Vad vet vi om skärgårdens fornlämningar under vatten?
Vad vet vi om skärgårdens fornlämningar under vatten?
Vad vet vi om skärgårdens fornlämningar under vatten?
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
de skulle vara medeltida, ett större rumsligt utnyttjande av landskapet än vad<br />
gårdarnas lokalisering antyder.<br />
Spåren efter den historiska bebyggelsen är mer <strong>om</strong>fattande (bil. 5). Antalet<br />
gårdsenheter är fler, och därtill finns lämningar s<strong>om</strong> direkt kan relateras till<br />
jordbruk och boskapsskötsel; fossil åkermark, kvarnlämningar, röjningsrösen<br />
och stenhägnader.<br />
En förändring mot den medeltida bebyggelsestrukturen, är tillk<strong>om</strong>sten av fiskelägen<br />
eller strandsittarsamhällen. Det sammanlagda antalet uppgår till 16<br />
platser, men det är o<strong>vi</strong>sst <strong>om</strong> samtliga har existerat samtidigt. Fiskelägena är<br />
dels lokaliserade i ytterskärgården, från Käringön i söder till Islandsberg i<br />
norr, och dels på Malö och södra Flatö.<br />
Nya är också kyrkorna på Gullholmen och Käringön. Dessa kyrkor kan tolkas<br />
s<strong>om</strong> resultatet av befolkningsexpansion <strong>under</strong> 1700-talets sillfiskeperiod. En<br />
annan ny företeelse är tullstationen på Stora Härmanö, <strong>om</strong>nämnd <strong>vi</strong>d 1500talets<br />
andra hälft.<br />
Bebyggelsen bildar ett ramverk åt tolkningen av landskapsytnyttjandet <strong>under</strong><br />
medeltid och historisk tid, men ger också <strong>vi</strong>ssa ledtrådar till hur landskapet<br />
utnyttjats över tid. Sannolikheten för <strong>fornlämningar</strong> <strong>under</strong> <strong>vatten</strong> ökar i närhet<br />
till bebyggelsen, men det är samtidigt svårt att endast utifrån bebyggelseutvecklingen<br />
uppskatta antal och typ av <strong>fornlämningar</strong>.<br />
Jakt- och fångstlandskapet <strong>under</strong> medeltid och historisk tid.<br />
S<strong>om</strong> lämningar efter denna verksamheten räknas ortnamn och historiska<br />
källor s<strong>om</strong> anger fångst- och fiskeplatser, t<strong>om</strong>tningar, lämning efter ett<br />
eventuellt fast fiske och ett skjutskår (bil. 6). I <strong>om</strong>rådet finns 13 t<strong>om</strong>tningslokaler,<br />
varav flertalet ligger i den yttre skärgården och ett mindre antal <strong>vi</strong>d<br />
sydöstra Flatö. Antalet t<strong>om</strong>tningslokaler får emellertid anses vara relativt litet<br />
i jämförelse med skärgården i stort.<br />
Ortnamnen ger en bild av både vad man varit ute efter, såväl s<strong>om</strong> med <strong>vi</strong>lken<br />
metod s<strong>om</strong> utnyttjats (bil. 7). Exempel på fångstplatser är Kastet eller<br />
Sjusätt, men också namn betingat av kamerala orsaker; skären Halvmark och<br />
Tremark, s<strong>om</strong> kan k<strong>om</strong>ma av hur fångstplatser för säl har beskattats (Framme<br />
1999:122).<br />
Sammantaget ger oss spridningskartan en bild av ett mycket ett diversifierat<br />
jakt- och fångstsamhälle. Dateringen är främst historisk, men det kan inte<br />
uteslutas att det finns dels en kontinuitet bakåt, till medeltid, och dels platser<br />
s<strong>om</strong> endast utnyttjats <strong>under</strong> medeltid. Detta gäller särskilt t<strong>om</strong>tningslokalerna.<br />
Det är också sannolikt att den bild <strong>vi</strong> har endast utgör en glimt av den jaktoch<br />
fångst s<strong>om</strong> pågått. Spridningen i rummet är stor och med undantag för<br />
koncentrationen av t<strong>om</strong>tningar förefaller man utnyttjat hela landskapet.<br />
24
Change language