21.09.2013 Views

Lektion 1 Elektricitet – Elektrisk kraft och laddning - bjornjonsson.se

Lektion 1 Elektricitet – Elektrisk kraft och laddning - bjornjonsson.se

Lektion 1 Elektricitet – Elektrisk kraft och laddning - bjornjonsson.se

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Fysik A bjorn.jonsson@vgy.<strong>se</strong><br />

Värmdö Gymnasium www.<strong>bjornjonsson</strong>.<strong>se</strong><br />

<strong>Lektion</strong> 1 <strong>Elektricitet</strong> <strong>–</strong> <strong>Elektrisk</strong> <strong>kraft</strong> <strong>och</strong> <strong>laddning</strong><br />

<strong>Elektrisk</strong> <strong>laddning</strong><br />

Grunden till alla elektriska <strong>laddning</strong>ar finns i atomernas uppbyggnad. De består<br />

som du vet bl.a. av positivt laddade protoner <strong>och</strong> negativt laddade elektroner.<br />

Enligt Bohrs atommodell kan vi <strong>se</strong> atomens uppbyggnad som att elektronerna<br />

kretsar runt en kärna av protoner <strong>och</strong> neutroner. Elektronerna befinner sig i<br />

olika ”skal”, belägna på olika avstånd från kärnan. I en neutral atom är antalet<br />

protoner <strong>och</strong> elektroner lika stort, så att atomens totala <strong>laddning</strong> är lika med noll.<br />

De elektroner som befinner sig i det yttersta skalet kallas för valen<strong>se</strong>lektroner. De kännetecknas<br />

av att de i många fall är svagt bundna till kärnan <strong>och</strong> lätt kan frigöras från atomen. Atomen får då en<br />

positiv netto<strong>laddning</strong> <strong>och</strong> blir en positiv jon. Man säger då att atomen joni<strong>se</strong>ras.<br />

Om vi tittar på större föremål än enskilda atomer, så är mekanismerna de samma:<br />

• Ett föremål blir positivt laddat om man lyckas avlägsna löst bundna elektroner från föremålets<br />

ytskikt.<br />

• Ett föremål blir negativt laddat om man tillfört extra elektroner till föremålet.<br />

På samma sätt som för energi kan vi ställa upp en princip för hur <strong>laddning</strong>ar uppkommer:<br />

<strong>Elektrisk</strong>a <strong>laddning</strong>ar som befinner sig i närheten av varandra påverkar varandra med en <strong>kraft</strong>, den<br />

s.k. elektriska <strong>kraft</strong>en. Laddningar som har olika tecken drar till sig varandra (den elektriska <strong>kraft</strong>en<br />

är attraherande), medan <strong>laddning</strong>ar med samma tecken stöter ifrån varandra<br />

_<br />

(den elektriska <strong>kraft</strong>en är repellerande).<br />

+<br />

F F<br />

/BJ<br />

Lagen om <strong>laddning</strong>ens bevarande<br />

Laddningar kan inte försvinna eller skapas, bara omfördelas mellan olika föremål.<br />

<strong>Elektrisk</strong> <strong>laddning</strong> betecknas med bokstaven Q <strong>och</strong> mäts i enheten 1 C (coulomb). Laddningen 1 C<br />

−19<br />

är nästan groteskt stor, som jämförel<strong>se</strong> är elektronens <strong>laddning</strong> e = 1,<br />

602 ⋅ 10 C .<br />

<strong>Elektrisk</strong> <strong>kraft</strong><br />

Den elektriska <strong>kraft</strong>en mellan två <strong>laddning</strong>ar ges av Coulombs lag<br />

Q1<br />

⋅ Q2<br />

F = k ⋅ 2<br />

r<br />

där Q1 <strong>och</strong> Q2 är storleken på resp. <strong>laddning</strong>, r är avståndet mellan dem <strong>och</strong><br />

9 2 2<br />

k = 8, 99 ⋅ 10 Nm /C är en konstant.<br />

Jämför Coulombs lag med den allmänna gravitationslagen,<br />

m1<br />

⋅ m2<br />

F = G ⋅ 2<br />

r<br />

Vi <strong>se</strong>r att de båda <strong>kraft</strong>ernas uttryck har nästan samma form, fast det här är massan för kropparna<br />

snarare än deras <strong>laddning</strong> som avgör <strong>kraft</strong>ens storlek. En annan skillnad är att den elektriska <strong>kraft</strong>en<br />

kan vara både attraherande <strong>och</strong> repellerande, medan gravitations<strong>kraft</strong>en alltid är attraherande.<br />

1 (2)<br />

F<br />

F<br />

_<br />

+<br />

_<br />

+<br />

F<br />

F


Fysik A bjorn.jonsson@vgy.<strong>se</strong><br />

Värmdö Gymnasium www.<strong>bjornjonsson</strong>.<strong>se</strong><br />

? De två ballongerna<br />

? Elektroskopet<br />

Ex. I en väteatom kretsar en elektron runt kärnan som innehåller en proton. I medeltal är<br />

−11<br />

avståndet mellan elektronen <strong>och</strong> protonen 5 ⋅ 10 m.<br />

Bestäm Coulomb<strong>kraft</strong>en mellan protonen <strong>och</strong> elektronen till storlek <strong>och</strong><br />

riktning.<br />

/BJ<br />

Eftersom protonen är positivt laddad <strong>och</strong> elektronen negativt laddad är<br />

<strong>kraft</strong>erna attraherande. Deras storlekar ges av Coulombs lag:<br />

−19<br />

−19<br />

Q1<br />

⋅ Q2<br />

9 1,<br />

602 ⋅ 10 ⋅ 1,<br />

602 ⋅ 10<br />

−8<br />

F = k ⋅ = 8,<br />

99 ⋅ 10 ⋅<br />

= 9,<br />

2 ⋅ 10 N<br />

2<br />

−11<br />

2<br />

r<br />

( 5 ⋅ 10 )<br />

Ex. Tre små laddade kulor med <strong>laddning</strong>arna +1,2 nC, +2,5 nC <strong>och</strong> -<br />

3,0 nC är placerade i var sitt hörn av en kvadrat med sidan 10,0 cm.<br />

Beräkna storleken av den resulterande <strong>kraft</strong> som verkar på kulan med<br />

<strong>laddning</strong>en +1,2 nC.<br />

Vi beräknar <strong>kraft</strong>en F1 från +2,5 nC-<strong>laddning</strong>en med Coulombs lag.<br />

Diagonalen i kvadraten är 0,10· 2 m.<br />

−9<br />

−9<br />

Q1<br />

⋅Q<br />

2<br />

9 2,<br />

5 ⋅10<br />

⋅1,<br />

2 ⋅10<br />

F 1 = k ⋅ = 9 ⋅10<br />

⋅<br />

N = 1,35·10-6 N<br />

2<br />

2<br />

r<br />

( 0,<br />

10 ⋅ 2 )<br />

På samma sätt beräknas <strong>kraft</strong>en F2 från -3,0 nC-<strong>laddning</strong>en.<br />

F<br />

2<br />

= 9 ⋅ 10<br />

9<br />

⋅<br />

3,<br />

0<br />

⋅ 10<br />

−9<br />

0,<br />

10<br />

⋅ 1,<br />

2 ⋅ 10<br />

2<br />

−9<br />

N =<br />

3,<br />

24<br />

2 (2)<br />

⋅ 10<br />

1,35 μN-<strong>kraft</strong>en komposantuppdelas. Eftersom denna <strong>kraft</strong> är riktad<br />

45° snett uppåt höger, blir båda komposanterna 1,35 cos 45° μN =<br />

0,955 μN.<br />

Den resulterande <strong>kraft</strong>en i horisontalled blir då (3,24 - 0,955) μN =<br />

2,29 μN riktad åt vänster.<br />

Nu har vi en <strong>kraft</strong>situation som figuren till höger.<br />

Resultanten FR erhålles med hjälp av Pythagoras' sats:<br />

F<br />

R<br />

=<br />

2,<br />

29<br />

2<br />

+ 0,<br />

955<br />

2<br />

μN<br />

=<br />

2,<br />

48<br />

μN<br />

Den resulterande <strong>kraft</strong>en är alltså 2,5 μN<br />

−6<br />

N<br />

F<br />

-3,0 nC<br />

+2,5 nC<br />

F<br />

F<br />

2<br />

0,10 m<br />

F<br />

1<br />

+1,2 nC<br />

1,35 μN<br />

3,24 μN 0,955 μN<br />

F R<br />

2,29 μN<br />

0,955 μN

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!