Vad vet vi om skärgårdens fornlämningar under vatten?
Vad vet vi om skärgårdens fornlämningar under vatten?
Vad vet vi om skärgårdens fornlämningar under vatten?
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Stenindustrin var ett resultat av den industriella expansionen på kontinenten,<br />
där graniten utgjorde ett vanligt byggnadsmaterial. Under andra hälften av<br />
1800-talet utvecklades stenindustrin till <strong>skärgårdens</strong> största industri och engagerar<br />
då ett stort antal fartyg (Hasslöf 1949:435). Många fartyg var kuttrar<br />
s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>binerade fraktseglation med fiske (Fredriksen 1992:26ff).<br />
I slutet av 1800-talet inträffar ytterligare en sillfiskeperiod. Denna är inte så<br />
<strong>om</strong>fattande och sträcker sig endast över två decennier. I samband med detta<br />
sillfisket, anläggs på nytt en rad skärgårdsverk. Produktionen <strong>om</strong>fattade på<br />
samma gång både sillsalteri, tran- och guanotillverkning och var mer mekaniserad<br />
än tidigare (Nystedt 1994:48f).<br />
Industrialiseringen resulterade i att flera fiskelägena <strong>om</strong>formades och utvecklades<br />
till tätorter och industristäder. Samtidigt tillk<strong>om</strong>mer också badortsoch<br />
brunnsdrickandet s<strong>om</strong> en ny näring för lokalbefolkningen, något s<strong>om</strong><br />
har kontinuitet fram till idag (Cullberg 1993:88f, 97).<br />
9. Landskapsutnyttjande och <strong>fornlämningar</strong> <strong>under</strong> <strong>vatten</strong><br />
Inledning<br />
Sambandet mellan landskapsutnyttjande och förek<strong>om</strong>sten av olika typer av<br />
<strong>fornlämningar</strong> <strong>under</strong> <strong>vatten</strong> är k<strong>om</strong>plext och svårhanterligt. Olika transporter<br />
med olika typer av fartyg innebär olika förutsättningar för ett fartyg att bli ett<br />
vrak på en plats <strong>vi</strong> kan förutse. I syfte att etablera sambanden måste utgångspunkten<br />
vara dels det specifika landskapsutnyttjandet, dels de samband<br />
s<strong>om</strong> finns etablerade redan då <strong>vi</strong> påträffar en <strong>vi</strong>ss typ av fornlämning<br />
s<strong>om</strong> en del av ett bestämt landskapsutnyttjande.<br />
Följande texter hämtar sina utgångspunkter i landskapsutnyttjanden, specifika<br />
för den västsvenska skärgården. Med stöd av de samband <strong>vi</strong> kan se gen<strong>om</strong><br />
befintliga <strong>fornlämningar</strong> från hela skärgården, diskuteras sannolikheten<br />
att påträffa olika <strong>fornlämningar</strong> i anknytning till olika landskapsutnyttjanden.<br />
För att lättare åskådliggöra en sannolikhet, men framförallt för att uppskatta<br />
antalet lämningar, används en klassificering enligt nedan.<br />
Grad av sannolik förek<strong>om</strong>st Gradering<br />
God Sannolikhet, flertal exempel +++<br />
Förek<strong>om</strong>mer i <strong>vi</strong>ssa fall ++<br />
Tänkbar förek<strong>om</strong>st, ej bekräftad +<br />
Figur 6. Princip för gradering av sannolik förek<strong>om</strong>st<br />
av <strong>fornlämningar</strong> <strong>under</strong> <strong>vatten</strong>.<br />
14
Change language