Facit till läxan på periodiska systemets uppbyggnad, kemiska ...

Facit till läxan på periodiska systemets uppbyggnad, kemiska
bindningar och reaktionsformler, tills på tisdag den 14/5
1.
a. Ädelgaserna hittar man längst ut till höger i det periodiska systemet i grupp 18.
Typiska kemiska egenskaper för ädelgaserna är bl.a. att de alla är gaser i
rumstemperatur. De har också fulla yttersta med maximalt antal
valenselektroner, vilket gör att de har väldigt svårt för att reagera med andra
ämnen.
b. Alkalimetallerna hittar man längst ut till vänster i det periodiska systemet i
grupp 1. Typiska kemiska egenskaper för alkalimetallerna är att de är mjuka
metaller som man kan skära i, de reagerar kraftigt i kontakt med vatten och
bildar då en basisk lösning samt vätgas. Alkalimetallerna har extra lätt för att
bilda joner och jonföreningar med halogenerna i grupp 17.
c. Halogenerna är icke-metaller och dessa hittar man näst längst ut till höger i det
periodiska systemet i grupp 17. De är mycket giftiga. Halogen betyder
saltbildare, och dessa ämnen bildar lätt negativa joner och salter(jonföreningar)
med just alkalimetallerna, där alkalimetallerna tappar en elektron som
halogenerna lätt tar upp, då halogenerna saknar en valenselektron för att få fullt
yttre skal.
2. Varje period är en vågrät rad i det periodiska systemet och anger hur många
elektronskal som atomen har
3. Varje grupp är en lodrät kolumn i det periodiska systemet och anger antalet
valenselektroner.
4.
a. I periodiska systemet kan man se att Natrium(Na) har atomnummer 11.
b. Antalet neutroner (det vanligaste antalet)= atommassan – atomnummret,
atommassan för natrium är 23 u, atomnumret = 11, antalet neutroner =
23 - 11 = 12 st. Antalet neutroner kan dock variera från Na-atom till Na-atom,
men 12 st. neutroner är vanligast förekommande.
c. I en atom är antalet negativa elektroner alltid lika många som antalet positiva
protoner, d.v.s. 11 st.
d. Natrium är en alkalimetall(se svar på fråga 1b)
e. Alla alkalimetaller har en valenselektron(grupp 1)
f. Vi hittar Natrium i period 3(3 vågräta raden), så Natrium-atomen har 3
elektronskal.
5. En jon är en atom(enkel jon) eller molekyl(sammansatt jon) som har tappat eller tagit
upp elektroner.
6. En enkel jon är en atom som har tappat eller tagit upp elektroner, en sammansatt jon är
en molekyl som har tappat eller tagit upp elektroner.

7. Anta att alkalimetallen Natrium bildar en jonförening med halogenen Klor. Natriumatomen
har en valenselektron för mycket för att uppnå ädelgasstruktur och kloratomen har en
valenselektron för lite. Natriumatomen tappar då sin valenselektron till kloratomen.
Natriumatomen har nu blivit en natriumjon(Na+) och kloratomen har blivit en kloridjon(Cl-).
Dessa joner dras nu mot varandra p.g.a. sina olika laddningar, och inordnar sig i ett
kristallmönster.
8. Anta att Kol och Väte bildar en molekylförening. Kol och Väte har halvfulla yttre skal. Istället
för att tappa eller ta upp elektroner och bilda jonföreningar så delar dessa gärna på yttersta
skalet.
9. Akalimetallerna har en valenselektron och halogenerna saknar en valenselektron.
Detta gör att en alkalimetall lätt tappar sin valenselektron till halogenen.
10.
Kol och Väte har halvfulla yttre skal, och det krävs lika mycket energi för att tappa
dessa valenselektroner som att ta upp valenselektroner för att uppnå
ädelgasstruktur(fullt yttre skal). Detta gör att Kol och Väte istället delar på de yttre
skalen för att uppnå ädelgasstruktur.
a. C + O2 CO2
b. 2 C + O2 2 CO
c. H2O + CO2 H2CO3
d. 2 Li + 2 H2O 2 LiOH + H2
e. Na + Cl Na + + Cl - NaCl
f. 2 Mg + O2 2 MgO
g. 2 H2 + O2 2 H2O