Nr 15 Kreativitet: PDF-version - Populär Poesi

nedlåt dig ej till sådant önsketänkande.
Stig som en länge förberedd, en dristig man,
såsom det anstår dig som blev bevärdigad en sådan stad,
med fasta steg till fönstret ända fram
och lyssna där med rörelse men utan
de ängsligas och fegas bönerop och klagan
som sista öronfägnad till musikens klang,
den mystiska teatertruppens sköna instrument,
och tag farväl av det Alexandria du förlorar.
Kavafis text talar förvisso för sig själv som stor lyrik
måste göra, men en historisk utvikning är lämplig för
att ge ett förklarande sammanhang. Dikten återgår på
en kort passage ur historieskrivaren Plutarchos Lev-
nadsteckningar, närmare bestämt den bok som be-
handlar militären och statsmannen Marcus Antonius,
som efter mordet på Julius Caesar försökte tillskansa
sig herraväldet över Rom. Under de följande åren
tilldrog sig ett komplicerat maktspel mellan Antonius
och Octavianus, den blivande kejsar Augustus. Allian-
ser skiftade med fiendskap. Antonius gifte sig med
drottning Kleopatra i Egypten och styrde över östra
delen av det väldiga riket, Octavianus över västern. En
kraftmätning mellan de båda blev i längden oundviklig.
I sjöslaget vid Actium år 31 f. Kr. segrade Octavianus,
sedan Antonius valt att mitt under det pågående slaget
följa Kleopatra som flydde med sitt skepp. Plutarchos
skildrar drottningen som en förförisk och beräknande
kvinna som trollband Antonius och orsakade hans
26
undergång. Romaren ”mötte sitt öde”, skriver Plutar-
chos, ”den olycksdigra kärleken till Kleopatra”.
Konstantin Kavafis
Efter nederlaget vid Actium förberedde drottningen sitt
självmord. Den grekiske historieskrivaren ger detalje-
rade interiörer från palatset i Alexandria: bland annat
hur Kleopatra lät pröva olika dödliga gifter på fångar