Vad vet vi om skärgårdens fornlämningar under vatten?
Vad vet vi om skärgårdens fornlämningar under vatten?
Vad vet vi om skärgårdens fornlämningar under vatten?
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Båtbyggeri och varvsverksamhet<br />
Skeppsbyggeri och varvsverksamhet i den västsvenska skärgården är <strong>om</strong>nämnt<br />
från tidig medeltid och förefaller ha varit en <strong>vi</strong>ktig näring både i städerna<br />
såväl på landsbygden (jmf. Haglund 1995). Förut<strong>om</strong> en arkeologisk<br />
utredning i Marstrands hamn, där en misstänkt kölhalningsplats med kulturlager<br />
och fartygsdelar av 1600-1700-tals typ påträffats, har inga platser med<br />
anknytning till skeppsbyggeri eller varvsverksamhet gen<strong>om</strong>gått arkeologisk<br />
<strong>under</strong>sökning. Kunskapen <strong>om</strong> <strong>vi</strong>lka typer av anläggningar och kulturlager<br />
s<strong>om</strong> kan förek<strong>om</strong>ma i anslutning till verksamheten får främst bygga på<br />
skriftliga källor.<br />
Från sent 1700-tal och tidigt 1800-tal pekar skriftliga källor för första gången<br />
ut platser med skeppsbyggeri och varvsverksamhet. Dessa förek<strong>om</strong>mer över<br />
hela skärgården, ofta in<strong>om</strong>skärs och i <strong>vi</strong>ss utsträckning grupperade i särskilda<br />
regioner. En sådan region är norra Orust (Haglund 1995; Hammar 1964).<br />
Trots få exempel, får sannolikheten för förek<strong>om</strong>st av fartygslämningar<br />
(klink/kravell/järn) och delar av fartyg <strong>under</strong> <strong>vatten</strong> i anslutning till platser<br />
med varvs och skeppsbyggeri vara stor. Tänkbara lämningar är också brygg,<br />
och kajanläggningar, sliprar, kåsar, sänkverk och stenkistor, barlastlämningar<br />
och anläggningar för kölhalning.<br />
Art Sannolikhet<br />
Brygg-, kaj- och kåslämningar +<br />
Sänkverk, kölhalningsbänkar, sliprar, barlastlämningar mm +<br />
Utkastlager ++<br />
Kravellbyggda fartygslämningar +<br />
Klinkbyggda fartygslämningar +<br />
Fartygslämningar, metall +<br />
Fartygslämningar, delar av ++<br />
Figur 9. Sannolik förek<strong>om</strong>st av <strong>fornlämningar</strong> <strong>under</strong> <strong>vatten</strong>, associerade till båtbyggeri<br />
och varvsverksamhet.<br />
Saltframställningsplatser<br />
Inga saltframställningsplatser i den västsvenska skärgården från medeltid eller<br />
nyare tid har gen<strong>om</strong>gått arkeologiska <strong>under</strong>sökningar. Produktionen innebar<br />
att man kokade havs<strong>vatten</strong>. Framställningsplatserna förefaller ha varit<br />
både temporära, s<strong>om</strong> tex. på isen <strong>under</strong> <strong>vi</strong>ntertid, såväl s<strong>om</strong> permanenta<br />
med hjälpmedel s<strong>om</strong> <strong>vatten</strong>hjul och kanaler för att leda vattnet (jmf. Kalm<br />
1746:84; Krantz 1922:50ff,145, 207). Det finns inga exempel på förek<strong>om</strong>st<br />
av <strong>fornlämningar</strong> <strong>under</strong> <strong>vatten</strong> i anslutning till de platser s<strong>om</strong> idag är kända.<br />
Det förefaller emellertid rimligt att påträffa framförallt brygg-, kaj- eller kåslämningar<br />
i anslutning till anläggningar på land. Likadant kan inte heller anläggningar<br />
<strong>under</strong> <strong>vatten</strong> med anknytning till själva framställningen uteslutas.<br />
18
Change language