Nr 15 Kreativitet: PDF-version - Populär Poesi
Nr 15 Kreativitet: PDF-version - Populär Poesi
Nr 15 Kreativitet: PDF-version - Populär Poesi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
popularitet. Nästan allt Tranströmer skrivit är i grun-<br />
den rytmiserat och följer en sträng ram. Betyder det<br />
att Tranströmer inte är kreativ? Hans dikt byggs upp<br />
enligt flertusenåriga konventioner.<br />
Nej, konceptet måste vara ett sätt att forma kreati-<br />
viteten. När Malte Persson skriver sina tunnelbane-<br />
sonetter menar han sig ha gjort det utifrån två per-<br />
spektiv: Dels utifrån den språkliga formens konven-<br />
tion, dels genom omgivningens begränsade flora av<br />
intryck. Han befinner sig i en, låt vara okonventionell<br />
miljö, men framför allt i en begränsad sådan. Syftet är<br />
givetvis att styra kreativitetens vattenstråle så att den<br />
enas och blir stark och koncentrerad istället för att låta<br />
den slumpmässigt spridas. Konceptkonstens idé är<br />
således att begränsa kreativitetens uttryck och förmå<br />
artisten att koncentrera sig på ett ämne.<br />
En annan central rörelse i samtidspoesin är att<br />
bygga in ett sammelsurium av röster och personer,<br />
oftast utan gestalt, i böckerna. Jörgen Linds Saskatoon<br />
byggs upp genom en mängd tydligt utpräglade röster<br />
<strong>15</strong><br />
som samspelar runt en handfull ämnen. Ur antik gre-<br />
kisk synvinkel bör boken vara ett kreativt storverk.<br />
Men vad hjälper den här kunskapen när jag står<br />
framför 28 niondeklassare som överväger att välja<br />
samhällsprogrammet på gymnasiet och det faller på<br />
min lott att förklara ”Praktisk kreativitet”. Alla ser på<br />
mig där jag står och förstår att stress verkligen inte är<br />
kreativitetens förlösare. Så jag svamlar, fylld av yrs-<br />
lande stresshormon, försöker jag förklara ett begrepp<br />
jag själv knappt begriper.<br />
Efteråt får jag veta att Sigmund Freud försökte<br />
förklarade kreativitet med att det var en konflikt mel-<br />
lan det omedvetna och medvetna som resulterar i en<br />
reaktion som är socialt accepterad men som ändå ger<br />
det omedvetna förlösning. Det låter som den ständigt<br />
fortgående konflikten mellan överjaget och detet,<br />
vilken sällan alstrar kreativitet utan snarare låsningar.<br />
Om man å andra sidan ser reaktionen som konst-<br />
närskap i någon form fungerar teorin bättre. Det
Change language