Lektion 4 – Optik Linser och avbildning - bjornjonsson.se
Lektion 4 – Optik Linser och avbildning - bjornjonsson.se
Lektion 4 – Optik Linser och avbildning - bjornjonsson.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fysik A bjorn.jonsson@vgy.<strong>se</strong><br />
Värmdö Gymnasium www.<strong>bjornjonsson</strong>.<strong>se</strong><br />
<strong>Lektion</strong> 4 <strong>–</strong> <strong>Optik</strong><br />
<strong>Lin<strong>se</strong>r</strong> <strong>och</strong> <strong>avbildning</strong><br />
Ex. (8.08) En ljusstråle går från luft till plast. Infallsvinkeln är 50,0° <strong>och</strong> brytningsvinkeln är 28,6°.<br />
/BJ<br />
a. Beräkna brytningsindex för plasten.<br />
b. Hur stor blir brytningsvinkeln i plasten om<br />
infallsvinkeln är 25,0°?<br />
a) Vi ritar en principfigur över brytningen för att <strong>se</strong> vad vi<br />
har att göra med. Brytningslagen ger oss <strong>se</strong>dan<br />
nluft<br />
⋅ sini<br />
= n plast ⋅ sinb<br />
1,<br />
00 ⋅ sin50,<br />
0°<br />
= n ⋅ sin28,<br />
6°<br />
plast<br />
1,<br />
00 ⋅ sin 50,<br />
0°<br />
⇒ n plast =<br />
= 1,<br />
60<br />
sin 28,<br />
6°<br />
QPlastens brytningsindex är 1,60.<br />
b) Vi vet nu hur stort brytningsindex är för plasten, vilket betyder att vi kan använda<br />
brytningslagen igen:<br />
n luft ⋅ sin i = n plast ⋅ sin b<br />
1,<br />
00 ⋅ sin 25,<br />
0°<br />
= 1,<br />
60 ⋅ sin b<br />
1,<br />
00 ⋅ sin 25,<br />
0°<br />
⇒ sin b =<br />
=<br />
1,<br />
60<br />
0,<br />
2641<br />
<strong>och</strong> enligt våra gamla Matematik A-kunskaper kan vi nu få brytningsvinkeln b genom<br />
”baklängessinus” som egentligen heter arcsin <strong>och</strong> på räknaren står som sin -1 .<br />
b = arcsin( 0,<br />
2641)<br />
= 15,3°<br />
Q Lju<strong>se</strong>t bryts in i plasten i 15,3° vinkel mot normalen.<br />
Ex. Varför är det mörkt inne i en biografsalong?<br />
På bio visas en projicerad bild av filmremsan, en bild som<br />
relativt dagsljus eller takbelysningen i salongen är<br />
ganska svag. Filmduken reflekterar ljus från alla<br />
ljuskällor, såväl projektorlju<strong>se</strong>t som takbelysningen. Om<br />
takbelysningen är på samtidigt som projektorn så<br />
”dränks” filmprojektionen i allt annat ljus, <strong>och</strong> vi<br />
upplever bilden som ljussvag.<br />
När det däremot är mörkt i salongen är filmen enda<br />
ljuskälla <strong>och</strong> vi <strong>se</strong>r bilden som stark <strong>och</strong> tydlig.<br />
1 (4)<br />
nluft<br />
nplast<br />
50,0°<br />
28,6°
Fysik A bjorn.jonsson@vgy.<strong>se</strong><br />
Värmdö Gymnasium www.<strong>bjornjonsson</strong>.<strong>se</strong><br />
Demo: Camera Obscura (hålkamera)<br />
Avbildning<br />
När vi har gardinerna uppdragna från fönstren får<br />
vi in massor med ljusstrålar, faktiskt massor med<br />
strålar från varje föremål som finns där ute.<br />
I figuren till höger får verkligheten repre<strong>se</strong>nteras<br />
av två (punktformiga) ljuskällor, en med rött<br />
(överst) <strong>och</strong> en med grönt ljus (nederst).<br />
Strålar från den övre, röda lampan kommer att<br />
spridas åt alla håll, i figuren är de som hamnar<br />
innanför fönstrets grän<strong>se</strong>r utritade. Det innebär<br />
att rött ljus kommer att falla på den delen av<br />
skärmen som inte ligger i skugga av<br />
fönsterramen. Samma resonemang kan föras för<br />
den nedre, gröna lampan. Det innebär att vi<br />
kommer att få ett enda stort ”grönrött gytter” på skärmen (som faktiskt blir gult, men mer om det<br />
<strong>se</strong>nare!) förutom i kanterna där vi får gröna <strong>och</strong> röda kanter där den ena lampan är skuggad men<br />
den andra når fram med sitt ljus.<br />
I det här fallet <strong>se</strong>r vi bara oskarpa, utspridda spår av ljuskällorna på skärmen. Vi har ingen skarp bild<br />
av föremålen som skickar ljus.<br />
Om vi istället stänger till ljusinflödet så att vi bara<br />
släpper in ljus genom ett litet hål, kommer vi att<br />
stänga ute de flesta ljusstrålarna <strong>och</strong> bara några<br />
få slipper igenom. Det betyder att alla de röda<br />
ljusstrålarna som tar sig in i rummet kommer att<br />
hamna på i stort <strong>se</strong>tt samma plats på skärmen,<br />
<strong>och</strong> samma sak för de gröna ljusstrålarna.<br />
Vi kommer i det här läget att få skarpa<br />
(förminskade) bilder av lamporna på skärmen. Det<br />
här är principen för en Camera Obscura<br />
(hålkamera). Nackdelen är att antalet ljusstrålar<br />
(ljusmängden) är liten, så bilden blir ljussvag,<br />
särskilt om det är dåligt väder ute.<br />
Vi skulle vilja utnyttja flera av de gröna resp. röda<br />
ljusstrålarna för att skapa bilden som vi <strong>se</strong>r på<br />
skärmen!<br />
Lösningen till detta problem är att lära oss lite om en av mänsklighetens största uppfinningar <strong>–</strong><br />
lin<strong>se</strong>n!<br />
/BJ<br />
2 (4)<br />
Skärm<br />
Skärm<br />
Fönster<br />
Fönster
Fysik A bjorn.jonsson@vgy.<strong>se</strong><br />
Värmdö Gymnasium www.<strong>bjornjonsson</strong>.<strong>se</strong><br />
Demo: Konvexa <strong>och</strong> konkava lin<strong>se</strong>r<br />
Konvexa lin<strong>se</strong>r<br />
En positiv lins, konvex lins eller samlingslins <strong>–</strong> många namn för samma<br />
sak. En konvex lins har egenskapen att den samlar ihop de strålar som går<br />
genom den. Alla strålar som kommer in parallellt med optiska axeln bryts ner<br />
genom samma punkt, en punkt som ligger en bit ut från lin<strong>se</strong>n (på andra<br />
sidan). Punkten kallas för lin<strong>se</strong>ns fokus eller brännpunkt.<br />
Avståndet från lin<strong>se</strong>ns centrum till brännpunkten kallas för fokalavstånd<br />
eller brännvidd <strong>och</strong> anges ofta i centimeter.<br />
Till höger visas de symboler för konvexa lin<strong>se</strong>r som man använder när<br />
man ritar optiska uppställningar.<br />
Konkava lin<strong>se</strong>r<br />
En konkav lins kallas också negativ lins eller spridningslins. I<br />
denna linstyp sprids de inkommande strålarna utåt när de bryts genom<br />
lin<strong>se</strong>n. Konkava lin<strong>se</strong>r har också en brännpunkt, fast den fungerar lite<br />
annorlunda än för den konvexa lin<strong>se</strong>n (vi återkommer till den <strong>se</strong>nare).<br />
Symbolerna för konkava lin<strong>se</strong>r syns i figuren till höger.<br />
Eftersom en konvex lins samlar ihop lju<strong>se</strong>t borde vi kunna använda den för<br />
att fixa en ljusstark bild i vår Camera Obscura!<br />
Demo: Ljuslågan på väggen<br />
Avbildning<br />
Vi kan tydligen bryta ihop bilder med en lins. Man säger att det vi <strong>se</strong>r på<br />
skärmen är en <strong>avbildning</strong> av föremålet vi tittar på (C-hu<strong>se</strong>t<br />
eller ljuslågan). För att veta var bilden finns<br />
<strong>och</strong> hur stor den är kan man göra en<br />
bildkonstruktion med huvudstrålar på<br />
ungefär samma sätt som vi gjorde med<br />
/BJ<br />
optiska<br />
axeln<br />
buktiga speglar. Bilden blir skarp på en skärm som placeras på det avstånd där<br />
bilden hamnar, men inte annars. Det beror på detta ställe så samverkar alla<br />
strålarna i en punkt, liksom i Camera Obscuran förut.<br />
Linsformeln<br />
3 (4)<br />
f<br />
a b<br />
Man kan också använda den s.k. linsformeln, som anger sambandet mellan lin<strong>se</strong>ns brännvidd f,<br />
avståndet a från lin<strong>se</strong>ns centrum till föremålet som avbildas, <strong>och</strong> avståndet b mellan lin<strong>se</strong>ns<br />
centrum <strong>och</strong> <strong>avbildning</strong>en. Man kan också beräkna bildens förstoring M.<br />
Linsformeln: 1<br />
+<br />
1<br />
=<br />
1<br />
a b f Bildförstoring: M = <strong>–</strong> b<br />
(ett negativt M betyder upp<strong>och</strong>nedvänd bild)<br />
a<br />
f<br />
fokus<br />
+<br />
<strong>–</strong>
Fysik A bjorn.jonsson@vgy.<strong>se</strong><br />
Värmdö Gymnasium www.<strong>bjornjonsson</strong>.<strong>se</strong><br />
Ex. En glödtråd finns 50 cm från en +30-lins. Var hamnar bilden av glödtråden, <strong>och</strong> hur <strong>se</strong>r den<br />
ut?<br />
/BJ<br />
Vi tänker oss en situation där lju<strong>se</strong>t kommer från vänster mot en lins.<br />
1<br />
+<br />
1<br />
=<br />
1<br />
a b f<br />
M = <strong>–</strong> 75<br />
50 =-1,5<br />
⇒ 1<br />
=<br />
1<br />
<strong>–</strong><br />
1<br />
= 1 <strong>–</strong> 1<br />
b f a 30 50<br />
⇒ b = 1<br />
4 (4)<br />
1<br />
30<br />
<strong>–</strong> 1<br />
50<br />
=75<br />
Svar: Bilden befinner sig 75 cm till höger om lin<strong>se</strong>n, är upp<strong>och</strong>ned <strong>och</strong> förstorad 1,5 ggr. Vi<br />
har en reell bild, där huvudstrålarna korsas.<br />
Ex. Var hamnar bilden om vi istället har en −15-lins?<br />
1<br />
+<br />
1<br />
=<br />
1<br />
a b f<br />
M = <strong>–</strong> -11,5<br />
50 =0,23<br />
⇒ 1<br />
=<br />
1<br />
<strong>–</strong><br />
1<br />
= 1 <strong>–</strong> 1<br />
b f a -15 50<br />
⇒ b = 1<br />
1<br />
-15<br />
<strong>–</strong> 1<br />
50<br />
=-11,5<br />
Svar: Bilden befinner sig 11,5 cm till vänster om lin<strong>se</strong>n (alltså på samma sida som<br />
glödtråden). Det betyder att vi inte har några skärningspunkter för ljusstrålarna, utan<br />
att vi har en virtuell bild som ”<strong>se</strong>r ut” att vara utgångspunkten för de divergenta<br />
strålarna som kommer från lin<strong>se</strong>n.<br />
Dessutom är bilden (om vi lyckas använda den på något sätt) förminskad till 23 % av<br />
glödtrådens storlek.