Nr 15 Kreativitet: PDF-version - Populär Poesi

Vad är det då som är så givande med dessa kors-
befruktningar? Troligtvis ligger svaret i hur de båda
konstarterna berikar varandra, inte minst eftersom de i
grund och botten har mycket gemensamt.
Uppläsning och tonsättning
‒ Riktigt bra poesi kan precis som musik skapa bil-
der man annars inte skulle ha fått, förklarar Stagno.
‒ Som tonsättare ger en dikt ofta den nödvändiga
inspiration som behövs för att få ett tomt notblad att
bli till ett musikverk. Det är nog ingen tillfällighet att
de flesta stora tonsättare genom tiderna skrivit hund-
ratals sånger.
Stagno menar att han alltid skriver textnära musik,
på så vis att han låter de musikaliska fraserna ligga
nära diktens naturliga rytm.
‒ Däremot kan jag ju beroende på hur jag lägger
ut melodin understryka eller betona något ord. Här
kommer min tolkning av dikten in. Om jag skriver för
piano och sång har alltid pianisten en roll i att skapa
stämningen ur vilken dikten sjungs. Här finns det
naturligtvis oändliga variationsmöjligheter och det är
till största del min subjektiva tolkning av dikten som
återges. På samma sätt blir det om någon läser en
dikt; diktuppläsaren väljer ju också till stor del vilka
ord som ska betonas och även tempot.
Därmed kan en ursprunglig dikt uppväcka helt an-
norlunda reaktioner med hjälp av en tonsättning.
49
Stagno betonar särskilt vilken fördel det kan innebära
att på förhand vara förtrogen med den dikt man lyss-
nar till:
‒ Då kan man låta sig ledas in i en helt ny värld a
bilder och känslor.
Men även lyssnare, som på förhand inte varit större
poesiälskare, kan genom tonsättningarna ges nycklar
in i poesins bild- och känslofyllda värld. Stagno berät-
tar att flera åhörare blivit inspirerade att börja läsa till
exempel Fröding och Tranströmer tack vare hans
konserter, vilket alltid gör honom glad. På så vis kan
tonsättningar av poesi vara en väl vald strategi för att
poesin ska nå ut till fler. Stagno försäkrar också att
han med all sannolikhet kommer att tonsätta fler
poeter i framtiden ‒ och inte bara genrens giganter,
utan eventuellt också mindre kända.
Kanske ligger poesins styrka i att den, oftast i hög-
re grad än exempelvis romanen, är så tolkningsbar.
Eftersom vi tolkar dikter olika är det bra att vi kan gå
dem till mötes på olika sätt. Vissa är helt enkelt mer
mottagliga för poesin när den framförs med hjälp av
skorrande strängar. Daniel Stagno är en av dem, som
under de senaste åren, hjälpt till att vidga gränserna
för poesins besjungna landskap. Sådana erövringståg
är alltid välkomna.
Hampus Östh Gustafsson