My library in PDF format/FRÅN DRÖM TILL ... - Kristoffersen

FRÅN DRÖM TILL VERKLIGHET.
-----------------------------------------------
HÄR ÄR TANKAR OCH TESER
I DEN DJUPPSYKOLOGISKA
PRESENTATIONEN FÅN
SIGMUND FREUD TILL
DALE CARNEGIE.
PRESENTERAD AV
ARNE-JACOB KRISTOFFERSEN
DR. TEOL. / LEKTOR em. / O. P. ©

&h Sida &s
FRÅN DRÖM TILL VERKLIGHET.
-----------------------------------------------
Materialet, som jag presenterar i denna framställningen, bygger på vad jag
har lärt mig i psykologi och psykiatri av bland andra följande forskare och
systembyggare :
1. Sigmund Freud.
2. Alfred Adler.
3. Carl Gustav Jung.
4. Viktor E, Frankl.
5. Anna Freud.
6. Leslie Weatherhead.
7. Kristian Schjelderup.
8. Violet Firth.
9. Ole Hallesby.
10. Curt Åmark.
11. Harley Street Psykologer, London.
12. Dale Carnegie.
SIGMUND FREUD (1856 - 1939).
-------------------------------------------
Sigmund Freud studerade hysteri hos Charcots i Paris. Han upptäckte att
det fanns ett motstånd hos patienterna att tala om känsloladdade saker., som de
hade upplevd. Det gällde speciellt barnsexualitet och traumatiska upplevelser i
barnaåren.
Freud hade använt hypnosen för att komma åt de dolda upplevelserna.
Han utarbetade behandlingsmetoder för hysteri och andra neuroser.
Psykoanalysen, är den psykologiska metoden och terapeutiska teknik,
som utvecklades av Sigmund Freud. I sitt utvecklingsarbete kom han fram till
metoder som skulle ersätta hypnosen.
Han använde sig av 3 metoder för att komma fram till glömda minnen
eller minnesintryck, nertryckta eller undanträngda begärelser, som skulle kunna
framkalla störande inflytande på det undermedvetna psykiska livet. Den
psykiska hälsokuren består i att patienten får det ,som är undanträngd eller gömd
i det undermedvetna , fram i personens dagsklara medvetande.
Metoden består av:
1. Fria associationer.
2. Automatisk skrift.
3. Drömanalys. Vi drömmer ofta i svartvita nyanser. På
senare tid, sedan TV kom, så drömmer vi mer i färg. Jag har
1

&h Sida &s
frågat gymnasisterna i mina psykologiklasser om de
drömmer i svartvit eller i färg ? Det är många fler, än jag
hade räknat med, som drömmer i färg. Frekvensen av de som
drömmer i färg har ökat från år till år under den period, som
jag har undersökt.
Freud utkom med sina föreläsningar i drömtydning under titeln "Die
Traumdeutung" år 1900.
FREUDIANSK TERMINOLOGI.
-------------------------------------------
Här följer några fackuttryck, som förekommer i Sigmund Freuds
vetenskapliga arbeten:
1. Fria associationer, är den metod, som ger patienten mod att ta
fram upplevelser speciellt från barndomen.
2. Ett komplex, är ett mer eller mindre permanent känslosystem
eller mekanism, som är ansvarigt för den mentala störningen hos
patienten. Populärt brukar jag kalla det för den bundna psykiska
energin.
3. Libido, är en beteckning för den underliggande sexuella drift
eller impuls, som har förträngts, och som därigenom har ansvaret
för den psykiska störningen.
4. Bortträngning är medvetandets förnekelse, avvisning eller
utestängning av begärelser och impulser som det medvetna jaget
finner att det inte kan tolerera.
5. Sublimering är överföring av ett bortträngt begär eller impuls till
ett nytt, värdigare och av överjaget accepterad objekt.
Freud utvecklade sin meta psykologi i sina teorier där libido teorin och
dödsdrifts teori, Tanatos, Τανατος, ingår samt teorin om symtom bildningen
vid psykoser.
Libido begreppet utvecklades till att bli en vittomfattande livskraft.
Tillsammans med libido underströk Freud aggressionens betydelse, som finns i
linje med libido. Libido och aggression var två dynamiska krafter i människans
psyke.
FREUD OCH BARNSEXUALITETEN.
---------------------------------------------------
I läran om barnsexualiteten understryker Freud en tredelad fasutveckling:
1. Den orala fasen.
2. Den anala fasen.
3. Den falliska fasen.
Han talar också om signalångest. Detta är en funktion av jaget vid
2

&h Sida &s
annalkande fara, en signal, som medför aktivering av jagets
försvarsmekanismer.
Freud var påverkad av Nietzsche ´s psykologi och nyromantiken samt det
nya intresset för sexuell patologi, drömmar och utforskningen av det omedvetna
eller det undermedvetna, som är det ord jag vill använda för samma sak.
Från Freud utgick en behandlingsmetod och psykoanalytisk teori, som
formade en psykologisk rörelse eller skolbildning. Hans systembyggnad kom
inte att stå oemotsagt utan polemiken mot Freud startade på allvar runt året
1907.
Psykologerna Alfred Adler och Carl Gustav Jung försökte i sina
psykologiska teorier mildra Freud´ s överbetoning av sexdynamiken, som Freud
kallade libido.
Freud konstruerade en typologisk hypotes, (Topograf i= ortbeskrivning),
eller en personlighetsbeskrivning i det tredelade skiktet i personligheten. Den
strukturella hypotesen introducerade tre skikt i personligheten, som han kallade
ID, EGO och SUPER EGO. Idén kom från Leibniz ´ s monadologi där filosofen
talar om medvetna, sovande och omedvetna MONADER, som i Freud ´s
filosofiska psykologi blev de tre psykiska skikten.
När vi studerar utvecklingen hos Freud, finner vi att där är flera
utvecklingsstadier i hans teori. Det påminner oss om en produktutveckling där
produkten förfinas. Låt mig presentera mina observationer :
DET FÖRSTA UTVECKLINGSSTADIET I
PERSONLIGHETSTRIANGELN.
JAGET =
EGO.
DET OMED-
VETNA.
I den första personlighetstriangeln hade Freud två skikt. Det medvetna
JAGET och DET OMEDVETNA. Det medvetna Jaget utgjorde i denna fasen
endast en liten del av "den själsliga apparaten".
Den största delen av personligheten utgjordes av den omedvetna delen,
som han sade. Denna del bestod av omedvetna primitiva drifter och önskningar,
som lurar i själens undre skikt. Dessa är alltid redo att göra sig gällande och på
varje omväg tränga fram till tillfredsställelse.
3

&h Sida &s
DET ANDRA UTVECKLINGSSTADIET I
FREUD ´S PSYKOLOGISKA TEORI.
Omedvetet. Det förträngande
skiktet.
Det förträngda.
I Freud´ s teori visade det sig att förhållandet mellan det medvetna jaget
och det omedvetna inte var en tillräcklig indelning för analysen. De noggranna
analyserna visade att det finns människor hos vilka självkritiken och samvetet
inte är medvetet. Icke endast det förträngda utan också det förträngande kan vara
omedvetet.
JAGET
DET TREDJE STADIET I FREUD ´S TEORI.
-----------------------------------------------------------
Över – Jaget = samvetet +
Jaginnehållet. I överjaget
ingår föräldrarnas
auktoritet.
Ned pressningen till de lägre skikten utgår från en egen insats i jaget, som
Freud betecknar som Över - Jaget. Ursprungligen hämmas barnets impulser av
en yttre makt, föräldrarnas auktoritet. Senare blir denna yttre makt en inre
dynamisk impuls. Istället för föräldrainstansen trädet då Överjaget in. Denna nya
auktoritet är beroende av samvetet och av Överjaget.
ÖVERJAGET ÄR SAMMANSATT AV :
----------------------------------------------------
a) Samvete.
b) Jag - innehållet, som är en frukt av den infantila föreställningen
om föräldrarna. Det är ett uttryck för den beundran av
4

&h Sida &s
att föräldrarna var fullkomliga , som barnet den gången
tillskrev dem.
c) Överjagets verksamhet kan vara omedveten.
I senare skrifter arbetar Freud med en mera differentierad uppfattning av
själslivets struktur.
DET DIFFERENTIERADE STADIET I FREUD´S
PERSONLIGHETSTEORI.
ÖVERJAGET. Överjaget kan vara
medvetet eller omedvetet.
JAGET Jaget är medvetet.
DET Den mörka otillgängliga
OMEDVETNA driftsbestämda delen av
DAS ES. personligheten kallar
Freud i anslutning till
G. Groddeck för Detet,
Das Es.
I denna modell har Freud tre skikt; Jaget, Överjaget och Detet. Jaget
pressas mellan de två dynamiska områden. Detet pressar på med sina impulser
och Överjaget vill kontrollera Jagets reaktioner på Detets aktiviteter.
Denna nya uppfattning innebär en mycket viktig revidering av Freud´s
tidigare syn på det omedvetna. Det omedvetna är icke längre enbart det
omoraliska, primitiva och förbjudna området, utan :
"Icke enbart det djupaste, utan också det
högsta hos Jaget kan vara omedvetet".
Till att börja med räknade Freud med två olika grupper av elementära
drifter. Dessa var:
1. Sexualdriften - Libido.
2. Jagdriften i form av
självbevarelsedrifterna.
Undan trängande beror på en motsättning mellan sexualdriften och
jagdriften. Pågående undersökningar visade emellertid att det finns själsliga
störningar, där LIBIDO icke har yttre objekt utan har jaget självt till objekt,
narcissism.
Motsättningen mellan jagdriften och sexualdrifterna faller därmed bort; ty
även jagdriften är libidinösa.
5

&h Sida &s
Istället inför Freud, i det att han stöder sig på allmänna biologiska
spekulationer, dels på det psykoanalytiska studiet av sadismen och
masochismen, en ny och ännu skarpare motsättning mellan två skilda typer av
drifter. Det gäller motsättningen mellan sexualdrifterna i vidaste bemärkelse;
a) Eros, och
b) Aggressionsdrifterna.
Destruktion och förstörelse är (b)´s mål. I grund och botten är
aggressionsdrifterna ett uttryck för en dödsdrift, som vill upphäva livet och
återupprätta det icke organiska tillståndet.
Freud ´s psykologiska teori mynnar ut i en naturfilosofi. De drifter, som
han talar om, och som människorna tror på faller sönder i två grupper:
A).De erotiska drifterna, som ständigt vill föra samman
mer levande substans till större enheter.
B).Döds - drifterna, som motsätter sig de erotiska strävanden,
och för de levande tillbaks till det an organiska tillståndet.
Av dessa båda drifternas samverkan och inbördes strid
uppstår de livsfenomen , som döden slutligen sätter
punkt för.
LITTERATUR.
--------------------
David Katz, Handbok i Psykologi, ss.491-493.
Sigmund Freud, Jenseits des Lustprinzips, 1920.
Sigmund Freud, Massenpsykologie und Ich-Analyse, 1921.
Sigmund Freud, Das Ich und das Es, 1923.
I dessa böcker ger Freud spekulationen friare spelrum än tidigare. Han
försöker här att nå fram till nya lösningar av frågan om drifternas art och om
själsapparatens struktur.
ALFRED ADLER (1870 - 1937).
-----------------------------------------
Alfred Adler var privatpraktiserande psykiater i Wien, då han kom att bli
en nära medarbetare till Sigmund Freud. Senare kom han att bryta med Freud
liksom Carl Gustav Jung.
Alfred Adler tog avstånd från Freud´s överbetoning av den infantila
sexualitetens betydelse för neuros bildningen.
Adler hävdar, som Friedrich Nietzsche, att den viktigaste drivkraften hos
människan är viljans till makt. Denna maktviljan var resultatet av en
kompenserad mindre värdes känsla, som väcktes när barnet kom till insikt om,
och erkände sin svaghet och vanmakt.
6

&h Sida &s
Mindrevärdeskomplexet har sin grund i kroppsliga defekter, fostran och
barnets plats i syskonskaran.
Överkompensation uppstår när vi tar i, för att kompensera vårt
mindrevärde.
Oidipus komplexet var inte universellt i Adler ´s psykologi, som hos
Freud. Det var däremot ett sjukligt, patologiskt, resultat av moderns
överbeskydd av barnet.
Sociala och mellan mänskliga faktorer var också viktiga i
personlighetsutvecklingen i hans psykologiska teorier.
En viktig arbetshypotes i hans individ psykologi och psykoanalys, som
har fått benämningen psykosyntes, är att varje individ skapar sin egen livsstil ,
som bygger på personens erfarenhet i familjen där han eller hon växte upp.
Alfred Adler ´s individ psykologi har fått större inpass i pedagogiken och
kriminologin än i psykiatrin. Orsaken till mitt påstående är att modern psykiatri
är eklektisk eller utväljande. Detta innebär att psykiatrin tar det bästa från olika
riktningar och använder dessa riktningarnas detaljkunskaper där de passar in i
den aktuella terapins helhetssyn.
ALFRED ADLER ´S TEORIER I SAMMANFATTNING.
--------------------------------------------------------------------------
Adler är känt för sin individ psykologi i form av psykosyntes. Han är en
av den moderna psykologins och själsläkekonstens förgrundsgestalter. Hans tes
är att vi måste förstå det individuella själslivet, som ett mål bestämt
sammanhang. Detta sammanhang är bestämt av en livsplan eller en livsstil, som
grundlades redan i den tidiga barndomen.
Adler ´s psykologi lägger stor vikt vid känslor av underlägsenhet och
mindrevärde. Vi kan säga att där är två bränn punkt i hans psykologiska system,
som har elliptisk form::
X X
Mindre- Kompenvärde.
sation.
Det ena brännpunkten kan vi kalla för mindre värde , och det andra
brännpunkten för kompensation. Nyckeln, som Adler ger oss till hans individual
7

&h Sida &s
psykologi och till förståelsen av personligheten, är människans behov av
kompensation för en omedveten underlägsenhetskänsla. Underlägsenhetskänslan
grundades i barnaåren på grund av barnets hjälplöshet och absoluta beroende av
de vuxna.
För att kompensera denna underlägsenhetskänsla provar barnet att
imponera på sin omgivning, och det sker genom att tyrannisera omgivningen.
Redskapet är att det använder sig av olika oppositionsbeteenden, såsom skrik
och olika muskelrörelser, som sparkar och armrörelser.
Tyrannen kan grundläggas redan i barnaåren. Om barnet alltid får sin vilja
igenom, har vi grundlagt en kommande diktator .En enkel illustration vill visa
detta :
X
Barnet
Barnet är i centrum av cirkeln, och varje gång det får sin vilja igenom, har
en punkt i cirkelns omkrets prickats in tills dess att hela cirkeln har slutits.
Om barnet däremot inte får sin vilja igenom, så att det kan behärska
omgivningen tar det sin tillflykt till fantasin. Barnet inser att det klarar sig inte
ensamt i miljön. Barnet kan nu utifrån sin underlägsenhetskänsla, som är den
dynamiska kraften, växa upp till en social varelse. Detta är ett jätteföretag.
I Adler ´s psykologi blir vikten av de psykologiska fjärrverkningarna
understrukit med kraft. Barnets sätt att kompensera sin underlägsenhetskänsla
blir av betydelse för individens hela framtida liv.
Individen kan dölja sin underlägsenhetskänsla både för sig själv och sina
omgivningar genom ett överdrivit självsäkert uppträdande. Barnet kan också
motverka underlägsenhetskänslan genom storhetsdrömmar eller inbillade
företräden.
Två enkla exempel på kompensation och överkompensation följer här:
1. Det är en sergeant, som skall träna ny inkallade rekryter. Han
känner sig underlägsen i bildning i relation till högt utbildade
soldatämnen. Han kompenserar sin underlägsenhet genom att
han har makt och kan kommendera rekryterna till olika
aktiviteter. Aktiviteterna kan förnedra de rekryter, som står
under hans befäl. Sergeantens maktbeteende kan kompensera för
hans underlägsenhetskänsla.
8

&h Sida &s
2. Det gäller barn som blir trakasserat av större barn. De drömmer
om pappas kraft, som skall hjälpa dem mot den elaka gossen
eller flickan, och säger med tårar i ögonen: "Min pappa är
mycket starkare än din". De finner tröst eller kompensation i
denna drömmen.
En annan kompensationsform eller försvarsmekanism, som personen
använder inför sitt eget JAG, är rationalisering. Det innebär att vi finner en
annan orsak än den reella orsaken. Detta gör vi för att kunna rädda våra egna
ansikten. Denna skyddsmekanism tar vi till för att skydda oss. Ty om vi förlorar
vår själv respekt och vår självaktning, så är vi illa ute och vår position som
friska människor hotas.
Då en människas överdrivna ambitioner lidit skeppsbrott i verkligheten,
kan detta leda till neurotiska störningar. Dessa har en hemlig uppgift i
livsplanen. Neurosen kan botas om patienten kan ha förmågan att se sin
begränsning och knytas till sina medmänniskor genom en social gemenskap och
solidaritet. Det kan vara svårt att visa solidaritet och gemenskap på lika fot
eftersom erfarenheten visar oss att alla vill vara hövdingar och ingen vill vara
vanliga indianer. På religionens område kan vi säga att människorna kan gott
låta Gud få vara Gud om bara de själva får vara statsminister i sina egna liv.
Det finns också en teori hos Adler, som kallas "Penis avund" eller "Penis
envy". Denna teori gäller båda könen. Hos pojken yttrar det sig som en mindre
värdes känsla genom organets litenhet i jämförelse med den vuxna mannens.
Hos flickorna koncentreras uppmärksamheten runt det faktum att hon saknar
detta organ, om vi ser bort ifrån clitoris, som inte syns utvändigt. I tillägg till
mindervärdighet på grund av organen, så pekar Adler också på vissa intra
familiära situationer, som framkallar mindrevärde. Föräldrarna skrämmer ofta
bort barnen och lämnar dom oförberedda på besvikelser, som de kan möta
senare i livet. Den sexuella identifieringen är också betydelsefull i Adler ´s
psykologiska filosofi eftersom den kan leda fram till den "manliga protesten"
mot den antagna maskulina, manliga, överlägsenheten. Mannen fruktar sin
oförmåga att leva upp till den maskulina standard, och kvinnan är bekymrad
därför att hon inte är man. Denna teori har fått många olika utformningar. Det
har hävdats att denna underlägsenhetskänsla ligger bak kvinnorörelsen och
rödstrumpornas uppträdande på den politiska arenan.
Alfred Adler betraktar vårt beteende utifrån en teleologisk synpunkt. Vårt
handlande är inte orsaks bestämt, som i fysiken. Det vill säga att de mänskliga
handlingarna är inte alltid bestämt utifrån en tidigare orsak, utan utifrån det
syftet de avser att förverkliga. Här har Adler en motsatt synpunkt till Freud, som
hävdar en deterministisk filosofi.
Enligt Adler, så bestämmer målet vårt beteende, liksom hoppet om seger
kommer löparen att ta ut sina sista krafter. Denna målsättning är inte alltid
medveten, men den bestämmer ändå vårt beteendemönster. Psykologen Erwin
9

&h Sida &s
Wexberg kallar detta beteende för finalanalysen.
Vi bör lägga märke till att vi är selektiva, utväljande, i relation till våra
känslor. Om vi har en känsla, som inte passar in i våra beteendemönster; så
utestänger vi den och känns inte vid den. Vi upplever alltså endast det, som vi
vill uppleva.
Här följer några exempel på glömska, rationalisering och önsketänkande:
1. En lektor, som jag hade i gymnasiet, angrep mig spydigt och
ironiskt. Jag ville glömma denna obehagliga händelse, även om han
senare kom och bad om ursäkt. Resultatet var att jag glömde alltid hans
namn. Jag har det uppskrivit och kan hämta fram det när jag vill.
2. Då jag gick i lågstadiet i skolan och skulle lära mig skriva med
penna och bläck, tyckte jag inte att jag skrev så vackert, som jag
ville. Pennan rispade i papperet. Vi fick gratis pennor i skolan. Jag
sade till min fröken, att jag önskade en ny penna; ty min penna
skrev inte. Fröken kom och satte sig bredvid mig, och hon skrev så
vackert med min penna. När jag skulle skriva, så skrev pennan lika
fult, som tidigare. Det var alltså inte pennan, som skrev, utan jag
som inte kunde skriva med pennan. Detta var rationalisering, har
jag lärt mig.
3. En kvinna, som jag hade samtalsterapi med, hade vissa problem i
sitt äktenskap. Hon hade ett barn med in i äktenskapet. Enligt den
gällande moral kodex, så hade hon skuldkänslor. En dag försvann
hennes vigselring. Hon hade tagit av sig sina ringar och lagt dem på
diskbänken i köket. Då hon tömde en blomvas genom köksfönstret
ut i trädgården hade ringen följt med utan att hon hade märkt det.
Ringen återfanns genom ett ihärdigt sökande av alla i huset. Bak
ringens försvinnande liksom bak glömskan och beteendet låg
psykologiska upplevelser och problem, som kunde ha utvecklats till
neuroser och fobier, om hon inte hade fått möjlighet att tala ut om
problemen.
ALFRED ADLER´ S PSYKOSYNTES.
--------------------------------------------------
Psykosyntes innebär ett återförande från neuros till psykisk hälsa genom
läkarens aktiva terapeutiska insats. Detta sker efter genomförd psykoanalys i
samverkan med individens egen tendens till psykisk själv läkedom . Det senare
är en psykologisk observation av den folkliga erfarenheten, som går under
sentensen :
"Tiden läker alla sår !"
Adler kommer till den allmänna psykologin från sin neurosteori. Han drar
den finalsynpunkten in i sin neuros läran. Medan Sigmund Freud såg den
10

&h Sida &s
drivande kraften i den neurotiska utvecklingen i sexualdriften, Libido, och
undan trängande av samma; så såg individ psykologen Alfred Adler denna
kraften i den " Neurotiska målsättningen", och i den allmän mänskliga känslan
av osäkerhet och mindrevärde.
Från Friedrich Nietzsche hämtar Adler läran om viljan till makt, och
viljan till att lysa i sin omgivning.
Från Hans Vaihinger får han fixations läran hämtad från hans bok:
"Philosophie des Als ob", Berlin 1911. Läran innebär att vi handlar "som- om ".
Denna lära använder sig Adler av i sin neuros lära. Han påvisar att neurotikern
och speciellt hysterikern, lever och uppför sig "som- om " han är sjuk ", som -
om " han är rädd, " som - om " han är glad, " som - om " han är han är fån sig av
raseri, och " som - om " han handlar helt i blindo. Denna skenvärld eller illusion,
som han bygger upp runt sin person, är en försvarsmekanism, som ingår i hans
allmänna livsplan. Det kan vara livslögnen, som han lever på. Neurotikern vill
säkra sig mot alla förödmjukelser; och därför flyr han in i ensamheten, in i
neuroserna, in i sjukdom eller söker en utväg i självmordet.
Mindrevärde och kompensation kan ta sig uttryck i att man drar andra ner
för att själv kunna komma upp på en högre nivå. Exemplet kan vara att en
akademiker A har en högre grad än sin kollega B. Kollegan B säger att A har sin
grad från ett universitet, som inte har så hög standard; som det B har studerat
vid. På detta sättet höjer B sin status gentemot A ´s högre akademiska grad.
Mindre värdighets känsla kan ta sig uttryck i vad vi kallar för "den
manliga protesten". Denna teori presenterades innan vi kände till den frigida
kvinnonaturens psykologi. Mindrevärdeskänslan kan ta sig två olika uttryck. Jag
nämner dom i följande två punkter:
1. Den kan uttryckas i neuralgiska smärtor. Komplexet klär sig inte
endast upp i den " manliga protesten " för att dölja sina
misslyckanden i livskampen, utan också i vad vi kan kalla " de
neuralgiska smärtorna ", som uttrycks i ansiktets neuralgi eller
migrän.
2. Vidare kan den uttryckas i produktiva kulturinsatser såsom
skapande insatser i konst och vetenskap. Mindrevärdeskänslan
kan i denna formen bli en drivkraft till att hävda sig genom
kompensation.
Följande exempel illustrerar punkt tvås kompensationsteori.
Filosofen Sören Kierkegaard, som i sina motgångar upplevde att
kritikerna slog honom för att han skulle producera pärlor. I hans liv blev
smärtorna förvandlade till litterära guldkorn liksom sandkornen omvandlades till
pärlor i musslorna.
I Henrik Ibsen ´s bok "Kongsemnene", säger Jatgeir:
" Jag fick smärtans gåva, och så blev jag skald ".
Man kan också träna för att övervinna en svaghet. Det finns många
11

&h Sida &s
exempel på detta, men här kan det vara nog att ta fram två exempel på detta.
Vi har Clara Schumann, som var döv och stum, men trots detta
handikapp blev en stor pianist. Ta den antika vältalaren Demostenes, som
stammade. Han övade sig i talkonsten, så han blev en världsberömd orator, eller
vältalare. Han fick hedersnamnet "Guld tungan". Slutligen kan vi ta fram den
blinde, döva och stumma Helen Keller, som genom idogt arbete och övning
överkom sitt handikapp.
Om vi summerar Adler ´s psykologi, så skall vi finna följande facit:
1. Vi kommer ihåg enligt vår egen livsstil. Det är livsstilen, som
dominerar, och blir avgörande i vårt beteende.
2. Vi känner och upplever sinnesrörelser i enlighet med vår egen
livsstil.
3. Vi drömmer och fantiserar i enlighet med vår egen livsstil.
4. Vi visar den karaktär, som är betingat av vår egen livsstil.
5. Vi kompenserar i enlighet med vår egen livsstil. Vi är alltså
bestämda utifrån finaliteten, slutmålet, enligt personlighetens
önskan om överlägsenhet.
Adler ´s själsläkekonst är en optimistisk psykologi, som inger patienten
hopp. Det är på denna punkt att läkaren hjälper patienten i den aktiva
självläknings process, som vi kallade för psyko- syntesen. Den medicin, som
patienten behöver, och som läkaren ger heter UPPMUNTRAN. Uppmuntran kan
tillsammans med individens tendens till psykisk själv läkning återställa hälsan
efter den genomförda psykoanalysen.
ETT PERSONLIGT FRÅGEFORMULÄR
-------------------------------------------------------
Innan vi går vidare i vår framställning, så får du här några frågor,
som enbart är för din egen undersökning och ditt eget intresse. Det
rör sig om intima och personliga frågor. Om du vill använda dina
drömmar för ett positivt och meningsfullt mål, så måste du svara
ärligt på frågorna !
********
Ingen drömtolkning är möjlig utan kunskaper om dina djupa emotionella
upplevelser, begär och personliga associationer. Detta är det material som
drömmarna uppkommer ur.
Ha alltid ett block och en penna bredvid din säng och skriv ner allt du kan
komma ihåg av din dröm. Det gäller människor, platser, föremål och situationer
som ofta uppträder i signaler och symboler, som betyder något speciellt för dig
eftersom de representerar händelser i ditt förflutna liv.
12

&h Sida &s
Med hjälp av dessa ifyllda frågeformulären, tillsammans med mod att
möta sanningen; så kan du leva ett mer fullvärdigt och lyckligt liv.
Fyll i svaren i frågeformulären eller i en anteckningsbok. Frågorna är
speciellt utarbetade för kvinnor, men kan också användas av män där det är
tillämpligt.
SEXUALLIVET :
----------------------
1. Vilka skrämmande eller fruktansvärda emotionella erfarenheter
har du haft :
a) Innan 12 årsåldern?
b) Före 20-åren.
2. Älskade du din mor mera än din far eller tvärt om?:
a) När du var ett barn?
b) När du var 20 år?
3. Hur fäst är du till båda föräldrarna nu?
4. Som barn var du svartsjuk på dina bröder eller systrar?
5. Är du avundsjuk på dem nu?
6. Om du är ogift, är det ditt högsta önskan att bli gift?
7. Ogillar du äktenskaps idén?
8. Har du haft några äventyr eller snedsteg ?
9. Om du är gift :
a) Gifte du dig av kärlek, för trygghet
eller för att få barn?
b) Är du lycklig gift?
c) Tycker du om den intima sidan
av äktenskapet?
d) Om du är barn lös, önskar du eller
fruktar du för att få barn?
e) Refererar du fortfarande till "hem"
som dina föräldrars hus?
f) Vänder du dig fortfarande till en eller båda
föräldrarna för råd, hellre än din make/a?
DRÖMMAR OCH SEXLIVET.
----------------------------------------
Du undrar kanske över hur du skall tillämpa dina svar på sexfrågorna? Det
viktigaste är att du svarar ärligt och utan skamkänslor på frågorna. Samvetet
berättar för oss att vi skal inte vara avundsjuk eller svartsjuk, att vi borde älska
båda föräldrarna lika. Det är inte riktigt rättvist att gifta sig endast för att få barn
- men faktum kvarstår att ingen är fullkomlig.
13

&h Sida &s
Det är mänskligt att fela, och vi vill känna oss mycket bättre om vi ser
dessa felen rakt i ansiktet.
Under utvecklingens gång svänger barnen från den ena föräldern till den
andra - de älskar och hatar ganska vilt. Men eftersom de växer till, så justerar de
sig själva, som regel, och accepterar eller kommer till rätta med dessa
emotioner.
Om du vid 20-års ålder fortfarande jämför varje pojkvän med pappa eller
finner att han saknar din fars egenskaper eller att du fortsätter denna
ofördelaktiga jämförelse in i äktenskapet - då måste du lära dig att växa upp
känslomässigt. Tills dess du lärt dig denna konsten, så vill du ha svårigheter i att
etablera lyckliga relationer. Det samma gäller pojken i relation till flickvännen
och hans mor.
Ensamma flickor är ofta skamsna över sina erotiska drömmar - men det
behöver de icke vara. De erotiska drömmarna är naturliga impulser som finner
sin utlösning i önskedrömmens uppfyllelse.
Rådet är att du bör gå ut och möta folk och skaffa dig många intressen och
framför allt tänk aldrig tanken att du har misslyckats på något sätt därför att du
inte är gift.
Om du tycker att det äktenskapliga samlivet upplevs osmakligt, så bör du
söka vägledning från din läkare eller från en rådgivningsbyrå i äktenskapsfrågor.
Framför allt sök dig tillbaks i dina lagrade minnen och försök tänka efter
varför du har de icke önskade känslorna kring sex och sexlivet.
DRÖMMAR OCH SAMHÄLLET.
----------------------------------------------
1. Har du svårigheter att omgås med andra människor?
Kommer du väl överens med dom ?
2. Har du många vänner?
3. Hur kommer du överens med din familj?
4. Är du mycket självmedveten när du kommer
in i ett rum med främmande människor?
5. Bekymrar det dig om du inte kan nå upp
till "Svensons" standard?
6. Gör du nedsättande anmärkningar om
dina vänners ägodelar?
7. Har du lätt för att få vänner?
8. Gör upp en lista över allt du fruktar hur absurd
det är - som t.ex. att inte använda rätt kniv och gaffel.
Har du katt, eller höjdskräck?
9. Känner du dig tryggare bland en stor grupp eller
tycker du bäst om att vara ensam?
14

&h Sida &s
TILLÄMPNING AV DE SOCIALA FRÅGORNA.
-----------------------------------------------------------------
Vi tycker alla om att våra grannar och vänner talar väl om oss. Frustration
eller besvikelse kan uppstå när vår blyghet gör att vi finner oss själva utanför
gemenskapen. Det samma sker när vi förfäktar synpunkter, som inte är allmänt
accepterade.
När det gäller fruktan, fly inte, utan ta upp problemet och tänk efter vad
orsaken till problemet kan vara. Om fruktan kommer från en skräckupplevelse,
återupplev händelsen genom att genomleva den ånyo. Du kan inte drömma dig
ut ur den.
Många människor är ensamma därför att de är blyga och självmedvetna.
Att övervinna ensamheten, så måste du tänka mindre på dig själv, och försöka
påminna dig om att du kan säkert göra de flesta sakerna lika bra som någon
annan.
DRÖMMEN OCH ARBETET.
---------------------------------------
1. Var du lycklig i skolan ?
2. Använde du många år för att förbereda och
utbilda dig för ditt nuvarande arbete?
3. Är du lycklig i ditt jobb?
4. Upplever du frustration, besvikelse, i ditt jobb?
5. Kommer du väl överens med dina arbetskamrater?
6. Är du omtyckt av dina överordnade?
7. Behärskar du ditt arbete eller räcker din kapacitet inte till ?
TILLÄMPNING AV DINA SVAR.
--------------------------------------------
Det är viktigt att du trivs med ditt jobb. Orsaken är att din trivsel också
påverkar dina personrelationer. Om du inte kan komma till rätta med ditt arbete,
tänk allvarligt över om du inte skulle byta jobb.
Fruar borde komma ihåg att inte driva sina män, men hellre ge dom
uppmuntran. Klaga inte på att han använder en del tid på sin hobby; ty det kan
vara hans räddning.
15

&h Sida &s
DRÖMMEN OCH RELIGIONEN.
-------------------------------------------
1. Har du en religiös tro?
2. Ger den dig tröst och hopp?
3. Har du några religiösa konflikter?
TILLÄMPNINGEN AV DINA SVAR.
------------------------------------------------
Religionen kan vara en stor hjälp för människor, speciellt när de är
ensamma.
Om du har växt upp i en utpräglad religiös familj, så tänk dig för innan du
gifter dig med någon, som inte delar din tro. Detta är speciellt viktigt om
motparten håller lika starkt på sin religion, som du på din. Dessa konflikter kan
uppstå mellan olika trosriktningar inom kristendomen; men de är mer
problematiska mellan kristna och icke- kristna traditioner. Kärleken kan i början
överbrygga konfliktorsakerna, men ibland kan familjerna blanda sig i de ungas
relationer och då ökar konflikterna i en högre potens.
FREUD´ S 3 HÖRNPELARE.
---------------------------------------
Det är tre hörnpelare i Sigmund Freud ´s dynamiska psykologi. Dessa är:
1. Libido -energin, som är central i hans filosofi.
2. Hos Freud är den största delen av själslivet omedvetet,
och det medvetna livet utgör endast en bråkdel av det
psykiska livet.
3. I Freud ´s psykologi bestäms allt psykiskt liv av
nödvändighet. Det är alltså en deterministisk filosofi,
som bestämmer hans psykologi. Hans psykologi
bestäms av en deterministisk eller ett förutbestämt
mönster.
TRE FORMER AV DRÖM.
------------------------------------
Sigmund Freud opererar med tre former av drömmar. Dessa har han
samlat i följande tre kategorier:
1. De infantila drömmarna är barnets drömmar.
Dessa är okomplicerade eftersom drömbilden
och dröminnehållet är sammanfallande.
16

&h Sida &s
2. De normala vuxendrömmarna där drömmens
innehåll är förtäckt, maskerat och förträngd energi.
Dessa drömmar måste tolkas.
3. De ångest betonade drömmarna är den tredje kategorien.
Vi finner i den psykologiska undersökningen att där finns glömska och
felhandlingar, som är tecken på bundna underliggande energier. Vidare finner
vi olust motiv, som dyker upp i undersökningen. Dessa kan bottna i förträngda
känslor av olust mot givaren av gåvor t.ex.. .Där förekommer också att man
säger fel , och när man omedvetet säger saker, som man inte skulle säga. Bak
dessa företeelser ligger det som regel en dold dynamik, som framkommer under
analysen.
Här framkommer den dristiga tanken att nervsjukdomar och psyko
neuroser i alla former är inte något annat än våldsamma fenomen av undan
trängning på sexuell basis.
Anna Freud var barnpsykolog, och hon underströk mer än sin far
betydelsen av den infantila sexualiteten.
Den norska psykologen Harald K. Schjeldrup, som dominerade de
propedeutiska kurserna i psykologi vid Oslo Universitet då jag började läsa där,
tar upp barnsexualiteten i sin bok om barnfostran . Det är följande tre
utvecklingsfaser, som han behandlar i sin bok. Dessa är :
1. Den orala fasen där munnen och sugandet står i centrum för
aktiviteten. Barnet suger på tummen och finner tröst och
övervinner besvikelser. De psykiska problemen kan uppstå
vid avvänjningen i perioden 0-12 månader.
2. Den anala (anus) fasen som räknas från ettårs åldern. Avföring
och andra föroreningar blir lustbetonade hos barnet. Barnet
tömmer sina fasta och flytande exkrementer när de vill. Här
kan förekomma pedantisk ordningssinne hos barnet.
Kär tecken, uppmuntran och bifall ger barnet ersättning för
vad det måste ge avkall på. Ångest och trots kan väcka tvång.
3. Den falliska- och trotsfasen sammanfaller med 2-3 åren. Under
denna period får man inte göra narr av barnet. Det kan under
denna tiden förekomma infantil masturbation (onani), och frågor
börjar framkomma där barnet undrar varifrån det kommer.
Barnet upptäcker att det är skillnad mellan pojkar och flickor.
Flickorna känner sig ibland mindervärdiga och önskar att de
vore pojkar. En tvåårig flicka upptäckte att hon hade ingen
"kille". Hon sade: "Mamma köpa mig en "kille" på Tempo”.
I detta sammanhang kan det vara naturligt att nämna Oedipuskomplexet
och elektra- komplexet. Det förra är pojkens kärlek
till mamman och det senare är flickans kärlek till pappan.
17

&h Sida &s
DRÖMMARNAS MYSTIK.
------------------------------------
Många människor undrar över varför drömmarna är så fantastiska ? Det
kan vara flera svar på den frågan, men det som oroar de flesta människor är det
som kan framkomma i drömmen. I drömmarna spelas upp saker som man inte
skulle tänka sig att utföra i det vakna tillståndet. Det var filosofen Platon, som
sade följande :
"Har du lagt märke till att de goda människorna nöjer sig med
att drömma om det, som de onda människorna, utför i det vakna
tillståndet ?"
Ibland chockar drömmarna drömmaren till den grad att han ängslas över
dem i hemlighet hela påföljande dag. Men oftast är drömmaren kvick att låta
drömmen sjunka ner till det undermedvetna. Här följer ett exempel från en
kvinnas drömliv:
Den man, som du arbetar för, är kanske en sådan tyrann att du skulle vilja
slå till honom - eller du finner honom så oerhörd attraktiv att du skulle vilja
kyssa honom? I det vakna livet avstår du från bådadera.
I dina drömmar förverkligar du inte endast de nämnda impulserna utan du
gör mera än vad du tänkte i vaket tillstånd. I det första exemplet ger du chefen
inte enbart en örfil utan du dödar honom i drömmen. I det andra fallet ger du
honom inte enbart ett kyss - utan du inbillar dig att är gift med honom. Du
behöver inte känna skam eller förskräckelse över ditt hemliga jag. Det är
nämligen så att vuxna drömmer av sig obehagen medan barn leker dem av sig.
Dessa önskeuppfyllande drömmar är goda och nödvändiga för den mentala
hälsan i och med att de är säkerhetsventiler.
Våra drömmar är ofta förvrängda med hjälp av drömsymboler. I dagligt
tal används frasen: ”Det grönögda monstret", som symbol för avundsjuka och
svartsjuka. I din dröm kan du kanske se det omtalade monstret. Ett rött ljus kan
förmedla information om fara och röda rosor kan symbolisera kärlek. En
sångstrof kan framkalla tankarna på en person, som du har mött, eller en
situation, som du har varit med om. Ditt undermedvetna kan ta en liknande
genväg.
Enligt detta kan det tyckas vara omöjligt att sätta märklapp på drömmarna
och klassificera dem. Experterna har funnit att där är tecken och symboler, som
är gemensamma för alla människor och drömsituationer, som vi kan översätta.
Här följer en lista över några drömsymboler och en möjlig tolkning av tecknen.
DRÖMSYMBOLER HOS KVINNOR.
-------------------------------------------------
Hemligheter och icke- uppfyllda hopp uppenbaras ofta oväntat genom
18

&h Sida &s
signaler från en drömvärld. Jag gör uppmärksam på att symboltolkningen kan
vara annorlunda hos Freud eftersom han lägger större vikt vid "libido" än Jung
och Adler. Adler tolkar psykologin utifrån mindrevärdeskänslan och
kompensation medan Jung talar om utåt riktning och inåt riktning samt om
drömmens arketyper.
* En skogsstig kan stå för en rad små bekymmer som är övergående och
inte långvariga.
* Frukt talar om för dig att där är glädje i givande, och det kan vara en
uppmaning till dig att vara mer omtänksam mot andra.
* Bröllop är en naturlig önskan för en ogift flicka, men bli inte allt för
angelägen.
* En katt kan betyda att du vandrar ensam, men var inte allt för stolt och
oberoende.
* Juveler tyder på att du har en tendens att bli allt för materialistisk.
* Sjö och hav kan tyda på att du är ett offer för lojaliteter i konflikt. Kom
ihåg att du kan inte tillfredsställa alla människor till alla tider och i alla
situationer.
* fåglar är ett tecken på att du längtar efter att göra dig fri från alla
restriktioner eller förbud.
* Hår kan vara en varning, så att du inte låter alla komplimanger du får,
gå dig till huvudet.
* Dansande betyder blyghet, så försök att övervinna din blyghet.
* Blommor kan tyda på att du längtar efter gammaldags uppvaktning.
FLERA DRÖMSYMBOLER
-------------------------------------
* Rent och klart vatten visar en obekymrad hjärna. Det är möjligt att det
kan vara en lyckad avslutning på något som har bekymrat dig.
* Hus visar att du längtar efter skydd och trygghet. Hos Freud kan det
betyda annat beroende på om huset har balkonger eller ej. Eftersom libido är så
starkt förankrat i hans filosofi, så står huset för den nakna mänskliga kroppen.
* Småbarn eller babys är tecken på att du behöver någon att slösa dina
känslor på - en katt, hund eller en burfågel. Om du är gift och icke har barn, så
kunde du kanske tänka på att adoptera eller fostra ett barn?
* Hundar kan innebära att du har friktioner någonstans, som har
sammanfogats i din hjärna med "hundkamp". Ta itu med problemet och se om
du inte kan pumpa olja på det upprörda vattnet?
* Tänder visar att du är bekymrad kanske över att förlora uppmärksamhet
och tillit från någon. Kom ihåg att hur mycket du än älskar en person, så kan du
inte hålla kvar affekten genom att demonstrera en allt för stark äganderätt.
* Flygplan och krig visar att ett stort antal unga människor drömmer om
flygplan och raketer. Det står klart att fruktan för krig bekymrar drömmarna mer
19

&h Sida &s
än vi tror. För de som har kämpat i krig, så är fruktan för en ny katastrof
överhängande, när världssituationen kärvar.
* Kläder kan betyda att du är "varm" eller att du tänker på kläder som
dräkter där du kan dölja din kropp. Bekymra dig inte över att vara antingen för
tjock eller för tunn - utan älska alla former och storlekar. Hos Sigmund Freud
betyder kläder nakenhet.
* Eld betyder fara för de flesta av oss - lekar du med elden ? Ta denna
drömmen som en varning.
* Böcker, som omger oss, hatar studenten ofta. Detta kan vara en
fullkomlig naturlig förväntan över en kommande examen, men driv dig inte
hårdare i dina studier än du kan klara av utan att ta skada.
* Brev tyder på att du är ensam. Försök att komma ut mera och möt folk.
* Mat, äter och dricker vi ibland, för att kompensera för brist på kärlek
och uppmärksamhet. Vi skämmer bort oss själva därför att ingen annan gör det.
Se upp för självömkan och försök istället att rikta uppmärksamheten utåt mot
andra.
* Affärer kan vara ett varningssignal. Du får se upp med att köpa, så att
du inte impulsköper även om det ser ut att vara lockande och bra . Allt är inte
guld som glimmar, utan se efter den kvalitet , som finns där under.
KÄNDA DRÖMMAR OCH DERAS BETYDELSE.
-----------------------------------------------------------------
Drömsituationen kan ha mycket personliga associationer. Ta t.ex.
"fallsituationen" eller "falldrömmen", som är mycket vanlig.
Att falla upplevs av de flesta människor som insomnande, och det betyder
inte mer än en association i vår hjärna att vi "faller" i sömn. Men för de
högfärdiga eller de , som tar på sig ett falskt beteende, kan det betyda att
"högfärd går före fall" eller att man "sjunker" i allmänhetens ögon. På den andra
sidan, om du har haft en serie olyckor där du har fallit ner, så kommer denna
dröm säkert att betyda något annat för dig. Test ditt individuella minne och
upplevelser innan du tolkar drömmen. Falldrömmen kan också ha en djupare
betydelse, som kan upplevas under insomnande och uppvaknande vid narkos
med eter.
I FANTASIN KOMMER DU BORT FRÅN ALLT.
-----------------------------------------------------------------
* Flygande eller flytande i luften är ju en önskedröm vi har. Tänk om vi
kunde slå ut vingarna och flyga bort från alla problem och flyta ovanpå
problemen. Detta är en önskedröm, som kan frigöra drömmaren. Enligt Freud
kan dessa drömmar vara lustbetonade och de är då sexualdrömmar.
* Att springa, men inte komma någonstans, kan vara frustrerande. Det kan
20

&h Sida &s
vara att du kämpar med ett jobb, som är för mycket för dig att klara av, eller som
du tycker att du inte har kraft att bemästra. Du känner kanske att trots allt du gör,
så är ditt äktenskap inte helt lyckat. Men kom ihåg att vi har alla våra stunder av
depression, eller vi är milt deppade när vi tänker på att vi får ej de betyg vi är
värda varken i skolan eller i familjelivet. På grund av dessa fakta, så se till att du
inte förstorar situationen utan ger den de rätta proportionerna.
* Att vandra genom oändliga korridorer kan upplevas obehagligt. Du
känner på dig att du har tappat vägen eller gått vilse, att du har gjort ett fel val i
kärlek eller karriären. Om du inte kan ändra på situationen, så se till att du lär
dig att acceptera verkligheten.
* Du befinner dig offentligt utan kläder. Vi längtar alla efter att kunna stå
över konventionerna ibland och bli kvitt restriktionerna, som vårt ansvar, vårt
jobb och miljön lägger på oss. Vi vill kasta av oss det trångsyn som de
accepterade åsikterna lägger på oss. Vidare vill vi ibland göra oss av med plikten
att vara hänsynsfulla snarare än sanningsenliga. Det är en god sak att finna
utlopp för sin psykiska aktivitet i amatördramatik, utomhusaktiviteter, i
gymnastik eller annan aktivitet som t.ex. aerobics och dynamiska danser.
DEFINITION AV DRÖMMEN.
----------------------------------------
Det är många, som frågar vad drömmen är för något, och vad de är gott
för eller vilket syfte de tjänar ? Drömmar är medvetna eller omedvetna
önskningar som fullbordas i fantasin. När vi har sovit ungefär en timma, så
börjar olika saker hända i våra hjärnor. Dagens glädjeämnen och problem,
besvikelser och glädje, som vi upplevde i går, och glömda upplevelser från
barndomen tränger sig på i våra hjärnor. Dessa erfarenheter kommer upp i våra
hjärnor i en bildblandning som är så fantastisk och förvirrande att de övergår allt
vi kunde ha föreställt oss i vårt vakna liv.
HUR SKALL JAG TOLKA MINA EGNA DRÖMMAR ?
-------------------------------------------------------------------------
Du kan tolka dina egna drömmar, men du kommer kanske inte att tycka
om att möta sanningar som avslöjas av ditt undermedvetna.
Här följer ett exempel på en drömtolkning av frk. A . Hon drömde att hon
var i en storm där hagel träffade henne hårt. Förbipasserande träffades inte. Hon
stannade en man för att göra honom uppmärksam på det konstiga fenomenet. På
hennes beröring började mannen växa. Hon blev förskräckt, och hörde att han
grymtade: "Det är inte sant - ty solen skiner". Hon såg sig runt och omgivningen
hade förändrats fullständigt. Hon låg på en flodstrand lekande med en hund, och
kände sig mycket lycklig. Nu vaknade hon.
Frk. A tänkte igenom sin dröm och tolkade den på följande sätt. Hon var
21

&h Sida &s
chef för en skrivavdelning och hade hört att flickorna dagen innan hade gjort
oförskämda och sarkastiska antydningar om henne. Som en reaktion på dessa
anmärkningar var hon mer stickande på eftermiddagen, och en flicka sa upp sig.
Hon sade att hon ville klaga på frk. A, hos direktören. Detta hotet mot frk.
A ´s anställningstrygghet fyllde henne med rädsla. Hela detta känslokomplex
uppenbarade sig i drömmen.
Hagelstormen var flickornas anmärkningar och mannen som växte var
direktören, som hon fruktade. Hennes tanke hade associerats tillbaks till
barndomen; ty hon kände igen älven som symbol för den lilla sjön på deras
egendom. Då var hon lycklig därför att hennes far hade just givit henne en
docka. Det mest uppenbara var att hon hörde ett samtal, som framkallades av
följande sekvens: " Du skämmer bort flickan", sade modern, och pappan hade
svarat: "Ja, men hon är ett så sött och kärleksfullt barn".
Livet hade varit obarmhärtigt mot henne. Hon hade avslagit en pojkes
frieri och hade förlorat en andra pojkvän på grund av sin svartsjuka. Hennes
pappa hade begått självmord på grund av en konkurs, och själv hade hon blivit
tvungen att ta ett jobb som hon inte tyckte om, och fick bo i ett skyffe. Hon hade
blivit bitter och motsatte sig den sorglösa lyckan, som hennes unga anställda
åtnjöt.
Nu fick hon mod att ta itu med den obehagliga sanningen, som
framkallades i drömmen. Frustrationen eller besvikelsen samt svartsjukan hade
förstört hennes liv. Det hade hotat hennes jobb och hindrat henne från att bli
omtyckt av sina medarbetare. En gång hade omgivningen uppfattat henne som
"söt och älskvärd". Hur hade den negativa förändringen skedd ?
Hon tänkte igenom sitt liv, steg för steg, och upptäckte orsaken till sina
förändringar. Slutligen erkände hon den obehagliga sanningen att hennes
orättvisa behandling av sina underlydande bottnade i avundsjuka, och att hennes
ensamhet var hennes eget fel.
Hon beslöt sig för att arbeta på att åter bli den trevliga flickan hon en gång
hade varit, och som hennes pappa hade tyck så mycket om. Detta var ingen lätt
uppgift. Det hade tagit många år för henne att bli vad hon en gång var.
Förändringen till det bättre skedde inte över natten. Hon skrev ner drömmen,
som en ständig påminnelse om att förändringen skulle gå i positiv riktning.
Denna upplevelse illustrerar flera typiska drag vid drömmen. Här blandas
vardagsproblemen med minnen från barndomen. Förvillelsen och osäkerheten,
som upplevs genom blandningen av det vardagliga och det fantastiska i och med
att hon träffades av hagel medan förbipasserande gick fri, måste lösas genom
analys och tolkning. Främlingen, som växte i längd, associerades med direktören
som hon fruktade. Vidare förekommer symboler där de skärande hagel var
ersättning för sårande anmärkningar.
Förvrängningarna, symbolen och anakronismen gör att det inte alltid är så
lätt att tolka drömmarna; om man inte känner personens historia. En hund
betydde glada associationer för frk. A, men för någon som hade blivit biten av
22

&h Sida &s
en hund i barnaåren skulle det ha framkallat skräckminnen.
Med denna historia, som bakgrund, så ter det sig svårt att klassificera
drömmen; men psykiater har funnit att där finns olika typer av drömmar, som
förekommer hos alla som drömmer. Frk. A ´s dröm var en dröm av typen
självporträtt.
Här följer andra typer av drömmar, som har klassificerats:
* Flykt drömmar eller eskapism drömmar är en annan kategori. Dessa är
ofta behagliga upplevelser. Det händer ofta när vi får för mycket av arbete och
obehag, eller vi blir hunsade eller vi är sjuka; så flyr vi från obehaget genom att
gå tillbaks till tidigare lyckliga upplevelser, som kan ge oss kompensation.
* Ångestdrömmarna är i majoritet hos dagens människor. Detta beror på
det press, som livet erbjuder människorna i dagens samhälle. Du känner kanske
din egen ångest och fruktan inför framtiden, men var uppmärksam på att du inte
döljer det som verkligen bekymrar dig. Se verkligheten i ögonen.
* Väckelsedrömmar eller uppvaknings drömmar, följer ofta efter de nyss
nämnda drömmarna, därför att en ångest håller ofta i sig över år. Om du inte har
trygghet i ditt arbete, så kan det framkalla bekymmer, som du har haft tidigare i
livet. Dessa drömmar väcker upp dig och manar dig att ta itu med dina problem.
* Dolda karaktärsdrömmar är till stor hjälp för att lära dig hur du skall
uttrycka ditt rätta jag. En man, som karakteriserades som en tyrann, drömde om
fisk och detta påminde honom om hans första fisketur med sin far. Han gjorde
sin första fångst; men skrämd av den stackars gapande skapelsen, så kastade han
den tillbaks i sjön.
Hans far blev rasande och anklagade honom för att vara blöt hjärtat och
svag. Pojken trängde undan sina goda och kärleksfulla tendenser och blev en
tyrann tills dess det gick upp för honom genom drömmen att de förträngda
karaktärsegenskaperna var berömvärda och inte någon svaghet. Han upplevde
att han var en mycket lyckligare person, när han uttryckte sina känslor än när
han trängde undan dom.
ALLA MÄNNISKOR DRÖMMER.
---------------------------------------------
Här skall jag i 11 korta punkter presentera några fakta om drömmen och
problem kring drömmandet:
1. Människan har i genomsnitt 5-8 drömmar varje natt.
2. Människan börjar drömma vid 8 månaders ålder och
drömmer varje natt tills döden inträder.
3. Den experimentella drömforskningen startade 1952.
4. Det var professor Nathaniel Kleitman vid Chicago
Universitetet som startade denna experimentella forskning.
5. Professor Kleitman använde sig av 3 apparater vid sin
forskning. Dessa var:
23

&h Sida &s
a. Elektroder placerades på ögonlocken.
Ögonrörelserna under sömnen registrerades på
en EEG apparat.
b. Elektroder på skallen registrerade genom EEG,
hjärnans elektromagnetiska vågbildningar.
Dessa ger besked om sömndjupet.
3. Elektroder runt hjärtat registrerade hjärtaktiviteten,
som visades på en kardiograf.
6. Drömmaren kommer bäst ihåg sina drömmar om han väcks
omedelbart efter drömmen.
7. Drömmönstret är stort sett det samma i alla kulturnivåer.
Det kan förekomma små variationer från de mest primitiva
kulturer till de som är fostrade vid universitetet.
8. I sömnens inledningsskede upplever drömmaren en kort
stund av "flytande" eller kanske en tyngdlös förnimmelse.
9. Drömmaren är tillbaks i sin ursprungliga roll innan han vaknar,
och han är förberedd på att börja den nya dagen efter en skön
natts sömn och dröm antingen han är medveten om den eller ej.
10. Drömmaren är inte enbart åskådare i drömdramat utan han är
också aktör och spelar med i drömdramat.
11. I spänningsfyllda ögonblick upplever drömmaren motsvarande
nervimpulser, som musklerna mottar, när han verkligen utför
handlingen, men detta sker utan att muskulaturen träder i kraft.
DEN SOM ICKE DRÖMMER.
----------------------------------------
Jag har tidigare sagt att alla människor drömmer, men experimentellt kan
vi arrangera situationer där vaken perioden förlängs och personen hindras att
drömma. Här skall vi kort se på vad som kan hända om personen hindras från
sömn och dröm. Nio punkter skall summera resultat från drömforskningen:
1. Av 8 timmars sömn används 1½ timma till dröm.
2. Den psykiska energi, som går med till drömmen,
motsvaras av lite mer än 1½ timmas psykisk
ansträngning på ditt jobb.
3. Tillförsel av bedövande medel som alkohol, fenedrin och
sömnmedel stör den normala rytmen, men efter att
försökspersonerna hade sovit och drömt var de återställda.
4. Efter en lång vaken period, som rubbade personligheten i
icke- normal riktning, så återställdes försökspersonerna till
normalt tillstånd. Det visade sig att lång vaka kunde inte
hindra sömn och dröm.
5. Att man drömmer ikapp sig innebär att den drömtid
24

&h Sida &s
drömmaren skulle ha haft normalt sett, kompenseras i
drömmen efter den långa vaken perioden.
6. Sömnbrist är i verkligheten drömbrist.
7. Om man hindrar personen från att drömma, så kan
personligheten spricka sönder. Denna metod används
vid förhör där man vill bryta ner personligheten för att
bygga upp en ny politisk människa. Detta har varit aktuellt
i vissa politiska system.
8. Kineserna använde "väcknings metod" på amerikanska
soldater, när de skulle hjärntvätta dom.
9. Ett praktiskt exempel på att personligheten kan spricka
sönder har vi i mödrar som inte får sova på grund av
sjuka barn. De kan få nervösa sammanbrott beroende på
utebliven sömn med förlorad drömaktivitet.
DRÖMFÖRVRÄNGNINGAR OCH DRÖMTRICK.
-------------------------------------------------------------------
Här skall jag ta upp sex punkter i drömförvrängning och drömtrick, som
vi bör vara uppmärksamma på vid drömtolkning. Dessa punkter är följande:
1. Hjärnans aktivitet flyr ofta från sanningen. Till synes
oviktiga saker blir ofta betydelsefulla.
2. Drömmarna tar också genvägar. En sak kommer fram
i tanken och associeras med andra platser eller situationer.
3. En nyss upplevd ångest kan utlösa liknande barndomsminnen
och blandas ihop.
4. Drömmen ersätter personer och blandar ihop dom.
En kung och drottning kan symbolisera far och mor.
5. Drömmen tycker om drama och omorganiserar saker
och ting för att få dem att passa in i en förskönande bild.
6. Ju djupare bekymren är desto större kan förvrängningen
bli i drömmen.
Det är många som undrar om barn drömmer? Undran uppkommer
speciellt när Sigmund Freud lägger så stor vikt vid sexualiteten, som en
dynamisk kraft. Vi vet att hos barn är sexualitet och erotik parallella krafter, som
flyter samman först under puberteten.
Undersökningar visar att vi börjar drömma från sex månaders ålder. I de
unga barnen är deras drömmar lätta att förstå. Hos barnen är drömmarna inte
förvrängda med drömsymboler eller ett dolt meningsunderlag utan de är för det
mesta önskedrömmar och önskeuppfyllelse. I drömmen förverkligar barnen ting
som de längtar att göra i det dagsklara medvetandeslivet.
25

&h Sida &s
BARNETS DRÖMMAR.
--------------------------------
Jag har antecknat några punkter från Freud´s förelösningar om barnens
psykologi i relation till drömaktiviteten. Freudianska synpunkter är inbakade i
de följande barnobservationerna.
Föräldrar blir ofta bekymrade av sina barns mardrömmar; ty det är inte
alltid lätt att upptäcka orsaken till ångesten, därför att barnen börjar drömma i
symboler eftersom dess värld utvidgas. Man räknar med att mellan 5-8 år
utvecklas drömförvrängningen inklusive drömsymbolerna.
Många föräldrar är bekymrade över barnsexualiteten, men den är helt
naturlig och nödvändig för barnets naturliga utveckling och mognad. Man får
inte ha en bestraffande attityd till barnets nyfikenhet på sexualområdet; ty då kan
det skada barnet mer än det hjälper dess mognad. Barnsexualiteten kommer fram
i sexuallekar, som när det lekar mamma, pappa och barn. Vidare finner vi
sådana lekar, när barnet leker läkare och patient. Det är naturligt att barnets
nyfikenhet vill undersöka hur kroppen ser ut och fungerar. Mycket rör sig runt
kroppens uttömnings funktioner.
En sak bör man vara uppmärksam på och det är att i de tidiga barnaåren är
det inte tal om sex utan om erotik. Erotik och sexualitet är parallella företeelser
hos barnet fram till puberteten, då de två företeelser flyter samman till en
gemensam livsström. En enkel illustration vill klargöra fenomenet.
EROTIK: ______________________
*__________
SEXUALITET:___________________
PUBERTETEN
Här ser vi att erotik och sexualitet smälter samman först under puberteten.
Mycket av det som vi registrerar som sexualitet innan puberteten är i
verkligheten erotik. Detta kan man lägga märke till när pojken svärmar för sin
fröken och flickan för sin magister. Detta är barnerotik och inte verklig
sexualitet.
Det kan kanske förvånar många föräldrar att de mest frekventa,
återkommande, mardrömmar hos de mycket unga barnen handlar om att mor,
far, bror eller syster är död. Ett vredesutbrott kan bli den primitiva drivkraften
för att bli kvitt det obehagliga, och därefter följer den önskeuppfyllande
drömmen.
Runt adolescensen, ungdomstiden 16-20 år, börjar sexualdrömmarna. Det
är viktigt att försäkra pojken om att de nattliga polutionerna , uttömningarna, är
26

&h Sida &s
naturliga och inget att skämmas för. Hos flickorna, så startar romantiska
drömmar med menstruation, och de är naturliga och icke skadliga. Både när det
gäller pojkar och flickor får man se till att de får en sund och tillräcklig
sexualkunskap.
Få dina barn att glatt diskutera sina drömmar vid frukostbordet och
senare, och tänk över deras drömmar. Du vill ofta upptäcka dold avundsjuka,
fruktan eller längtan; som du annars inte skulle få kunskap om. Dessa problem,
som avslöjas i drömmen, kan upplösas genom din extra kärlek, försäkran och
omsorg vid rät tid.
Här följer 5 regler, som kan ge vägledning om barnet är oroligt. Följer du
dem vill barnet sova gott och tryggt och vara lyckligt.
1. Om barn är rädd för mörkret, så installera ett nattljus.
2. Låt alltid barnet vara lugnt och glad, när det lägger sig. En
lugnande god natt saga används ofta av föräldrar. Många
föräldrar följer denna regel, men förstör detta goda arbete
genom att bli arga om barnet stör dem senare på kvällen.
3. Säg aldrig att barnet är för gammalt att ta en leksak med sig
till sängs. Leksaken kan ge en viss trygghet.
4. Förvänta dig inte för mycket av ett barn. Om de upplever att
de inte når upp till dina förväntningar, kan de bli oroliga,
bekymrade och deprimerade. Acceptera barnet för vad det är,
och inte för vad det kan göra.
5. Var på din vakt att du inte ger mer uppmärksamhet till ett barn
än till ett annat. Ha inga favoritbarn.
KVINNOR DRÖMMER.
--------------------------------
Några psykologer påstår att där finns ingen kvinna på jorden, som inte
någon gång har drömt om sig själv, att hon var klädd i en vacker vit
långklänning dansande till Strauss ´ valser eller någon annan kompositörs musik
i armarna på en stilig kar.
Dagdrömmar är naturliga och kan ge stort nöje i ett annars torftigt liv.
Detta säger oss att i hemlighet önskar vi alla att vara i centrum för
uppmärksamheten, men i verkligheten får vi acceptera att vi kanske inte blir
annat än vanliga människor. Men för en kort stund drömmer vi , och denna
kompensation hjälper upp stämningen.
Många män berättar för sina kvinnliga vänner att de inte dagdrömmer.
Men i det ögonblicket ser de seg själva kanske som astronomer eller som de som
skall rädda den nationella äran på fotbollsarenan eller i rollen för annan stordåd.
Du kan gott unna dig den trevnad som dagdrömmen ger dig, så länge som
du inte väver dig själv för ofta in i drömmar och förlorar din
verklighetsuppfattning. I denna situationen faller du in i ett Per Gynt syndrom .
27

&h Sida &s
SÖMN OCH DRÖMFORSKNING.
---------------------------------------------
Då jag studerade psykologi i Uppsala, blev sömn och drömforskningen en
biprodukt till trafikpsykologin. Orsaken var att många trafikolyckor beror på att
föraren somnar vid ratten. Vi ville i den experimentella psykologin ta reda på
varför bilföraren somnar vid ratten, och vad som kan göras för att få en säkrare
trafik genom att eliminera sömnrisken.
Det var många ting, som vi lärde oss, om sömnen genom dessa
forskningar. Den moderna sömn - och drömforskningen startade i USA 1952,
som tidigare nämnt, genom professor Nathaniel Kleitman vid Chicago
Universitetet .Vi hade i Uppsala fått liknande instrument för vår forskning, som
de som användes i Chicago.
Det var flera saker, som vi kunde mäta hos den sovande. Vi använde
studenter i experimenten. Här följer några exempel på hur forskningen bedrevs
och resultat av experimenten:
• Elektroder fästes på ögonlocken. Dessa kopplades till en
skrivare
• som registrerade REM- sömn. Det vill säga de snabba
ögonrörelserna under de stängda ögonlocken. Dessa ögonrörelse,
som påminner om en åskådares ögonrörelser, när han
följer bollens rörelser under en ping - pong -match.
Ögonrörelserna pågår under drömmen och på skrivaren avläser
man förändringarna i den elektriska potentialen då
ögonmusklerna övergår från vilande till rörligt tillstånd och åter
till vila.
* EEG, elektroencefalogram -elektroder fästes på skallen, och
genom dessa överförs hjärnans elektriska vågbildningar till en
skrivare som anger sömndjupet eller somnambul tillståndet.
* EKG elektroder från hjärttrakten ger skrivaren impulser, som
skrivaren registrerar som kardiogram eller hjärtfrekvensen som
ökar när REM -sömnen började.
* Galvanometer kunde också kopplas på, som visade hudens
elektriska ledningsförmåga, orsakad av svett avsöndring.
Ledningsförmågan höjdes vid ångestdrömmar.
* Muskelspänning kan också registreras med en skrivare som
ger musklernas karakteristiska aktivitetsmönster under sömn
och dröm. Nervimpulserna till musklerna under dröm motsvaras
av samma nervimpulser som musklerna mottager när man
verkligen utför handlingen; men utan att muskulaturen träder i
funktion.
* En strupmikrofon gjorde det klart att alla repliker som
28

&h Sida &s
förekommer i drömdramat formas i struphuvudet.
Under drömmen samverkade ögonrörelserna, hjärnans aktivitet,
hjärtfrekvensen och muskelspänningarna med transpirationen eller svett
avsöndringen.
Jag brukar jämföra den sovande människan med en färja eller båt i
linjetrafik. När båten lägger till kajen kopplas propellern ifrån, men det är i
övrigt full aktivitet ombord. Motorerna, som driver elaggregaten, går för fullt
liksom instrumenten och motorerna väntar på att sättas igång. Hos den sovande
är propellern eller arm - och benmuskulaturen kopplat ifrån; men ljusaggregatet
i hjärnan är i full aktivitet.
Så snart REM -aktiviteten upphörde väcktes försökspersonerna, och då
kunde de berätta vad de hade drömt. Det var ingen skillnad på män och kvinnor
på detta område. Väntar man till morgonen med att reproducera drömmen, då
har man i de allra flesta fallen glömt drömmen. Orsaken är att innehållet måste
över från korttidsminnet till långtidsminnet.
RESULTAT AV DRÖMOBSERVATIONERNA.
---------------------------------------------------------------
1. Alla människor drömmer antingen man kommer ihåg drömmen
eller ej. Om man inte drömmer, så är man död.
2. Alla människor har från 5-8 drömmar per natt, även om man inte
kommer ihåg en enda dröm.
3. Drömmen är viktig för den mentala hälsan. Vuxna drömmer av sig
obehagen, som de har upplevd under föregående dag, medan barnen
leker av sig det upplevda obehaget.
4. Om du sover 8 timmar under natten, så använder du ungefär en och
en halv timma till att drömma. Dessa drömmar kan vara mer eller
mindre intensiva. I psykisk energi går det med mer än 1½ timma av
vad du förbrukar på ditt jobb.
5. Jag lade märke till att strax innan den drömmande Fp
(försökspersonen) satte igång drömarbetet vände Fp sig
på andra sidan, och en liknande rörelse avslutade drömmen.
6. Efter en lång vaken period sover personen ut och drömmer ifatt
den förlorade drömtiden. Fp kan drömma upp till 20-30% mer
än normalt.
7. En mycket lång sömnlös period kan ge personligheten tecken på
mentala störningar; men när man har fått sovit och drömt ifatt sin
förlorade sömn, så kan personen bli fullt återställd.
8. När man under 2:dra världskriget skulle hjärn tvätta och bryta ner en
person för att återuppbygga en ny och mer med görlig person; så
störde man personens sömn genom att ideligen väcka den sovande.
Under behandlingen spricker personligheten sönder. Detta kan också
29

&h Sida &s
ske med en mamma som ständig väcks av sin baby. Det är därför
viktigt att hon i en sådan krissituation kan få hjälp med babyn, så att
hon kan få sova lugnt och sova ut. Genom sömnen kan hon få
drömma ikapp sig och återställa sin fysiska och psykiska kapacitet
och hälsa.
PROBLEMLÖSNING UNDER DRÖM.
---------------------------------------------------
Det är inte alltid att de gamla invanda spåren och mönstren ger de resultat,
som vi önskar. Den intellektuella upplysningen har kanske ofta över betonats.
Det var kanske något av kritiken av denna inställningen, som framkom, när en
problem lösare sade följande:
" Jag är inte särskilt lycklig, när framträdande vetenskapsmän
över förstorar intellektuell upplysning, och jag måste handla,
som om jag var nöjd , för att tillfredsställa deras filosofi".
Vad kritikern har upptäckt är att det går inte alltid att följa gamla spår i
problemlösningen. För att lösa ett problem är det ofta nödvändigt med ett helt
nytt synsätt. Detta kan drömmen bidraga med.
Det är många som har upplevd att de har löst problemen i drömmen. Det
är ett känt faktum att poeter, målare och musiker har ofta fått inspiration från
sina drömmar.
Albert Einstein var en jätte på detta området. Han fick ofta hjälp av
drömmen i problemlösningen. Sin arbetsmetod, som han föredrog framför andra,
kallade han "kombinationslek", eller "Combinatory play". När han slumrade till,
så lekte han "play about" med etablerade matematiska ekvationer intill han fick
en "aha" - upplevelse, då ekvationerna helt enkelt föll in i ett större mönster.
De flesta av oss är redan bekanta med denna typ av "under ytan" mentala
processer. Minnestekniken , som kallas för Mnemoteknik efter Mnemosyne,
minnets gudinna i Grekland
Drömmen ger dig inte alltid en direkt information, utan drömmen
presenterar informationen i form av färgrika dramer.
CARL GUSTAV JUNG (1875 - 1961)
------------------------------------------------
Dr. Jung var assistent till Bleuler vid Burghöljli hospitalet i Zürich. Han
intresserade sig för utforskning och behandling av psykoser.
Han var när knuten till Freud. Under en period betraktades han som
Freud ´s kronprins; men han bröt med Freud och hans libido psykologi.
Jung beskrev de två människotyperna; extroverta och introverta
personlighetstyperna med sina underavdelningar. Han betraktade schizofreni
som en meningsfull störning, som kunde jämföras med sömn och dröm.
30

&h Sida &s
Jung utvecklade ord - associations - testen. Han accepterade det
omedvetna, som sammansatt av material från två källor. Dessa var:
A. Det personligt omedvetna ytlaget hos människan.
B. Det kollektivt-. eller ras omedvetna. Detta står inte i
relation till den personliga erfarenheten. I det kollektiva
ras omedvetna finns instinktiva impulser, primitiva känslor,
ångest och tankar som hör ihop med rasens erfarenhet och liv
genom århundraden. Gott och ont framkommer i olika
skepnader i symboler eller arketyper, som han utvecklar i sin
symbol lära.
Jung lägger vidare vikt vid patientens aktuella problem och
framtidsplaner. Han riktar patientens intressen mot aktuella livsuppgifter. På
detta sätt utvecklar han en analytisk psykologi där han intresserar sig för allt
mänskligt. I sin analys fann Jung en när anknytning till symboler och arketyper
som visar sig vara likartade i de olika kulturerna.
SIGMUND FREUD OCH VIKTOR FRANKL.
-----------------------------------------------------------
Viktor Frankl efterträdde Sigmund Freud på professor stolen i Psykiatri i
Wien.
Sigmund Freud lade stor vikt vid libido, som dynamisk kraft i
personligheten, och hans tes var att neuroserna hade sitt ursprung i förträngd
sexualitet, libido.
Viktor Frankl kom in i en tid där sexualitet hade dragits fram i ljuset, ock
fått en framträdande plats i folklivet, i motsats till den prydhet som Freuds
verksamhet var satt in i. För Frankl var ekologin en helt annan än för Freud.
Frankl observerade att neuros bildningen berodde snarare på undanträngd
religiositet än på undanskuffad libido. En jämförelse mellan dessa två psykiater
kan se ut på följande sätt:
A. FREUD´ S IDÉER:
---------------------------
Här står det neurotiska mönstret i centrum. Livet dras fram av
drifterna.
1. Hysteri, som neurotisk dynamik, förvandlar känsloproblem
till fysiska symtom.
2. Tvångs tankar och tvångshandlingar innebär att man tvingas
av en idé eller känsla till att utföra en specifik akt.
3. Fobier uppstår ur är en felaktig och grundlös fruktan. Att fly
till värderiket är inte en försvarsmekanism utan en fullt legitim
akt av medvetandet.
31

&h Sida &s
B. FRANKL ´S IDÉER:
-----------------------------
Hos Frankl är det religiösa mönstret mycket viktigt. Livet dras
fram av målbestämdhet eller teleologi. Symtomen karakteriseras
av följande faktorer:
1. Människan har en känsla av tomhet.
2. Människan har vidare en känsla av meningslöshet.
3. Människan har en känsla av tråkighet eller tristess i
det dagliga livet.
4. Människan har en känsla av irritation över värden.
5. Människan har också en känsla av att förlora meningen
med livet.
Det existentiella vakuum som människorna upplever är inte patologiskt,
men kan uppträda tillsammans med patologiska tillstånd. Njutningen kommer
inte genom att finna tillfredsställelse av att fylla sin ansvarsfulla plats i livet.
* Neurosen kan vara av olika grader, från mycket lätta till mycket svåra
neurotiska tillstånd.
* Symtomatologin lär oss att genom psykosen kan det förekomma
rubbningar i medvetandet hos den psykotiska. Hos neurotikern har
neurosen inte den drastiska rubbningen. Neurotikern har som regel
sjukdomsinsikt, något som saknas hos de psykotiska. Neurotikern
kan med sina symtom behärska sin omgivning.
* Emotionerna är olika hos de två grupperna. Hos den psykotiska
personen, som omfattar en mycket brokig samling syndrom, kan
ingå i två stora huvudgrupper: a) Den manisk - depressiva, och b) den
schizofrena. Ångesten ligger i botten vid alla psykiskt
störningar. Hos den psykotiska personen kan man se att ångesten
finns på ytan, men han/hon kan inte skydda sig mot den oförklarliga
ångest attacken och de kan heller inte utnyttja sin sjukdom till egen
vinning. Det är annorlunda med neurotikern, som både kan skydda sig
mot neurosen och utnyttja sin sjukdom till egen vinning.
* Objektförhållandet gäller relationen till omgivningen. Hos psykotikern
blir det en flykt bort från ångesten. Han söker ensamhet och isolering.
Mönstret liknar på den schizofrenes beteende, Han tar inte ställning till
varför han isolerar sig. Problemen ligger på personlighetsdjupet och
framträder, som en personlighets autism. Hos neurotikern är det inte så
drastiska flykt- reaktioner. Neurotikern isolerar sig inte utan utnyttjar sin
sjukdom på annat sätt till att ibland behärska omgivningen.
* Realitetsvärderingen hos de två typerna är olika. Hos den psykotiska
personen lägger vi märke till ett främlingsskap eller en fientlig
inställning gentemot omgivningen. Eftersom han inte har någon insikt
om sjukdomen, så kan han inte söka hjälp på egen hand. Neurotikern
32

&h Sida &s
är ostörd i relationen till omgivningen. Han har insikt om sjukdomen, men
symtomen avgör om hjälp skall sökas snabbt eller inte. Den friske kan i
motsats till neurotikern och den psykotiska tala om sin situation, och han
behöver inte omgärda sig eller fly.
DALE CARNEGIE OCH VÄNSKAP.
------------------------------------------------
Dale Carnegie har tagit psykologin i anspråk för att lära oss att vinna
vänner och påverka människorna. Jag har lärt en hel del av Dale Carnegie, som
jag vill förmedla i korthet till mina läsare. Detta gör jag även om vi i vår
negativa och kritiska kultur kritiserar den psykologiska metoden för omgäge att
vara ytlig amerikansk. En sak är i alla fall säkert att den psykologiska metoden
gör umgänget lätt och smidigt även om man får ta en del med en nypa salt. Vi
kan alltid vara eniga om att vi bör vara mer generösa mot varandra, och livet vill
flöda fram med en större smidighet och mindre konfliktladdningar.
I vårt umgänge bör vi vara generösa mot våra medmänniskor, och göra ett
försök att förstå dem. Det var Carlyle, som sade, att en verklig stor människa
visar sin storhet på det sättet vilket han behandlar de små människorna. Att veta
allt är att förlåta allt. Vi människor har så lätt för att döma varandra, men Dr.
Johnson sade: " Gud själv, Sir , dömer inte människan förrän hon har slutat sina
dagar".
I affärer liksom i andra livssituationer, där man vill ha personens
uppmärksamhet, bör man väcka en stark önskan eller begär i den andre
personen. Den som kan frammana denna önskan hos sina medmänniskor har
världen med sig och han kan göra framsteg i affärer. Den som icke kan lära sig
denna konst måste vandra ensam på livsvägen. Ett exempel vill visa hur man
inte skall tala när man bör tiga. Jag var inne i en affär med en kollega i Växjö för
att köpa ett paraply. Affärsmannen berättade om paraplyets kvalitet, och så
tillfogade han: "Och så är de så billiga!" Ett kvinnligt biträde i affären, som stod
bredvid, kom med följande kommentar: " Ja, men det tycker inte kunden !" Om
det inte hade regnat ute, så hade det inte blivit någon affär den gången. Biträdet
borde lära sig psykologi, så att hon inte kom att förstöra affärsmannens
framgångar.
Vi vill alla att folk skall tycka om oss, och här är sex sätt att få folk att
tycka om oss:
1. Bli genuint intresserad i andra människor, och du vill bli
välkommen över allt. Du kan få fler vänner på 2 månader genom
att intressera dig för andra människor än du kan få på 2 år
genom att försöka att få andra människor intresserad i dig. Det
var den romerska poeten Publilius Syrus, som sade 100 år före
Kristus: " Vi är intresserade av andra människor, när de visar
33

&h Sida &s
intresse för oss ".
2. Om du önskar att folk skall tycka om dig, så LE. Leendet är
Beteendet du måste ha för att göra ett gott första intryck. James
Langes lag säger: " Handla, som om du redan är glad, och det
vill göra dig glad".
3. Kom ihåg att en mans namn är det vackraste, och viktigaste
ordet i din vokabulär. Inget ljud är så vackert, som dit eget
namn! Att komma ihåg namn är lika viktigt i affärer, sociala
sammankomster och i politik. Om du inte kommer ihåg namn,
så kommer du att råka illa ut. Namnets betydelse illustreras av
följande händelse. Det var P. T. Barnum , som gav sin dotter
C. H. Seeley 25000 dollar, om hon ville kalla sig för Barnum
Seeley.
3. Det är många som undrar över hur de skall kunna lära sig
konsten att konversera? Det första steget mot konsten är att
vara en god lyssnare. Du kan uppmuntra andra att tala om sig
själv:" Det finns många människor, som skickar efter en läkare,
när allt de behöver är ett auditorium", säger Reader ´ s Digest i
ett av sina nummer. Det är detta som kallas "talking therapy".
Jag har själv upplevd hur personer, som har ringt mig efter ett
kort samtal har sagt att nu känns det bättre, och så har de slängt
på luren. En god präst måste vara en god lyssnare. Mr. Charles
Northam Lee säger: "Att vara intressant är att vara intresserad!"
4. Frågan är hur man skall få folk intresserad? Det är bäst att börja
tala med dem om de ting som de värderar mest. Få tag i den
5. andra människans intressen och gör detta till din utgångspunkt.
Gör du detta så vinner du dig vänner för livet.
6. Det är många som vill att folk alltid skall tycka om dem. Hur
skall de få folk att ständigt tycka om sig? Först av allt måste du
låta den andra personen få en känsla av att han är betydelsefull.
Låt denna känslan vara uppriktigt menad !William James säger :
" Den djupaste principen i den mänskliga naturen är hungern
efter att bli uppskattad! " Här följer ett exempel på hur man kan
överföra uppskattning till en annan person. Det var vid
Emory University att två läkare mötte varandra i korridoren på
Wesley Memorial Hospital. Då säger den ena läkaren till den
andra: " Vilken vacker kavaj du har." Den andra svarade: "
Tack, så mycket, men det är min fru ,som valt ut den till mig !"
Jag tyckte det var intressant att höra , ty så talade inte vi män
med varandra när jag växte upp i Norge.
Vi vill ofta att folk skall tänka, som vi. Jag har ofta sagt till mina
gymnasister i min filosofiundervisning, att det viktigaste är inte att de tänker,
som jag, utan att de tänker. Ty om de inte tänker, så är de döda och andra tar
34

&h Sida &s
över. I vissa situationer är det däremot enligt Dale Carnegie viktigt att vinna folk
över till ens eget sätt att tänka. För att vinna folk över till ens eget sätt att tänka,
så har Dale Carnegie ett tolvpunkts program, som jag noterar här nedan:
1. Det enda sättet att få det bästa och önskade resultatet av en
diskussion och argumentation är att undvika argumenteringen.
2. Du bör visa respekt för den andras åsikter. Säg aldrig till din
antagonist att han har fel.
3. Om du själv har fel; erkänn det snabbt och med eftertryck.
4. Börja samtalet i en vänlig ton.
5. Få den andra personen att säga: " Ja, ja.." med en gång.
6. Låt din motpart få göra en stor del av argumenteringen.
7. Låt motparten få en känsla av att idén hans.
8. Försök att verkligt och ärligt se motståndarens synpunkter.
9. Ta del av motpartens idéer och önskningar.
10. Du bör appellera till de ädlare motiven hos din motpart.
11. Dramatisera dina idéer, om du kan.
12. Kasta fram en uppmaning till din motpart.
Dale Carnegie försöker att förändra folks åsikter utan att framkalla vrede
eller motstånd hos målgruppen. Hur skall detta gå till undrar många. Han har nio
regler för detta samtals beteendet. Här följer en kort summering av de nio
reglerna:
1. Börja samtalet med att rosa motståndaren och gör ett ärligt
erkännande av honom.
2. Om du skall påpeka folks fel och brister, så gör det indirekt.
3. Tala om dina egna fel, innan du kritiserar den andra personen.
4. Ställ frågor istället för att giva direkta order.
5. Låt motståndaren rädda sitt ansikte.
6. Ros det minsta framsteg hos den du talar med och ros varje
framsteg. Var hjärtlig i din uppskattning, och generös i ditt
beröm. Här är ett exempel på hur man inte skall tala till en elev.
Det gäller en flicka, som fick bära en magisters portfölj. Han
säger till henne att detta var det närmaste hon kunde komma
examenspapperen. Detta gav henne mindrevärdeskomplex och
var ett hinder i hennes strävanden mot examen. Efter att jag hade
samtalat med henne och uppmuntrat henne i hennes studier
tycktes hennes framgångar i studierna bli förbättrade.
7. Ge motparten ett gott omdöme, som han kan leva upp till.
8. Använd dig av uppmuntran, och låt eventuella fel presenteras på
så sätt att de kan vara lätta att ändra.
9. Få den andra personen att känna sig lycklig genom att göra det
du föreslår.
35

&h Sida &s
Det är många familjer där livet i primärgruppen inte är så lyckligt, som
man skulle önska det. Här kommer Dale Carnegie med sju regler för hur man
skall göra sitt familjeliv lyckligare än det är just nu. Här kommer de sju reglerna
i förkortat form:
1. Du bör varken skälla eller masa.
2. Du bör inte prova att omskapa din partner.
3. Du bör inte kritisera.
4. Du bör giva en uppriktig uppskattning av familjemedlemmarna.
5. Du bör visa lite mer uppmärksamhet.
6. Du bör vara hövlig och vänlig.
7. Du bör läsa en god bok om den sexuella sidan av äktenskapet.
ETT MÖNSTER FÖR DEN PSYKISKA MÄNNISKAN.
--------------------------------------------------------------------------
Innan jag går vidare i min framställning, så är det några fyndord, som
både har praktisk och psykologisk betydelse. De orden vill jag gärna förmedla
vidare. Det är ord uttalade av berömda män.
Herbert Spencer (1820-1903): "Utbildningens stora mål är inte kunskap
utan handling."
Alfred North Whitehead (1861-1947): " Universitetets idé är icke så
mycket kunskap, som makt eller kraft. Universitetets uppgift är att förvandla
pojkens kunskap till den mogna mannens kraft och makt."
Francis Bacon (1561- 1626): "Kunskap är makt !"
********
En modell av den psykiska människan, som jag har haft stor glädje och
användning av i mitt undervisningsarbete i psykologi har jag funnit i Miss Violet
Firth´ s bok: "The Machinery of the Mind" och Leslie D. Weatherhead ´ s bok
"Psykologin och Livet", s.65-73.
Jag presenterar en enkel ritning av personlighetsmönstret, och därefter tar
jag upp något av drömtydningen från Leslie D. Weatherhead ´ s bok
"Psychology in the Service of the Soul, pp.23-37".
36

&h Sida &s
Här följer förklaringen till bokstäverna på figuren här ovan:
a1 + a2 = den mentala koncentrationens konst.
A= uppmärksamhetens ljus.
B= medvetandets brännpunkt.
C1 - C2 =medvetandets yttre gräns.
D1 - D2= medvetandets yta.
E = det för medvetna.
F1- F2 = den endo- psykiska censorn. Den kan också kallas
för tröskeln, kontrollen eller censuren.
G = Det undermedvetna.
H = det som Jung kallar för "rassinnet" eller släktminnet.
I= är vad Ole Hallesby kaller för URDATUM i boken "Det
kristne Liv", vol. I , s.40.
O= det som skall hämtas upp från djupet till det dagsklara
medvetna.
P= drömmaterialet.
Med hjälp av figuren här ovan, så är det två fenomen, som jag vill
förklara. Det första är hur man hämtar upp saker till det medvetna från gömda
djup.
A. Vi skall ha upp ett namn , som ligger i position O, men som vi inte
kommer ihåg. Vi säger till det undermedvetna att vi skall ha tag i ett namn som
börjar med BB. Vi fortsätter med det vi håller på med och anstränger oss inte för
att minnas namnet. Skulle vi anstränga oss för att komma ihåg namnet, så vill
endast lagen om den motsatta reaktionen sätta in och vi får inte tag i namnet. Jag
tänker på tillfällen under min undervisning där jag har testat metoden. Medan
jag fortsatte undervisningen arbetade det undermedvetna och O steg upp, som en
namnbubbla genom det undermedvetna och det för medvetna till medvetandets
yta. Det vandrade bort till medvetandets brännpunkt och där uppfattades det av
det medvetna, och jag säger till studenterna: "Nu har jag namnet! Det var
Björnstjerne Björnson!"
B. Vi drömmer. Det är drömmaterialet i P, som skall upp till
drömmedvetandet. Drömmaterialet vandrar upp till gränsen mellan det
undermedvetna och det för medvetna där det stoppas av den endo - psykiska
censorn, som inte släpper drömmaterialet igenom. Drömmaterialet klär ut sig i
en maskerad, förvränger sitt innehåll och utstyr sig med drömsymboler. När det
nu knackar på och censuren öppnar, så känner det inte igen drömmen och
släpper den igenom. Materialet passerar det för medvetna och spelar upp sin pjäs
för det medvetna, som inte förstår drömmen förrän den analyseras. Svårigheten
för drömmaterialet att komma förbi censuren beror på hur sträng censuren är och
på drömmens etiska, oetiska eller chockartade natur.
37

&h Sida &s
DRÖMTYDNINGEN I SJÄLAVÅRDEN.
----------------------------------------------------
Den engelske Metodistpastorn och psykologen Leslie D. Weatherhead tog
psykologin i teologins och själavårdens tjänst. Han behandlar problemen i sin
bok "Psychology in Service of the Soul", där jag har lärt mig det , som jag
behandlar i det följande avsnittet.
Det är tre saker, som alla kan observera, när de tänker efter vad
drömmarna kan ställa till med:
1. Drömmen har förmågan att framkalla händelser, som för länge
sedan har lämnat det medvetna.
2. Drömmaterialet kommer som regel från rätt färska upplevelser.
3. Den yttre sinnesupplevelsen eller varse blivningen kan ofta
bestämma en del av drömmens innehåll. Slamrat med en dörr kan
bli till ett revolverskott eller till en inbrottstjuv i drömmen.
Drömmen kan komma både från en yttre- och en inre sensation. Medan
Freud säger att drömmarna där man upplever att man flyger, framkallas av
Libido; så säger Weatherhead att orsaken är att söka i det faktum att bröstet rör
sig upp och ner på grund av andningen. Andningsbesvär och andra inre
oregelbundna beteenden, kan också framkalla drömaktivitet, som är i linje med
den fysiska defekten.
Önskedrömmarna kan ha sin grund i en känsla av att personen vill ha
uppmärksamhet, eller att han vill uppnå något, som är svårt att uppnå i
verkligheten. I drömmen får de kompensation för det som annars inte kan
uppnås. Kapten Scott berättar från expeditionen till Syd Polen att då de hade
mat, som blev tråkig i längden, så drömde de om att de beställde lyxmat på fina
restauranger.
Folk, som har liten personlighet, finner sig själv i upphöjda positioner och
speciellt i maktpositioner i sina drömmar. Det är denna typen av personer, som
kan bli farliga maktpolitiker , och ledare på olika områden i livet. Vi kan
jämföra önskedrömmen med sagan om Askungen, som fann sig själv i balsalen
med prinsen.
En flicka drömde att hon stod vid sin systers grav. Genom analysen fann
man att hon hade tidigare varit i en släktings begravning. Det var en ung man,
som hade kommit, och lett henne till bilen och tröstat henne. Hon hade faktiskt
blivit kär i honom, och i drömmen mötte hon honom.
Det är två komplex, som har fått betydelse i psykiatrin. Det ena är oedipus
komplexet, som är pojkens kärlek till modern. Det andra är electra komplexet,
som är flickans kärlek till pappan. Barnet kan drömma att mamman eller pappan
är död. Det betyder inte att de skall dö, utan att barnet vill ha rivalen bort för att
få en odelad uppmärksamhet från pappan eller mamman. För barnet är det rätt
och slätt ett lätt sätt att få bort någon, som står i vägen eller som är elak mot det;
38

&h Sida &s
så låter barnet de personer som står i dess väg bara dö i drömmen. I barnets
äventyr är det helt enkelt så, att de som kommer i hjältens väg blir endast
dödade.
Drömmen har ett yttre framträdande, som vi upplever, och ett latent
innehåll som är dold i drömmen. I drömmen kommer också associationslagarna i
funktion. På detta området har vi tillgång till ett stort material i Bibeln, som jag
skall återkomma till längre fram.
Vi kan nu summera tre princip i drömtydningen:
1. En dröm kan vara ett symboliskt uttryck för en icke uppfylld
önskan.
2. En dröm kan vara ett symboliskt uttryck för ett problem, som är
olöst i den undermedvetna hjärnaktiviteten.
3. En dröm kan vara ett symboliskt uttryck för rädsla och fruktan.
Både drömsymbolen och den endo - psykiska censuren
förvränger dröminnehållet.
ATT TOLKA DRÖMMARNA.
----------------------------------------
Det är många som undrar över hur de skall analysera och tolka
drömmarna. Här kommer några steg i drömtolkningen teknik.
1. Låt drömmaren berätta sin dröm utan att bli avbruten.
2. Efter berättelsen, låt drömmaren slappna av i en stol. Nu kan
drömmaren berätta vad som kommer i tanken, när han/hon tänker
på detaljerna i drömmen. Här kan man använda sig av både
bundna och fria associationer.
3. Fråga drömmaren om hans liv, och speciellt i samband med de
associationer, som han har kommit fram till. Detta är nödvändigt
för att få en mer förståeligt bild av drömmen.
4. Vid analysen bör man lägga märka till de mest dominerande
behov, som drömmaren har i samband med hans ålder, miljö,
sexuella behov, privatliv och liknande.
Vi kan kanske inte få en vetenskaplig bild av alla drömmarna ; ty de kan
vara, som Tausley säger, att de kan vara mentala fragment. Freud säger att de
har sin grund i sexuella krafter, Libido. Jung vill arbeta konstruktivt, och ger
företräde för drömmarens aktuella liv.
Ibland kan det vara nervösa konfliktsituationer, som framkallar drömmen.
Det kan vara djupt rotade begärelser, dolda bekymmer och förträngd fruktan hos
drömmaren. För att få den psykiska hälsan tillbaks lönar det sig inte med
miljöombyte; ty då tar man konflikten med sig till den nya miljön. Drömmaren
måste få bort konfliktsituationen, och få frid i sitt sinne. Här hjälper det att få
veta att allt kan bli nytt.” Känn dig själv " ; är ett av dina första steg för att få
behålla eller få tillbaks din psykiska hälsa. Självkännedomens princip är mycket
viktig för den psykiska hälsan.
39

&h Sida &s
UPPLÖSNING AV VÄRDEKONFLIKTER.
--------------------------------------------------------
Här skall jag ta utgångspunkten i en biblisk händelse. Det är berättelsen
om den förlamade eller paralyserade unga mannen, som det berättas om i
Markus evangeliet 2: 2 - 12.
Den kraft som skuldkänslan kan ha över den psykiska kroppen, är mycket
väl illustrerad i berättelsen om den unga mannen med de förlamade benen, som
omtalas i Markus evangeliets andra kapitel. Här finner vi ett psykosomatiskt
problem behandlat i NT.
Den unga mannens vänner bar honom till Jesus, och Jesus sade till
honom:
" Dina synder förlåtas dig, stå upp,
ta din säng och gå hem ! "
Mannen blev frisk till allas stora förvåning. När vi går tillbaks i den
hebreisk kristna traditionen , finner vi att länge innan den psykosomatiska
medicinens uppkomst, var denna värdekonflikten och skuldkänslans
energibindning känt och uppmärksammat.
Jag skall i slutet av denna framställningen ge en illustration på den
kubiska människan , och hennes befrielse från den ångest och skuld som binder
hennes psykiska energi.
Då Jesus mötte den unga mannen, som först av allt behövde försäkran om
förlåtelse, så avspeglades hos honom den judiska tanken, som var rådande på
Jesu tid, att synd och hälsotillstånd har samband med varandra. Jesus menade att
andra orsaker än synd kunde vara sjukdomsalstrande; men Jesus vidgar området
för människans hälsa. Jesus visar sin förståelse för att där finns ett samband
mellan sinnets inställning och kroppens hälsa. Han visar oss att det är
nödvändigt både att ha en sund själ i en sund kropp , ock att ha en sund kropp i
en sund själ.
Rabbinerna på Jesu tid hade en sats, som löd :
" Ingen sjuk människa har blivit frisk från sin
sjukdom förrän alla hennes synder har blivit henne förlåtna!"
Den moderna medicinen har bekräftat den linjen, som Jesus var inne på;
när Carrol Wise påpekar att "Läkarna har upptäckt att skuldkänsla liksom ångest
kan orsaka förlamning av kroppens eller hjärnans funktioner".
Jesus hade upptäckt att den förlamade unge mannen kämpade med
moralkonflikter, som hade resulterat i skuldkänsla. Skuldkänslan framkallade
den effekt att han inte kunde röra sina ben. Diagnosen i dag ville vara
konversions hysteri. Jesu behandling av den unga mannen visar att Jesus tog
moralfrågorna allvarligt.
Faktum är att olösta moralfrågor inte enbart kan leda till att man söker
40

&h Sida &s
kompensation i mål, som skall ersätta de primära målen, som man har missat;
utan de kan också leda till aktuell fysisk sjukdom.
Har man brutit mot sina moralnormer och inte kan lösa konflikten, så
straffar människorna ofta sig själva med skuldkänslor och ångest. I svåra fall
kan detta beteendet leda till kroppslig ohälsa.
Ett exempel kan visa hur olösta värdekonflikter kan förlama en människa.
Det var en ung kvinna, som blev delvis förlamat efter en olycka. Den delvisa
förlamningen höll i sig även om två lyckade kirurg ingrepp hade givit henne full
användning av sina ben. Det visade sig att hon var fylld av hatiska känslor mot
sina föräldrar, och samtidigt kände hon sig skuld belagd på grund av sitt hat.
Hon hade bokstavligt förlamats av sina känslor.
När prästen först hälsade på henne, trodde hon inte att Gud ville förlåta
henne. Orsaken var att hon menade sig ha brutit mot budet att "hedra" sina
föräldrar. Då prästen i själavårdssamtalet hade hjälpt kvinnan att acceptera Guds
förlåtelse, och fått henne att godta sina föräldrar för vad de var; och då hon förlät
sina föräldrars fel; så släppte förlamningen fullständigt och hon blev frisk.
Man måste lära sig att respektera sina föräldrar, och kunna frigöra sig från
deras auktoritet, utan att bli hatiska mot dem och gripas av skuldkänslor mot
dem. Man bör alltså vara vän med sina föräldrar och annan auktoritet ; om inte
för någon annan orsak , så för ens egen hälsas skuld.
Dr. Frankl i Wien har visat oss att även moraliska värdekonflikter kan
vara neuros bildande på samma sätt som hans företrädare dr. Freud påvisade att
förträngd sexualdrift, Libido, kunde vara det .
Skall man undgå det neuros bildande andliga tomrummet, som växer fram
ur de andliga konflikterna, så måste man som den amerikanska psykologen
Karen Horney har påvisat, få växa upp i en trygg och varm miljö. Människan
bör söka ledas och uppmuntras av betydelsefulla personer, som man tidigare
kallade för ideal. Vidare behöver människan nya och värdiga mål att arbeta mot.
Vi kan därför uppmana varandra i dag att vara vän med sig själv, med sin
omgivning och med livet självt . Detta kan ske genom att människan finner den
djupare meningen med sitt eget liv. Denna djupdimension vill hjälpa oss ut ur en
livets förlamnings situation och över till en frigörelsesituation där vi har vishet
om Guds förlåtelse och välbehag.
41

&h Sida &s
DEN KUBISKA MÄNNISKAN.
-----------------------------------------
Jag utlovade en modell av människan som illustrerar skuldkänslans
förlamande kraft, och den läkande befrielsens makt från ångest, skuld och
neuroser.
G=
x A=
FÖR-
LÅTELSE B=
G= Gud; A= Jagidealet, vad jag borde vara; B= Jagmedvetandet,
vad jag verkligen är. X= Skuld; Ångest och Neuroser.
Det visar sig att människorna straffar sig själva genom skuldkänslor,
ångest, neuroser, självplågeri eller sjukdom. Spänningen mellan jagidealet och
jagmedvetandet framkallar skuldkänslor eftersom jag inte är vad jag borde vara.
Denna spänning stegras genom synd begreppet som tar med Gud i
sammanhanget. Jag kan inte leva upp till DEN HELIGES KRAV PÅ MIG. Det
enda som kan upphäva den negativa skuldbelastningen i "X" är, som figuren
visar, den gudomliga förlåtelsen. Genom förlåtelsen upplever personen befrielse
och lättnad. Han blir en ny varelse som fylls av glädje och förtröstan på Guds
nåd. Han är nu villig att göra en förnyad insats i Guds rike och i "Världen" för
att denna världen skall närma sig "Vår Herre Jesu Kristi Rike".
42

&h Sida &s
43