Tummen upp! - Ordbanken

A mAgAzine en tiDning for fÖr employees AnstÄllDA 

viD volvo At lAstvAgnAr the tuve plAnt umeÅ 

europeAn mAnufActuring 

volvo volvo trucks 

#5 2009 

effektivAre fABriker 

Flera projekt som rustar 

för framtiden har nu 

införts i EM. Sid 9. 

hytten 

Tummen upp! 

sid 3 

Billigare och snyggare 

I Umeå lackeras plastdetaljer 

nu tillsammans 

med hytterna. Sid 10. 

effektivt mÅleri 

Världens bästa måleri 

är också en av de allra 

effektivaste i världen. 

festligt vÄrre 

Hyttfabrikens trotjänare 

fick god utdelning på trivsam 

Aktiefest. Sid 22.

en tiDning fÖr AnstÄllDA 

viD volvo lAstvAgnAr, umeÅ 


volvo trucks 

Innehåll 

#5 2009 

3. Jubel i Hyttfabriken 

4. Färgstarkt EU-möte 

12. Rätt i tid 

med Just-in-time 

14. Rivning i rekordfart 

16. Plastmålning 

steg för steg 

18. Effektivt måleri 

22. Aktiefesten 

24. Value Stream 

Mapping 

28. Färre truckar 

sparar pengar 

30. Kort & Gott 

32. Mitt Jobb: 

Magnus Andersson 

HYTTEN 

Hytten är en intern tidning 

för anställda inom Volvo 

Lastvagnar, Umeå 

Ansvarig utgivare: 

Thor Persson 

Redaktör: 

Thor Persson tel. 7320, 

thor.persson@volvo.com 

Redaktionsråd: 

Thor Persson, 

Denny Westerlund 

Foto: Gösta Wendelius, 

Johan Gunséus, 

Denny Westerlund 

Layout: Ordbanken 

Tryck: Original, Umeå 

Utgivningsdag: 4/12 2009 

2 Hytten #5 2009 

leDAre 

Ett annorlunda och krävande år 

HEJ PÅ ER! Snart har ytterligare ett år passerat revy, ett mycket annorlunda och krävande år som för 

egen del gått i en rasande fart och tur är väl kanske det… Nu kan vi i alla fall se fram emot 2010, och 

det vågar jag lova redan nu – det blir ett betydligt mer positivt år än detta. 

För egen del har jag ju jobbet kvar, men konstaterar att många av våra tidigare medarbetare går 

tyvärr fortfarande utan arbete. 

Under senhösten har vi dock sett ett klart ökat behov av högre produktionsvolymer. 

Vi har återanställt – även om det fortfarande är visstidsanställningar – 15 elektriker och vi kommer 

gradvis öka denna skara över 2010. 

Självklart vägs varje anställning på guldvåg, då vi inte ånyo vill hamna i en situation med övertalig 

personal. 

Tillbaka till år 2009 och en kort summering av årets viktigaste händelser – utifrån mitt perspektiv. 

Jag tillträdde min tjänst den 13 januari och den dagen har väl ingen glömt..? Vi tvingades lägga ett 

jättevarsel om 670 medarbetare och vi befann oss i det svåraste läget under företagets historia. 

Senare under våren, den 22 april, tvingades vi varsla ytterligare en gång och i det läget var det 

väldigt svårt att bedöma hur marknaden skulle utvecklas framöver. 

Glädjande nog behövde vi inte verkställda detta varsel tack vare att vi fann en lösning med 

arbetstidsminskning. Så här i efterhand kan vi konstatera att det var helt rätt beslut. 

Det som varit positivt under året är att vi orkat fullfölja våra investeringar i ökad kapacitet och i 

nya produkter. Det kommer lägga grunden för ett fortsatt starkt Volvo Lastvagnar. 

Under året fick vi också en nytt verksamhetstillstånd att kunna tillverka 100.000 hytter, vi har tagit 

in arbeten från tidigare Aditro och plastmålning från Alro i Belgien. Vi hade vår koncernchef Leif 

Johansson på besök och fick lovord om vår verksamhet. 

Vi har omarbetat vårt flexibla arbetstidsavtal så att det bättre passar 

mot vår kund i Tuve och sist, men inte minst, har vi fått ett beslut i 

trimutredningen. Ett för oss i Umeå väldigt positivt besked, men också 

ett förnyat förtroende att utveckla denna verksamhet vidare. 

Jag kommer tillbaka med nya utmaningar för 2010, men redan 

nu vet vi att det kommer bli ett år som når kulmen i fråga om 

driftsättning av investeringar, arbete med ny produkt och att möta 

en större efterfrågan av hytter. Vi behöver också jobba med vår 

tillgänglighet i våra processer med ett fokus på att minska 

stopptider. 

Jag vill tacka alla medarbetare för fina insatser under 

detta år.. 

Jag önskar er en riktigt GOD JUL och hoppas att 

ni alla får ett bra år 2010. 

Tillsammans ska vi fortsätta att utveckla 

verksamheten, förhoppningsvis också då med 

nygamla medarbetare. 

AndErs OlAUssOn, 

PlAtscHEF 

VOlVO lAstVAgnAr UMEå

Stort jubel i Umeå! Ja, jublet visste inga gränser, när beskedet kom 

att hyttfabriken i Umeå fick behålla monteringen av Volvos lastbilshytter. 

Jubel i Hyttfabriken! 

tisdagen den 17 november 

– en glädjens dag på 

hyttfabriken i Umeå. 

då kom beslutet från Volvo 

lastvagnars ledning att 

hyttmonteringen inte ska 

flyttas till tuve-fabriken, utan 

blir kvar i Umeå. 

– För oss i Umeå är det mycket 

glädjande, säger Anders 

Olausson, plastchef vid Volvo 

lastvagnar, Umeå. 

Beslutet innebär att hyttfabriken 

i Umeå kommer att fortsätta att 

montera kompletta hytter till 

Tuve-fabriken, samtidigt som 

färdiglackerade hyttstommar 

levereras till monteringsfabrikerna 

i Gent (Belgien) och Kaluga 

(Ryssland). 

Bakgrunden är den förstudie 

som startades tidigare i år för 

att utreda om var det är mest 

fördelaktigt för Volvo Lastvagnar 

att ha hyttmontering i Tuve- eller 

Umeå-fabriken. 

Studien visade att det logistiskt 

var effektivare att montera hytten 

i anslutning till monteringen av 

resten av lastbilen, precis som 

Volvo Lastvagnar gör idag i både 

Gent och Kaluga. 

A en mAgAzine tiDning fÖr for AnstÄllDA employees 

At viD the volvo tuve lAstvAgnAr, plAnt umeÅ 

europeAn europeAn mAnufActuring 

mAnufActuring 

volvo trucks 

Fördelen med att montera hytter i Tuve 

var: 

• Lägre transportkostnader och mindre 

påverkan på miljön. 

• Mindre bundet kapital, eftersom 

material/detaljer som monteras i hytten 

kommer in senare i produktionsflödet. 

Andra parametrar som vägts in i beslutet 

var bland annat varit vårt ekonomiska 

läge, volymprognoser, ledtider och risker. 

VOLVO LASTVAGNARS LEDNING har 

värderat alla ingående parametrar och 

motiverade sitt beslut med att Umeå var 

det bästa alternativet med tanke på det 

rådande marknads- och affärsläget. 

Ett positivt bidrag var också att det 

numera finns ett nytt flextidavtal som 

harmoniserar med Tuve-fabrikens avtal 

och som innebär att skillnaderna mellan 

fabrikerna minskat. 

– Det positiva beslutet innebär att 

vi nu får möjlighet att visa att vi kan bli 

ännu mer konkurrenskraftiga, trots de 

geografiska och tidsmässiga nackdelarna 

i produktionsflödet. Vi ska nu analysera 

läget och arbeta för att eliminera de 

skillnader som kom fram i utredningen. 

I Umeå finns en stor kompetens och en 

stark drivkraft för att ytterligare utveckla 

och förfina monteringsverksamheten, 

säger Anders Olausson, platschefen. 

ANDERS OLAUSSON BETONAR att 

ständiga förbättringar är en naturlig del 

i Volvo Lastvagnars arbetssätt och att 

det är företagets övergripande ansvar 

att kontinuerligt se över processerna i 

industrisystemet för att finna det mest 

effektiva och framgångsrika sättet att 

producera lastbilar. Syftet är att hela tiden 

värna om den totala konkurrenskraften. 

– Jag vet att det finns en stark 

vilja hos vår medarbetare att visa 

att hyttmonteringen i Umeå är 

konkurrenskraftig. Vi ska göra allt 

för att hitta vägar för att ytterligare 

utveckla hyttfabriken till en effektiv 

leverantör i världsklass och därmed 

även kostnadsmässigt neutralisera 

vårt geografiska läge, avslutar Anders 

Olausson. l 

#5 2009 Hytten 3




volvo trucks 

USA:s ambassadör i 

Sverige, Matthew Barzun, 

gör sig hemmastadd i en 

Volvo-hytt. Han fick veta 

allt som är värt att veta 

om Volvo av Kjell-Arne 

Häggström. 

Maud Olofsson, näringsminister, fick testa 

en riktig Volvo-hytt. Volvos koncernchef 

Leif Johansson instruerar under överseende 

av Thor Persson. 

4 Hytten #5 2009 

Färgstark Vd 

i trivsam miljö 

”Han kom, han sågs, han segrade..”. 

Ja, så kan Volvo-koncernens chef Leif 

Johanssons besök under Europaministermötet 

i Umeå 14-16 oktober i 

år sammanfattas. 

Näringsminister Maud Olofsson hade 

bjudit in EU-kommisionärer och EUministrar 

på temat miljö och då tog Leif 

Johansson vara på chansen att berätta 

om Volvos framgångsrika miljöarbete. 

En av många aktiviteter under EU-ordförandeskapet 

var detta tre dagar långa informella 

Europaministermöte i Umeå. Första dagen 

handlade om handel, andra dagen om näringsliv 

(miljö) och tredje om forskning och utveckling. 

Nio företag och organisationer var inbjudna att 

delta i en gemensam utställning som visade upp 

vad Umeå-regionen har att erbjuda inom teknik, 

innovationer, forskning, 

miljö etc. På plats 

fanns givetvis Volvo 

Lastvagnar, Umeå, 

med en egen monter 

med en uppdaterad 

Globetrotter XL-hytt. 

Det stora 

dragplåstret på EUmötets 

andra dag var 

Leif Johansson, som höll ett intressant föredrag om 

Volvos miljöarbete i allmänhet och Volvo Lastvagnar, 

Umeås, i synnerhet. När Leif Johansson kom ut i 

utställningsområdet till Volvos monter blev han 

snabbt omsvärmad av massmedia. Fotoblixtrar och 

mikrofoner dök upp från alla håll. 

EN JOURNALIST VISKADE halvhögt: ”Leif har ju 

rockstjärnestatus..!”. 

I en av lokaltidningarna dagen efter stod att läsa 

om EU-mötet: ”Mycket väsen för lite ull” – Leif 

Johanssons besked var den stora behållningen under 

EU-mötets andra dag..”. 

Förutom att Leif Johansson berättade att han ser 

en liten ljusning på flera marknader, öste han beröm 

över hyttfabriken i Umeå. 

– Jag förstår inte varför det råder någon slags 

domedagsstämning runt vår fabrik i Umeå, att den 

skulle vara nedläggningshotad. Det är ju precis 

tvärtom, vi satsar och investerar som aldrig förr i 

Umeå och det här är kanske den finaste fabriken som 

vi har i Europa, sade Leif Johansson. 

– På miljösidan är Volvo Lastvagnar i Umeå ett 

föredöme för industrin i Europa. Den är ett bra 

exempel på en ekoeffektiv anläggning med ett måleri 

som ger utsläpp långt under EU-direktiven… 

KLARA BESKED från Volvo-chefen som dagarna 

efteråt resulterade i en känsla av att stämningen i 

hela Umeå-området plötsligt var positiv och ingav 

förhoppningar inför framtiden. 

Efter den improviserade presskonferensen 

hann Leif Johansson med ett snabbt besök på 

hyttfabriken för att i första hand titta på nya mainline 

(flexibla robotlinjen), nya presslinjen och målning 

av plastartiklar. Han träffade också de fackliga 

organisationerna under en halvtimme. 

Torsdagen 15 oktober avslutades EU-mötet på 

Nolia med att alla gäster fick chansen att provköra 

tre olika Volvo-lastbilar. Leif Johansson guidade 

bl a näringsminister Maud Olofsson och EUkommisionären 

Gunter Verheugen till en mycket 

uppskattad och lyckad lastbilskörning. l

– Bilen kommer aldrig att ersätta hästen. 

Har ni sett någon staty, där en man sitter vid ratten? 

Anders Lindqvist, 

reporter på SVT och 

med rötterna i Balsjö, 

fick också torrköra 

en Volvo-lastbil. 

Hans Jürgen Winkler, tysk ryttare 




volvo trucks 

#5 2009 Hytten 5

A en mAgAzine tiDning for fÖr employees AnstÄllDA 

viD volvo lAstvAgnAr, At the tuve plAnt umeÅ 


volvo trucks 

glädjande EU-perspektiv 

Top 3 på EU-mötet, fr.v. Leif Johansson, Maud 

Olofsson och EU-kommisionären Gunter Verheugen. 

Volvo Lastvagnar Umeås senaste skapelse framträdde i rampljuset 

på utställningen vid Europaministermötet i Umeå 14-16 oktober 2009. 

enkÄt 

Vilka är dina förhoppningar inför 2010..? 

Roger Johansson 

Materialbevakning 

– Jag hoppas på en rejäl 

uppgång i försäljningen av 

lastbilar. Nu ska vi visa alla 

att Monteringen hör hemma 

i Umeå. 

6 Hytten #5 2009 

Sano Bojang 

Godsmottagningen 

– Nummer ett är att Monteringen 

får vara kvar. Jag 

hoppas också att de 

investeringar vi gjort här 

i Umeå kommer att ge effekt. 

Anders Olausson och Thor Persson 

snackar lastbil med Maud Olofsson. 

Jonny Bergmark 

Produktionsledare 

– Jag hoppas att 2010 blir 

mindre turbulent. Hoppas 

också att försäljningen av 

våra lastbilar tar fart och når 

vi de nivåer vi är vana vid. 

Kerstin Odell 

Underhåll 

– Jag hoppas att de arbetslösa 

får jobb och så hoppas 

jag på lastbilsförsäljningen. 

Allt är mycket trevligare när vi 

har mycket att göra. 

Informationsavdelningen – Thor Persson och 

Denny Westerlund – pustar efter EU-mötet. 

Gunilla Eriksson 

Materialstyrning 

– Mina barn saknar arbete 

och jag vill förstås att de ska 

få jobb. Nummer två blir att 

jag hoppas på en snabb 

vändning i konjunkturen.

I samband med 

Europaministermötet 

i Umeå 

släppte Volvo 

lastvagnar en 

pressrelease 

om det framgångsrika 

miljöarbetet i 

Umeå. 

Här kan du läsa 

en förkortad av 

version av releasen 

som blev mycket 

uppmärksammad 

världen över… 

– Människan är ett barn av sin miljö. 

Världen uppmärksammar 

Hyttfabrikens miljöarbete 

Hyttfabrikens pressrelease har spridits över 

hela världen med hjälp av Internet 

shinichi suzuki, violinist och författare 

Volvo Lastvagnars hyttfabrik i Umeå är snart en 

helt CO 2 -neutral fabrik. För att nå målet fullt 

ut planeras för att DME ska ersätter gasol som 

används för specifika processer i måleriet. Stora 

miljösatsningar i måleriet har resulterat i världens 

renaste och energieffektivaste måleri. 




volvo trucks 

Företaget har under flera år satsat kraftfullt 

på att effektivisera energianvändningen och 

arbetet ligger väl i linje med Volvo Lastvagnars 

övergripande miljömålsättning, som bland annat 

innebär att alla större produktionsanläggningar 

ska vara C0 2 -neutrala 2010. 

– För oss är Umeå ett föredöme och en 

symbol för vårt miljöarbete. Fabriken har under 

flera år mycket framgångsrikt arbetat med 

miljöfrågorna, drivit fram innovativa lösningar 

och på ett konkret sätt visat att det gagnar både 

företaget och miljön, säger Lars Mårtensson 

miljöchef på Volvo Lastvagnar. 

Det övergripande målet kommer inte att 

kunna uppfyllas redan under nästa år men i 

det återstående arbetet kommer fokus att ligga 

på ytterligare energibesparingar och att finna 

lösningar som ska ge ett minskat beroende 

av gasol som är det enda fossila bränslet som 

används. 

Gasolen är tänkt att ersättas med DME 

(dimetyleter) producerad från biomassa. Det 

pågår ett samarbetsprojekt mellan Umeå 

Universitet, Umeå Energi, Ö-vik Energi och 

Volvo Lastvagnar med målet att tillverka DME 

från skogsavfall. 

– DME-projektet är ett bra exempel på 

hur forskning, näringsliv och samhälle jobbar 

tillsammans för att hitta lösningar som verkligen 

fungerar, fortsätter Lars Mårtensson. l 

#5 2009 Hytten 7




volvo trucks 

Lloyds-revisorerna Pekka Eriksson ( tv) och Pia Wiktorsson besöker arbetsstationen 

”montering av frontlucka”. Här tillsammans med våra interna revisorer Christer Norman 

och Magnus Jonsson. 

Lloyds kommer på 

återbesök i december 

det totala intrycket är 

ganska bra, men ni måste 

fokusera mer på att skapa 

medvetenhet om hur 

varje medarbetares insats 

bidrar till att kvalitetsmålen 

uppnås. 

så kan man sammanfatta 

lloyds uppföljningsrevision 

på hyttfabriken i Umeå. 

tyvärr kommer lloyds 

tillbaka till Umeå 16 

december, eftersom två 

revisionspunkter inte 

uppfyllde kraven till ett 

förnyat certifikat. 

8 Hytten #5 2009 

Lloyds revisorer Pekka Eriksson och Pia Wiktorsson 

besökte Volvo Lastvagnar, Umeå, under tre dagar, 

17-19 november. Det var en uppföljningsrevision 

enligt kriterierna i kvalitetstandarden ISO 9001 och 

miljöstandarden 14001. 

Huvudområdena var leveransprecision och ledtid 

med fokus på produktkvalitet, kundtillfredsställelse 

och miljöpåverkan. 

– Vi har ett gott intryck av verksamheten i Umeå, 

särskilt då OMS-strukturen och arbetssättet runt detta, 

menade Pekka Eriksson, Lloyds-revisor. 

ORDNING OCH REDA I MÅLERIET 

Andra positiva områden som lyftes fram var de 

grundorsaksanalyser som gjorts på Måleriet (kittning), 

systemstöd (t.ex. QMAN), samt VPS-arbetet 

som kommer att ge vår organisation ytterliggare 

principer och verktyg för att utveckla verksamheten i 

hyttfabriken vidare. 

– Däremot måste ni fokusera på att 

medarbetarna är medvetna om relevansen 

och betydelsen av sina egna aktiviteter 

och förklara hur de själva bidrar till att 

kvalitetsmålen uppnås. Det kan t ex gälla 

hantering av avvikelser och att åtgärder och 

beslut verkligen dokumenteras, uppmanade 

Pekka Eriksson och fick medhåll av kollegan 

Pia Wiktorsson. 

TVÅ STORA OCH NIO SMÅ 

Hur gick det då..? 

Ja, hyttfabriken fick två stora och nio mindre 

åtgärdspunkter. Eftersom Lloyds noterade två 

sk Major NC kunde ingen rekommendation 

ges för ett förnyat certifikat. Därför blir det 

också en uppföljning 16 december, som även 

omfattar en granskning av de nio nya mindre 

anmärkningarna. 

De stora punkterna handlade om 

avvikelsehantering i Metallabbet och 

kalibrering av handmaskiner. 

– Ni måste dokumentera vad ni har 

gjort när inte en handmaskin fungerar och 

skriva ned vad ni har beslutat. Detta för 

att kvalitetssäkra alla produkter på varje 

arbetsstation, förklarade Pekka Eriksson. 

Bland de nio mindre anmärkningar kan vi 

nämna följande: 

• Förarbevis 

• Daglig tillsyn av truckar 

• Frisläppande av produkt 

• VPS-implementering 

• Säkerställa att gällande utgåvor av 

arbetsinstruktioner finns tillgängliga vid 

varje arbetsstation. 

MÅNGA POSITIVA INTRYCK 

Vårt arbetssätt och pågående projekt gjorde 

också ett gott intryck på Lloyds. 

OMS-strukturen är fortsatt en trygg 

och robust bas i verksamheten, bra betyg i 

VGAS, och en bra resa har startat runt PBP 

(medarbetarsamtal). 

Det som saknades var bl a en bättre 

implementeringsplan för VPS och en allmän 

ökad medvetenhet hos medarbetarna runt 

kvalitetsfrågor. 

– Ni är väldigt bra i miljöarbetet på 

företaget, berömde Pia Wiktorsson till sist. l

em–Aktuellt 

nu levereras projekten 

det har blivit dags att leverera effektivitetsprojekten på EM-fabrikerna. 

Hyttmontering i gent och plastmålning i Umeå är exempel på 

sådana projekt, som både bidrar till att införa VPs och till att fabrikerna 

är väl förberedda för en volymuppgång när efterfrågan ökar. 

– VI äR INTE fäRDIGA 

med projekten ännu, utan 

har just börjat leverera, 

säger Jan Ohlsson, EMchef. 

Arbetet kommer 

att fortsätta i vinter och 

i början av nästa år, och 

inom EM kommer vi att 

fokusera på att fullfölja de 

projekt vi har i gång. 

Det som levereras är 

olika förändringar i produktionen, 

till exempel 

en ny presslina i Umeå, 

som nu håller på att tas 

i drift. 

– Tidigare gjordes 

pressningen av externa 

leverantörer, men nu ska 

vi göra mer av det själva. 

Det sparar mycket 

pengar, framför allt i 

transportkostnader. 

I UMEÅ PÅGÅR OCKSÅ 

inkörningen av plastmålning 

(se artikel på nästa 

sida). Där ska plastartiklar 

målas samtidigt som 

hytten, i stället för i ett 

separat måleri. Detta ger 

en stor kostnadsbesparing 

för företaget. 

– Vi har också tagit 

en ny svetslina i drift 

i Umeå. I grunden 

betyder detta att vi tar 

hem arbeten till Volvo, 

samtidigt som vi rustar 

oss för framtiden. 

Jan Ohlsson är EM-chef. Han är nöjd med hur det 

hittills har gått med införandet av nya projekt som ska 

effektivisera verksamheten. 

I Kaluga har produktionen 

kommit igång 

och ligger nu på tre bilar 

om dagen (se notis här 

intill). 

– Temperaturen har 

ökat något i ryska marknaden 

och det är en stor 

konkurrensfördel för oss 

att ha produktion inne 

i landet, eftersom vi då 

får lägre tullsatser. 

I Tuve pågår inkörning 

av den drivna linan 

på ett av de två flödena 

just nu och även det 

andra flödet håller på att 

ställas om till driven lina. 

– Det har varit vissa 

inkörningsfrågeställningar, 

men ändå gått hyfsat 

bra, säger Jan Ohlsson. 

PEr lAndFOrs 

Detta är ett viktigt 

steg i att effektivisera 

produktionen kvalitativt 

och ekonomiskt och att 

stärka konkurrenskraften 

i Tuve. 

I GENT INföRDES 

trimning av alla egna 

tunga hytter tidigare i 

höst. Tidigare trimmades 

de i Umeå, och 

nu sparar man pengar 

på transporter och drar 

ner på kapitalbindningen. 

När de nya installationerna 

tas i bruk 

medför de att arbetet 

i fabrikerna också sker 

mer enligt VPS, Volvo 

Production System, 

eftersom projekten har 

ett upplägg som utgår 

från VPS. 

– Man kan säga att 

vi lanserar VPS via 

projekten, säger Jan 

Ohlsson. 

Han betonar att det 

är viktigt för verksamheten 

att vara i ständig 

förändring, för då vet 

man att man utvecklas. 

– Om vi inte förändras 

står vi stilla och 

det skulle jag se som en 

larmklocka. l 

LENA M FREDRIKSSON 

A mAgAzine en tiDning for fÖr employees AnstÄllDA 

At viD the volvo tuve lAstvAgnAr, plAnt umeÅ 


volvo trucks 

Tre om dagen 

i Kaluga 

I enlighet med upptaktningsplanen 

började Kaluga 

i juni i år att producera 

tre lastbilar per dag. 

– På grund av den 

stabila orderingången kan 

vi montera tre lastbilar per 

skift ända till årsskiftet 

och detta hjälper oss att 

anpassa våra processer 

och system, säger Roman 

Petryaev, produktionschef 

på Kalugafabriken. Samtidigt 

kommer de anställda 

att delta i aktiviteter för 

VPS-implementering där vi 

fokuserar på arbetsmiljöförbättringar. 

Nästa upptaktning, 

till sex lastbilar per dag, 

är planerad till Q1 2010. 

Därför pågår förberedelser 

inför nästa steg re dan 

nu, i form av intensifierat 

arbete kring utbildningar i 

praktiskt monteringsarbete 

och materialförsörjning till 

förbrukningsstället. 

ESI på 88 i EM 

Resultatet av årets VGASundersökning 

inom EM blev 

88 procent i ESI (Employee 

Satisfaction Index), en 

ökning på tre procent ställt 

mot förra årets resultat. På 

fabriksnivå visar Gent och 

Kaluga en positiv trend medan 

Tuve och Umeå backar 

något. Totalt blev Global 

Manufacturings (GM:s) 

resultat 89 procent i ESI, en 

ökning med två procent. 

Svarsfrekvensen inom 

EM är lika hög som 2008, 

91 procent. Totalt inom GM 

ökade den med två procent, 

till 94 procent. 

– Uppföljningsarbetet 

blir nu mycket väsentligt. 

Nästa steg är att ta 

fram handlingsplaner på 

avdelningsnivå. De lokala 

personalavdelningarna stödjer 

organisationen i arbetet, 

säger EM HR -koordinator 

Björn Axelsson. 

#5 2009 Hytten 9




volvo trucks 

Plastmålning flyttas till fabriken 

nu samlackeras plastartiklar med lastbilshytterna i Volvo lastvagnars högmoderna 

måleri vid hyttfabriken i Umeå. det är ett bra exempel på ”right sourcing”* och ett led 

i Volvo lastvagnars ständiga arbete med att förbättra och effektivisera verksamheten. 

– Fördelen med samlackering är förbättrad kvalitet, bättre finish, men också lägre 

produktionskostnader, säger Mårten Henriksson vid måleriet i Umeå. 

VOLVO LASTVAGNAR I UMEÅ fLYTTAR hem 

målningen av lastbilshytternas plastartiklar 

som tidigare utförts av ett företag i Belgien. 

Den beslutade flytten sker stegvis och 

påbörjades i höstas förra året (2008). Flytten 

ska vara helt genomomförd i mars 2010. 

Projekt ”Plastmålning” genomförs i tre 

steg. Det första steget omfattade backspegelkåpor, 

smutsavvisare och solskydd. För en 

drygt månad sedan startade steg 2 i projektet 

som omfattar dörrförlängare, framskärm 

och sidoluftriktare. Dessa plastartiklar laddas 

på den nya målningsfixturen och lackeras 

tillsammans med hytten – samtidigt. 

Det sista steget innehåller nedre grill, 

lamphus, samt stötfångarpaket och planeras 

till mars 2010. 

NäR SAMTLIGA PLASTARTIKLAR är flyttade 

till Umeå beräknas den totala besparingen 

vid en normal volymsituation bli mellan 75 

och 80 miljoner kr per år. 

– Det här är ett utmärkt exempel på Right 

Sourcing, menar Mårten Henriksson, driftchef 

vid måleriet vid hyttfabriken i Umeå. 

Förutom den stora besparingen finns 

stora miljömässiga fördelar med att flytta 

FAktA: dE trE stEgEn 

Följande plastartiklar ingår i de olika 

stegen i projekt ”Plastmålning i Umeå”: 

Steg 1. Frontlucka, backspegelkåpa, solskydd 

och smutsavvisaren för Volvo FH. 

Steg 2. Dörrförlängare, framskärm och 

sidoluftriktare. 

Steg 3. Nedre grill, lamphus, blinkershus, 

stötfångare, insteg och spoilerkit. 

10 Hytten #5 2009 

Målningsfixturen är byggd i olika moduler och sitter framför hytten på ett numera förlängt 

hyttunderrede. Allt för plastartiklarna ska målas tillsammans med hytten – samtidigt. 

lackeringen till världens renaste måleri. 

– Det totala kvalitetsintrycket på vår produkt 

blir också mer homogent och därmed 

upplevs kvaliteten som bättre från lastbilskunden 

sida, menar Henriksson. 

Idag finns vissa klagomål från marknaden 

att det är skillnad i lackvalitet och därmed 

en dold garanti och goodwillkostnad som är 

betydande. Därför var det viktigt att förbättra 

kvaliteten och höja finishen på produkten 

genom samlackering av hytt och plastartiklar. 

MÅNGA UNDRAR KANSKE om det är lönsamt 

att flytta lackering från Mellaneuropa 

upp till norra Sverige. 

– Svaret är utan tvekan ja. Visserligen påverkas 

kalkylen negativt för intransporten, men 

de stora synergieffekterna med lackeringen gör 

att själva lackeringskostnaden minskas avsevärt. 

Totalt får vi en mycket stor kostnadsbesparing,. 

Den stora besparingen i produktionen är 

just samlackeringen hytten och plastartiklarna. 

Plastartiklarna blir så att säga lackerade 

utav bara farten. 

– Av den totala kostnadsbesparingen är 

70 procent relaterat till just lackeringen genom 

de betydande besparingar som vi får av 

färgmaterial, hantering och målningskostnad, 

slutar Mårten Henriksson. l 

THOR PERSSON 

* Fotnot: Begreppet right sourcing betyder att 

man väljer var det är mest lönsamt att förlägga 

produktion: inne på fabriken eller utanför. 

dEnny WEstErlUnd

Vad innebär Kapacitet 2010? 

– Vi bygger en ny pressline där vi pressar plåtdetaljer till hytten. 

Linen är på plats för att trimmas in och har i princip dubbel kapacitet 

jämfört med den gamla. Dessutom bygger vi en ny huvudline 

med tillhörande sidostationer för sammansättning av karossen. Den 

byggs med ett VPS-tänk och enligt den så kallade fiskbensprincipen. 

Det innebär ett antal sidostationer som via till exempel transportband 

försörjer huvudlinen med delkomponenter som exempelvis 

golv eller ryggsidor, med en cykeltid på två minuter. Vi trimmar även 

upp måleriet till de nya, högre volymerna. 

Håller ni tidsschemat? 

– Installationen av presslinen fungerar fantastiskt bra. Det är 

precision i allt och vi ska vara klara med insourcingen om ungefär ett 

år. När det gäller den nya huvudlinen med sidostationer är vi tyvärr 

kraftigt försenade. 

Hur stor är kapacitetsökningen? 

– I uppdraget i Kapacitet 2010 finns en planerad produktionskapacitet 

på 75 000 hytter i 2-skift och 90 000 i 3-skift. I vår 

befintliga pressline producerar vi idag ungefär 25 procent av de 

plåtartiklar vi behöver till hytterna. Resterande 75 procent tillverkas 

i Olofström. När den nya presslinen är klar, har vi kapacitet att 

tillverka 70 procent av behoven och behöver bara lägga 30 procent 

av produktionen utanför huset. 

Finns det fler fördelar, förutom kapacitetsökningen? 

– Tidigare hade vi separata liner för FM och FH. Nu kan vi köra 

båda och även framtida nya produkter i samma line. Det är en tydlig 

förbättring eftersom vi kan vara mer flexibla i vår produktion. Och 

naturligtvis blir det stora kostnadsbesparingar när effektiviteten blir 

bättre. 

Varför fortsätter Volvo Lastvagnar att investera i högre kapacitet, 

trots lågkonjunkturen? 

– Det är väldigt positivt att vi vågar satsa och orkar hålla i våra 

investeringar i ett läge där man normalt sett drar åt. Vi är övertygade 

om att det vänder och då kommer vi att vara beredda med en högre 

kapacitet och mer effektiv produktionsprocess än tidigare. 

Vad innebär investeringarna för fabriken i Umeå? 

– Självklart mycket. Stora investeringar, det rör sig om 2,5 

miljarder på de senaste tre, fyra åren, borgar för att fabriken kommer 

att finnas kvar i många år. Vi försörjer både Gent och Tuve 

intervjun 

med hytter och levererar plåtdetaljer till bland andra Brasilien 

och USA. Alla slutmonteringsfabriker är våra kunder och en ökad 

kapacitet i Umeå kommer på sikt även att innebära fler arbetstillfällen. 

Du har ju tidigare varit platschef på Tuvefabriken och kund till 

hyttfabriken i Umeå. Nu är du platschef i Umeå och leverantör till 

Tuve. Vad betyder det i din dagliga verksamhet? 

– För mig personligen innebär det att jag vet vad det vill säga att 

ansvara för att få ihop hela lastbilen och hur beroende en slutmonteringsfabrik 

är av varje enskild liten detalj som ingår i lastbilen. Den 

erfarenheten har jag tagit med 

mig till hyttfabriken, som 

är en av de största av de 

kanske 400–500 leverantörer 

som skickar 

material till slutmonteringsfabrikerna. 

I 

det dagliga arbetet 

skall det bland annat 

visa sig i att vi i 

alla lägen prioriterar 

leverans i tid med rätt 

kvalitet till våra kunder. 

l 

FLORENCE 

OPPENHEIM 




volvo trucks 

Investeringarna i projekt kapacitet 2010 på Volvo lastvagnars hytt- 

fabrik i Umeå handlar inte bara om att öka kapaciteten i EM-fabrikerna. 

– Med de nya produktionsuppläggen får vi högre effektivitet och en 

större flexibilitet, vilket kommer att ge stora kostnadsbesparingar, säger 

platschefen Anders Olausson.




volvo truck ArBetA 

JUST-IN-TIME MINIMERAR 

SLöSERI, både med tid, med 

lagringskapacitet och kassationer. 

En montör som slipper leta 

efter material, men alltid får 

rätt material och aldrig behöver 

stå och vänta på material som 

inte hunnit fram, har bättre 

förutsättningar att utföra sina 

arbetsuppgifter. En utopi kan 

tyckas men med Just-in-timekonceptet 

är Volvo Lastvagnar 

och European Manufacturing 

(EM) på god väg. 

– Inom EM är det EML 

(European Manufacturing 

Logistics) som har ansvaret 

för implementeringen och vår 

avdelning, tillsammans med 

Global Manufacturing Logistics, 

smArt 

rätt i tid med Just- in 

Att komma i rätt tid – just in time. det är något vi människor värdesätter i vårt umgänge 

med varandra. Att slippa vänta. Just-in-time är också en av de fem viktiga 

hörnpelarna i VPs – Volvo Production system. 

stöttar dem, berättar Marcelo 

da Silva, global VPS-koordinator 

för Just-in-time-principen inom 

Volvo Lastvagnar. 

Just-in-time-konceptet 

skapades av Taiichi Ohno, som 

började sin karriär som verkstadsarbetare 

på Toyota i Japan 

och senare blev direktör. Under 

sina år på Toyota, utvecklade 

han Toyota Production System 

(TPS) – ett sätt att producera 

med ett minimum av slöseri. 

– När Taiichi Ohno besökte 

USA som ingenjör 1956, imponerades 

han av det amerikanska 

supermarketkonceptet, berättar 

Marcelo da Silva. Människorna 

gick in i affären och plockade 

till sig de varor och det antal 

de ville ha. Och personalen i 

affären fyllde snabbt på med 

mer varor. Han tog med sig sina 

erfarenheter hem och överförde 

dem till ett effektivt produktionssystem 

för industrin. 

Systemet har utvecklats till 

vad vi idag kallar Lean Manufacturing 

och används flitigt i 

industrin över hela världen. 

Grundtanken är att lager är 

slöseri och att man ska skapa 

möjligheter att få fram rätt 

material i rätt kvantitet och 

tid, med kortast möjliga ledtid 

(tiden från order till leverans). 

fULLT UTNYTTJAT INNEBäR det 

här systemet noll eller åtminstone 

ett absolut minimum av 

FlOrEncE OPPEnHEIM 

lager. Lagret finns istället i själva 

leveransen; i lastbilen, tåget eller 

båten, när en komponent fraktas 

från leverantören till slutanvändaren, 

som i Volvo Lastvagnars 

produktionssystem är den 

enskilde montören. 

Just-in-time-principen bygger 

på tre grundläggande element: 

minimala lager, produktionstakt 

och enstycksflöde. Genom att 

minska sina lager, kan fabrikerna 

inom EM reducera slöserier till 

ett minimum. Det är den första 

och kanske viktigaste principen i 

Just-in-time. 

– Lager har en tendens att 

gömma slöserier i en produktionsprocess. 

När lagernivån 

reduceras, exponeras slöserierna 

Materialförsörjningen i EM-fabrikerna 

ska baseras på VPS-principerna 

(bild från Tuve). 

– De har kommit olika långt på sin 

resa men alla arbetar mot samma 

mål: att få Just-in-time fullt infört, 

säger Marcelo da Silva (nedan), 

global VPS-koordinator för Justin-time-principen 

inom Volvo 

Lastvagnar.

-time 

och måste åtgärdas i en 

ständig förbättringsprocess, säger 

Marcelo da Silva. 

SLöSERIERNA I DET HäR resonemanget 

brukar räknas till sju 

stycken: lager, transporter, rörelser, 

onödiga processer, defekter, 

överproduktion och väntetid. 

Produktionstakt innebär att 

översätta kundernas verkliga behov 

till en stabil produktionstakt. 

Fördelen är att minimera överbelastning 

och underutnyttjande av 

arbetskraften. 

Enstycksflöde bygger på principen 

att montören endast har de 

detaljer hos sig som ska monteras 

just precis nu. Störningar och 

väntetider i monteringen minimeras 

och även här finns vinster i 

en minskad lagervolym. Ledtiden 

blir kortare och kassaflödet 

förbättras när kapitalet inte är 

bundet i lager i lika stor utsträckning 

som tidigare. 

– Just-in-time är också ett 

system, där problemen blir synliga 

och därmed lättare att identifiera 

och åtgärda. När systemet 

används fullt ut, kan vi förbättra 

vår organisation och produktivitet 

dramatiskt. Materialhantering och 

produktion kräver mindre yta och 

vi förbättrar våra möjligheter att 

möta kundernas krav på högre 

kvalitet och leveransprecision, 

säger Marcelo da Silva. 

ETT MATERIALföRSöRJNINGS- 

SYSTEM som bygger på en 

ständig påfyllnad av rätt komponenter 

i rätt tid hos montören 

istället för den långa rad med 

materialfasader som användes 

tidigare, är ett ypperligt exempel 

på Just-in-time-principen. 

De fem hörnpelarna i VPS är: 

Just-in-time, Built in Quality, Process Stability, Continuous Improvement 

och Team Work. 

Montören har exakt det material 

som behövs, utan att behöva leta 

efter det själv. Arbetet blir mer 

effektivt och ergonomiskt riktigt 

eftersom materialet inte längre 

är packat i djupa lådor och pallar 

som tidigare. 

– VPS handlar om hela kedjan, 

från försäljningsavdelningen 

tills dess att Volvo får betalt av 

kunden. Vi har börjat VPS-arbetet 

med att utgå från montören 

och jobbar bakåt i kedjan. EMfabrikerna 

har kommit olika långt 

inom olika områden men alla 

jobbar mot samma mål. 

DET fINNS ETT TALESäTT inom 

Lean Manufacturing som säger 

att montören ska arbeta som en 

kirurg. Allt är tajmat in i minsta 

detalj och alla delar måste finnas 

på plats för att montören ska 

kunna lyckas med sitt arbete. 

– Tanken är att montören 

ska kunna arbeta på samma sätt 

i alla Volvo Lastvagnars fabriker. 

Men beroende på till exempel 

fabrikens storlek, produktionsvolym 

och vilka varianter som 

tillverkas, kan materialfasader och 

leveranssätt ut till montören se 

lite olika ut. GML/GMVPS har 

tillsammans har tagit fram globala 

riktlinjer för val av materialflöden 

och materialfasader, som EMfabrikerna 

kan ta hjälp av när de 

ska välja de bästa materialförsörjningsuppläggen 

för olika stationer 

och ändamål, säger Marcelo da 

Silva. l 

FLORENCE OPPENHEIM 




volvo trucks 

5TOP 

Just-in-timeprincipens 

element 

De fem elementen i 

Just-in-time är, enligt VPS 

Academy, följande: 

Materialförsörjning 

• Leverera rätt detaljer till 

stationen i rätt tid och på 

ett sätt som underlättar 

för montören att plocka 

detaljerna. 

Kontinuerligt flöde 

• Uppnå enstycksflöde i 

varje produktionsline för 

att undvika stillastående. 

Pullsystem 

• Producera rätt artikel i 

rätt antal, i rätt tid med 

kortast möjliga ledtid. 

Takttid 

• Producera i samma takt 

som kunden efterfrågar. 

Flexibel arbetskraft 

• Vara flexibel och kunna 

anpassa sig till stora 

förändringar i behov. 

#5 2009 Hytten 13


viD volvo lAstvAgnAr umeÅ 


volvo trucks 

14 Hytten #5 2009 

kApAcitet 2010 

rivning i rekordfart 

Johan Åström, som börjar närma sig epitetet projektkguru, poserar framför 

delar av den tillverkningsutrustning som kommer att tas i drift på nya Mainline. 

Med ett stänk av vemod såg vi det gamla omklädningsrummet 

på UB-fabriken rivas. Rummet var så stort att 

många nyanställda irrade bort sig därinne och kom för 

sent till arbetet. Reijo Luoto och Fredrik Milton deltar i 

rivningen som ska skapa ny yta för presshallen. 

Under rivningen av FMlinen 

hittades detta 

spel. Rivning av gamla 

anläggningar är nästan 

som arkeologiska 

utgrävningar. För hur länge 

sedan spelades det med 

detta Stenmark-spel? 

det händer saker i projekt ”kapacitet 

2010” hela tiden: 

gamla FM-linjen är nu demonterad och 

golvrenoveringen är i full gång för att 

ge plats åt nya sidoline. 

– nu är vi också i full färd med att 

trimma in FH-hytten på nya Mainline, 

säger Johan åström, site-Manager i 

projektet. 

Rivningen av gamla FM-linjen är vårt ett eget kapitel. 

Aldrig tidigare har ett produktionsområde med 

massor av robotar, fixturer och all teknisk utrustning 

försvunnit med sådan rekordfart – endast fem dagar! 

– Hemligheten bakom framgången var att Michael 

Uland och hans gäng hade planerat allt i detalj, 

berömmer Johan Åström. 

Samtliga aktiviteter fanns dokumenterade i den 

noggranna planeringen: detaljerad tidplan, riskanalyser, 

arbetsberedning, handlings- och åtgärdsplaner etc. 

– Vi har haft ett fantastiskt lagarbete, alla har ställt 

upp för varandra, och vi skapade en härlig teamkänsla 

tillsammans. Dessutom är alla proffs, riktigt yrkesfolk, 

både våra entreprenörer och våra egna 

Volvo-medarbetare. Det har varit riktigt 

roligt, hälsar Michael Uland. 

Den rekordsnabba rivningen av FM-linjen 

innebar att entreprenören för golvrenoveringen 

kom in snabbare och projektet 

kan krympa tidplanen. 

– Ja, det gäller att se möjligheter Michael Uland 

istället för problem, ler Michael Uland. 

1.600 HYTTER I NYA MAINLINE 

Den stora fördelen är att vi nu kan bygga olika 

hyttstommar, både FM- och FH-hytter, i en och 

samma robotlinje. Närmare 1.600 FM-hytter har 

tillverkats från vecka 32 på nya Mainline i skrivande 

stund. Samtliga modeller av FM-hytten har också 

körts på den nya flexibla robotlinjen. 

– Intrimningen av FM-hytten gick bra. Det 

finns alltid barnsjukdomar och vi har betat av alla 

kvalitetsproblem efterhand. Det värsta var väl när vi

fick problem med 

studs. Den mänskliga 

faktorn gjorde att vi 

körde in fel backupprogram, 

förklarar 

Johan Åström. 

Totalt sett är projekt 

”Kapacitet 2010” 

försenat jämfört med 

den ursprungliga tidplanen 

och därför har 

tempot varit mycket 

högt under hela projekttiden. 

Hittills 

har projektet hunnit 

trimma in FM-hytter 

på nya robotlinjen 

och installerat en 

helt ny presslinje i 

presshallen. 

INTRIMNING 

Nu är man inne i 

nästa fas – intrimning 

av FH-hytten på nya 

robotlinjen. 

– Vi har lagt 

en plan, där vi ska 

trimma in FH-hytten 

fr o m idag och fram 

till vecka 16 nästa 

år. Sedan återstår två 

stora installationer i 

projektet, flyttning 

och byggnationer av 

nya Sidoline och nya 

dörrbanan, förklarar 

Johan Åström, som är 

full av optimist inför 

fortsättningen. 

– Det enda kruxet 

är ju att vi stoppar in 

en gammal produkt 

i en splitterny robotlinje 

och det innebär 

att vi tar med oss 

inbyggda problem 

från den gamla robotlinjen. 

Det kan ta en 

stund innan vi skruvat 

och trimmat in oss 

på FH-hytten, slutar 

Johan Åström. l 

– Den raka vägen till framgång 

är alltid under ombyggnad. 

talesätt med okänt ursprung 




volvo trucks 

På knappt fem dagar 

var rivningen av FM-linjen klar. 

Här är en ögonsblicksbild 

efter tre dagars rivning… 

#5 2009 Hytten 15




volvo trucks 

Plastmålning – steg för steg 

Hur går plastmålningen 

egentligen till..? 

Vi följer hela 

lackeringsprocessen 

för 

plastartiklar 

– från det att 

artiklarna kommer 

till Måleriet och 

lämnar Måleriet 

med en lackfinish 

i världsklass… 

16 Hytten #5 2009 

Aktuellt 

6 Plockline 

Hyttartiklarna på delram 3 plockas lös, emballeras och 

läggs i hytt för transport i hytten till monteringen i Umeå (UE) 

eller till hyttmontering i Gent/Kaluga. Övriga artiklar fortsätter 

via sekvensbuffert till nedplockning. 

1Intransport 

Plastartiklarna kommer till Umeå med 

lastbil, tas in via godsmottagningen och transporteras 

till ”plastladdningsstationen”. 

2Laddning 

Plastartiklarna laddas på en målerifixtur 

som består av fem olika delramar. I nuläget för 

steg 1 och 2 används tre delramar: 

Delram 3 (steg 1): 

Backspegelkåpor, solskydd, smutsavvisare 

Delram 4 (steg 2): Dörrförlängare, Framskärm. 

Delram 5 (steg 2): Sidoluftriktare 

Delram 1 (steg 3): Stötfångare, spoiler kit 

Delram 2 (steg 3): Lamphus, nedre grill, insteg. 

Delramarna hängs på huvudramen (målerifixturen) 

7 Sekvensbuffert 

Lagring av färdiglackerade ramar sker i en särskild 

sekvensbuffert. Antingen tas plastartiklarna ut till 

packning eller så lagras ramarna under tiden de defekta 

artiklarna repareras på Ommålningslinjen.

3Powerwash 

Rengöring av samtliga 4 plastartiklar. 

8 Nedplockning 

Plastartiklarna plockas ned från ramen, 

etiketteras och packas tillsammans per chassinummer 

(hyttkit) i en 701-pall och transporteras 

ut ur måleriet av Logistik. 

Artiklar i steg 3 (mars 2010) kommer att plockas 

ned, etiketteras och packas på samma sätt. 

Transportunderrede 

Hytten flyttas över från 2,5 m underrede till 4,1 m 

måleri-underrede. I samband med detta dockas hyttens 

plastunderrede ihop med hytten på 4,1 m underrede. 

Manuel Saldivia i färd med att packa målade plastdetaljer. 




volvo trucks 

5 Målning 

Hytten och plastartiklarna lackeras 

tillsammans i Måleriet (grundlack och 

täcklack). 

#5 2009 Hytten 17


viD volvo lAstvAgnAr umeÅ 


volvo trucks 

Kvalitet kommer alltid först! Jan Schöllin har stor 

erfarenhet av att bedöma hytterna i Måleriet. 

Kvaliteten och finishen ska alltid vara perfekt. 

18 Hytten #5 2009 

Bäst i världen och 

effektivare än någonsin 

Volvo lastvagnar har inte bara världens 

modernaste och renaste måleri – det är 

också ett av branschens mest effektiva 

anläggningar. 

Vi har tidigare berättat om hur kvaliteten 

och finishen på hytterna har utvecklats, 

men också om det framgångsrika miljöarbetet 

runt minskad energi- och färgförbrukning. 

nu fortsätter vi berättelsen om hur 

effektiviteten har förbättrats – uttryckt 

i form av timmar per hytt. 

Det finns olika sätt att beskriva 

hur effektiv en anläggning är. 

Mätetalet ”timmar per hytt”, (läs 

arbetstimmar), är ett väldigt bra mått 

för att följa hur bra och effektivt 

måleriet utvecklats under tio (10) år. 

För 10 år sedan, 1999, behövdes 

11,1 timmar mot dagens 5,3 timmar 

för att producera en hytt i måleriet 

vid fullt kapacitetsutnyttjande. 

Processen är till stor del densamma 

idag som för tio år sedan, men den 

stora skillnaden är att arbetet var 

manuellt och mycket tidskrävande. 

Dessutom gick mycket av tiden 

åt till att på olika sätt justera och 

förbereda hytterna för lackering. 

– Mycket av detta sker 

automatiskt idag, samtidigt som vi 

har ett mycket högre och stabilare 

kvalitetsutfall som i sin tur kräver 

mindre arbete, förklarar Mårten 

Henriksson, driftchef i Måleriet vid 

Volvo Lastvagnar, Umeå. 

Till detta ska läggas den tid som 

används för att lackera plastartiklarna 

hos vår externa leverantör. Den uppgick 

till 5,8 arbetstimmar, och totalt krävs 

nästan 17 timmar för att lackera en 

komplett Volvo-lastbil. 

– En stor utmaning för oss har 

varit att bli ännu mer effektiva och 

konkurrenskraftiga i måleriprocessen, 

menar Mårten Henriksson. 

MÅLERPROCESSENS OLIKA STEG 

Som alla säkert känner till består 

måleriprocessen av olika steg. I huvudsak 

kan dessa sammanfattas i fyra steg: 

1) Förbehandling/Elektrodopp 

2) Tätning 

3) Grundlack 

4) Täcklack 

Om vi börjar med förbehandlingen/ED 

har timtakten ökat successivt och därmed 

också produktionsvolymen. Tidigare hade 

vi en takt av 21 enheter/timme och idag 

pågår ett arbete med att komma upp till 

30-takt. Det är en ökning och därmed en 

effektivisering med nästan 50 %.

Bilden visar effektiviseringen under tio år 

i Måleriets olika processer. 

– I det här avsnittet är i princip allt automatiserat 

och vi har under åren lyckats uppdatera och trimma 

förbehandlingen till en högre kapacitet, förklarar 

Mårten vidare. 

I tätningen har vi också lyckats öka takten genom 

att automatisera mer av arbetena, bl a den invändiga 

tätningen i hytten. 

– Just nu pågår ett arbete med att automatisera 

så mycket som möjligt av den utvändiga tätningen, 

fortsätter Mårten. 

Dessutom genomförde Måleriet för några år 

sedan ett projekt som hette ”sprutbar ljudis”. Det 

gick ut på att det manuella arbetet med att lägga 

in sk magnetmattor i hytten skulle ersättas med ett 

sprutbart PVC-material som applicerades med robot. 

– Totalt har vi i alla fall minskat antalet timmar per 

hytt på tätningen med över 55 procent på 10 år, säger 

Mårten Henriksson stolt. 

Måleri ska skydda från väder och vind, 

och samtidigt utsättas för kritik. 

Ambrose Bierce, amerikansk författare 

GRADEN AV AUTOMATISERING öKADES 

I och med byggandet av nya måleriet (UD-huset) 

och de nya modulära processerna med grundlack 

och täcklack, kunde automatiseringsgraden 

återigen ökas. Idag sker i stort sett all lackering av 

hytterna med avancerad appliceringsteknik och 

robotar. 

Kvalitetsutfallet från dessa lackeringslinjer har 

ökat markant under de senaste 10 åren, något som 

vi berättat i tidigare utgåvor av tidningen Hytten. 

– Det är tack vare dessa projekt som mätetalet 

timmar per hytt för hela måleriprocessen har 

kunnat reducerats med över 50 %. Genom detta 

goda arbete med att effektivisera vår anläggning 

har inneburit skapar nya möjligheter att kunna 

öka verksamheten genom, att bl a insourca 

plastmålning, menar Mårten Henriksson. 

SAMLACKERING SKAPAR SYNERGIER 

Genom att samlackera plastartiklar tillsammans 

med hytten skapas mycket stora synergier som 

inte bara avspeglar sig på timmar per hytt, utan 

också på otroliga miljö- och kvalitetsfördelar. 

Totalt har Volvo Lastvagnar under 10 år lyckats 

minska det totala antalet arbetstimmar för 

lackering av komplett lastbil från nästan 17 

timmar till dagens drygt åtta (8) timmar vid fullt 

kapacitetsutnyttjande, dvs en halvering. 

– Det är ytterligare ett bevis på vad vi 

tillsammans lyckats åstadkomma i Umeå under 10 

år och nu har vi ett fantastiskt måleri i världklass, 

slutar Mårten Henriksson. l 


viD volvo lAstvAgnAr,umeÅ 


volvo trucks 

4 

Målerifakta 

fyra gånger om 

Måleriets färg blandas 

lokalt i måleriet av 

färgleverantören DuPont. 

* 

För att blanda Volvos 

cirka 500 kulörerna 

används 28 färgtintar. 

En tint är är en ursprungskulör 

och när 

dessa blandas samman 

skapar man en särskild 

färg/kulör 

* 

Ledtiden för att blanda 

våra färger kan vara så 

lite 15 minuter. 

* 

Vi använder 3 olika 

gråa nyanser på vår 

grundfärg för att 

bättre kulörmatcha 

täcklacksfärgen. 

#5 2009 Hytten 19




volvo trucks 

Några operatörer som 

gått utbildning för att 

köra den nya presslinjen, 

fr.v: Rikard Persson, 

Bengt Olovsson, Anders 

Högdal, Anders Frank, Per 

Sjölund , Tomas Aghester, 

Daniel Königsson, 

Patrik Wendelsten, 

Lars Sandström , Tord 

Elveljung, Jan-Olov Niva, 

och Lars Berggren 

Anna Grahn, El- och 

Underhåll, var ensam tjej 

på utbildningen. 

20 Hytten #5 2009 

Presslinje med modern teknik 

nu är medarbetarna i Presshallen 

vid Volvo lastvagnar, Umeå, redo att 

köra den nya tunga presslinjen som är 

utrustad med den senaste tekniken. 

redan före semestern i år startade 

en stor utbildning som tog ordentligt 

fart under hösten, där samtliga 

medarbetare fick lära sig allt om hur 

man bl a sköter om och underhåller 

robotar. 

– det krävs ny kunskap för att sköta 

om en sådan här avancerad presslinje, 

intygar Jörgen Bäckman, projektledare. 

Utbildningen genomförs med pengar från 

Europeiska Socialfonden (ESF), som syftar 

till att främja kompetensutveckling och motverka 

utanförskap. Charlotta Öhrman som tidigare 

jobbade just med kompetensfrågor fick i uppdrag 

att skriva en ansökan om bidrag till utbildning för 

Volvo Lastvagnars räkning. 

Under perioden 2007-2013 satsar Socialfonden ca 

6,2 miljarder kr och Sverige satsar lika mycket, totalt 

12 miljarder kr. 

Volvo Lastvagnar, Umeå, fick drygt 1,6 miljoner kr 

för utbildning. 

SYfTET äR ATT öKA KOMPETENSEN 

Projektet handlade om att öka kompetensen 

för verktygsmekaniker och robotutbildning för 

våra operatörer och 

underhållspersonal i den 

nya presslinjen. 

– Det har varit mycket 

inspirerande att jobba 

tillsammans med Jörgen 

Wassberg och Jan Fahlman 

och få igenom en sådan här 

omfattande ansökan. Den 

31 mars nästa år ska hela

utbildningsprogrammet vara klart och avslutat, säger 

Charlotta Öhrman. 

I den nya presslinjen finns nya robotar av en 

helt ny typ från KUKA i Tyskland. Därför krävs 

specifika kunskaper i robotprogrammering, samt både 

mekaniskt och elektriskt underhåll på just denna 

robottyp. 

– Operatörer och underhållspersonal måste ha rätt 

förutsättningar i sitt arbete, menar Jörgen Bäckman.. 

ESf-PROJEKTET STöDJER UTBILDNINGEN 

Genom ESF-projektet har Umeå fått möjlighet att 

utbilda sina medarbetare i både robotprogrammering 

och el- och mekaniskt underhåll. Inför installationerna 

i somras utbildades sju medarbetare under våren, fyra 

från Underhåll och tre operatörer. Efter semestern har 

fyra utbildningsveckor genomförts på plats i Umeå 

med konsulter från den svenska underleverantören: 

• 37 medarbetare, varav 21 operatörer har gått en 

fyradagars grundutbildning i robotprogrammering. 

• 12 medarbetare har fyra dagar 

i programmering, steg 2 

• 6 medarbetare i robotunderhåll mekaniker 

under tre dagar 

• 5 medarbetare i robotunderhåll på elsidan 

under tre dagar 

Charlotta Öhrman har 

koordinerat projektansökan 

Peder Kämpe, Markus Wallström, Fredrik Lindgren och Mattias Wallström har fått 

utbildning i underhållssystemen på den nya presslinjen. Utbildningen har genomförts 

med medel från Europeiska Socialfonden. 

EN KVINNA 

– Av dessa 

37 medarbe- 

tare var endast 

en kvinna med, 

vilket var synd 

då ambitionen 

var att minst 

fyra kvinnor 

skulle kunna 

delta, säger 

Charlotta 

Öhrman. 

Den enda 

kvinnan bland deltagarna var Anna Grahn som 

till vardags hittas på el underhåll. 

– Det hade varit roligt om vi hade varit flera. 

Det finns en liten skillnad i hur kvinnor tänker, 

och som på ett bra sätt kompletterar killarnas sätt 

att lösa problem, menar Anna Grahn. 

Genom kursutvärderingarna har våra 

medarbetare visat att de är nöjda med 

utbildningen. Många har kommenterat insatsen 

som ”den bästa utbildning jag gått på Volvo” . 

– Utbildningsprogrammet med KUKA Robot 

Nordic har följt kursplanen i projektansökan utan 

problem, avslutar Charlotta Öhrman. l 




volvo trucks 

Har du hört? 

…att Volvo visade upp 

flera framtidsprojekt på 

ITS-mässan i Stockholm 

tidigare i höst. Där 

visade man bland 

annat upp ”tänkande” 

lastbilar som sköter en 

del av den rutinmässiga 

körningen. Det går ut på 

att bilen kommunicerar 

med andra fordon och 

vid behov griper in 

automatiskt vid kritiska 

lägen. 

…att 2.700 lastbilschaufförer 

måste fram. 

Transportbranschen 

kommer att behöva 

2.700 nya yrkesutbildade 

lastbilsförare det 

närmaste halvåret. Detta 

kunde läsas i TYA:s 

Arbetskraftsbarometer 

2009 helt nyligen. 

…att Volvo testar Bio- 

DME som ersättning 

för diesel. Volvo 

Lastvagnar deltar i ett 

samarbetsprojekt mellan 

bland andra EU, Svenska 

Energimyndigheten, 

bränslebolag och 

transportindustrin. Det 

är 14 stycken Volvo 

FH-lastbilar som ska 

testköras på fyra olika 

orter i Sverige och 

testerna kommer att pågå 

mellan 2010 till 2012. 

…att viltolyckorna slår 

rekord. Älgskadefondföreningen 

förutspår 

44720 viltolyckor i år. 

Det är det högsta resultat 

sedan viltolyckorna 

började registreras 1971. 

#5 2009 Hytten 21




volvo trucks 

Åren går... 

Aktiefestenhyllar de 

medarbetare som arbetat 

vid företaget under 45 

år, 35 år och 25 år – vet 

du vad som hände de 

åren då de började på 

hyttfabriken? 

1964 

• Ett nytt svenskt parti, 

Kristen Demokratisk 

Samling, KDS, bildas 

• Stig Wennerström 

döms till livstids fängelse 

för spioneri. 

• Två lastbilsnyheter 

kommer från Volvo: 

L4851 Viking Tiptop 

och L4951 Titan Tiptop. 

• TV-serien Vi på 

Saltkråkan, börjar 

sändas. 

• The Beatles kommer 

till Sverige. 

1974 

Jan Guillou, Peter Bratt 

och Håkan Isacson döms 

till ett års fängelse vardera 

efter IB-affären. 

• ABBA vinner Eurovision 

Song Contest med låten 

Waterloo. 

• Ingemar Stenmark tar 

sin första världscupseger i 

specialslalom i Madonna 

di Campiglio. 

• USAs president Richard 

Nixon dominerade 

tidningssidorna efter 

Watergateskandalen. 

1984 

• Herreys vinner 

Eurovision Song Contest 

med Diggi-loo diggi-ley. 

• Den första hjärttransplantationen 

i Sverige 

utförs på Sahlgrenska 

sjukhuset i Göteborg. 

22 Hytten #5 2009 

Uppåt på Aktiefesten 

Full fart – och klackarna i taket! 

Aktiefesten – det är den stora dagen 

för våra trotjänare i hyttfabriken. 

I år fanns 44 av 57 jubilarer på plats vid 

den traditionella Aktiefesten, som i år 

hölls på norrlandsoperan. 

– ni har tillsammans arbetat 1.675 år 

i Volvo och vi är ytterst tacksamma för 

era insatser, sade platschefen Anders 

Olausson i sitt hyllningstal. 

Efter minglingen i Norrlandsoperans foaje fortsatte 

ceremonin i Black Box. Anders Olausson inledde 

sitt hyllningstal med att ge en återblick över det 

gångna året som blev ett ovanligt besvärligt år. 

– På min första arbetsdag fick jag varsla 670 

medarbetare. Sånt glömmer man aldrig, sa Anders, 

som fick lägga ett nytt varsel om 320 medarbetare 

i april. Men vi behövde inte verkställa det varslet. 

Det blev istället ett avtal om minskad arbetstid 

med löneavdrag. 

Efter semestern har allt vänts till det bättre. 

Anders Olausson berättade bl a om våra stora 

Anders Olausson, platschef vid Volvo Lastvagnar, Umeå, 

tackade alla jubilarer för lång och trogen tjänst. 

investeringar i Umeå, satsningen på projekt ”Kapacitet 

2010” som i princip innebär en helt ny Karossfabrik 

med en ny flexibel robotlinje, en ny presslinje med 

mer än dubblerad kapacitet, ökad kapacitet i Måleriet, 

samt satsningen på att måla plastdetaljer. 

Umeå fick ett nytt verksamhetstillstånd under året 

och får nu tillverka 100 000 hytter per år. 

Monteringsjobb har flyttats från underleverantören 

Aditro, ett nytt flexibelt arbetstidsavtal är klart och 

arbetet med kostnadsbesparingar har varit lyckosamt. 

”35-åringarna” anställdes 1974, främre raden, fr.v: Roland Hörnberg, Ehrling Jacobsson, Marianne Stahlén, Roland 

Bygdell, Curt Sandgren, Gondyh Nyhlander, Sune Wiklund, Lars Sjögren, Göran Asplund och Boo-Thage Ringlöv. 

Mellersta raden, fr.v:Veikko Saarela, Ulf Lindahl, Sven-Olof Johansson, Kurt-Allan Forsberg, Lars Lind, Lars Wallin, 

Torvald Norlund, Sune Karlsson och Börje Fridlund. Bakre raden, fr.v: Thomas Sjöström, Harry Nyberg, Kenneth 

Jonsson, Kenneth Hellnersson, Lars-Olov Sjöström, Leif Andersson, Tommy Rehn, Alf Lundgren, Sven-Åke 

Karlsson, Kent Sandström och Gunnar Larsson.

– När Leif Johansson 

var i Umeå på EU-möte 

pratade han bara gott om 

hyttfabriken i Umeå. Och 

sist, men inte minst, sade 

Anders Olausson, fick vi 

behålla monteringen! 

EfTER DEN INLEDNINGEN 

tog den stora uppvaktningen 

vid. Jubilarerna 

fick äntra scenen och ta 

emot blommor och aktier 

av Anders Olausson. I 

år fanns två 45-åringar 

bland jubilarerna, Torsten 

Grabbe och Gerd Nilsson. 

Tyvärr kunde inte Torsten 

närvara, så Gerd fick 

ensam ta emot jublet. 

Förutom nya ”aktieägare” 

uppvaktades även 

de 15 längst anställda, 

som i år fick två nya medlemmar, 

Rolf Öhman och 

Kjell-Ove Martinsson 

Den som lämnade ”15 

längsta klubben” var Åke 

Bäckström – numera glad 

och dansant pensionär. 

Därefter flyttades 

festligheterna till restaurangen. 

Toastmaster Thor 

Persson höll igång med 

välsjungande(?) allsång 

och gästerna bjöd upp till 

många skratt med egna 

roliga historier. 

Som vanligt blev det en 

minnesrik kväll för de 120 

gästerna – med vackra 

tal, utsökt mat, härlig 

musik och massor med 

dans till Janders trio. Thor 

Persson tog som vanligt 

chansen att sjunga Beatles 

”I saw her standing there” 

tillsammans med bandet! 

Och som vi alltid 

brukar säga efter Volvos 

aktiefest – på söndagen 

var det åter lugnt och stilla 

i Umeå… l 

Gerd Nilsson började på Volvo Lastvagnar 

den 1 september 1964 – samma dag köpte 

Volvo Nyströms karosserifabrik i Umeå! 

Åke Bäckström avtackades och 

lämnade ”15 längst anställda”-klubben 

som glad och dansant pensionär. 

7 av de 15 längst anställda var med på Aktiefesten, fr.v: Rolf Öhman, Kent Nyström, 

Åke Bäckström, Gerd Nilsson, Håkan Olofsson, Ingegerd Nordin och Anders Nordin. 

”25-åringarna” anställdes 1984, främre raden, fr.v: Marina Lindberg, Göran Olofsson, 

Benny Ögren, Tommy Jakobsson, Rolf Forsgren och Sven-Olof Lundgren. Bakre raden, 

fr.v: Anders Hagman, Tomas Bertilsson, Peter Andersson, Thomas Andersson, Olof 

Karlsson, Roger Nordenberg och Mats Malm. 




volvo trucks 

Årets jubilarer 

De 15 med längsta anställningstiden:: 

Gerd Nilsson, Torsten Grabbe, 

Sören Lindholm, Ingegerd 

Nordin, Håkan Olofsson, Lena 

Risberg, Anders Nordin, William 

Frank, Kent Nyström, Henrik 

Näslund, Bengt Forsberg, Pär 

Ahlander, Lennart Johansson, 

Rolf Öhman, K-O Martinsson 

Avtackning av personer som 

går i pension 2009: 

Åke Bäckström 

Aktier – 25 år 

Peter Andersson, Thomas 

Andersson, Tomas Bertilsson, 

Sten-Erik Eriksson, Rolf Forsgren 

Anders Hagman, Tommy Jakobsson, 

Stig Jonsson, Olof Karlsson, 

Marina Lindberg, Mikael Lindfors, 

Sven-Olof Lundgren, Mats 

Malm, Roger Nordenberg, Göran 

Olofsson, Benny Ögren 


Solveig Agestedt, Leif Andersson, 

Jerry Appelblad, Göran Asplund, 

Roland Bygdell, Stellan Eriksson, 

Gunnar Forsberg, Kurt-Allan 

Forsberg, Börje Fridlund, 

Kenneth Hellnersson, Roland 

Hörnberg, Ehrling Jacobsson, 

Sven-Olof Johansson, Kenneth 

Jonsson, Mats Karlsson, Sune 

Karlsson, Sven-Åke Karlsson, 

Gunnar Larsson, Lars Lind, 

Ulf Lindahl, Sven-Martin 

Lindberg, Alf Lundgren, Torvald 

Norlund, Harry Nyberg, Gondyh 

Nylander, Tommy Rehn, Bo- 

Tage Ringlöv, Veikko Saarela, 

Curt Sandgren, Kent Sandström, 

Per-Olof Schölund, Lars Sjögren, 

Lars-Olov Sjöström, Thomas 

Sjöström, Marianne Stalén, Lars 

Wallin, Egon Wallner, Sune 

Wiklund 


Gerd Nilsson och 

Torsten Grabbe 

#5 2009 Hytten 23




volvo trucks 

3Kartläggningen 

görs i tre steg 

Kartläggningen är en 

s.k. papper- och pennametod 

som utförs i tre 

steg: 

1 

1) En karta skapas över 

nuvarande flöde genom 

att man vandrar längs 

den aktuella processen 

och ritar alla processteg 

en produkt tar. I detta 

steg kartläggs också det 

informationsflöde som 

behövs i varje processteg 

för att veta vad som ska 

produceras. 

2 

2) En karta ritas över 

det önskade flödet 

3 

3) En handlingsplan 

skapas för hur man ska 

gå tillväga för att nå det 

önskade flödet. 

Med hjälp av kartläggningen 

visualiseras 

slöserier kring material- 

och informationsflödet 

och orsakerna till slöserierna 

kan identifieras. 

24 Hytten #5 2009 

ArBetA smArt 

Value stream Mapping 

finner förbättringsmöjligheterna 

nu är produktionsflödet i hyttfabriken 

kartlagt – från plåtrulle till färdig hytt. 

Under tre veckor har alla tvärfunktionella 

ledningsgrupper inom 

varje driftområde utbildats i VPsverktyget 

Value stream Mapping – 

värdeflödesanalys på svenska. 

– det har varit intensivt och roligt, 

och vi har haft många intressanta 

diskussioner, intygar Ida Melander, 

VsM-expert i Umeå. 

Under veckorna 44-46 genomfördes utbildning som 

leddes av Fábio Cardoso (Lean-konsult från Taktica) 

med hjälp av Ida Melander (VSM-expert) och Johan 

Andrén (VPS-konsult). 

Johan Andrén, Fábio Cardoso, 

Ida Melander och Andreas Alseryd 

samspråkar under en paus i VSM-utbildningen. 

En värdeflödesanalys (VSM) ger en visuell bild 

över en process som inkluderar både värdeadderande 

och icke-värdeadderande aktiviteter. Den samlade 

bilden hjälper till att skapa en gemensam förståelse för 

processflödet. 

Med värdeadderande aktiviteter menas de aktiviteter 

som adderar ett värde som kunden är villig att betala för. 

Utbildningen och kartläggningen hos Volvo Lastvagnar, 

Umeå, tog två och en halv dag (2,5) i anspråk per 

driftsområde. 

KARTLäGGNING AV DAGENS PRODUKTIONSfLöDE 

Första dagen innehöll utbildning och kartläggning 

av det nuvarande produktionsflödet på driftsområdet. 

Information samlades in genom att prata med operatörer 

i processen, klocka cykeltider, räkna buffertstorlekar... 

– Under dessa veckor har vi varit i kontakt med 

många operatörer och jag vill passa på att tacka för deras

förståelse för vårt arbete. Den information som alla gett 

har varit helt nödvändig för att kunna kartlägga och 

analysera produktionsflödet, säger Ida Melander. 

Andra dagen ritades det nuvarande produktionsflödet 

upp med hjälp av datainsamlingen. Sedan analyserades 

flödet med hjälp av de Lean-principer som ingång VPS 

(Volvo Production System). 

Med detta som grund skapades sedan ett 

framtida produktionsflöde med färre slöserier och en 

handlingsplan för att uppnå detta. 

Denna stora övning och kartläggning avslutades 

under vecka 46 med feedback från Paulo Lima, som 

jobbar som Lean-konsult åt Volvo Lastvagnar och 

Ove Börjesson, VPS-koordinator inom European 

Manufacturing (EM). 

– En sådan här övergripande kartläggning visar 

ganska enkelt på vad som måste förbättras. Ett av många 

exempel är t ex visualisera mera för att undvika för stora 

buffertar, menade Paolo Lima. 

WORKSHOP OM fRAMTIDEN 

Det allra sista som hände under dessa tre veckor 

var en heldagsworkshop. Här fick varje driftområde 

chansen att presentera sina kartläggningar av sina egna 

produktionsflöden för varandra. 

Alla driftområden fick under tre dagar arbeta 

med värdeflödesanalys och kartlägga sitt eget 

produktionsflöde i hyttfabriken. 

Med på workshopen var också 

företagsledningen vid Hyttfabriken 

i Umeå. Alla fick möjlighet att 

tillsammans se och få en helhetsbild 

över hyttproduktionen. 




volvo trucks 

Det var trångt i VPS-lokalen när VSM-utbildningen (värdeflödesanalysen) avslutades 

med en workshop. Här ses samtliga ledningsgrupper för våra driftområden samlade för 

att gå igenom resultatet av kartläggningen av produktionsflödet i hyttfabriken. 

Koncentrerade chefer 

gör allt för att ta PBP till sig. 

– Det har varit intensivt och roligt och vi 

har haft många intressanta diskussioner. Jag 

hoppas att TFLG på respektive driftsområde 

är nöjda med utbildningen och lärt sig mer 

om VSM-verktyget, slutar Ida Melander. 

#5 2009 Hytten 25




volvo trucks 

Information 

Håller din 

närmaste chef dig 

välinformerad? 

Får du reda på vad som 

händer på avdelningen, 

på Volvo Lastvagnar 

Umeå och på Volvo 

Lastvagnar centralt. 

Förändringsattityder 

Är det lätt att få saker 

genomförda i din 

arbetsgrupp? 

Tycker du att viktiga 

beslutade förändringar 

genomförs i din grupp? 

Respekt 

Känner du dig 

respekterad av din 

närmaste chef? 

Hur man upplever respekt 

är individuellt. Ange vad 

just du känner. 

Återkoppling 

och feedback 

Tycker du att 

dina planerings-/ 

utvecklingssamtal är 

givande? 

Får du komma till tals 

under samtalet, får du 

reda på hur det har gått 

för dig och vad som 

förväntas av dig. 

Konflikter 

Är din arbetsgrupp fri 

från konflikter som 

negativt påverkar 

gruppens arbete? 

Finns konflikter i din 

arbetsgrupp? Påverkar 

de dig i ditt arbete på 

avdelningen/i gruppen. 

Lastvagnar Umeå och på 

Volvo Lastvagnar centralt. 

26 Hytten #5 2009 

vgAs 

Charlotte Ölmhagen, VGAS-koordinator vid Volvo Lastvagnar, Umeå, menar att det är viktigt 

att arbeta igenom resultatet och skapa aktiviteter tillsammans i arbetsgrupperna. 

stort gensvar för VgAs 

Hur gick det för Volvo lastvagnar, 

Umeå, i VgAs-undersökningen..? 

Jo, EsI-utfallet blev 82 % 2009 som 

kan jämföras med 84 % under 2009. 

– Ett mycket bra resultat med tanke på 

vad vi gått igenom under det senaste 

året med alla varsel och uppsägningar, 

säger Anders Olausson, platschef vid 

hyttfabriken i Umeå. 

Förutom det fina ESI-utfallet hade Umeå också en 

svarsfrekvens på 88 %, vilket är mycket bra. Det 

var en procent bättre än VGAS 2008. 

– Det är nästan vikigare att svara när tiderna 

är sämre, då vi vet i alla fall vilka områden som vi 

ska jobba vidare med, säger Charlotte Ölmhagen, 

VGAS-koordinator och Business Partner i Umeå. 

VGAS (Volvo Group Attitude Survey) består av 

ett antal frågor inom 11 olika nyckelområden: 

Information, Förändringsattityder, Respekt, 

Återkoppling och feedback, Konflikter, 

Helhetssyn, Planering och uppföljning, Personlig 

utveckling, Mål, Förtroende, och Delegering. 

11 NYCKELfRÅGOR BLIR ETT ESI-INDEX 

Till dessa 11 nyckelområden finns också 11 

nyckelfrågor kopplade, som i VGAS går under namnet 

C-frågor. Dessa C-frågor räknas sedan samman till sk 

”nöjd medarbetarindex” – ESI (Employee Satisfaction 

Index). 

Hur gick det då för Volvo Lastvagnar, Umeå..? 

Om vi fokuserar de frågor där vi har de största 

behovet av förbättringar kan vi notera följande positiva 

utfall: 

• Medarbetarna känner att de kan påverka sin 

arbetssituation bättre idag. 

• Medarbetarna är mer fria från konflikter inom 

arbetslaget. 

• Det är lättare att få saker genomförda inom 

sin egen arbetsgrupp idag. 

De C-frågor som haft en negativ utveckling är t ex:

• Förstår du ditt företags 

mission/affärsidé..? 

• Får du den utbildning 

som du behöver i ditt 

arbete..? 

• Tycker du att dina 

planerings/ 

utvecklingssamtal 

(PBP eller annat) är 

givande..? 

– Många frågor kan 

ha påverkats att våra 

kostnadsbesparingar som 

stopp för utbildningar och 

liknande. När det gäller 

medarbetarsamtalen finns 

nu ett nytt verktyg som 

förhoppningsvis blir till 

stort stöd för både chef 

och medarbetare, förklarar Charlotte Ölmhagen. 

VGAS-ARBETE I VARJE ARBETSLAG 

– Det arbete som pågår nu är att varje chef sitter ned 

med sina medarbetare och arbetar igenom VGASresultatet. 

Vi har verktyg som t ex ”vita duken”, 

men det viktigaste är att gruppen identifierar olika 

aktiviteter för att ytterligare förbättra verksamheten. 

Det är viktigt att vara tydlig och att jobba 

igenom resultatet i grupperna, förklarar Charlotte 

Ölmhagen – och fortsätter: 

– Det är också viktigt att återknyta frågor 

som uppkommit under VGAS-arbetet. Både 

från närmaste chef, men även frågor som lyfts till 

ledningsgruppen ska återknytas på ett så bra och 

tydligt sätt som möjligt. 

Ok för Personal Business Plan 

nu har vi fått klartecken att använda 

vårt nya verktyg för medarbetarsamtal 

på kollektivsidan – PBP IW. Personal 

Business Plan strider inte mot PUl, 

personuppgiftslagen. 

Det är Björn Holmberg, personuppgiftsombud inom 

Volvo Group Corporate HR, som genomfört tillsynen 

av hur personuppgifter ska hanteras. 

För att använda PBP-verktyget gäller enligt PUL: 

föRUTSäTTNINGAR 

Känsliga personuppgifter får inte finnas med i de 

ifyllda PBP-formulären. Känsliga personuppgifter rör 

t ex uppgift om ras eller etniskt ursprung, politisk 

åsikt, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap 

i fackförening, uppgift om hälsa eller sexualliv, 

lagöverträdelse samt personnummer. 

Tillgång till en medarbetares PBP begränsas till 

medarbetaren, chefen och HR (i samråd med 

chefen). Uppgifterna från PBP får ej användas till 

något annat ändamål än det angivna. 

CENTRAL KOMPLETTERING 

Den formella PUL-information, som ges i rutan 

”Dataskydd”, kompletteras centralt. 

– Det är med stor glädje vi kan meddela att 

verktyget kan användas fullt ut, säger Lena Lejon, 

PBP-koordinator. 

– Nu har vi ett enhetligt verktyg som gör 

det lättare att kommunicera affärsmål och 

förväntningar och översätta dessa till tydliga 

akti-viteter för team och individ. Vi hoppas att 

medarbetaren med hjälp av PBP IW ska känna sig 

som en viktig pusselbit, vilket kan leda till ökad 

delaktighet och ökat engagemang, slutar Lena. 




volvo trucks 

Helhetssyn 

Förstår du ditt företags 

”mission”/affärsidé? 

Volvo Lastvagnars 

affärsidé är att generera 

avkastning och 

att erbjuda kunderna 

de bästa transportlösningarna 

på marknaden. 

Planering och 

uppföljning 

Följer din arbetsgrupp 

upp sitt resultat 

regelbundet? 

Får du reda på din 

arbetsgrupps mål och 

utfall, hur det går för er? 

Personlig 

utveckling 

Får du den utbildning 

som behövs i arbetet? 

Har du rätt kompetens för 

att utföra ditt arbete? 

Mål 

Känner du till din 

arbetsgrupps mål? 

Här avses avdelningens/ 

gruppens dags- och 

månadsvisa mål och 

mätetal 

Förtroende 

Leds din arbetsgrupp 

på ett bra sätt? 

Fundera på hur din 

chef agerar och leder 

avdelningen. 

Delegering och 

påverkan 

Kan du påverka din 

arbetssituation? 

Fundera på om du får 

respons på synpunkter 

och förslag som du har. 

#5 2009 Hytten 27




volvo trucks DoWnturn 

Fakta om 

truckar 

Kostnader för truckar 

under perioden 

november 2007 till 

oktober 2008 var 15 

Mkr. I denna summa 

inkluderas leasing av 

truckar (11 Mkr) och 

underhåll av dessa (4 

Mkr). Besparingsmål var 

satt till 5,4 Mkr. 

• Antalet truckar när 

arbetet startade var 

144 st. 

• Snittkostnad 2008: 

1,3 miljoner kr/månad. 

Utfall av åtgärder: 

• Antalet truckar har 

minskat från 144 st 

till 122 st. 

• Kostnadsbesparing 

blev 2,8 miljoner kr. 

• Snittkostnad 2009: 

1,0 miljoner kr. 

28 Hytten #5 2009 

Färre truckar sparar pengar 

• Antalet truckar har setts över. 

• Truckar som inte behövts har 

återlämnats. 

• Omförhandlat priser med 

leasinggivare (toyota). 

det är angreppssättet hos vår interna 

Materialhantering i sitt arbete att 

minska sina kostnader i det vi också 

kallar downturn Management. 

Umeås interna materialhantering är ett utmärkt 

exempel på hur man kan minska sina kostnader 

inom en avdelning. 

– Vi har fokuserat på kostnader för hyra och 

underhåll av truckar, säger Anders Nordin, chef för 

materialhanteringen vid Volvo Lastvagnar, Umeå. 

Hittills har man minskat truckkostnader för 2,8 

miljoner kr! 

För den oinvigde kan vi berätta att det finns 

ett individuellt avtal för varje maskin som normalt 

löper under en fem (5) års period och där 

kostnaden varierar mellan 2000 kr och 25000 kr 

i månaden, allt beroende på typ av maskin, vilken 

utrustning som finns på maskinen och hur många 

timmar den beräknas användas under ett år. 

– Efter fem år kan vi antingen skicka tillbaka 

trucken utan extra kostnad eller förlänga avtalet till en 

lägre månadskost beroende på det restvärde som finns 

vid tillfället för förlängningen, förklarar Anders. 

KORTTIDSHYRA OCKSÅ ETT ALTERNATIV 

I vissa fall kanske en truck bara behövs under en 

kortare period, då hyrs den på kort tid. 

– Det innebär att vi betalar mer per månad, men 

då kan vi istället skicka tillbaka trucken när vi själva 

vill, fortsätter Anders. 

Sedan Materialhanteringen började med 

Downturn-arbetet truckparken minskats med 23 

procent för ordinarie maskiner. 

Nästa åtgärd blir att avsluta en av 

specialmaskinerna som används i L-pallslagret. 

– Det är alltid en risk i att skicka truckar av denna 

typ, eftersom inga andra maskiner kan gå in i dess 

arbetsområde och utföra de operationer som krävs, 

påpekar Anders, som menar att det är positivt att 

ibland verkligen tvingas att granska varje maskin och 

dess behov. 

– Jag vill också ge mina medarbetare en eloge, där 

alla på ett positivt sett bemött de negativa beslut som 

vi varit nödvändiga att ta till i vissa fall, menar Anders. 

REPARATIONER KOSTSAMMA 

Han uppmanar också alla förare att även i framtiden 

se till att maskinerna inte hamnar på truckverkstan i 

onödan, då alla reparationer är väldigt kostsamma. Det 

enda negativa som Anders Nordin upplevt är att hela 

besparingen som genomförts på avdelningar där bara 

Materialhanteringen ansvarar för alla maskiner. 

– Jag skulle vilja se ett mera aktivt arbete från de 

avdelningar som ansvarar för sina egna truckar att 

verkligen se över om alla truckar verkligen behövs, 

utmanar Anders Nordin, som funderar på att debitera 

ut kostnader på andra avdelningar fr o m år 2011. 

– Idag står vi för alla kostnader, oavsett vem som 

nyttjar trucken: Om vi inte ser någon förbättring på 

rationalisering på dessa avdelningar blir det nog så... 

Till sist vädjar Anders Nordin om förståelse hos 

alla inblandade för de negativa besked som då och då 

kommer runt utbyten av maskiner, nya utrustningar 

eller annat som kan tyckas nödvändigt för sitt arbete. 

– Vi är i alla fall nöjda med vårt besparingsarbete 

så här lång, slutar Anders Nordin. l 

Det har glesnat i truckleden sedan Anders Nordin och 

hans medarbetare sett över truckparken. Resultatet blev 

färre antal truckar och därigenom minskade kostnader.

– Att bygga en produktionslinje är en skrattmatch. 

Att flytta ett kontor är nästan omöjligt. 

I sann anda, präglad av Downturn, blir kontorsplatserna 

allt mindre och mindre. Det här nyligen inredda kontoret 

finns vid nya presslinjen och är fullt utrustat med det 

senaste i kontorsväg. 

– Flytta kontor 

nästan omöjligt 

det har det varit stor aktivitet 

på kontorssidan, särskilt i UEAkontoret. 

Avdelningen Anläggningar 

har haft uppdraget: 

Optimera kontorsplatserna och 

avveckla hyrda kontorslokaler 

och kontorsbaracker. 

– Vi gör en kostnadsbesparing 

för hyreskostnader på 45.000 

kr/mån, hälsar göran gruffman. 

göran gruffman, Volvo lastvagnar, Umeå 

Som alla vet arbetar vi med kostnadsbesparingar i 

hyttfabriken i Umeå. För att minska hyreskostnader 

för kontorsplatser genomförs en del omflyttningar 

inom företaget. 

Här är en kort översikt om vad som händer just 

med alla omflyttningar: 

• EME flyttar från plan 3 UEA till kontor på 

Monteringen UE. 

• EML (Anders Oskarssons gäng) flyttar från plan 

4 till plan 3 UEA. 

• Verksamhetsservice inom Administrativ service 

flyttar från kontor UA plan 3 (vid "Olles kiosk") 

till plan 4 UEA. 

• Verksamhetsservice inom område Vaktmästeri, 

Miljösupport, Städsupport, flyttar från kontor 

UA plan 3 (vid "Olles kiosk") och Snickeriet, 

flyttar till Monteringens lokaler ovanför "Kitmottagningen." 

• Teknikområde 2 (Verktygsteknik) flyttar från 

baracken vid gamla Vakten till kontor UA 

plan 3 (vid "Olles kiosk"). 

• Anläggningar flyttar från "Aditro på Nipvägen" 

till plan 5 UEA. 

– I samband med flytten så sker den del omplaceringar 

av kontorsplatser lokalt på de olika 

våningsplanen, säger Göran Gruffman. 

På HR-avdelningen (Personalavd) skapas 

möjligheter så samtliga av deras personal får 

cellkontor på plan 5 UEA. Kvalitetsavdelningen 

expanderar ytmässigt för att lösa deras behov av 

cellkontor och fler kontorsplatser plan 4 UEA. 

Det som kvarstår att lösa gällande hyrda lokaler är: 

• Kontor Utlastningsbarack. 

• Kontor Volvo IT:s baracker vid Datahuset. 

– Det finns planer på lösningar, säger Göran 

Gruffman, som haft det hett om öronen på 

sistone. 

– Ja, skrattar 

han, när man 

flyttar kontorsplatser, 

då är 

man och petar 

på det innersta 

i människan. 

Bygga en ny 

produktionslinje är 

Kontorsbarackerna ska bort! 

en skrattmatch, Vårt gamla Oresjö-kontor 

men att flytta kontor är förberett för flytt och ska 

är nästan omöjligt… l ersätta andra baracker. 




volvo trucks 

På nya jobb 

Richard Granström blir 

ny planerare/beredare på 

El & Media, avd 8411. 

Han började sitt nya 

jobb den 5 oktober. 

Richard är mekaniker och 

kommer närmast från 

Underhåll Teknikområde 

2 – presshallen, där han 

har arbetat i Kapacitet 

2010-projektet. 

Mikael Jönsson och 

Joakim Wiklund har 

tilldelats tjänsterna som 

Robotskötare på DO5 

(Monteringen). 

Åsa Norberg, Teknikområde 

5 (TO5) har 

tilldelats tjänst som VPSinstruktör 

från den 1 

december. 

Patrick Nordström har 

utsetts till manager för 

EML-site Umeå. Därmed 

har vi fyra likartade organisationer 

inom EML 

i Umeå, Tuve, Gent 

samt Kaluga. Syftet är 

att säkra ett liknande 

arbetssätt i fabrikerna, 

ge ökad flexibilitet samt 

kunna lära av varandra. 

De avdelningar som 

ingår i EML-site Umeå 

är materialstyrning/ 

logistikutveckling, 

Beredning och Planering. 

Anders Nordin och 

hans organisation 

Mate-rialhantering 

(truckar, förråd) tillhör 

numera Produktion. 

Anders rapporter till 

produktionschefen 

Per Fredriksson och 

ingår i produktions 

ledningsgrupp. 

#5 2009 Hytten 29




volvo trucks 

Restaurangerna 

skär ner personalen 

de tuffa tiderna drabbar inte bara 

produktionen i Hyttfabriken – även 

matställena drar ner på personalen. 

Våra interna restauranger 

Två Trappor och Blå 

Dörren har också drabbats 

av Umeå-fabrikens 

personalminskningar. 

– Vi lever också i en 

tuff ekonomisk situation 

och har tvingats säga upp 

anställda på grund av 

vikande kundunderlag, 

berättar Susanne Houtari, 

restaurangchef för Två 

Trappor och Blå Dörren. 

Nu gör Sodexho en 

offensiv satsning för 

att locka nya kunder 

till restaurangen och 

ställer frågan till alla 

medarbetare på hyttfabriken: 

Hur kan restaurangerna 

bli mera attraktiva? 

Sodexho, som driver 

Restaurangerna sedan ett 

och ett halvt år tillbaka, 

går i dagarna ut med en 

enkät till hyttfabrikens 

alla anställda. 

– Vi vill ha svar på 

vad som krävs för att 

fler anställda ska äta sin 

lunch hos oss, förklarar 

Susanne Huotari. 

För att få så många 

som möjligt att svara på 

enkäten lockar Sodexo 

med utlottning av priser 

bland dem som svarar. 

Blå Dörren och Två 

Trappor tar också ett 

Susanne Houtari, Sodexos restaurangchef på hyttfabriken i Umeå. 

30 Hytten #5 2009 

kort & gott 

annat konkret grepp för 

att prova utbudet. 

fRÅN VECKA 48 blev 

det möjligt att beställa 

utkörning av matlådor. 

Leveranserna sker till 

UB-fabrikens västra 

ingång och personalingången 

i UA-fabriken. 

– Vi kör ut matlådor 

efter beställning av minst 

tio (10) matlådor. Varje 

fredag har vi fredagsmys 

i restaurang Blå Dörren. 

Då bjuder vi alla våra 

matgäster på något gott 

till kaffet i en lugn och 

mysig miljö, berättar 

Susanne. 

Den 14/12 erbjuder 

Sodexo luciakaffe 

med lussebulle och 

pepparkaka för 15 

kronor! 

Bubbel & glädje 

Olika epoker har olika glädjeämnen. Det var ett stort 

ögonblick för fabrikör Gösta Nyström när han 1955 

– med hjälp av sin son – rullade ut stålhytt nummer 

10.000 från hyttfabriken. 

Den tidens massmediala uppståndelse kunde 

naturligtvis inte mäta sig med den uppmärksamhet 

som höstens EU-möte i Umeå tillägnades. 

Gösta Nyström var glad, men bubblade knappast 

av glädje. Han fick inte ens egen pratbubbla... 

Sssch.. Det är båtar 

som har centerbord.

Catwalk 

genom 

Måleriet 

Här är ”järngänget” som 

byggt alltihop, fr.v: Mikael 

Emmot, Lars Johansson 

och Roger Axelsson. 

Äntligen är Cat-walken 

genom Måleriet färdig. 

150 meter lång blev den 

och nu kan alla på ett 

snabbt sätt ta sig genom 

hela hyttfabriken, från 

UB-fabriken ända in i 

Monteringen (UE). 

Några represenrtanter från flera olika sektioner i Fritidsklubben samlade framför 

huvudentrén, bakre raden, fr.v: Stig Holmgren, Johnny Hedström, Tommy Lundmark, 

Boo-Tage Ringlöv, Leif Lindgren och Matz Ericson. Främre raden, fr.v: Ingemar 

Nyberg, Ronny Renman, Jörgen Högkvist, Roger Adolphsson och Sune Wiklund. 

Flitig fritidsklubb 

Fritidsklubben vid Volvo 

lastvagnar, Umeå, som har 

funnits sedan i mitten av 

1950-talet, består idag av 

sektioner, där varje sektion 

har en egen styrelse. 

– Idag har vi 17 olika 

sektioner, säger ordföranden 

stig Holmgren. 

De sektioner som finns inom 

Volvos Fritidsklubb är: Alpint, 

Badminton, Bowling, Curling, 

Cykel, Fiske, Fotboll, Foto, Friluft, 

Golf, Innebandy/Rinkbandy, 

Konstnärsklubben, MC-klubben, 

Musik, Skidor, Tennis och 

Terränglöpning. 

– Det är ett varierat utbud, 

som täcker de flesta motions- och 

fritidsintressen som finns bland våra 

medarbetare, menar Stig Holmgren, 

som har en huvudstyrelse som ser 

ut så här: 

Stig Holmgren (ordförande), Bo-Tage 

Ringlöw (vice ordf), Stellan Eriksson 

(kassör), Anders Nordin (sekr), samt 

ledamöterna Anders Jonsson, Ronny 

Renman och Bo Söderström. 

– Vi har sektioner som kommit och 

gått, några har varit vilande några år för att 

sedan blomma upp igen, berättar Stig, som 

själv funnits med sedan tidigt 1970-tal. 

DE TRE STöRSTA SEKTIONERNA 

Skidåkning, cykling och fotboll är idag de 

största sektionerna, sett till antalet utövare. 

Stig berättar också om utbytet med andra 

företag och Volvobolag i form av tävlingar. 

– Roligast är de svenska Volvo-mästerskapen, 

där framgångarna i rinkbandy, 

fotboll och foto varit många, säger Stig, inte 

utan en viss stolthet i rösten. 

När Hytten slutligen frågar Stig om vad 

han tror om framtiden blir svaret: 

– Så länge det finns engagerade människor 

och ett företag som stöttar oss, ja, 

då kommer Fritidsklubben att finnas lika 

länge som företaget. Den som lever får se… 




volvo trucks 

GRATTIS! 

50 år 

5/12 

Peder Dahlberg 

Måleriet 

5/12 

Palle Klesiewicz 

Monteringen 

9/12 

Stefan Strömsten 

Måleriet 

29/12 

Dennis Näslund 

Måleriet 

30/12 

David Stenmark 

Underhåll UB 

14/1 

Kenth Jansson 

Logistik 

18/1 

Thomas Oscarsson 

Finishline, UB 

23/1 

Mikael Solin 

Underhåll UC 

60 år 

15/12 

Roger Sandgren , EME 

20/12 

Marika Brändström 

Måleriet 

15/1 

Arne Lindskog, CKD 

28/1 

Pirkko Engström 

Verksamhetsservice 

TACK! 

Ett stort tack alla ni 

som uppvaktade mig på 

min födelsedag den 8 

november. 

Bengt Mäki 

#5 2009 Hytten 31




volvo trucks 

mitt JoBB 

Jag arbetar på segment 3 i Monteringen 

som segmentsamordnare. 

Det är omväxlande – jag kan hela 

segmentet och får rycka in och 

hjälpa andra när det behövs. 

2 

1 

3 

FAktA: MAgnUs AndErssOn 

Ålder: 34 år. 

Anställningsår: Anställdes 1995. 

Intressen: Foto och sport. Innebandytränare 

för IBk dalens P93/94. 

1Med ett gripdon 

hämtas takluckan och 

placeras på hytten. Luckan 

fästs på insidan av de som 

arbetar inne i hytten. Alla 

hytter har inte tacklucka, 

det måste ändå vara förberett 

så att allt är klart när en 

hytt med taklucka kommer. 

2 Globetrotterrutan 

hämtas med ett speciellt 

gripdon som är avpassat 

för rutan. Detta gripdon 

håller rutan i ett stadigt 

grepp med hjälp av kraftiga 

sugproppar under vakum, 

vilket gör att man kan bära 

rutan dit man vill. 

3 Globetrotterrutan 

placeras därefter i 

ett särskilt ställ, där gummilisten 

som sitter på rutan 

penslas med en slags såplösning. 

Den såplösningen 

är till för att rutan lättare ska 

glida på plats när den ska 

monteras. 

A 

Rutan sätts påplats. 

4 Montörerna i hytten 

fäster rutan i rutöppningen 

med snören i gummilisten. 

När dessa snören dras från 

gummilisten glider den inre 

delen av gummilisten över 

plåtflänsen i rutöppningen 

och rutan faller på plats. 

Avs: Hytten, Volvo Lastvagnar AB, Umeå 

Box 1416, 901 24 UMEÅ 

4 

5 

5Där rutan inte ligger 

rätt knackas det med 

gummiklubban så att den 

hamnar i rätt läge. Sedan 

appliceras skruvarna för det 

yttre solskyddet. Därefter 

lämnar hytten, som rör sig 

framåt hela tiden, Magnus 

Anderssons arbetsområde.

Tummen upp! - Ordbanken

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?