CSR-rapport - Arla.com

– De två nya företagen, MUH och Milk Link, har bra
produkter och anläggningar, säger Christina Winblad. MUH,
som är störst i Tyskland på mjölk med lång hållbarhet och
investerar för produktion av mjölkpulver, är till exempel väl
rustat för att möta Kina som marknad.
En mjölkbonde som är positiv till fusionen med Arla
är Simon Banfield som driver gården Admiston, en timmes
bilresa väster om Southampton på Storbritanniens sydkust.
Hans gård har levererat mjölk till Milk Link sedan kooperativet
bildades år 2000. Simon Banfield har suttit i styrelsen
för Milk Link i åtta år och är sedan fusionen medlem i Arlas
representantskap.
– Inom Milk Link hade vi sedan ett antal år strategin
att växa och när en möjlig fusion med Arla dök upp insåg vi
snabbt att företagen passade utmärkt ihop, berättar Simon
Banfield. Vi är störst i Storbritannien på ost och Arla på
dryckesmjölk. Tillsammans är vi starka. Och vi ska bli ännu
större och starkare.
Mjölkpriset till ägarna måste upp
De båda ägarna är rörande överens om vad som nu är det
viktigaste för Arla; att ta hem synergierna av fusionerna och
leverera ett bra mjölkpris så att ägarna känner sig nöjda och
trygga på sina gårdar.
– Jag upplever att Milk Link och Arla har väldigt liknade
kultur och fokus, fortsätter Simon Banfield, framförallt är
vi ägarorienterade. Det betyder att företaget aldrig betalar
mer för mjölken än vad man har råd med. Att överbetala
har alltid varit början till slutet. Det har vi sett flera sorgliga
exempel på i Storbritannien.
Översyn av demokratisk struktur
Redan innan fusionerna genomfördes hade Arla påbörjat ett
arbete för att se över kooperativets demokratiska system.
Antalet ledamöter i styrelsen föreslås minska och diskussioner
pågår om hur organisationen av kretsar och regioner
ska se ut.
Både MUH och Milk Link är sedan fusionerna representerade
i Arlas styrelse och representantskap. Simon Banfield
anser att Milk Links representation är god och han är väl
ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE | VÅRT ANSVAR 2012 | ARLA
Christina Winblad har 275 mjölkkor och 430 ha inklusive
bete på sin gård. Hennes brittiska kollega Simon Banfield
har 160 mjölkkor, 300 köttdjur och 300 ha. Båda sitter i
Arlas representantskap.
medveten om den mängd arbete en styrelsepost innebär.
– Det är viktigt att hitta bönder som tycker att styrelsearbetet
är kul, eftersom det både omfattar mycket resor
och mycket arbete med inläsning av material inför möten.
Det är få som har möjlighet att ställa upp och ännu färre är
beredda att ta det ansvaret, säger han. Tidigare behövde
man kanske köra några timmar till ett möte. Nu kan ett möte
betyda att man är borta flera dagar hemifrån. Och då talar vi
om bönder som har djur att sköta dygnet runt.
– I Sverige har vi haft behov av att röra om i grytan och
se till att vi jobbar effektivare och mer ärendeorienterat,
säger Christina Winblad. Styrelsen behöver bli mindre och i
regionstyrelsen behöver vi ha ett förändrat arbetssätt, vilket
vi har föreslagit.
Gemenskap bönder emellan
Både Christina Winblad och Simon Banfield tycker att det är
utvecklande att möta kollegor från andra länder och få nya
insikter, men även att upptäcka likheterna.
– Oavsett vilket land mjölkbönder kommer ifrån; sätter
du dem i samma rum så frågar de alltid först om mjölkpriset,
sen om vädret och slutligen om mjölkföretaget. Det är väldigt
lite skillnad på våra intressen. Det finns ett gemensamt
språk för mjölkbönder världen över som överbrygger alla
eventuella kulturella skillnader. Jag ser mycket fram emot
att vi ägare ska besöka varandra i våra respektive länder,
avslutar Simon Banfield.
11