En egen dator i skolarbetet - redskap för lärande - e-pro
En egen dator i skolarbetet - redskap för lärande - e-pro
En egen dator i skolarbetet - redskap för lärande - e-pro
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3. Förändrad syn på <strong>lärande</strong> samt ledarskapets betydelse<br />
Undervisning och <strong>lärande</strong> är skolans viktigaste uppgift tillsammans med demokratisk<br />
fostran och socialisering. Skolan som institution har lång tradition <strong>för</strong><br />
hur kunskapsuppdraget genom<strong>för</strong>s, men det är traditioner som också utmanats<br />
och <strong>för</strong>ändrats på senare år. Från att skolan ursprungligen var en verksamhet där<br />
lärare muntligt <strong>för</strong>medlade kunskaper som eleverna <strong>för</strong>väntades memorera och<br />
tillägna sig har skolan under senare tid utvecklat metoder och teknik som innebär<br />
att elever alltmer är aktiva i sin lär<strong>pro</strong>cess.<br />
3.1 Teorier om <strong>lärande</strong><br />
I de olika teoretiska perspektiv på <strong>lärande</strong> som utvecklats under de två sista decennierna<br />
på 1900-talet kan man hitta flera gemensamma grundantaganden som<br />
skiljer dem från tidigare objektivistiska teorier 7 . Grundantagandet inom de flesta<br />
av dessa nyare teorier är att kunskap inte är något som existerar exklusivt inom<br />
en individ, utan också i kommunikationen mellan människor, i de sociala relationerna,<br />
i de fysiska <strong>redskap</strong>en - artefakter – som kommer till användning i <strong>lärande</strong>t<br />
samt i de modeller och teorier som används <strong>för</strong> att upprätthålla en kommunikation.<br />
De flesta moderna forskare har övergivit den tidigare objektivistiska synen<br />
på <strong>lärande</strong> till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> antingen en konstruktivistisk eller en sociokulturell syn<br />
på <strong>lärande</strong>. Det finns forskare som hävdar att man inte nödvändigtvis behöver ta<br />
ställning till vilken av dessa båda man ska välja, utan möjligheten finns att de båda<br />
perspektiven berikar och kompletterar varandra 8 .<br />
Inom <strong>lärande</strong>forskning talar man ibland om två metaforer <strong>för</strong> <strong>lärande</strong>: över<strong>för</strong>ingsmetaforen<br />
och deltagandemetaforen 9 . Den <strong>för</strong>sta metaforen brukar betraktas<br />
som konstruktivistisk; där kunskapen paketeras och över<strong>för</strong>s från läraren till<br />
eleven, <strong>för</strong> att sedan konstrueras hos eleven i en <strong>egen</strong> meningsskapande <strong>pro</strong>cess.<br />
Här handlar det alltså om att eleven <strong>för</strong>värvar sin kunskap och gör den till sin<br />
<strong>egen</strong>. Den andra metaforen beskriver kunskaps<strong>pro</strong>cessen som ett deltagande i en<br />
social gemenskap 10 . Här ser man <strong>lärande</strong>t som en ständigt pågående aktivitet i de<br />
gemenskaper man är delaktig i. Dessa två <strong>lärande</strong>metaforer utesluter alltså nödvändigtvis<br />
inte varandra, utan kan ses som komplementära.<br />
I de konstruktivistiska teorier som lades fram i början av 1990-talet menar man<br />
7 Jonassen & Land, 2000<br />
8 Sfard, 1998.<br />
9 Sfard, A., 1998<br />
10 Wenger, A. ,2001<br />
17