År 1866 överfördes pastor Victor Witting frånAmerika till Sverige och blev Metodistkyrkans ledare iGöteborg. Metodist föreningar organiserades och metodistkapell byggdes.5

År 1868 organiserades Metodistkyrkans arbete, somen mission med pastor Victor Witting somDistriktsföreståndare för Metodismen i Sverige.År 1873 reviderades religionslagstiftningen i Sverigei en mer liberal riktning för dissenters från Statskyrkan. Enomfattande Evangelisk verksamhet började med hjälp frånMetodister omvända i Amerika, och som hade återvänd hemtill Sverige.METODISTKYRKAN OCH MOSAISKASAMFUNDET GODKÄNDA AV STATENMetodistkyrkans arbete och aktiviteter utveckladesoch år 1876 organiserades den svenska Års Konferensen.Detta är ett viktigt historiskt datum eftersom Metodistkyrkanspastorer och de judiska rabbinerna godkändes av Staten på likafot med de Lutherska Statskyrkoprästerna. De två samfundenfick alltså tillstånd att sina egna lagliga kyrkoböcker ellerförsamlingsregister, som skulle inspekteras av landets statligamyndigheter. Metodistkyrkan och det mosaiska samfundetfick redan 1876 privilegier som de övriga Frikyrkorna iSverige fick först genom religionsfrihetslagen av 1951.Sverige har den Lutherska kyrkan som Statskyrkasedan reformationen. Kungen måste vara medlem avStatskyrkan likasom regeringsmedlemmar, universitetslärareoch religionslärare i statens skolor. Inga personer kunde lämnastatskyrkan om de inte samtidigt gick in som medlemmar i enannan kyrka. Frikyrkorna karakteriserades av statenslagstiftning som:” Främmande trosbekännare.”En av pionjärerna inom arbetarrörelsen, HjalmarBranting, 1860- 1925, var en ateist. Han önskade lämnaStatskyrkan och alla religiösa uppdrag. Han var en ledande6

adikal socialist. Hans ansökan avslogs, om han inte angavvilken kyrka han önskade ansluta sig till. För att få betyget påutträde från Statskyrkan angav han Metodistkyrkan. Han ficksitt intyg, men blev inte medlem i Metodistkyrkan eftersomhan hade avsagt sig all religion.Senare blev han Statsminister för arbetarregeringenunder två perioder, 1921-23 och 1924-25. Eftersom han varskriven som en metodist i regeringens medlemslista, så kundehan inte inneha ämbetet. För att säkerställa sin politiskaposition som Statsminister fick han avsäga sig sittmedlemskap i Metodistkyrkan, där han i verkligheten intehade varit medlem; och nu blev han åter mottagit som medlemi Statskyrkan. Detta påminner mig om den franskaprotestantiska kung, som måste tillhöra den romersk katolskakyrkan för att kunna krönas som kung. Han yttrade:”paris är väl värd en mässa!”Det kan nämnas att år 2000 skildes den Lutherskakyrkan från den svenska staten, och år 2001 hölls de förstakyrkovalen, som den lutherska kyrkan själv administrerade.Den Lutherska kyrkan i Sverige kallar sig själv för SvenskaKyrkan. Även om den tidigare statskyrkan har frigjorts frånstaten, så har den vissa privilegier kvar, som de andraFrikyrkorna inte har fått del av.FRÅN MOTSTÅND TILL GODKÄNNANDESom en kontrast och en bild på förändringarna iattityden till religionen kan jag visa till följande två händelser:År 1871 predikade pastor Johannes Nilsson iVarberg. Hans parentes är 1841-1900. Han dömdes att betala150: - kronor i böter och satt i fängelse på vatten och brödunder elva dagar. En annan predikant fick betala en liknandebot för at ha utförd en vigselceremoni.7

År 1948 deltog biskop Theodore Arvidson i 80- årsJubileum för Metodismen i Kalmar. Han var gäst hosLandshövdingen Otto Wagnsson, son till pastor GustafWagnsson, 1857-1929, som tjänstgjorde som metodistpastorunder 42 år o Sverige. Pastor Gustaf Wagnsson dog år 1929 ien ålder av 72 år.Detta visar oss stora framsteg i religionsfrihet, somen liberal tidning påpekade. Det var i Kalmar, flera år tidigar,att en metodist hade mött en mobb i en mörk gata och slagentill döds.År 1972 var jag i Israel på en kurs, som arrangeradesav Skolöverstyrelsen. Alla medlemmarna i studiegruppen varinbjudna till den svenska Ambassadören, som var son till enmetodistpräst.Söndagen 5: te april 1992, fick jag tjänstgöra vid tvågudstjänster i den svenska Statskyrkan vid kort varsel. Jag fickförbereda gudstjänstritualen och predikan på lördag. De tvågudstjänsterna hölls i Göteborg stift. Jag hade inte en gångveni, predikotillstånd, i detta stift. Jag kände prosten, somringde till mig. Jag hade hjälp honom i hans församlingskyrkatidigare, så han visste vad metodismen fick för. Jag är enordinerad eller prästvigd Diakon och Äldste eller Presbyter iMetodistkyrkan, så jag betraktade mig själv likställd tjänare iKristi kyrka, som statskyrkopastorn. I tillägg är jag enstatslicensierad lektor från Kungliga Skolöverstyrelsen ireligion, filosofi och psykologi. Detta visar att tiderna harförändrats.I detta sammanhang kan jag nämna att denekumeniska andan har förändrats till det bästa i Sverige.Metodistkyrkan och den Lutherska statskyrkan har teologiskadialoger med varandra, och om det lutherska kyrkomötet1992 accepterar dokumentet som presenteras av denteologiska kommittén , då vill ett utvidgad samarbete mellan8

de två kyrkorna börja. De två kyrkorna vill komma till attacceptera varandras pastorer och sakrament.Den Lutherska kyrkan i Sverige och Metodistkyrkanerkänner nu varandras pastorer och sakrament och kansamarbeta till Guds ära.Metodistkyrkan i Sverige likasom alla andra kyrkor iNorra Europa, upplever ekonomiska och strukturellaförändringar som har påverkat kyrkans medlemmar och desspastorer. År 1941 fick många av Metodistkyrkans pastorerekonomiska problem, som orsakades av en fullståndigekonomisk kris i lokalförsamlingarna. Detta var till delsorsakat av 2: dra världskriget. Här finns en av orsakerna till attmånga metodistpastorer gick över till den lutherskastatskyrkan och dess prästerskap eftersom statskyrkan hadebrist på pastorer. I Norge kunde Metodistkyrkans pastorer påden tid, inta tjänstgöra i den norska statskyrkan, så de reste tillAmerika för att tjänstgöra i Metodistkyrkan där.Metodistkyrkan har varit nött att sälja flera av sinakapell, som ligger ute på landsbygden där medlemmarna harflyttat in till städerna. Detta är ett av resultaten avstrukturförändringarna i Sverige.Hur kyrkan vill komma att se ut i framtiden vet viinte i dag, men tiden vill utvisa resultatet. Metodistkyrkanliksom alla andra Frikyrkor har förlorat medlemmar. Omkyrkan inte skall försvinna från det svenska samhället, såmåste en ny vitalitet och väckelse möta folkets behov och denmåste komma snart.Jag kan rapportera att mina observationer visartecken på att en ny optimism och hopp för framtiden håller påatt ta form bland metodistfamiljen sedan biskop Hans Växbybörjade sin tjänst 1989.Metodistkyrkan i Norra Europa fick en ny biskop år2001. Han är Öystein Olsen med säte i Oslo, Norge.9

EKUMENISKA FÖRSÖK ATT BEFRÄMJAKRISTENDOMEN I RYSSLANDÅr 1988 innan Sovjetunion sönderföll fick Patriarkeni Moskva biblar från Sverige i ett unikt nordiskt projekt.Institutet för bibelöversättning i Stockholm, Sverige, skickade10000 Biblar på ryska språket till Patriarken i Moskva. Dettavar första gången på 40 år, som den ryska Ortodoxa kyrkanfick officiellt tillstånd att motta Biblar eller speciella Studiebiblar från utlandet. Denna försändelse var unik på så sätt attdet var speciella biblar för studium. Denna utgåva av bibelnräknas för att vara det viktigaste teologiska arbetet i denOrtodoxa kyrkans ryska litteratur. Denna bibel var först tryckti början av århundrade, och var resultatet av de främsta ryskateologerna på den tiden. Detta var det första nytryck av studiebibeln, som omfattade 3 volymer och 6300 sidor. Nytrycketvar en gåva från de kristna i de Nordiska länderna: Danmark,Norge, Finland och Sverige, Grönland, Island och Färöarna.Denna gåva gavs till den Ortodoxa kyrkan i samband medfirande av kristendomens införande i Ryssland. Bibel utgåvanvägde 40 ton och trycktes i Sverige. Betalningen förtryckningen och transporten till Ryssland samlades in ikyrkorna i alla de länderna, som namngavs här ovan.I ett telegram till Institutet för bibelöversättning iSverige, skrev Metropoliten Filaret, chef för den RyskaOrtodoxa kyrkans utlandsavdelning, följande:”Vi vill motta den broderliga gåvan från dekristna i Skandinavien, Northern Europé,med tacksamhet, given till de trogna troendei den ryska Ortodoxa kyrkan. Vi ber er attskicka de första försändelserna av 10000Biblar med kommentarer till vår adress.”10

METODISTKYRKANS TEOLOGISKAUTBILDNING I SVERIGEÅr 1989 firade Metodistkyrkan i Sverige 115-årsjubileum för Metodistkyrkans Teologiska utbildning i landet.Pastorsutbildningen i Metodistkyrkan i Sverigebörjade 1: sta februari 1874 i Treenighetskyrkan, Örebro.Utbildningen fortsatte i Örebro under två år, och därefterflyttade skolan till St. Pauls Metodistkyrka, Stockholm. Denteologiska utbildningen fortsatte i denna kyrka från 1876-1883. Efter sju år i Stockholm flyttade teologiska skolan tillSt. Johannes Metodistkyrka, Uppsala. Uppsala är den äldstauniversitetsstaden i Sverige. Universitetet är från år 1477.Metodistkyrkans teologiska skola fortsatte i Uppsalafrån 1888- 1923, då teologiska skolan flyttade till Göteborg,och nu blev skolan både en national och nordisk skola.År 1988 firade Metodistkyrkans FörenadeTeologiska Seminarium, Göteborg, sitt 65 års Jubileum. Underde 65 år skolan hade varit i Göteborg hade 854 studentermottagit sina avgångsbetyg efter att de hade blivit tränade förpastorstjänst i Metodistkyrkan i Norra Europa, och för tjänst ikyrkans mission i främmande länder.Fredagen den 10: de Mars fram till söndagen den 12:te mars 1989 firades 65 års Jubileet på Seminariet och medgudstjänster i St. Jakobs Metodistkyrka, Göteborg. RektorTord Ireblad och två av de 13 rektorerna från MetodistkyrkansAmerikanska Teologiska Seminarier, som var på en studieresai Europa, tog del i festligheterna. ”The Council for HigherEducation and Pastoral Service of the International MethodistChurches”, hade tagit initiativ för dialog med de EuropeiskaMetodistkyrkorna och deras Teologiska Utbildningsprogram iMetodistkyrkans biskops områden I Europa. Ledaren för ”TheMethodist Council” var dr Donald Treese.11

BIBELN I SVERIGE FIRAR 450 ÅR 1991Bibeln på det svenska språket firade 450 års Jubileum1991. Det var 1541 att den första Bibeln trycktes i Sverige.Bibel översättningen fick namn efter den svenska kungenGustaf Vasa. Denna, Vasa Bibel, är grundläggande för detsvenska språket.Reformatorn Martin Luther utgav en översättning avdet grekiska Nya Testamentet till tyska språket år 1522 ochhela Bibeln 1534. Redan 1526 blev Nya Testamentet tryckt påsvenska språket. Översättningen följde den tyskaöversättningen, som Martin Luther hade gjort från det grekiskaspråket. Hela Bibeln på det svenska språket utgavs år 1541,som redan nämnts.Den nästa översättning kom år 1703. Den har fåttnamnet Karl XII´ s Bibel. Den tredje översättningen kom 1917och blev auktoriserad av kung Gustav V, och översättningenfick bära kungens namn; Gustav V: tes Bibel.De svenska teologerna i bibelkommissionen hararbetad på en ny översättning från originalspråken grekiskaoch hebreiska under flera år. Den nya översättningen av Nyatestamentet trycktes 1981. Från och med nu uppkallasöversättningarna efter de svenska kungarna. Hela Bibeln isvensk nyöversättning från grekiska och hebreiska skulle liggafärdig 1997, men den utgavs i tryck under namnet Bibel 2000.Den nya Bibel innehåller också de apokryfiska skrifterna.BIBELN BEFRÄMJADEFOLKUTBILDNINGEN I SVERIGEDå den första Bibeln i svensk översättning kom,åstadkom den ett kraftig uppsväng i utbildningen över helalandet. Översättarna var de svenska reformatorerna Laurentius12

Petri, Olaus Petri och Laurentius Andrae. Kung Gustav Vasavar mot översättningen av Bibeln. Han hade utfärdat endomstols dom, som dömde översättarna till döds. Domenverkställdes aldrig. Bibeln skulle ha fått namnet”Reformatorernas Bibel”, men den fick kungens namn:”Gustav Vasas Bibel”.Jag nämnde att Bibeln startade ett uppsving ifolkbildningen i Sverige. Folket måste utbildas i skolorna. Demåste lära sig skriva och läsa, så att de kunde tillgodogöra siginnehållet i den nya översättningen. En av de svenskareformatorerna, Olaus Petri, skrev en bok:”En nyttig utbildning.”Detta var den första reformations litteratur på detsvenska språket. Med Bibeln på svenska fick författarna ettspråk som de kunde använda för att uttrycka sina idéer.Reformationsprästerna kunde nu predika på det språk, somblev förstått av det vanliga folket, istället för att de skullepredika på latin, som endast förstods av de lärda.De svenska universitetsstudenterna måste även i dagha kunskaper i Bibeln om de skall förstå författarna av densvenska nationallitteraturen. Bibeln har fortfarande en storplats i den svenska kulturen tack vara de svenskareformatorerna och deras översättning av Bibeln år 1541.Dr. Arne-Jacob Kristoffersen reste till Skara år 1991för att möta biskop Lars-Göran Lönnermark för en teologiskdialog. Biskopen är ledare för det äldsta stift i Sverige; Skarastift. Staden Skara firade sitt 1000 åriga Jubileum år 1990.Hans kyrka hade en utställning på biblioteket, somlåg mitt emot katedralen. Utställningen var för att fira 450- årsJubileet för Bibelns utgivning på svenska.Bland biblarna på utställningen fanns hebreisk,grekisk och latinsk biblar likasom Wulfilas eller Ulfilas´Gotiska Bibel, som är från det 5: te århundrade, tryckt 1671.13

Där fanns svenska biblar från Medeltiden, som kallades”Biblia Pauperum”.Kung Gustaf II Adolfs krönings bibel från 1618, KarlXII` s Bibel från 1703 och Jesper Swedberg´ s Skara Bibelfrån år 1728 likaväl som Fredrik I` s Bibel från 1736 kundeockså beses i samlingen. Ärkebiskop Jesper Swedberg var fartill Emanuel Svedenborg, grundaren av den Nya Kyrkan.En av de mer intressanta biblarna var en Bibel somhade tillhört Philip Melanchton, 1497-1560. Melanchton varMartin Luthers medarbetare i den ProtestantiskaReformationen i Tyskland. Han är en av reformatorerna, sominte har en ortodox luthersk teologi. Hans teologi är mer likMetodistkyrkans teologi. Han har därför kallats för metodistföre Metodismen. Philip Melanchtons teologi har haft detstörsta inflytande på de lutherska församlingarna medanMartin Luthers teologi har varit det ledande ljuset viduniversiteten i Lund och Uppsala.Personerna som var ansvariga för Bibel utställningeni Skara var biskop Lars-Göran Lönnermark ochlänsbibliotekarien Arne Sträng.Biskop Lönnermark och dr Kristoffersen diskuteradebland annat Metodistkyrkans teologi och den lutherskakyrkans. En dialog mellan de två kyrkorna har pågått i flera år.Rapporten från samtalen godkändes av Års Konferensen iMetodistkyrkan 1985. Rapporten godkändes tyvärr inte av detlutherska kyrkomötet det året. Kyrkomötet utsåg en nykommitté, som skulle presentera en mer detaljerad redogörelseför Metodistkyrkans lära om dopet. Den förnyade dialogenbörjade 1985, och resultatet skall presenteras på nästakyrkomöte i den lutherska kyrkan.Jag kan rapportera att de två kyrkorna; DenLutherska Kyrkan, som kallar sig för Svenska kyrkan, och14

Metodistkyrkan nu erkänner varandras prästerskap ochsakrament.Här skall helt kort presenteras ett par ledare i dentidiga Metodismen i Sverige. I en annan avdelning kommerflera av ledarna i Metodistkyrkan i Norra Europa attpresentera.GEORGE SCOTT, 1804 – 1874Metodismen introducerades först till Sverige frånAmerika via England av den lutherska statskyrkoprästen dr C.G. Wrangel, som var pastor primarius hos Adolf Fredrik, kungav Sverige.Han kontaktade John Wesley på sin hemresa från densvenska kolonin, New Sweden, i Amerika. En andlig vänskaputvecklades mellan dessa två andliga ledarna, som inspireradevarandra i arbetet for Guds rike. John Wesley inspireradeDr. C. G. Wrangel, till att han grundade en ”Society“ i Sverigeför spridning av kristen litteratur. Resultatet blev:”Societas svecana Peo fid´e et christianis´mo”, somär en förening för tro och kristendom. Föreningen är kändunder namnet ”Pro fide et christianismo”. Föreningengrundades 1771 i Stockholm, och dens mål var att främja trooch moral genom tryckning av böcker och upprättande avskolor.Andra gången Metodismen kom till Sverige, blev denintroducerad direkt från England. Det var pastor Joseph R.Stephens som skickades till Sverige av MetodistkyrkansMissionsstyrelse i London efter begäran av arbetare som varmetodister, och som tillhörde civilingenjör Samuel OwensÅngbåtsindustri i Stockholm. Pastor Stephens stannade kvar iSverige under fyra år från 1826 till 1830.15

Dr George Scott, som var född i Skottland, kom tillStockholm som pastor Stephens efterträdare. Han predikadeinte enbart på engelska för de engelska immigranterna, utanhan lärde sig snart svenska och började predika på svenska.En väckelse utbröt bland svenskarna. Snart utvisadesdr Scott från Sverige på grund av lagen från 1726, som förbjödreligiösa möten och predikningar av andra än Statskyrkanspräster.Dr Scott räknas som en metodist pionjär i Sverige.Innan han lämnade landet hade han utfört ett stort arbete inomkristendomen, som senare skulle gi resultat både andligt ochkulturellt. Jag har skrivit en artikel om hur metodismen utlösteandlig och kulturell kraft genom dr Scotts arbete i Sverige.Nämnda artikel trycktes i ”London Quarterly & HolbornReview”, i April numret 1960. Där finns mer skrivit omMetodistkyrkans arbete i Norra Europa i två av minamanuskript:1. Northern Europé Today. An Introductionto Culture and religion in the five NordicCountries. The New Europe, sidan 27:1.2. The Church beneath the Northern Lights.Fenno-Scandian Historical Theology,sidorna 42-53.Dessa två arbeten måste läsas för att få en merdetaljerad presentation av Dr. George Scott och hans arbete iSverige.Dr Scott påverkade både Metodistkyrkan,Statskyrkan och andra kulturella rörelser i Sverige genom sinareligiösa aktiviteter. Han var också indirekt orsak till tvåFrikyrkors födelse i Sverige genom Carl Olof Rosenius, 1816-1868, som omvändes genom Dr Scotts arbete. Roseniusfortsatte det kristna arbetet i engelska kyrkan då dr Scott måste16

lämna Sverige. Den engelska kyrkan invigdes 1840, och fickdet nya namnet Betlehemskyrkan 1858. Den ena rörelsen somstartades av Rosenius var Evangeliska Fosterlandsstiftelsen,och det andra samfundet var, som bröt sig urFosterlandstiftelsen, Svenska Missionsförbundet, 1878.Metodismen genom den unga och eldiga 26 årigapredikanten utlöste också andra rörelser. Bland dessa nyarörelser var den religiöst- kulturella rörelsen som går undernamnet Nykterhetsrörelsen. Denna rörelse startades 1830inspirerad av dr Scott, och organiserades 1837 under namnetSvenska Nykterhetssällskapet. En ledare bland de storanamnen i denna rörelse var domprosten och docenten PeterWieselgren, 1800-1877. Han sa:”Vi har metodisterna att tacka för den kampsom nu pågår i vårt land motdryckenskapen.”Metodistkyrkan i Sverige är ett uttryck för defortsatta andliga och kulturella kontakter mellan England ochNorra Europa. Denna kontakt med den engelsktalandefortsatte med den amerikanska profana kulturen likaväl sommed de religiösa rörelsernas kontakt med Amerika.MAGNUS FREDRIK ÅHGREN, 19/10 1850- 11/9 1937Metodistkyrkans pastorer har av tradition variträknade som duktiga predikanter.Jag kommer ihåg då jag studerade vidMetodistkyrkans Seminarium i Göteborg, att jag skickades tillSvartå – Åtorp distriktet. Detta var i december 1950. Jagskulle ha ansvar för 5 metodistkapell under jul och nyår.Uppgiften ingick i pastoralpraktiken, och tjänsten skulle pågåunder tiden vi hade ledigt från studierna.17

Efter gudstjänsten i kapellet i Svartå blev jaginbjuden till middag hos familjen Karl Johan Larson. Då jagkom in i huset stod radion på. Programmet var mitt igudstjänsten, och predikaren talade. Jag sa till Alcy, frun ihuset, att antingen är det en metodistpredikant eller en mycketduktig statskyrkopräst. Hon sa att det var pastor HerbertLihndaker, + 17/6 1955, från Metodistkyrkan. Han var en enpastor, som tillhörde den stora Metodistkyrkanspredikotradition i Sverige.Där har varit flera framträdande oratorer blandMetodistkyrkans predikanter i Sverige. Folket talar fortfarandeom vissa framstående predikanter. En av dem är pastor M. P.Åhgren.Då jag deltog i metodistpastorerna möte i Göteborg,berättade en av de pensionerade pastorerna minnen från pastorÅhgrens utomordentliga predikningar. Jag vill nämna honom idetta sammanhang, som en representant för Metodistkyrkanspredikotradition i Sverige.ÄRKEBISKOP NATHAN SÖDERBLOMOCH PASTOR ÅHGRENDet har berättats för mig att ärkebiskop NathanSöderblom, 1866- 1931, berättade för sina teologiestudenterUnder tiden han var professor vid Uppsala Universitet, att omstudenterna ville lära sig att predika; så fick de gå till St.Johannes Metodistkyrkan för att lyssna på pastorn och lära.Han tillade att det var vad han hade gjort. Predikanten hantalade om var pastor Åhgren. Professor Söderblom utnämndestill sin tjänst som professor i Uppsala 1901.Magnus Fredrik Åhgren var född i Styrestadförsamling i Östergötland 19: de oktober 1850. Han växte uppoch kom till Norrköping. Pastor C. A. Stenholm var pastor i18

Metodistkyrkan i Norrköping vid den tiden. Det var underhans ledning att Åhgren omvändes till tro på sin Frälsare.Efter en tid i Norrköping reste Åhgren till Örebro därhan deltog i Metodistkyrkans arbete, som en lokalpredikant.Han reste vidare till Göteborg där han arbetade iMetodistkyrkans Förlagshus där de också tryckteMetodistkyrkans veckotidning.År 1872 utnämndes han som predikant till Majorna,Göteborg, där han visade sina talenter som predikant. Underhans ledarskap växte församlingen snabbt. Han ordineradestill Diakon 1875, och samma år utnämndes han till Jönköpingdär han grundade en metodistförsamling, som på den tidenräknades som en av de bästa i Sverige. Års Konferensen somutnämnde Åhgren till Jönköping hölls i Visby, Gotland.Efter ett års arbete i Jönköping bad han konferensenom att bli lokaliserad. Orsaken var att han önskade resa tillAmerika. Han reste i sällskap med MetodistkyrkansDistriktsföreståndare C. A. Stenholm.I Amerika utnämndes Åhgren till en församling iChicago 1876. Året 1877 ordinerades han till äldste ellerpresbyter. Under sin tid i Amerika var han också lärare vid desvenska metodisternas predikantskola.Efter tre år i Amerika återvände han till Sverige år1879, och han blev nu skickat till Gävle där han varframgångsrik som predikant.Eftersom många människor kom till tro på JesusKristus genom hans predikningar, så var det nödvändigt attbygga en Metodistkyrka i staden. I april 1881 kunde den nyakyrkan invigas. Åhgren stannade i Gävle under tre år, som varden längsta perioden metodistpastorerna tilläts stanna påsamma plats på den tiden.Pastor Åhgren hade flera hedersuppdrag iMetodistkyrkan i Sverige. Han var medlem av19

Utbildningsrådet i Metodistkyrkan i Sverige och tillhördestyrelsen i Metodistkyrkans förlagssällskap. År 1888 var handelegat till Metodistkyrkans Generalkonferens. Han var ocksådelegat till den evangeliska alliansens kongress i Köpenhamn,Danmark. Han deltog i den första ekumeniskametodistkonferensen i London 1881. Från 1951 bytte dennakonferens namnet till The World Methodist Council. Han togockså del i Metodistkyrkans planeringskonferens i Berlin.Åhgren utnämndes till Uppsala 1882 där han var i tvåår, och 1884 utnämndes han till Presiderande äldste förStockholms distrikt. Han hade denna ställning till 1889, då hanvid Års konferensen i Visby skickades till Stockholmtillsammans med pastor E. A. W. Schültz för att bli ansvarigaför St. Peters Metodistkyrka och kyrkans förlagssällskap.Nästa år skickades pastor Schütz till Uppsala, ochpastor Åhgren utnämndes till St. Peters kyrka, Stockholm.Ågren blev sjuk och reste till Helsingborg som för att bli friskfrån sin sjukdom. Han blev i Helsingborg fram till 1894, dåhan överfördes till St. Pauls Metodistkyrka i Stockholm.Pastor M. F. Åhgren tjänstgjorde i Metodistkyrkanunder 41 år i olika befattningar. Trots alla år i olikabefattningar i Metodistkyrkan, så vill han bli ihågkommen,som en av de framstående predikanterna i Metodistkyrkan iSverige.År 1895 skrevs det om honom i en artikel:”Åhgren är en utomordentlig begåvad andligorator och predikant. De modernametodistpastorerna har en storpredikotradition att föra vidare till nyagenerationer i kyrkans liv i Sverige.”20

INNEHÅLLMetodiskyrkans historia i Sverige s. 1George Scott efterträdde J. R. Stephens ” 1Nytt intresse i Dr Scotts arbete ” 3Methodism från Betelship i New York ” 5Metodistkyrkan och mosaiskasamfundet godkända av staten ” 6Från motstånd till godkännande ” 7Ekumeniska försök att befrämjakristendom i Russland ”10Metodistkyrkans teologiska utbildning i Sverige ”11Bibeln i Sverige firar 450 år 1991 ”12Bibeln befrämjade folkutbildningen i Sverige ”12George Scott 1804- 1874 ”15Magnus Fredrik Åhgren 19/10 1850- 11/9 1937 ”17Ärkebiskop Nathan Söderblom och pastor Åhgren ”1821

METODISTKYRKANS HISTORIA I SVERIGESAMMANSTÄLLD AVARNE-JACOB KRISTOFFERSENDR. THEOL. / LEKTOR / O. P.22