Lektion 1 Elektricitet – Elektrisk kraft och laddning - bjornjonsson.se
Lektion 1 Elektricitet – Elektrisk kraft och laddning - bjornjonsson.se
Lektion 1 Elektricitet – Elektrisk kraft och laddning - bjornjonsson.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Fysik A bjorn.jonsson@vgy.<strong>se</strong><br />
Värmdö Gymnasium www.<strong>bjornjonsson</strong>.<strong>se</strong><br />
<strong>Lektion</strong> 1 <strong>Elektricitet</strong> <strong>–</strong> <strong>Elektrisk</strong> <strong>kraft</strong> <strong>och</strong> <strong>laddning</strong><br />
<strong>Elektrisk</strong> <strong>laddning</strong><br />
Grunden till alla elektriska <strong>laddning</strong>ar finns i atomernas uppbyggnad. De består<br />
som du vet bl.a. av positivt laddade protoner <strong>och</strong> negativt laddade elektroner.<br />
Enligt Bohrs atommodell kan vi <strong>se</strong> atomens uppbyggnad som att elektronerna<br />
kretsar runt en kärna av protoner <strong>och</strong> neutroner. Elektronerna befinner sig i<br />
olika ”skal”, belägna på olika avstånd från kärnan. I en neutral atom är antalet<br />
protoner <strong>och</strong> elektroner lika stort, så att atomens totala <strong>laddning</strong> är lika med noll.<br />
De elektroner som befinner sig i det yttersta skalet kallas för valen<strong>se</strong>lektroner. De kännetecknas<br />
av att de i många fall är svagt bundna till kärnan <strong>och</strong> lätt kan frigöras från atomen. Atomen får då en<br />
positiv netto<strong>laddning</strong> <strong>och</strong> blir en positiv jon. Man säger då att atomen joni<strong>se</strong>ras.<br />
Om vi tittar på större föremål än enskilda atomer, så är mekanismerna de samma:<br />
• Ett föremål blir positivt laddat om man lyckas avlägsna löst bundna elektroner från föremålets<br />
ytskikt.<br />
• Ett föremål blir negativt laddat om man tillfört extra elektroner till föremålet.<br />
På samma sätt som för energi kan vi ställa upp en princip för hur <strong>laddning</strong>ar uppkommer:<br />
<strong>Elektrisk</strong>a <strong>laddning</strong>ar som befinner sig i närheten av varandra påverkar varandra med en <strong>kraft</strong>, den<br />
s.k. elektriska <strong>kraft</strong>en. Laddningar som har olika tecken drar till sig varandra (den elektriska <strong>kraft</strong>en<br />
är attraherande), medan <strong>laddning</strong>ar med samma tecken stöter ifrån varandra<br />
_<br />
(den elektriska <strong>kraft</strong>en är repellerande).<br />
+<br />
F F<br />
/BJ<br />
Lagen om <strong>laddning</strong>ens bevarande<br />
Laddningar kan inte försvinna eller skapas, bara omfördelas mellan olika föremål.<br />
<strong>Elektrisk</strong> <strong>laddning</strong> betecknas med bokstaven Q <strong>och</strong> mäts i enheten 1 C (coulomb). Laddningen 1 C<br />
−19<br />
är nästan groteskt stor, som jämförel<strong>se</strong> är elektronens <strong>laddning</strong> e = 1,<br />
602 ⋅ 10 C .<br />
<strong>Elektrisk</strong> <strong>kraft</strong><br />
Den elektriska <strong>kraft</strong>en mellan två <strong>laddning</strong>ar ges av Coulombs lag<br />
Q1<br />
⋅ Q2<br />
F = k ⋅ 2<br />
r<br />
där Q1 <strong>och</strong> Q2 är storleken på resp. <strong>laddning</strong>, r är avståndet mellan dem <strong>och</strong><br />
9 2 2<br />
k = 8, 99 ⋅ 10 Nm /C är en konstant.<br />
Jämför Coulombs lag med den allmänna gravitationslagen,<br />
m1<br />
⋅ m2<br />
F = G ⋅ 2<br />
r<br />
Vi <strong>se</strong>r att de båda <strong>kraft</strong>ernas uttryck har nästan samma form, fast det här är massan för kropparna<br />
snarare än deras <strong>laddning</strong> som avgör <strong>kraft</strong>ens storlek. En annan skillnad är att den elektriska <strong>kraft</strong>en<br />
kan vara både attraherande <strong>och</strong> repellerande, medan gravitations<strong>kraft</strong>en alltid är attraherande.<br />
1 (2)<br />
F<br />
F<br />
_<br />
+<br />
_<br />
+<br />
F<br />
F
Fysik A bjorn.jonsson@vgy.<strong>se</strong><br />
Värmdö Gymnasium www.<strong>bjornjonsson</strong>.<strong>se</strong><br />
? De två ballongerna<br />
? Elektroskopet<br />
Ex. I en väteatom kretsar en elektron runt kärnan som innehåller en proton. I medeltal är<br />
−11<br />
avståndet mellan elektronen <strong>och</strong> protonen 5 ⋅ 10 m.<br />
Bestäm Coulomb<strong>kraft</strong>en mellan protonen <strong>och</strong> elektronen till storlek <strong>och</strong><br />
riktning.<br />
/BJ<br />
Eftersom protonen är positivt laddad <strong>och</strong> elektronen negativt laddad är<br />
<strong>kraft</strong>erna attraherande. Deras storlekar ges av Coulombs lag:<br />
−19<br />
−19<br />
Q1<br />
⋅ Q2<br />
9 1,<br />
602 ⋅ 10 ⋅ 1,<br />
602 ⋅ 10<br />
−8<br />
F = k ⋅ = 8,<br />
99 ⋅ 10 ⋅<br />
= 9,<br />
2 ⋅ 10 N<br />
2<br />
−11<br />
2<br />
r<br />
( 5 ⋅ 10 )<br />
Ex. Tre små laddade kulor med <strong>laddning</strong>arna +1,2 nC, +2,5 nC <strong>och</strong> -<br />
3,0 nC är placerade i var sitt hörn av en kvadrat med sidan 10,0 cm.<br />
Beräkna storleken av den resulterande <strong>kraft</strong> som verkar på kulan med<br />
<strong>laddning</strong>en +1,2 nC.<br />
Vi beräknar <strong>kraft</strong>en F1 från +2,5 nC-<strong>laddning</strong>en med Coulombs lag.<br />
Diagonalen i kvadraten är 0,10· 2 m.<br />
−9<br />
−9<br />
Q1<br />
⋅Q<br />
2<br />
9 2,<br />
5 ⋅10<br />
⋅1,<br />
2 ⋅10<br />
F 1 = k ⋅ = 9 ⋅10<br />
⋅<br />
N = 1,35·10-6 N<br />
2<br />
2<br />
r<br />
( 0,<br />
10 ⋅ 2 )<br />
På samma sätt beräknas <strong>kraft</strong>en F2 från -3,0 nC-<strong>laddning</strong>en.<br />
F<br />
2<br />
= 9 ⋅ 10<br />
9<br />
⋅<br />
3,<br />
0<br />
⋅ 10<br />
−9<br />
0,<br />
10<br />
⋅ 1,<br />
2 ⋅ 10<br />
2<br />
−9<br />
N =<br />
3,<br />
24<br />
2 (2)<br />
⋅ 10<br />
1,35 μN-<strong>kraft</strong>en komposantuppdelas. Eftersom denna <strong>kraft</strong> är riktad<br />
45° snett uppåt höger, blir båda komposanterna 1,35 cos 45° μN =<br />
0,955 μN.<br />
Den resulterande <strong>kraft</strong>en i horisontalled blir då (3,24 - 0,955) μN =<br />
2,29 μN riktad åt vänster.<br />
Nu har vi en <strong>kraft</strong>situation som figuren till höger.<br />
Resultanten FR erhålles med hjälp av Pythagoras' sats:<br />
F<br />
R<br />
=<br />
2,<br />
29<br />
2<br />
+ 0,<br />
955<br />
2<br />
μN<br />
=<br />
2,<br />
48<br />
μN<br />
Den resulterande <strong>kraft</strong>en är alltså 2,5 μN<br />
−6<br />
N<br />
F<br />
-3,0 nC<br />
+2,5 nC<br />
F<br />
F<br />
2<br />
0,10 m<br />
F<br />
1<br />
+1,2 nC<br />
1,35 μN<br />
3,24 μN 0,955 μN<br />
F R<br />
2,29 μN<br />
0,955 μN