19.09.2013 Views

En egen dator i skolarbetet - redskap för lärande - e-pro

En egen dator i skolarbetet - redskap för lärande - e-pro

En egen dator i skolarbetet - redskap för lärande - e-pro

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

3. Förändrad syn på <strong>lärande</strong> samt ledarskapets betydelse<br />

Undervisning och <strong>lärande</strong> är skolans viktigaste uppgift tillsammans med demokratisk<br />

fostran och socialisering. Skolan som institution har lång tradition <strong>för</strong><br />

hur kunskapsuppdraget genom<strong>för</strong>s, men det är traditioner som också utmanats<br />

och <strong>för</strong>ändrats på senare år. Från att skolan ursprungligen var en verksamhet där<br />

lärare muntligt <strong>för</strong>medlade kunskaper som eleverna <strong>för</strong>väntades memorera och<br />

tillägna sig har skolan under senare tid utvecklat metoder och teknik som innebär<br />

att elever alltmer är aktiva i sin lär<strong>pro</strong>cess.<br />

3.1 Teorier om <strong>lärande</strong><br />

I de olika teoretiska perspektiv på <strong>lärande</strong> som utvecklats under de två sista decennierna<br />

på 1900-talet kan man hitta flera gemensamma grundantaganden som<br />

skiljer dem från tidigare objektivistiska teorier 7 . Grundantagandet inom de flesta<br />

av dessa nyare teorier är att kunskap inte är något som existerar exklusivt inom<br />

en individ, utan också i kommunikationen mellan människor, i de sociala relationerna,<br />

i de fysiska <strong>redskap</strong>en - artefakter – som kommer till användning i <strong>lärande</strong>t<br />

samt i de modeller och teorier som används <strong>för</strong> att upprätthålla en kommunikation.<br />

De flesta moderna forskare har övergivit den tidigare objektivistiska synen<br />

på <strong>lärande</strong> till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> antingen en konstruktivistisk eller en sociokulturell syn<br />

på <strong>lärande</strong>. Det finns forskare som hävdar att man inte nödvändigtvis behöver ta<br />

ställning till vilken av dessa båda man ska välja, utan möjligheten finns att de båda<br />

perspektiven berikar och kompletterar varandra 8 .<br />

Inom <strong>lärande</strong>forskning talar man ibland om två metaforer <strong>för</strong> <strong>lärande</strong>: över<strong>för</strong>ingsmetaforen<br />

och deltagandemetaforen 9 . Den <strong>för</strong>sta metaforen brukar betraktas<br />

som konstruktivistisk; där kunskapen paketeras och över<strong>för</strong>s från läraren till<br />

eleven, <strong>för</strong> att sedan konstrueras hos eleven i en <strong>egen</strong> meningsskapande <strong>pro</strong>cess.<br />

Här handlar det alltså om att eleven <strong>för</strong>värvar sin kunskap och gör den till sin<br />

<strong>egen</strong>. Den andra metaforen beskriver kunskaps<strong>pro</strong>cessen som ett deltagande i en<br />

social gemenskap 10 . Här ser man <strong>lärande</strong>t som en ständigt pågående aktivitet i de<br />

gemenskaper man är delaktig i. Dessa två <strong>lärande</strong>metaforer utesluter alltså nödvändigtvis<br />

inte varandra, utan kan ses som komplementära.<br />

I de konstruktivistiska teorier som lades fram i början av 1990-talet menar man<br />

7 Jonassen & Land, 2000<br />

8 Sfard, 1998.<br />

9 Sfard, A., 1998<br />

10 Wenger, A. ,2001<br />

17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!