My library in PDF format/KLASSISKA ... - Kristoffersen

KLASSISKA GRUNDPROBLEM
VETENSKAPSTEORI
VETENSKAPLIGA HJÄLPMEDEL
FILOSOFISK TERMINOLOGI
HYPOTESBILDNING
EPISTEMOLOGI ELLER
KUNSKAPSTEORI
FILOSOFIN UTARBETAD AV
ARNE-JACOB KRISTOFFERSEN
DR. THEOL./LEKTOR EM./O. P. ©
1

ÖVERSIKT ÖVER DE KLASSISKA
GRUNDPROBLEMEN
I. VERKLIGHETSFRÅGAN:
De klassiska filosoferna brottades med den
ontologisk - metafysiska frågan:
“ Vad är verklighetens väsen?”
Det varande tolkades:
A.
B.
a) Monistiskt, verkligheten är en enhet. Filosofer
som hävdade denna teori var: eleaterna, Spinoza
och Schopenhauer.
b) Icke Monistiskt:
1. Verkligheten är DUALISTISK
eller sammansatt av två komponenter :
Denna position hävdades av Descartes och i
viss mån av Bergson.
2. Verkligheten är PLURALISTISK eller
Sammanfogat av många komponenter.
Denna position intog
förmedlingsfilosoferna,
Herakleitos och Leibniz.
Positionerna a) och b) kan kombineras med
åsikten, att verkligheten är till sitt väsen:
1. MATERIELL. Här finner vi Demokritos och
andra materialister.
2

2.ANDLIGT. Bland dessa filosofer,
som tolkar verkligheten andligt finner vi
Platon och Berkeley med flera filosofer.
II. DEN GENETISKA FRÅGAN:
I) HUR HAR VÄRLDEN UPPKOMMIT ?
Det varande, verkligheten, tolkas
A. I TIDEN EVIGT:
a) STATISTISKT = oföränderligt. Här
finner vi eleaterna, Hoyle med sin
teori om det stationära universum.
b) DYNAMISKT = i ständig förändring och
utveckling: Detta tolknings alternativ
företräds av Herakleitos och modern
vetenskap.
B. SKAPAT VID NÅGON TIDPUNKT:
a) KRISTNA filosofer
b) Vissa moderna astronomer, t.ex. Gamow.
II. HUR OCH VARFÖR SKER FÖRÄNDRING?
Förändring sker :
1. Genom ändamålsorsaker; Aristoteles m.fl.
2. Enligt logiska lagar; Spinoza, Hegel.
3. Enligt mekaniska lagar; Demokritos.
III. DEN KUNSKAPSTEORETISKA
FRÅGAN; EPISTEMOLOGI.
A. KUNSKAPS GENETISKT : Hur får vi kunskap ?
a) RATIONALISMEN: Genom tankeoperationer;
för sokratiska filosofer, Platon
Leibnitz m.fl..
b) EMPIRISM : Genom erfarenheten:
3

John Locke, upplysningsfilosoferna m.fl..
c) KRITICISM : Genom både erfarenheten
hos den mänskliga kunskaps apparaten.
Immanuel Kant.
B. KUNSKAPSTEORETISKT: Hur kan kunskap
Legitimeras? Hur kan dess giltighet
demonstreras?
a) RATIONALISM; verkligheten och det
riktigt tänkta = logiken sammanfaller ;
Parmenides, Platon, Descartes m. fl..
b) EMPIRISM; verkligheten och
erfarenheten sammanfaller;
renässansfilosofer, 1700-tals britter.
c) KRITICISM; Vi har ingen kunskap om
tingens verkliga väsen, men ändå är en
allmängiltig kunskap möjlig. Kant.
d) SKEPTICISM; kunskapen om
verkligheten kan inte legitimeras ;
sofisterna, Hume m.fl..
e) IRRATIONALISM; Verkligheten går
inte att fånga i begrepp; Nietzsche,
Bergson, existentialister, Tertullianus,
dynamiskt orienterade vetenskapsmän i
nutiden.
f) DOGMATISM; Dogmen har i
tankehistorien kommit att få en
multimening. I kyrkan har det kommit
att betyda uppenbarad kunskap eller
sanningar presenterad av kyrkans högsta
ledning eller auktoritet. Detta gäller
trosartiklar som måste accepteras av alla
kyrkans medlemmar. Jfr. Romersk
4

katolska kyrkan. Det kan också betyda
en fast tro kombinerad med en
ovillighet att undersöka dogmens grund
eller modifiera det i överensstämmelse
med förnuftet .
IV. DE AXIOLOGISKA FRÅGORNA:
Vad betyder satserna : “ X är gott”, “ X är rätt”,
“ X är plikt “, “ X är skönt “, “ X är fult “, samt andra
värdepåståenden. Satsernas betydelse kan besvaras på
följande sätt :
1. VÄRDEOBJEKTIVISM ; “ X är gott “ betyder
“X har egenskapen att vara gott” ; Detta var
För – sokratiska filosofernas position , Thomas
ab Aquino, Immanuel Kant och E. G. Moore
intog denna position.
2. VÄRDESUBJEKTIVISM ; “ X är gott “ betyder
att “ X är gillat eller ogillat av talaren, befallt av
Gud, staten, det sociala mönstret etc.” ; Denna
position hävdades av sofisterna, Duns Scotus,
utilitarismen, Westermarck och moderna
diktaturer.
3. VÄRDENIHILISM ; “ X är gott “ är uttryck
för en känsla. Denna teori var Hägerstöms och
Ayers filosofi. Värde nihilisterna bestrider
påståenden av värde objektivismen , att
värdesatser uttrycker sakförhållanden och att
“ gott “ i satsen “ X är gott “ betecknar en
egenskap.
5

FRÅGAN OM ANDLIGA OCH
KROPPSLIGA SUBSTANSER:
Locke antager andliga och kroppsliga substanser.
Berkeley “ “ men ej “ “
Hume antar varken andliga eller kroppsliga substanser.
Kan vi genom tänkande vinna kunskap om:
Vår värld? En översinnlig värld?
------------- ---------------------------
RATIONALISTER…… Ja……………..Ja
KANT………………… Ja……………..Nej
EMPIRISTER………….Nej……………Nej.
MATEMATISKA SATSER ÄR :
-----------------------------------------
Enligt Hume, Leibnitz och
de logiska empiristerna……………….analytiska.
Enligt Kant……………………………syntetiska a
priori.
Enligt Mill…………………………….empiriska.
FILOSOFISK TERMINOLOGI :
AXIOM :
a) är en självklar sats som vi har en
omedelbar insikt om.
b) är en överenskommelse där sanningen
6

TEOREM:
är likgiltig. Axiomet ger ingen kunskap.
Är en sats som vi kan sluta oss till från axiomet
med hjälp av logiska lagar.
POSTULAT:
Förutsättningar som inte är teoretiskt
bevisbara, men praktisk nödvändiga enligt
Kant. Immanuel Kant säger :
1. Gud existerar.
2. Viljan är fri, och
3. Själen är odödlig.
Enligt Kant är detta det praktiska förnuftets tre
postulat.
HYPOTES:
Det är ett antagande eller en förutsättning. Här
bör vi skilja mellan :
a) HYPOTESBILDNING.
b) HYPOTESPRÖVNING.
Det är sällan att vi kommer fram till
arbetshypoteser från den induktiva
vetenskapen.
SATS:
Det är en samling ord som ger mening och har
ett innehåll och omfång eller konnotation och
denotation. Satserna kan ha olik karaktär, men
två huvudtyper är :
a) PÅSTÅENDESATSER, och
7

) VÄRDESATSER.
Påstående satserna är teoretiska satser medan
värdesatserna är a teoretiska. Påstående
satserna är vidare sanna eller falska ( s v f )
beroende av om satserna har en positiv eller
negativ relation till sakförhållandet.
A PRIORI :
Ordet betyder från förut och är något som vi
har kommit fram till utan föregående undersökning. När
det gäller kunskap så är `a priori´ oberoende av
erfarenheten.
A POSTERIORI:
Det är satser som bygger på erfarenheten. När
det gäller kunskap, så är det kunskap som bygger på
empiriska data.
VETENSKAPLIGA HJÄLPREDSKAP:
VETENSKAPLIGT SANNINGS- SKALL VISAS
ARBETSREDSKAP VÄRDE VARA
A. HYPOTES ……….. s v f ………… SANNOLIK
B. KONVENTION….varken s v f………… NYTTIG
C. FIKTION……….. falsk …………… ……NYTTIG
A: Vi konstruerar arbetshypoteser som vi verifierar
eller falsifierar. Hypotetiska satser är “ om - så “ satser.
8

B: Konvention = överensstämmelse :
a) MÅTTSYSTEMET: Meter och Yardsystemet
tillhör en konvention . Det ena
systemet är inte riktigare än det andra.
b) SPRÅKET: Det är delvis historiskt
betingad och beror på en
överenskommelse vilket språk vi skall tala
inom rikets gränser.
C: FIKTION:
Vi har flera typer av fiktioner. Här följer ett
par exempel på fiktion:
a) EKONOMISK FIKTION: Adam
Smiths begreppsbildning “Den
ekonomiska människan” är en
ekonomisk fiktion.
b) Naturvetenskapliga fiktioner:
Begreppen att solen och jorden är
punkt- liknande partiklar är exempel på
denna typ av fiktion. Här ser vi bort från
alla egenskaper p. g. a. att avstånden
dem emellan är så stora.
c) Fiktionen underlättar modell-
byggandet i vetenskapen.
PLATON OCH ARISTOTELES:
Innan vi går vidare skall vi ta upp några tankar hos
Platon och Aristoteles. Det är tankar som fortfarande
lever bland oss. Platon var rationalist och Aristoteles var
empiriker.
Vi börjar med PLATONS skapelseteori. Vi skall
åskådliggöra läran med en modell. Rita ett rektangel och
9

skriv det eviga mönstret inne i figuren. Rita en pil ner
från rektangeln. Rita en cirkel vid pilens huvud med en
inskriven triangel där spetsen vänder neråt. Rita nu tre
pilar från cirkeln där triangelns spets tangerar cirkeln. En
pil går till vänster, en rakt ner och en till höger. Mellan
pilarnas spets och cirkeln ritar du en horisontell linje. Nu
skriver du DEMIURGEN, som är skaparguden, på
cirkeln och den inskrivna triangeln. På den streckade
linjen mellan cirkeln och de tre pilspetsarna skriver du
TIDENS GRÄNS. Vid de tre pilspetsarna skriver du A,
B, C, med början från vänster. Vid A skriver du
KOSMOS, som skapades av pre- existerande,
förutvarande, materia. Vid B skriver du
VÄRLDSSJÄLEN, som har fått kraft och makt att skapa
andra ting. Vid C skriver du DEN MÄNSKLIGA
SJÄLEN. Om det nu finns ofullkomligheter i den
skapade värld, på denna sida av tidens gräns beror det på
DEMIURGEN, som inte har haft makt att kopiera det
eviga mönstret fullkomligt. På detta sätt ser vi att även
människan har haft en förut tillvaro eller pre - existens.
Den andra figuren, som vi skall rita, hämtar vi från
inledningen till bok VII i Platons bok “Staten”. Här
finner vi parabeln om grottmänniskan. Det är här de två
grund- idéerna i Platons verklighetsuppfattning eller
ONTOLOGI finns.
Vi kan börja med att till vänster rita ett stort
liggande “U”. I botten av U ritar vi en hylla med en
människa som sitter vänd mot bottenväggen i U och
ryggen mot U- utgången. Vid utgången ritar du en
människa som står där. Längre ut ritar du en halvcirkel,
som är vänd med sin kupa mot U- utgången. Från
halvcirkeln ritar du strålar mot människan som står vid
ingången till det liggande U, som symboliserar grottan.
10

På halvcirkeln skriver du LJUS FRÅN URELDEN.
Under människan som sitter på hyllan inne i grottan
skriver du ett A, och under människan vid grottans
ingång skriver du ett B. Från B kastar ljuset skuggar på
grottväggen. A kan inte vända sig om för att se B, även
om han kunde, så skulle han bli bländat av ljuset från
urelden. Nu låter vi A vara SINNESKUNSKAP, som är
det vi ser. Det vi ser är föränderligt och tillhör
skuggornas värld. Denna värld är overklig. Människan
vid B representerar IDEÉN, som är evig och
oföränderlig. Idén representerar verklighetens värld.
Detta representerar huvud idén i Platons idé- lära, där
idén är evig och oföränderlig medan sinneskunskapen
tillhör skuggornas overkliga värld. För Platon är SOLEN
i det riket där idéerna härskar ; DET GODA.
Nu går vi över till SOKRATES och hans
VÄRLDSHIERARKI. Denna byggs enligt Aristoteles
upp av proportionen av FORM och MATERIA.
Hierarkin har haft stor betydelse i vår kultur både i
militära sammanhang, inom vården, i kyrkan och andra
institutioner:
11

1. Själen är den 2. Karakteristik av 3 Typ av varelse
livgivande själsprincipen,
förmögenheten :
ENTELEKIN.
Här finns tre
typer av själ : A. Den orörliga X E. Gud.
röraren, som själv
orörd sätter allt i
rörelse mot sig
själv. Det rena
förnuftet är NOUS.
a. Förnuftig B. Förnuftets X F. Mänsjäl.
Kraft. niskans rike.
Det rena
tänkande
har delaktighet
i
odödlighet.
b. Animalisk
själ. C. Känsla, rörelse X G. Djuroch
fortplantning. ens
rike.
c. Vegetabilisk
själ. D. Upptagande av X H. Växtföda
och riket.
reproduktion. X I. Oorganiskt
material
J. Den dynamiska kraften som
sätter allt i rörelse mot allt
högre former kallas
TELEOLOGISK - KRAFT,
12

och läran kallas TELEOLOGI.
Vi kan nu rita in några symboler i modellen. Över
X, som står till vänster för E ritar vi en halvcirkel som
symboliserar himlen och står för Gud. Mellan de två X
till vänster om E och F streckar vi två pilar, en i vardera
riktningen, som symboliserar att det gudomliga förnuftet
NOUS och det mänskliga förnuftet kan kommunicera
med varandra. Nu streckar vi en linje från X till vänster
om E ner förbi F, G, H och I. Vidare låter vi pillinjen gå
genom X till vänster om I upp till X till vänster om H
och genom X vid G och F fram till X vid E. Detta vill
symbolisera att Den orörliga röraren sätter allt i rörelse
mot allt högre centra och mot det gudomliga själv. En
dubbelpil kan gå mellan J och den dynamiska linjen i
hierarkin från E - I och genom de fem X fram till
urkällan Gud vid E.
Vi kan nu ta fram olika former av kunskap:
a. Satsen: “huset är rött”, kan vara kunskap grundad på
faktiska observationer. En sådan kunskap kan vi kalla
SINNESKUNSKAP.
b. Satsen “huset är rött” kan vara uttryck för kunskap
grundad på att vi kommer ihåg tidigare erfarenhet.
Denna form av kunskap kan vi kalla
MINNESKUNSKAP.
c. Om vi vet att alla innevånare i socknen använder
rödfärg för sina byggnader, kan vi sluta oss till om ett
visst hus i denna socken; att det är rött. Satsen “huset
är rött”, är då uttryck för en kunskap som vi kallar
INDUKTIV KUNSKAP.
d. Vet vi att det gäller om två hus att det ena skall vara
vitt, och det andra rött, och vet vi att ett av husen är
13

vitt, så slutar vi oss till att det andra är rött. Denna
form av kunskap kan vi kalla DEDUKTIV
KUNSKAP.
e. Den engelska filosofen JOHN LOCKE hävdar att
verkligheten har två huvudformer på egenskapssidan.
Låt oss ta en blomma som exempel :
a. Blommans form kallas för PRIMÄRA
EGENSKAPER.
b. Blommans färg kallas SEKUNDÄRA
EGENSKAPER.
VETENSKAPSTEORI :
Här gör vi först en kort översikt över vetenskapsteorin i
fyra punkter. Sedan förklarar vi punkterna lite närmare.
A. VAD VETENSKAPEN INTE ÄR :
• Vetenskapspsykologi.
• Vetenskapssociologi.
• Vetenskapshistoria.
B. VAD VETENSKAPSTEORI ÄR:
• Vetenskapens innehåll.
• Vetenskapens grundbegrepp.
• Operationella definitioner.
• Från hypotes till teori.
• Konfirmationsprocessen eller
verifierande och falsifierande.
• Olika vetenskapers vetenskapsteori.
14

C. OLIKA FORSKNINGSPROCESSER:
• Makroprocess och
• Mikroprocess i:
• Historisk - →
• Sociologisk - → ⇒ processer av
• System - →→ forskning.
D. VETENSKAPLIG METODIK
I HISTORIEFORSKNINGEN :
• Pragmatismen.
• Positivismen.
• Alternativ till fysikalismen.
• Kritik fri historieskrivning.
• Historieskrivning med källkritik.
• Källor - rekonstruktion - sammanhang.
• Empiriska och deduktiva moment i
historieforskningen.
• Två analysmodeller i
historieforskningen.
• Två huvudmotiv för historikern.
• Hur vi kan bevisa de historiska lagar.
Här följer förtydligande av den översikt som nyss har
presenterats samt ett försök till definition av
vetenskapsteori :
A. VAD VETENSKAPSTEORI INTE ÄR:
1. Vetenskapspsykologi :
Detta är ingen vetenskapsteori utan en
beskrivning av hur vetenskapsmän bär sig åt att
15

forska, samt hur forskaren gör när han kommer
på saker.
2. Vetenskapssociologi:
Detta är heller ingen vetenskapsteori. Här
framkommer tankar om hur vi skall bedriva
forskning. Vidare tes upp hur forskningen
bedrivs i samhället. Denna sektor rör
forskningsprocessen.
3. Vetenskapshistoria:
Det är ingen vetenskapsteori här heller.
Idéhistoria bedriver forskning för att finna
fram till hur vetenskapen har utvecklats.
Den beskriver också den historiska
forskningen.
B. VAD VETENSKAP ÄR:
1. Här är vi intresserad av substansen i
vetenskapsteorin.
2. Vi intresserar oss för de vetenskapliga
grundbegreppen.
3. Vi intresserar oss för operationella
definitioner. I den operationella
definitionen,
så definierar vi ett begrepp utifrån något
observerbart som har samband
med begreppet.
Exempel : HUNGER : Det är antal timmar
som vi är utan mat. Fördelen med denna
definition är at vi får en exakt definition och
en måttenhet.
Exempel : INTELLIGENS: Det är det vi
16

mäter med intelligenstest.
4. Vi går från hypotes till teori. Här ingår
också konfirmationsprocessen. Det är
substansen i
teorin, som vi är intresserad av.
5. Vi är intresserad av olika vetenskapers
vetenskapsteori.
C. OLIKA FORSKNINGSPROCESSER :
Hermeren:
Makroprocess = kunskapens utveckling : (Histo-
⇑ ⇑ ⇑ ) ri-
Mikroprocess = K N E ( sk.
själva forskningsprocessen.
K = Kepler; N = Newton
E = Einstein. ^ = och
I makroprocessen studerar vi den historiska
utvecklingen med utgångspunkt från forskningsresultat
som vi finner det i K ^ N ^ E s skrifter.
När vi provar rekonstruera mikroprocessen blir
resultatet helt annorlunda.
Makroprocessen handlar om vetenskapens
utveckling.
Mikroprocessen handlar om forskningsprocessen.
Odén :
17

Odén har ett sociologiskt perspektiv på
forskningsprocessen. Mikroprocessen är för honom
forskning på individnivå, medan makroprocessen är en
kollektiv forskningsprocess.
För att illustrera forskningsprocessen från ett
makroperspektiv där arbetet utförs som lagarbete, kan vi
rita en större cirkel och från periferin rita pilar in mot
centrum och skriva “ Mi “ på varje pil. Vi har nu de olika
mikroprocesserna inskrivna i cirkeln, som visar det
sociologiska makroperspektivet.
För att illustrera den historiska
utvecklingsprocessen kan vi dra en rak linje och på linjen
rita cirklar som skall illustrera makroperspektivet i de
olika historiska epokerna.
0000000000000000000000000⇒⇒⇒ historisk.
THELANDER :
Detta system är ett paradigm på uppsalafilosofin :
a) Att vara världsberömd i Uppsala.
b) Sverige har bara plats för en åsikt i sänder.
c) Makroperspektivet förutsätter en historisk
syn på forskningen.
I denna vetenskapsteori har vi ett system som är slutet
och då blir både makroprocessen och mikroprocessen
inom systemet. Låt oss illustrera systemet med hjälp av
tre kvadrater av olik storlek där det ena innesluts i det
andra ungefär som koncentriska cirklar. I den innersta
kvadraten skriver vi FU, som betyder forsknings
18

utbildning. I den kvadraten som omsluter “ FU “ skriver
vi “Vetenskapen “. Vi ritar pilar till och från de två
kvadraten, som illustrerar att där finns en ömsesidig
påverkan från vetenskapen till forskningsutbildningen
och vice versa. Dessa två kvadrater innesluter vi i en
större kvadrat som vi kallar samhället. Här låter vi också
pilar gå från samhället till forskarutbildningens kvadrat
och till vetenskapskvadraten. Det går också pilar från de
inre kvadraterna till samhället eftersom det är en
ömsesidig påverkan. Vetenskapen är också kulturpåverkad
eftersom vetenskapen också tjänar
samhällsutvecklingen och i vissa fall är också den
ekonomiska politiken inblandat. På den yttersta
kvadraten skriver vi SYSTEM och visar då att vi i denna
filosofi har ett slutet system.
D. VETENSKAPLIG METODIK I
HISTORIEFORSKNINGEN
1. Pragmatism: 2. Positivism:
* Den veten- * Denna
gren
• skapliga betonar det
• metoden empiriska
betonas och lägger
⇓ speciellt
⇓ vikt vid
• Vetenska-
19

⇓
⇓
• pens inne-
• håll.
• Vi försöker
• få exakta
*formuleringar
• i fysiska
termer.
• Vi söker en
panscientism
• med ett
universalspråk.Historieskrivningens
dilemma ligger
i syntes sökningen
⇓ ⇓ ⇓
⇒ ⇐
3. Vi söker alternativ
till fysikalismen
• Historieskrivningen har skedd på olika sätt. Vi har haft
en KRITIKLÖS HISTORIESKRIVNING där
historikerna har riktad sig mot någon riktning som har
varit företrädd inom historieskrivningen, som t.ex.
IDEALISTERNA. Denna typ av historieskrivning blir
APOLOGETISK.
20

• Historieskrivning bör däremot bindas upp med
KÄLLKRITIK.
• Från 1920 har historieskrivningen ändrad karaktär och
har åtminstone haft 3 led i historikerns arbetssätt:
1. Faktasamling eller materialsamling.
2. Historikern söker sammanhanget i
faktamaterialet.
3. en kritisk bedömning av materialet.
• Kriterier: Den EMPIRISKT arbetande historie -
forskaren SÖKER UPP MATERIALET och gör sin
insamling av data. Sedan gör han EN KRITISK
BEDÖMNING av materialet. I ARBETSPROCESSEN
som historikern kom in i blev han i sin
MATERIALBEHANDLING bunden av fasta regler,
men använde sig hela tiden av EMPIRISKA
METODER. Han fogade samman källorna och gör
REKONSTRUKTIONER och skapar
SAMMANHANG i sin forskningsprocess.
• Efter 1920 kom en inom traditionell historiekritik i
Lund inspirerad av en ny positivism.
• Från 1968 kom en utom traditionell historiekritik i
Lund, som icke var positivistisk.
• På 1970 kom historieforskningen in i en ny
krissituation.
• Sedan 1920 var historieforskningen påverkad av ett
ofruktbart inflytande från filosofisk - och vetenskaps
teoretisk inriktning.
• Den filosofiska ny positivismen var över spelad 1950.
• I historieforskningen söker vi också efter:
21

ANALYSMODELLER.
T1 : Humanistisk forskning är empirisk eller induktiv
i sin karaktär .
T2 : Humanistisk forskning är också deduktiv
i sin metod.
MODELL 1:
----------------
• Vi använder oss av rimlighets- tolkning.
• Vi använder oss av uteslutningsmetoden.
• Vi använder oss av analogier.
• Vi använder oss av empiriska fakta.
• Vi ställer upp alternativa hypoteser.
• Vi tar upp teserna till diskussion.
• Vi avvisar de teser som falsifieras.
• Vi antager de teser och hypoteser
som verifieras.
MODELL 2 :
-----------------
• Historikern observerar.
• Historikern ställer upp hypoteser.
• Historikern fastnar för en hypotes.
Där är
2 HUVUDMOTIV FÖR HISTORIKERN :
-----------------------------------------------------
a) Historikern skall företa kulturproduktion.
b) Historikern skall slå vakt om historien.
22

Det måste vara en växelverkan mellan EMPIRI, som
söker DATA och TEORI, som söker FÖRKLARINGAR
av data. I fakta “ a “ som leder till fakta “ b “ måste vi
söka de lagar som förbinder de två. När vi söker de
HISTORISKA LAGARNA och PRÖVNINGEN av
dessa, så måste det bli ett lagarbete. Vidare måste vi söka
KUNSKAPSTEORETISKA ARGUMENT för att ge
rättvisa åt DE HISTORISKA FÖRKLARINGARNA. Vi
söker också BEVISBARHETEN HOS LAGARNA eller
hur vi EXPERIMENTELLT skall kunna fastställa
lagarna. Detta är en forskning av positivistisk typ.
H O L I S M:
----------------
Ordet holism, av grekiska ho´ los, som betyder hel.
Det är den vetenskapliga teorin som gör gällande att
HELHETEN är bestämmande i relation till delarna.
HELHETEN lyder egna lagar, och kan inte
återföras till delarna. Vi kan urskilja holism både inom
personlighetsteori och sociologi:
1. HOLISTISK PERSONLIGHETSTEORI tar
avstånd från den mekanistiska filosofiska bilden
av människan, där hon framställs som en maskin.
Mot denna teori framhåller holismen helhetens
eller gestaltens betydelse för personligheten. Till
de som hävdar denna teori hör bl.a. den finska
filosofen E. Kaila.
2. SOCIOLOGISK HOLISM gör i motsats till
individualismen gällande att sociala system är
självständiga storheter som lyder under egna
lagar. De låter sig inte uttryckas i termer av
individernas beteenden.
23

Filosofen QUINE jämför vårt vetande med ett kraftfält
där styrkan tilltar mot mitten, där de logiska lagarna
sitter. Det finns ingen annan skillnad mellan kunskaperna
inne i kraftfältet och kunskaperna längre ut i fältet än att
vi överger de inre kunskaperna sist. Längre ut i fältet
sitter sådana kunskaper som vi lättare kan ändra på.
Fältets yttersta krets är kontaktytan mot verkligheten
som är grunden för våra observationssatser. Men lägg
märke till att ingen sats står ensam mot erfarenheten utan
knyts med 1000 fina trådar till satser längre in i fältet.
Detta är en holistisk syn på kunskap och sanning.
När det gäller att pröva sanningshalten i utsagor, så
tillämpar vi både KORRESPONDENSKRITERIET och
KOHÄRENSKRITERIET på alla sanningar.
För att illustrera det holistiska kraftfältet, så kan vi
rita en stor cirkel, som utgör kraftfältet. På cirkeln
periferi kan vi skriva: Kontaktytan mot verkligheten där
de empiriska observationerna föds. På en pil som går lite
längre in i cirkel skriver vi: Det som vi har lätt för att
ändra på. En pil som tränger lite längre in i cirkeln får
illustrera det som vi har svårare att ändra på. Vi låter en
pil peka mot ett nätverk av fina trådar inne i cirkeln.
Pilen låter vi stå för texten: Fina trådar som knyter
erfarenheten samman med satser längre in i kraftfältet.
Slutligen låter vi en pil gå in mot cirkeln centrum, och
låter den symbolisera texten: där de logiska lagarna
finns.
24

ORSAKSFÖRKLARINGAR
------------------------------------
Vi presenterar en kort översikt över det som skall
behandlas i detta avsnittet:
A. Nödvändig betingelse (N b)
B. Tillräcklig betingelse (T b)
C. Både N b ^ T b .
Om vi söker.
D. Att åstadkomma en effekt,
så sök efter en T b .
E. Att undvika o- önskade biverkningar
vid läkemedel eller mediciner, så är det inte
tillräcklig med en T b , utan vi måste
försäkra oss om att medlet saknar farliga
biverkningar. Därför måste vi :
F. Leta efter en N b för den o- önskade
biverkan.
INDUKTIV SLUTLEDNING:
1. Överensstämmelse- →
2. Differens - →
3. Variations - → METODEN.
4. Rest - →
Vi söker vad som krävs för att för att en sak skall
var en nödvändig betingelse (N b) eller en tillräcklig
betingelse (T b) för en annan faktor.
25

a) A är en N b för B = B ⇒ A.
b) A är en T b för B = A ⇒ B.
c) A är både en N b ^ T b för B = A ⇔ B.
A. NÖDVÄNDIG BETINGELSE :
------------------------------------------
a) Om inte syre, så inte liv
¬A ⇒ ¬ B
b) Om liv, så syre.
B ⇒ A
A = en nödvändig betingelse för B.
B kan inte komma till stånd om inte A föreligger.
Vi kan däremot inte säga att
c) Om ¬ B ⇒ ¬ A eller
d) Om A ⇒ B.
Om en nödvändig betingelse föreligger, så kan vi ej dra
slutsatsen att verkan föreligger.
B. TILLRÄCKLIG BETINGELSE:
---------------------------------------------
Cyankalium = kolsyre + kväve = ett häftigt verkande
gift. Arsenik = As + syre = dödligt gift.
Exempel : Om arsenik , så död
A ⇒ B
Om inte död, så inte arsenik.
¬ B ⇒ ¬ A
Vi kan däremot inte ha följande slutsatser:
Om icke arsenik, så icke död
¬ A ⇒ ¬ B , eller
26

Om död, så arsenik
B ⇒ A
Vi kan ej sluta oss från verkan till tillräcklig betingelse.
Att A är en tillräcklig betingelse för B betyder;
att om A föreligger, så kommer B till stånd. Arsenik
är alltså en tillräcklig betingelse, men inte en
nödvändig betingelse eftersom död kan
åstadkommas av sjukdom eller annan orsak.
Nödvändig, men ej tillräcklig betingelse:
Om sjukdom , så död
A ⇒ B
Vi ser att A är en nödvändig betingelse för B. Det vill
säga att B kan ej komma till stånd om inte A föreligger.
Död kan åstadkommas utan sjukdom, så det är inte en
tillräcklig betingelse. Om vi har sjukdom och död följer,
så är sjukdom en nödvändig, men ej tillräcklig
betingelse.
Tillräcklig betingelse:
Om sjukdom, så kommer död till stånd.
A ⇒ B
Vi ser här att om vi har sjukdom, så kommer inte död till
stånd vilket innebär att sjukdom är ej en tillräcklig
betingelse för död. Vi förstår detta när vi tänker på att vi
kan bli friska efter en sjukdom.
Vi kan ta brud - bröllop. Om Brud, så bröllop.
A ⇒ B
27

a) ¬ A ⇒ ¬ B b) B ⇒ A Vi ser här att det är en
nödvändig betingelse, men c) A ⇒ B , visar att
det är inte en tillräcklig betingelse att ha brud för
att det skall bli bröllop.
Tar vi satsen: Sol - ljus
A ⇒ B ; ¬ A ⇒ ¬ B; såser vi att det
är icke en N b ; utan A ⇒ B , så finner vi att det är
en T b.
De exemplen som har tagits fram här skulle vara
tillräckligt för att klargöra N b och T b.
INDUKTIVA SLUTLEDNINGAR :
--------------------------------------------
De induktiva slutledningarna används i empiriska
fall där det inte är möjligt att få absoluta slutresultat
som i den deduktiva slutledningen. I de empiriska
vetenskaperna får vi nöje oss med statistiska
normalitets begrepp eller sannolikhetskalkyler.
Den engelska filosofen John Stuart Mill
(d-1873) undersökte de tillämpade induktions
metoder inom de empiriska vetenskaperna. Det var
generaliserings metoderna, och han kom att skilja
mellan följande fyra metoder:
1. ÖVERENSSTÄMMELSEMETODEN:
En företeelse b inträffar under
omständigheterna a, x och y. Om vi ersätter x och y
först med y och z, sedan med z och…..etc., och b
28

likväl fortfarande inträffar, kan vi sluta oss till att a
sannolikt orsakar b. Schematiskt:
a, x, y ……………………….b
a, y, z………………………..b
a, z…………………………..b
a,…………………………….b
__________________________
a = sannolikt orsak till ……….b
======================
2. DIFFERENSMETODEN;
Denna metod kallas också åtskillnads metod. Vi
antar , som ovan , att b inträffar under
omständigheterna a, x, och y. Om vi utesluter a och
om b inte inträffar, finns det goda skäl att anta, att a
sannolikt är orsak till b. Schematiskt :
a, x, y ………………………b
-, x, y ………………………c
-, y, z ………………………d
-, z, .. ………………………e
_________________________
a = sannolikt orsak till……..b
=======================
29

3. VARIATIONSMETODEN:
Om det visar sig, att en kvantitativ förändring
av a åtföljs av en motsvarande förändring av b och
de övriga betingelserna är oförändrade, kan vi sluta
oss till att a troligen är orsak till b. Schematiskt:
a, x, y ……………………….b
a a, x, y ……………………….bb
a aa, x, y ………………………b bb
____________________________
a = sannolikt orsak till………b
======================
Filosofen Mill hävdade, att dessa fyra metoderna
var dels metoder för att upptäcka kausalsamband. De var
också metoder för att bevisa kausalsamband. Båda dessa
teser, och i synnerhet den första, kan kritiseras. Detta har
gjort att Mills teorier på olika sätt har fått preciseras
genom noggrannare analys av naturvetenskapernas
metodik.
Vi kan inte formulera regler för hur vi skall göra
vetenskapliga upptäckter. Men Mills metoder kan
användas för att pröva hypoteser om kausalsamband.
Detta är inte detsamma som att upptäcka eller bevisa
kausalsamband.
HYPOTESEN I VETENSKAPENS TJÄNS:
• Induktiv, a posteriori slutlednings riktning.
• Deduktiv, a priori slutlednings riktning.
30

• Hypotesprövning i :
• Kohärens planet
• Empirisk miljö
• Pragmatisk attityd hos forskaren.
• Heuristisk attityd hos forskaren.
• Implikations test.
• Extra hypoteser.
• Crucial test = Avgörande test.
• Hypotesbildningens steg.
• Krav på hypotessen.
• Hypotes genererande faktorsanalys.
• Den empiriska huvuduppgiften.
• Varför söker vi sanning.
• Hypotesens allmänna drag.
• Hypotesens varför och hur.
• Hypotesens motstånd mot nya teorier.
• Hypotesens konfirmationsteori.
Vi har tidigare förklarad viktiga ord som används i
vetenskapliga sammanhang. Det samma gäller de tre
vetenskapliga arbetsredskapen; konvention och fiktion
och hypotes, som vi skall förtydliga i det följande. Det
samma gäller induktions slutledningar. Här skall vi visa
de två metodernas inriktning:
DEDUKTION:
-------------------
Här utgår vi från a priori kunskap, som är
oberoende av erfarenheten, och slutar oss till de enskilda
fallen. För att illustrera gången i metoden, låt oss rita en
ellips. Inne i ellipsen skriver vi allmängiltiga lagar,
31

axiom och teorem. Från ellipsen ritar vi pilar neråt och i
pilarnas spets ritar vi små cirklar och låter dessa stå för
de enskilda fallen som blir resultatet av deduktionen.
Deduktionen är riktningen från ellipsen till de enskilda
fallen. De resultat vi får här är absoluta, som vi har visat
i logiken.
INDUKTION :
-------------------
Här utgår vi från a posteriori kunskap eller
empiriska fakta. Vi illustrerar metoden genom att rita
små cirklar, som skall illustrera de empiriska fakta eller
data. Från dessa cirklar ritar vi pilar, som är induktionens
riktning, upp mot ellipsen. Inne i ellipsen skriver vi ordet
sannolikhet. De kunskaper vi kommer fram till med hjälp
av denna metod är statistiska, och de tolkas enligt
rimlighets modellen.
HYPOTESEN :
-------------------
Vi konstruerar en modell av hypotesen och fakta. Vi
ritar en rektangel. Från rektangelns fyra hörn låter vi
linjer gå ut mot en cirkel som rektangeln är inskriven i.
Där linjerna skär cirkeln ritar vi små cirklar och i dessa
skriver vi F. Det blir F1……….Fn-1 = Fakta = Data. Vi
testar hypotesen mot alla kända fakta, och ser att den inte
strider mot några kända fakta i detta plan, som kallas för
32

kohärens planet. Om Fn-1 ligger utanför cirkeln, så
måste en nykonstruktion av hypotesen formuleras så att
den tar in också detta data.
Vi kan nu göra en pragmatisk test på hypotesen:
Vi illustrerar detta genom att låta en kon gå från
hypotesrektangeln, där spetsen på käglan sitter i
rektangeln. Käglans bottencirkel utgörs av kohärens
planet där hypotesen prövas mot alla kända fakta. Från
käglans botten platta låter vi en ny kägla utgå med
spetsen neråt. Där nere låter vi konstruera en ny
rektangel och i denna skriver vi erfarenheten. Det vill
säga att hypotesen måste prövas i erfarenhets planet.
För att få en tydlig bild av denna process ritar vi en
stående kägla och låter hypotesrektangeln vara på
käglans topp. Från toppen ritar vi en linje mot käglans
centrum och ut genom cirkelns omkrets där pilspetsen
stannar. Vid pilspetsen skriver vi den pragmatiska
satsen:
“ Does it work ”, eller är den genomförbar.
TEST HYPOTESEN I EMPIRISK MILJÖ :
Vi har två hypoteser. H1 säger att fordon med
fyrkantiga “hjul“ går snabbast. H2 säger att fordon med
runda hjul går fortast. Vi ställer upp de två fordonen och
startskottet går. Det visar sig att H1 förlorar tävlingen
medan H2 vinner loppet. Vi måste falsifiera H1 och vi
verifierar H2. Vi är heuristiska vilket innebär att vi är
öppna mot framtiden och accepterar testresultatet. Det
händer också att vi av prestigeskäl behåller våra gamla
hypoteser. I det beskrivna exemplet kan vi säga att
vetenskapsmannen som presenterar H1 säger att
33

esultatet beror på vägarnas utformning. Hade de
däremot haft fyrkantiga hål som de fyrkantiga hjulen
hade passat in i ville det ha blivit som ett kugghjul och
H1 ville ha varit överlägsen H2 eftersom de runda hjulen
ville ha fastnat i hålen.
ATT TESTA HYPOTESEN EXPERIMENTELLT:
H = Hypotes ; I = Implikation.
A. Om H1 är sann, så är I1 sann
Men som testet utvisar, så är I1, icke sann
____________________________________
H1 är icke sann
============
B. Om H2 är sann, så är I2 sann
Testet utvisar att I2 är sann
___________________________
H2 är sann
========
Eftersom H2 är sann och H1 är falsk, så förkastas
H1 och H2 antas som arbetshypotes så länge som den
inte motsägs av erfarenhetens test.
Ibland är inte alla fakta med i “H“, som betingar
resultaten utan de är underförstådda och tyst accepterade.
Premisserna, som godtas i tysthet som relevanta i
argumentationskedjan, spelar rollen som ett extra
34

antagande. Dessa premisser kan kallas ”auxiliary
hypothesis”, hjälp hypoteser.
Om där finns en eller flera hjälphypoteser A i
samspel med hypotesen H1, så får vi tankeschemat :
C. Om både H och A är sanna, så är också I sann
Men som bevisen utvisar, så är I icke sann
______________________________________
H ^ A är inte båda sanna.
==================
Ibland kan hypoteser vara rivaler. Vilken H skall vi
acceptera? Hypoteserna måste då utsättas för
“ Crucial tests “, angörande eller kritisk prövning.
KRITISK PRÖVNING:
H1 och H2 leder fram till I1 och I2 som står i
konflikt med varandra.
Om vi för ett speciellt testförhållande C får att
den första hypotesen H1 leder till implikationen E,
enligt schemat:
Om C, så E, och
hypotesen H2 leder till implikationen E2, enligt
schemat:
Om C, så E2 ,
och vi finner att E1 och E2 är ömsesidigt mot
stridande resultat som utesluter varandra, då måste
vi bestämma oss för den ena eller den andra
hypotesen.
35

HYPOTESBILDNINGENS STEG :
1. Frågeställningen. Vad vill vi ha svar på ?
2. Iakttagelser, eller observationer.
3. Provisorisk hypotes, H.
4. Fastställande av hur hypotesen skall kunna
kontrolleras.
5. Kontroll av hypotesen.
6. Hypotesens bekräftande. Antingen verifierad
eller falsifierad. Några filosofer använder
terminologin konfirmerad eller icke
konfirmerad.
KRAV PÅ HYPOTESEN:
1. Att den inte strider mot kända fakta eller
data. Detta prövas i kohärens planet.
2. Att den kan prövas eller har prövbara
konsekvenser. Att den kan verifiera eller
falsifieras, eller att den i processen kan
konfirmeras eller icke konfirmeras.
3. Att den är logisk korrekt. Det innebär att den
bevisar det som den skall bevisa.
EMPIRISKA HUVUDUPPGIFTER:
Vi har tidigare sagt att där finns två olika typer av satser.
Det är de tautologiska satserna och de kontingenta eller
36

syntetiska satserna. De deduktiva tautologiska satserna är
a priori satser. I dessa satser säger predikatet inget nytt
om subjektet. De är empiriskt innehållslösa eftersom de
inte handlar om erfarenhetsvärlden.
De empiriska satserna är syntetiska eller
kontingent. I dessa satser säger predikatet något nytt om
subjektet
Det är tre saker som är den empiriska vetenskapens
tre huvuduppgifter enligt August Comté och
positivisterna:
1. Att beskriva.
2. Att förklara.
3. Att förutsäga.
Varför söker vi sanning?
1. För dess egen skull. Detta är grundforskning.
2. För praktisk användning. Detta är tillämpad
vetenskap.
3. För egoistiska syften.
4. För att tillfredsställa den egna nyfikenheten.
5. För mänsklighetens bästa.
6. För strategiska och militära ändamål.
7. För makt ballansens skull.
8. För att motbevisa andra forskares resultat.
HYPOTESENS ALLMÄNNA DRAG :
1. Uppställande av hypoteser.
2. Prövande av hypoteser.
3. Formulering av teorier.
4. Formulering av lagar.
5. Vi söker hypotesens a) fruktbarhet
37

och b) hur den skall prövas.
HYPOTESENS VARFÖR?
a) Att fakta sättes in i ett vidare
erfarenhetssammanhang.
b) Att få möjligheter till förutsägelser.
c) Att utvidga vår kunskap.
HYPOTESENS HUR:
d) Att hypotesen prövas i relation till
redan accepterade teorier.
e) Att hypotesen prövas i relation till
hypotesens egna prov.
f) Hypotesens motstånd mot nya teorier
kan bero på: 1) vetenskaplig egoism.
2) frågan om samarbete eller tävlan.
g) Empiriska vetenskapers sätt att pröva
hypoteser har vi talat om tidigare, men
vi kan här upprepa metoden. Det sker
genom konfirmationsteorin. Hypotesen
konfirmeras genom: a) verifikation = bekräftelse
eller b) falsifiering = icke bekräftad.
HYPOTETISK - DEDUKTIV METOD:
1. Vi härleder deduktivt konsekvenser ur hypotesen.
2. Vi prövar empiriskt om konsekvenserna är sanna.
3. Vi bedömer hypotesen med ledning av utfallet i
punkt 2.
38

EPISTEMOLOGI - KUNSKAPSTEORI
----------------------------------------------------
Vi gör en kort översikt över de kunskapsteoretiska
frågorna, som vi i filosofin kallar för epistemologi.
A. KUNSKAPSGENETIK:
Denna underavdelning av epistemologin vill ge svar
på frågan: “Hur får vi kunskap?” Följande
lösningsförsök har givits :
1. RATIONALISMEN. Denna riktning säger att vi
får kunskap genom TÄNKANDET ! Teorin har
hävdats av för sokratiska filosofer, Sokrates,
Platon, Leibnitz och Jung, som talade om
arketyperna.
2. EMPIRISMEN. Vi hämtar kunskap genom
ERFARENHETEN. Till denna teori anslöt sig
Locke och de engelska empiristerna samt
upplysningsfilosoferna.
3. KRITICISMEN. Vi får kunskap både genom
ERFARENHETEN och genom den mänskliga
KUNSKAPSAPPARATENS sätt att fungera!
Detta var Immanuel Kants filosofi, där han talade
om tinget “ i sig ” och tinget “ för mig “ .
B. KUNSKAPSTEORI :
Teorin vill svara på frågorna: HUR KAN
KUNSKAP LEGITIMERAS? och HUR KAN DESS
GILTIGHET DEMONSTRERAS. Det är flera
filosofiska riktningar som försöker svara på dessa
frågorna. Här följer några riktningar :
39

1. RATIONALISMEN. Hävdar att
VERKLIGHETEN och det RIKTIGT TÄNKTA,
LOGIKEN, sammanfaller. Till dessa hörde
Parmenides, Platon, Descartes m.fl.. Vi får också
räkna DOGMATISMEN till denna kategori.
2. EMPIRISMEN. Här finner vi att
VERKLIGHETEN och ERFARENHETEN
sammanfaller. Denna positionen hävdades av
renässansfilosoferna och 1700-tals brittiska
filosofer.
3. KRITICISM. Riktningen kom fram till att vi kan
inte ha någon kunskap om tingens verkliga väsen.
En allmängiltig kunskap är ändå möjlig.
Immanuel Kant får stå som representant för denna
riktning med sina böcker om kritik av det
praktiska förnuftet och kritik av det rena förnuftet.
4. SKEPTICISMEN. Enligt denna filosofi, så kan
kunskap om verkligheten icke legitimeras Denna
filosofi representerades av sofisterna i antiken och
av David Hume m.fl..
5. IRRATIONALISMEN. Filosofin går ut på att
verkligheten kan icke beskrivas i begrepp. Detta
är linjen från Tertullianus, Nietzsche, Bergson,
Kierkegaard, existentialisterna samt dynamiskt
orienterade vetenskapsmän i nutiden.
En kort orientering om kunskaps förvärvet:
POSITION : KAN VI GENOM TÄNKANDE
VINNA KUNSKAP OM:
Vår värld? En översinnlig värld ?
Rationalister……….. Ja ………………Ja
Kant………………. Ja ……………….Nej
40

Empirister ………….. Nej …………….. Nej
C. MATEMATISKA SATSER:
FILOSOF : SATSENS KUNSKAPS -
KARAKTÄR ÄR :
Hume, Leibitz och
de logiska
empiristerna…………………… Analytiska
Immanuel Kant………………… Syntetiska a priori
John Stuart Mill…………………Empiris
D. VERKLIGHETSFRÅGAN, ONTOLOGIN :
Den ontologisk - metafysiska frågan kan ställas på
följande sätt: Vad är verklighetens väsen?
Det varande kan tolkas:
1. MONISTISKT. Verkligheten tolkas som en
enhet. Denna tolkning finner vi hos eleaterna,
Spinoza och Schopenhauer.
2. DUALISTISKT. Verkligheten är sammansatt av
två komponenter, andligt - mentalt och materiellt.
Denna filosofi återfinns hos Descartes och i viss
mån hos Bergson.
3. PLURALISTISKT. Verkligheten består av
många individuella kraftladdade psykiska enheter.
Riktningen kallas också för pan- psykism eller
monadologi. Finns hos förmedlingsfilosoferna,
Herakleitos och Leibniz.
4. KOMBINATIONSHYPOTESEN. De monistiska
och icke - monistiska positionerna kan
41

kombineras med åsikten, att verkligheten till sitt
väsen är :
a) MATERIELL. Hävdas av Demokritos och
andra materialister.
b) ANDLIG. Företräds av Platon, Berkeley och
andra spiritualister.
E. DEN GENETISKA FRÅGAN :
Den genetiska frågan kan formuleras på följande
sätt: HUR HAR VÄRLDEN UPPKOMMIT?
Det varande eller verkligheten tolkas :
5. EVIGT I TIDEN:
a) VÄRLDEN ÄR STATISK. Detta betyder att
världen är oföränderlig. Eleaterna och Hoyle
med sin teori om det stationära universum.
b) DYNAMISK. Detta är synpunkten att
världen är i ständig förändring och
utveckling. Herakleitos och den moderna
naturvetenskapen går på denna linjen.
EPISTEMOLOGISKA LÖSNINGSFÖRSÖK :
• Sokrates´ filosofiska metod.
• Teaitetos´ definition av kunskap.
• Olika slags tro.
42

• Vetenskapligt legitima skäl.
• Problemet tro - vetande.
• Tre lösningsförsök av problemet tro och
vetande.
• Skeptiska argument.
• Två tolkningar av drömargumentet.
• Deus - Deceptor argumentet.
• Kriterier för att skilja mellan fantasi
och perception eller varseblivning.
• Några invändningar mot drömargumentet.
• Satser:
• Om materiella föremål.
• Om förnimmelseinnehåll.
• Om säkra och osäkra existensutsagor.
• Cogito ergo sum.
1. Sokrates filosofiska metod.
* Majevetik var förlossningskonsten i Grekland.
Liksom hans mor, barnmorskan, förlossade
människobarn, så förlossade Sokrates de medfödda
idéerna som fanns hos människan. Han var en
nativist på kunskapsområdet.
• Frågemetoden använde han sig av. Det är den
metoden som vi i dag kallar för dialektik. Det var
frågor och svar mellan lärare och elev, som hos
Platon i dialogerna.
• Sokrates är själv ovis och svarar inte på frågor.
Den enskilda får leta fram svaren från sitt eget
förråd.
• Kunskapen testas genom hållbarheten hos
kunskapen.
43

2. TEAITETOS DEFINITION AV KUNSKAP:
För Teaitetos är definitionen på kunskap att den är
ÖVERYGELSE.
3. OLIKA SLAG AV TRO:
• Tro är att förmoda.
• Tro är övertygelse.
• Tro finns i vetande och vetande i tron. Vi måste
tro på det vi kommer fram till i vetenskapen att
resultatet är sant. I tron vet vi också vad vi tror.
• Tro är kunskap eller övertygelse om något som är
sant.
TRO :
1. Förmodan : 2 Fast övertygelse :
a. Grundad på b. Grundad på
förnuftiga eller skäl av annat
vetenskapligt slag =(“blott
legitima skäl = tro.”)
( kunskap)
Enligt denna tablå är kunskap tro i betydelsen
vetenskapliga eller förnuftiga skäl, som är legitima.
4. Vetenskapligt legitima skäl :
Här kan vi få fram flera olika skäl som kan styrka
antaganden som samlas i punkt 4:
44

• Det första är de förnuftiga och vetenskapliga
legitima skälen.
• Kohärens teorin, att kunskaperna inte strider mot
kända fakta och att de ger mening och
sammanhang i kohärens planet.
• Korrespondensteorin, att kunskapen
överensstämmer med de empiriska fakta.
• Deduktiva slutledningar, som bygger på korrekt
logisk härledning.
• Induktiv slutledning, som ger
sannolikhetskalkyler.
• Varseblivning eller perception, där hallucinationer
och illusioner gallras bort.
• Ett kontrollerat minne.
• Axiomer, som ger en omedelbar insikt.
5. TRO - VETANDE:
Det gäller problemet tro - vetande. Detta har
diskuterats av Professor Ingemar Hedenius i Uppsala och
Biskop Odd Hagen. Författaren här har behandlat detta i
sitt arbete om logik.
Det som gäller i sammanhanget är tro utan rimliga
skäl och tro med rimliga skäl, som vi har presenterat som
vetenskapliga legitima skäl.
6. TRE FÖRSÖK ATT LÖSA PROBLEMET :
Vi nämner tre försök till lösningsalternativ:
45

• ANTIINTELLEKTUALISTISK lösning, som hävdar
att förnuftet och kunskapsförmågan är begränsad så
lösningen är svår att exakt besvara frågan.
• INTELLEKTUALISTISK lösning av problemet säger
att vi måste ha förnuftiga skäl för att anta tron på att en
sak är sann.
• DEN DUBBLA SANNINGEN säger att vi har en :
• Teologisk och uppenbarad sanning, och
• En Filosofisk sanning.
7. SKEPTISKA ARGUMENT :
Vi skall här redogöra för några typer av skepticism. Det
gäller frågan : “Är kunskap möjlig ?”
a. Dogmatikern svarar : JA !
b. Agnostikern svarar : NEJ ! Agnostikern är
icke vetande, men han måste ju tro på sin
teori.
c. Skeptikern svarar: VET EJ! Ordet skeptiker
kommer av Sképtomai = undersöka,
överväga. Det var flera filosofer i Platons
Akademi 200 år f. Kr., som var skeptiker.
Den mest kända var Pyrrhon från Elis (365-
275 f. Kr.). Efter honom uppkallades den
skeptiska riktningen för Pyrrhonism. Två
andra skeptiker var Ainesidemos (1:sta årh.
e.Kr.) och Sextos Empirikos (200 e.Kr.). Vi
kan få urskilja tre olika skeptiska betoningar
:
i. Skeptiker i fråga om vissa slag
av kunskap utan att ifrågasätta andra
kunskapsområden
ii. Skeptiker som är mer eller mindre radikala
46

i kunskapsfrågor.
iii. Skeptiker som är extrema i sin syn.
De hävdar att vi kan inte veta om
någon uppfattning att den är kunskap.
Positionen säger att objektiv sanning är omöjlig.
Erfarenheten visar oss aldrig tingens rätta väsen utan
blott de relationer vari de står till oss och till varandra.
När det gäller sedliga principer, så beror de på
konventioner och det bäddar för relativitet i etiken.
Här följer några skeptiska argument mot
sinneskunskap och minneskunskap. Du kan själv
argumentera mot de olika punkterna om du inte är enig
med skeptikerna :
• Sinneskunskapen är inte tillförlitlig.
• Sinneskunskapen är relativa.
• De subjektiva intrycken kan vara
motsägande och oförenliga.
• Minnet är o- tillförlitligt.
• Drömargumentet. När vet jag , när jag vet
eller när jag drömmer .
• Demonstrativ kunskap är o- grundat.
Kunskap är härledd från andra satser.
• Deus - deceptor argumentet skapar tvivel
därför att Gud uppfattas som en bedragare.
• Induktions slutsatsen är också osäker.
• Frågan är om där finns eviga sanningar ?
47

DRÖMARGUMENTETS TVÅ TOLKNINGAR:
Det handlar om att våra liv är fyllda av drömmar. Vi
drömmer på natten och vi drömmer i vaket tillstånd på
dagen. Vi fantiserar och tror att det är verklighet.
Drömargumentet säger att sinnevärlden är en dröm och
en skuggvärld. Den översinnliga världen är den sanna
verkligheten. Detta är något av platonismens idé lära.
Vi har vissa kriterier både på dröm och
varseblivning. FANTASIN visar bilder som är
sammanhangslösa med plötsliga övergångar och stora
scenförändringar. VARSEBLIVNINGEN däremot visar
större livlighet, styrka, enhetlighet och sammanhang.
Drömkriteriet håller inte; ty det går inte:
• att betrakta varseblivningen som en dröm, och
• att betrakta drömmen som verklighet och vise
versa.
Du kan säkert finna argument mot Deus - deceptor
argumentet. Vi behöver endast ställa frågan om en alls
mäktig, fullkomlig och rättfärdig GUD kan vara en
bedragare ?
Låt oss upprepa de kriterier som filosoferna har
använt då de sökt skilja mellan fantasi och varseblivning:
a. Drömmen är mycket mattare än varseblivningen
när det gäller verkligheten och bilderna är icke
sammanhängande. Bilderna avlöser varandra utan
att hänga ihop.
b. Varseblivningen har :
• livlighet, styrka, enhet, och
sammanhang.
48

• Om vi nyper oss och vi får
smärtförnimmelse, så är vi vakna annars
inte.
• Vi har möjligheten att förutsäga eller ge
prognoser på grund av nuvarande eller
förflutna skeden.
• Vi får göra distinktion mellan satser om
materiella föremål och satser om
förnimmelseinnehåll.
OLIKA SLAG AV SINNESUPPFATTNINGAR :
Följande satser presenterar olika kunskapsutsagor :
Sats 1 : “Där ligger en kritbit.“
Sats 2 : “I mitt synfält ligger något vitt,
som liknar en krita.”
I sats 1 har vi en sats om ett materiellt föremål,
kritbiten.
I sats 2 finner vi en sats om ett
förnimmelseinnehåll eller vad som är givit i min
varseblivning. Vi kallar detta för ett “sinnesdatum”.
VILKA SATSER ÄR SÄKRAST ?
Vi vill finna säkra existensutsagor, och vi vill veta
varför de är säkra. Vi har analytiska utsagor, som är
otvivelaktiga, men de utsäger inget om det existerande
eller om verkligheten.
49

Exempel: Kvadraten har fyra sidor.
Tusen hörningen har tusen sidor.
Dessa två satser är sanna oberoende av om det finns
några S = subjekt eller inte. Subjekten här är kvadraten
och tusen hörningen.
Empiriska satser uttalar sig om verkligheten och vi
kallar dem för verklighetsutsagor. De är också syntetiska
satser eftersom predikatet säger något om subjektet, som
inte finns utsagt i subjektet.
Exempel : Vi sitter i detta rum.
Denna sats är sann endast om “Vi” existerar och
rummet finns. En säker grundval för kunskap har vi sökt
efter. Detta gäller också satser för empirisk kunskap. Vi
har en del satser från filosofihistorien. Vi presenterar
dem här:
• DESCARTES. Hans sats, som han tyckte var
säker, var: Cogito ergo sum, Jag tänker alltså är
jag.
• Det ontologiska gudsbeviset, som Anselm av
Canterbury formulerade: Gud existerar. Eftersom
Gud är fullkomlig, och existensen tillhör
fullkomligheten; så är satsen sann.
• Existenssatser om världen utanför oss måste
kunna föras tillbaks på satser om sinnesdata. Detta
är grundtesen i fenomenalismen.
• Utsagor om våra egna upplevelser är de sanna.
Falsk sats: “Jag flög i natt.” Sann sats: “ Jag
drömde att jag flög i natt.” Det enda som vi med
säkerhet kan säga något om är våra egna
upplevelser.
50

VETENSKAPSUTVECKLINGEN :
Vi skall nu framställa vetenskapens utveckling i
fem staplar med rektanglar där vetenskapsmännen och
epokerna är inskrivna. Vidare skall vi påpeka hur de
olika vetenskapsmännen och riktningarna har påverkat
varandra. Kring varje avsnitt skrivs texten in i i en
rektangel:
DEN KLASSISKA FYSIKENS
UTVECKLING
⇓
GALILEIS MEKANIK
Omkring 1600
⇓
NEWTONS UTVECKLING
AV GALILEIS MEKANIK
omkring 1680
⇓
LA PLACE FULLKOMNAR
NEWTONS MEKANIK
kring 1800
⇓
DALTONS ATOMTEORI
OMKRING 1800
⇓
LAGEN OM ENERGINS
OFÖRSTÖRBARHET
Omkring 1840-t
⇓
DARWINISMEN OCH
51

MAXWELLS ELEKTRO-
MAGNETISKA LJUS-
TEORI. 1860-t.
⇓
1900-t. BÖRJAN TILL DEN
NYA FYSIKEN. OMKRING
1900 ELEKTROENS UPPTÄCKT.
1905 EINSTEINS SPECIELLA
RELATIVITETSTEORI
⇓
1910-1925 PRESENTERAR
RUTHERFORD OCH BOHR
EN MODERN ATOMTEORI.
Där är en påverkan mellan Newton, Laplace och
Dalton. Vidare skall vi påpeka andra påverkningslinjer
längre fram.
MATERIALISMEN
⇓
C: a 400 f. Kr. DEMOKRITOS´
ATOMTEORI
⇓
c: a 300 f. Kr. EPIKUROS
⇓
C: a 50 f. Kr. LUCRETIUS CARUS
⇓
1700- t. HOBBES, 1640-t.
⇓
GASSENDI
⇓
UPPLYSNINGS
FILOSOFI :
⇓
52

FRANSK MATERIA-
LISM ,omkring 1750
⇓
TYSK MATERIALISM
kring 1850.
⇓
ENGELS OCH MARX
⇓
SOVJETUNIONEN
Vi kan dra en linje som visar påverkan från Newton, La
Place och Dalton till fransk materialism, och från Dalton
till tysk materialism. Vi kan nu ta en ny utvecklingslinje,
som vi illustrerar på samma sätt som tidigare:
KOMPROMISSEN I ENGLAND
under 1800- t. Det gäller
industrialismens och liberalismens
filosofi.
⇓
ADAM SMITH. (1723 - 1790 )
⇓
JEREMY BENTHAM (1748-1832)
⇓
JAMES MILL (1773 - 1836 )
⇓
JOHN STUART MILL (1806 - 1873)
⇓
HERBERT SPENCER (1820 - 1903)
⇓
NY FRÅGESTÄLLNING I
FILOSOFIN c:a 1900.
⇓
ALEXIUS MEINONG (1859-1938)
53

Här får vi dra en linje från darwinismen och
Maxwells elektromagnetiska ljusteori fram till Herbert
Spenser. Det utvisar en viss tankepåverkan.
Vi gör nu klart för en ny utvecklingslinje eftersom
vi inte på A4 arket har plats för att ställa
utvecklingslinjerna bredvid varandra:
IMMANUEL KANT (1724 - 1804 )
⇓
JOHN GOTTLIEB FICHTE
(1762 - 1814 ) ROMANTIK.
⇓
FRIEDRICH WILHELM
JOSEPH von SCHELLING
( 1775 - 1854 ) VILD
METAFYSIK.
⇓
MOT POSITIVISMEN:
NYHEGELIANISMEN I
ENGLAND f.o.m.1870-t.
⇓
ÄNNU PÅ 1920- t. FRANCIS
HERBERT BRADLEY
( 1846 - 1924 ).
En linje från Newton till Immanuel Kant kan
illustrera en påverkan från 1600 talets filosofiska
atmosfär. Där finns också en påverkan på Kant från den
nästa utvecklingslinjen. Det gäller Kant som har tagit
54

intryck från 1600 talets rationalism samt den engelska
empirismen. Vi skall nu gå över till IDEALISMENS
utvecklingslinje.
IDEALISMEN
⇓
PLATONS OBJEKTIVA
IDEALISM
⇓
1600 - t RATIONALISM.
⇓
⇓
RENÉ DESCARTES,
CARTESIUS (1596 - 1650)
BENEDICT SPINOZA
(1632 - 1677)
GOTTFRIED WILHELM
LEIBNIZ (1646 - 1716)
⇓
ENGELSK EMPIRISM
⇓
JOHN LOCKE (1612 -1714)
GEORGE BARKELEY
(1685 - 1753)
DAVID HUME (1711 - 1776)
⇓
MOT POSITIVISMEN:
NYKANTIANISMEN I
TYSKLAND f.o.m.1870-t.
⇓
55

WILHELM WINDELBAND
( 1848 - 1915 )
⇓
HERMAN COHEN (1842 - 1918)
“MARBURG SCHOOL OF NEO-
KANTIAN MOVEMENT “
⇓
HEINRICH RICHERT
(1863 - 1936)
TRANSCENDENTAL
IDEALISM.
Vi får dra en linje från Galileis mekanism på
1600- talet, och fram till 1600- talets rationalism. Vidare
får vi dra en linje från Newtons utveckling av Galileis
mekanik från 1680-talet fram till den engelska
empirismen.
Med denna översikten får vi avsluta denna
framställningen av kunskapsteorin, vetenskapsteorin,
ontologin , orsaksförklaringarna, hypotesen, andra
vetenskapliga hjälpmedel ,och de grundläggande
filosofiska frågorna.
********
56