16.09.2013 Views

Nr 15 Kreativitet: PDF-version - Populär Poesi

Nr 15 Kreativitet: PDF-version - Populär Poesi

Nr 15 Kreativitet: PDF-version - Populär Poesi

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

"Och tag farväl av det Alexandria du förlorar"<br />

En lyrisk spegling hos Kavafis och Cohen<br />

Att litteratur ofta skapas av litteratur är en insikt det<br />

kan bära emot att ta till sig. Föreställningen om den<br />

suveränt skapande författaren, den romantiska projek-<br />

tionen av det kreativa snillet vars inspiration stiger ur<br />

den egna själens djupa schakt är tilltalande. Naturligt-<br />

vis måste ett konstnärligt alster växa (och kanske<br />

värka) fram ur ett enskilt temperament, men att döma<br />

av litteraturhistorien kommer inspirationen och den<br />

förlösande impulsen inte sällan från andra konstverk.<br />

Diktare kan mötas och samtal föras över sekler och<br />

kulturer. Det känner vi till. Verken kastar ljus på var-<br />

andra varigenom kontraster förtydligas och ny förstå-<br />

else kan födas. Lindegrens Ikaros som störtar på<br />

1940-talet anropar Ovidius tragiske yngling. Sonja<br />

Åkesson ger en replik till Lawrence Ferlinghetti i<br />

”Självbiografi”. Björn Håkanson skriver en ny ”Det<br />

eviga” anpassad till konsumismens tidsålder. I vidare<br />

mening står Dantes Gudomliga komedi mot Balzacs<br />

mänskliga dito – en hierarkisk-statisk medeltid mot ett<br />

socialt rörligt, pengabesatt 1800-tal. Denna text vill<br />

24<br />

beröra ett möte mellan två lyriker som skils åt av ett<br />

sekel men förenas i en lyrisk spegling.<br />

Poeten Konstantin Kavafis (1863-1933) som nu är ett<br />

världsnamn men trots det fortfarande något av poe-<br />

ternas poet, var under sin livstid nästan okänd utanför<br />

en trängre krets beundrare. Han skrev på grekiska<br />

men är intimt förknippad med det kosmopolitiska<br />

Alexandria i Egypten där han föddes i en mycket<br />

välbärgad familj. Efter att ha bott i England och Istan-<br />

bul slog han sig i mitten av 1880-talet för gott ner i<br />

den historiskt överrika hamnstaden, där han rörde sig i<br />

den grekiska minoriteten. Familjens en gång så in-<br />

komstbringande handelsfirma hade nu gått omkull.<br />

Konstantin Kavafis kom att leva tillbakadraget och i<br />

små omständigheter som underordnad tjänsteman vid<br />

bevattningsministeriet. Hans bostad låg intill, sade han<br />

själv, ”tillvarons tre centra: en bordell som tillgodoser<br />

köttets behov, en kyrka som förlåter synder och ett<br />

sjukhus där man kan dö”. Det påstås att hans besöka-<br />

re ibland tog fel ingång och hamnade i bordellen...

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!