19.09.2013 Views

Lektion 6 Kärnan – Fission och fusion - bjornjonsson.se

Lektion 6 Kärnan – Fission och fusion - bjornjonsson.se

Lektion 6 Kärnan – Fission och fusion - bjornjonsson.se

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Fysik B bjorn.jonsson@vgy.<strong>se</strong><br />

Värmdö Gymnasium www.<strong>bjornjonsson</strong>.<strong>se</strong><br />

<strong>Lektion</strong> 6 <strong>Kärnan</strong> <strong>–</strong> <strong>Fission</strong> <strong>och</strong> <strong>fusion</strong><br />

Principen för en kärnreaktor<br />

Ett kärnkraftverk utvinner energi genom kärnklyvning (fission). I ett kärnkraftverk beskjuter man<br />

urankärnor med neutroner för att på det sättet utvinna den energi som finns lagrad i atomkärnan<br />

2<br />

(enligt Einsteins ekvation E = mc <strong>och</strong> bindning<strong>se</strong>nergiresonemangen vi fört de <strong>se</strong>naste veckorna).<br />

En kärnkraftsreaktor fungerar enligt nedanstående bild. Först beskjuts en moderkärna (normalt<br />

235<br />

används uran, närmare bestämt U ) med neutroner <strong>och</strong> därvid bildas två stycken ungefär hälften<br />

92<br />

så tunga dotterkärnor <strong>och</strong> ett antal fria neutroner som <strong>se</strong>dan kan hålla reaktionen igång.<br />

Denna reaktion ger dessutom energi <strong>och</strong> den energin används till att koka vatten som förångas <strong>och</strong><br />

<strong>se</strong>dan kan användas för att få fart på en turbin. På det sättet kan man utvinna elektrisk energi från<br />

kärnkraftverket enligt samma princip som för de värmemaskiner ni läste om i Fysik A.<br />

Det finns två huvudsakliga sönderfall som sker i kärnreaktorn. Reaktionsformlerna för dessa är:<br />

1<br />

0<br />

1<br />

0<br />

/BJ<br />

235<br />

236<br />

141<br />

92<br />

1<br />

n + U → U → Ba + Kr + 3 n (OBS! Quanta B s.272 har fel atomnummer för barium här!)<br />

n +<br />

92<br />

235<br />

92<br />

U →<br />

92<br />

236<br />

92<br />

U →<br />

56<br />

140<br />

54<br />

Xe +<br />

36<br />

94<br />

38<br />

0<br />

Sr + 2<br />

1<br />

0<br />

n<br />

Som synes ger båda dessa vägar gott om nya neutroner som kan fortsätta kedjereaktionen.<br />

Med denna process följer också andra krav för att kedjereaktionen ska fortsätta, bl.a. att neutronerna<br />

ska vara termiska (långsamma). Läs mer om detta i David Bodanis E = mc 2 <strong>och</strong> Quanta B.<br />

Ex. Hur mycket energi frigörs då U-235 neutronklyvs <strong>och</strong> avger tre fria neutroner?<br />

Den fullständiga klyvningsproces<strong>se</strong>n har sönderfallsformeln<br />

1<br />

236<br />

141<br />

92<br />

1<br />

U + n → U → Ba + Kr + ⋅ n + Q<br />

235<br />

92 0<br />

92<br />

56<br />

36 3<br />

0<br />

där Q är sönderfall<strong>se</strong>nergin, d.v.s. den energi som frigörs i <strong>och</strong> med sönderfallsprodukternas<br />

högre bindning<strong>se</strong>nergi per nukleon jämfört med kärnbränslet.<br />

Sönderfall<strong>se</strong>nergin är lika med skillnaden i mas<strong>se</strong>nergi före <strong>och</strong> efter klyvningen av U-236.<br />

Vi beräknar detta <strong>och</strong> utnyttjar det vi tidigare tagit reda på, d.v.s. att 1 u = 931,5 MeV.<br />

1 (2)


Fysik B bjorn.jonsson@vgy.<strong>se</strong><br />

Värmdö Gymnasium www.<strong>bjornjonsson</strong>.<strong>se</strong><br />

Fusion<br />

/BJ<br />

m( U)<br />

236,<br />

046u<br />

219 877 MeV<br />

236<br />

=<br />

=<br />

92<br />

m( Ba)<br />

140,<br />

914u<br />

131261<br />

MeV<br />

141<br />

=<br />

=<br />

56<br />

m( Kr)<br />

91,<br />

926u<br />

85 629 MeV<br />

92<br />

36 = =<br />

m( n)<br />

1,<br />

009u<br />

940 MeV<br />

1<br />

= =<br />

0<br />

<strong>och</strong> vi får då<br />

Q = E − E = 219877 − ( 131261 + 85629 + 3 ⋅ 940)<br />

≈ 167 MeV<br />

före<br />

efter<br />

Motsat<strong>se</strong>n till kärnklyvning, fission, är sammanslagning av två (lätta) kärnor, s.k. <strong>fusion</strong>. Även i<br />

detta fall får man energivinster p.g.a. <strong>fusion</strong>sproduktens högre bindning<strong>se</strong>nergi per nukleon. Två<br />

teoretiskt möjliga <strong>fusion</strong>sförlopp som vi har (eller lätt<br />

skapar) bränsle för på jorden är <strong>fusion</strong> av olika<br />

väteisotoper, nämligen Väte-2 (D, Deuterium) eller<br />

Väte-3 (T, Tritium):<br />

3<br />

D + D → H + n + 3,<br />

2 MeV<br />

D + T<br />

4<br />

→ H + n + 17,<br />

6 MeV<br />

Problemet med dessa bägge proces<strong>se</strong>r är att hålla<br />

dem igång, <strong>fusion</strong> kräver en temperatur av 10 7 K <strong>och</strong><br />

uppåt för att starta, vilket innebär att vätet snudd på<br />

är i plasmaform (elektroner <strong>och</strong> kärnor <strong>se</strong>parerade).<br />

Materia i denna temperatur smälter alla kärl man försöker förvara den i, så man måste hålla ihop<br />

bränslet med energikrävande magnetfält, vilket gör att man i de försöksreaktorer man byggt gör av<br />

med mera energi för att få igång proces<strong>se</strong>n än man får ut från <strong>fusion</strong>en.<br />

Forskarnas dröm är att få igång s.k. kall <strong>fusion</strong>, d.v.s. <strong>fusion</strong> i betydligt lägre temperaturer än det<br />

som ovan nämns. Men trots att Hollywood flera gånger låtit drömmen bli verklighet (Helgonet,<br />

Spindelmannen 2) är det ännu inte reali<strong>se</strong>rat i verkligheten.<br />

Vad händer i solen?<br />

Solen producerar energi genom ett flertal olika proces<strong>se</strong>r. Solens yttemperatur är knappt 6000 K,<br />

7<br />

<strong>och</strong> dess innertemperatur är ungefär 10 °C. Fyra proces<strong>se</strong>r är viktiga:<br />

+<br />

p + p → d + e + υ<br />

3<br />

p + d→<br />

He<br />

He 3<br />

3<br />

+ γ<br />

+ He → p + p<br />

e<br />

+ α<br />

(denna process ger mest energi)<br />

+ → 2γ<br />

−<br />

+<br />

e e<br />

(kallas annihilation, antipartiklarna förintar varandra)<br />

Totalt gäller alltså att hela proton-protoncykeln ger<br />

−<br />

2 e + 4p<br />

→ α + 2υ<br />

e<br />

Läxa: Läs mer om <strong>fusion</strong> i animationen på min hemsida (Fy B>Utdelat)<br />

2 (2)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!