En egen dator i skolarbetet - redskap för lärande - e-pro

Recommendations

Info

gik vid Göteborgs Universitet, visar i sin forskning att rektorernas roll är viktig vid införandet av IT i skolan 20 . Han menar att det är betydelsefullt att rektor har en tydlig och medveten IT-strategi för skolan, att rektor inser vikten av att all personal har IT-kompetens samt att det finns en självlärande kultur och samarbetskompetens på skolan. Helena Hallerström (2006) har i sin forskning visat på vikten av att rektorer skapar tydlighet i sin roll som ledare för skolans utveckling. Rektorer måste skapa legitimitet för sin roll som reell ledare med tydliga strategier för hur skolan ska kunna utvecklas. I det ingår kontinuerlig dialog med lärare samt att följa utvecklingen av det pedagogiska arbetet på skolan. En utvärdering av ett fyraårigt projekt med IT på norska skolor genomförd av Universitetet i Oslo 21 har speciellt tittat på rektorernas roll. Det visade sig att rektorn har en avgörande roll för slutresultatet. I Oslostudien ville man se om IKT kunde bidra till ett flexiblare arbetssätt och nya lärmiljöer för elever och lärare. Bland lärarna på de undersökta Oslo-skolorna fanns inledningsvis ett visst motstånd mot IT-projektet. Det ansågs toppstyrt och vissa lärare menade att medbestämmande och inflytande saknades. Rektorerna på Osloskolorna insåg att de som ledare måste se till att få alla lärare och personal på skolan med i projektet. De intog därför en mer central ledarroll i styrning och ledning av projektet. När målen för projektet bestämdes av förvaltning och rektorerna för skolorna och det blev tydligt, fick det till följd att lärarna övergick från en individbaserad tolkning av sitt uppdrag till en mer verksamhetsinriktad profession med fokus på mål och resultat. Utvärderingsarbetet synliggjorde begrepp som makt och myndighet i en skolkultur där lärarna tidigare hade haft ett stort självbestämmande och en hög frihetsgrad i sitt lärararbete. Utredarna påvisar också att det är viktigt att skolledningen är tydlig med att det inte är upp till varje individ att ensam definiera sina utvecklingsbehov. Rektor bör kräva digital kompetens av sina lärare och ett kontinuerligt arbete med att utveckla sina metoder och det pedagogiska arbetet. Resultaten från utvärderingen i Oslo visar även att traditionell lärarfortbildning i form av kurser inte fungerat särskilt bra. Den kompetensutveckling som fungerat bäst är när lärare lär varandra på skolorna i form av workshops och handledning. 20 http://ledamedit.skolverket.se/leda_larande/inspireras/Alexandersson/ 21 http://www.utdanningsetaten.oslo.kommune.no/getfile.php/Utdanningsetaten/Internett/ Dokumenter/dokument/satsningsomrxder/hovedrapport.pdf 20
4. Metoder och genomförande av utvärderingsarbete år 2 I denna andra delstudie beskrivs hur de berörda uppfattar projektet samt hur arbetet på de två skolorna har utvecklats under det andra året med en dator per elev. Vi har genomfört en webbaserad enkätundersökning med frågor som följer upp den första enkäten från ht 2007. Denna enkät ställdes till alla lärare på de båda skolorna och till samtliga elever i år 8 och 9, som är de som deltagit i projektet från starten 2007 samt till elevernas målsmän. Svarsfrekvensen för lärarna är mycket hög, i det närmaste 100 procent (58 lärare av 61 besvarade enkäten). Elevernas något lägre svarsfrekvens (292 elever av 364, dvs. ungefär 80 procent) kan möjligen förklaras av att årskurs 8 på Söderskolan hade PRAO-period vid tiden för publiceringen av enkäten och att det därför blev svårt att kontrollera vilka elever som fyllde i enkäten. En särskild föräldraenkät gick ut till elevernas målsmän på de båda skolorna. Föräldraenkäten distribuerades via en länk som skickades till elevernas datorer. Detta förfarande medförde att vi till denna enkät fick 131 svar. Vi har även genomfört ett antal lektionsbesök, både oförberedda och förberedda. Besöken har genomförts på båda skolorna och omfattat såväl korta iakttagelser som heldagsbesök. Martin Tallvid har under våren 2009 genomfört dagslånga observationer i klassrummen på de båda skolorna. Klassrumsobservationer innebär här att observatören finns med i klassrummet och observerar utan att aktivt delta i de aktiviteter som försiggår i klassen. Vid skolbesöken har vi också genomfört korta ostrukturerade intervjusamtal med elever och lärare. Under läsåret har vi även genomfört strukturerade individuella intervjuer med rektorer, lärare, elever och specialpedagoger på respektive skola. I varje arbetslag på de båda skolorna har slumpmässigt en lärare respektive elev tillfrågats, sammantaget åtta lärare och åtta elever. Intervjuerna har genomförts på lärarens/elevens egen skola. Två specialpedagoger på Söderskolan intervjuades under hösten 2008. Längre individuella intervjuer har genomförts med två rektorer, en på vardera Skogstorpsskolan och Söderskolan. 21
Page 2 and 3: 2 Utgivare: Falkenbergs kommun, Bar
Page 4 and 5: 9.3 Elevernas uppfattning om hur da
Page 7 and 8: 7
Page 9 and 10: högre måluppfyllelse och bättre
Page 11 and 12: engagemang och intresse som finns f
Page 13 and 14: Detta ställer dock höga krav på
Page 15 and 16: till att bli en komplett F-9 enhet.
Page 17 and 18: 3. Förändrad syn på lärande sam
Page 19: sett som tidigare. 14 I syfte att f
Page 23 and 24: 23
Page 25 and 26: 5.2 Förhoppningar och farhågor vi
Page 27 and 28: i första hand ett problem för fö
Page 29 and 30: 6. IT-pedagogerna och utveckling av
Page 31 and 32: exempel när de ska sätta igång e
Page 33 and 34: 7.2 Undervisning och lärande Den p
Page 35 and 36: lärare som oroar sig för att elev
Page 37 and 38: Alla lärare (100 procent) uppger a
Page 39 and 40: sidor och ”har inte själv sett o
Page 41 and 42: skin”. Spridda kommentarer om att
Page 43 and 44: framför sig” är kommentarer fr
Page 45 and 46: Att det blivit mindre spelande och
Page 47 and 48: des filminspelningsfunktionen när
Page 49 and 50: 9.4 Elevernas syn på regler och f
Page 51 and 52: motivationen ökar, är utan tvekan
Page 53 and 54: ”För en elev som vår son som ha
Page 55 and 56: Andra negativa konsekvenser som nä
Page 57 and 58: Det blev uppenbart för några elev
Page 59 and 60: slags ”platå-fas”, där de st
Page 61 and 62: Skolan har krav på sig att utveckl
Page 63 and 64: lättar i förutsättningarna för
Page 65 and 66: också att det var en stor förmån
Page 67 and 68: kommuner från hela Sverige med dry
Page 69 and 70: Berg, G & Scherp, H-Å, red. (2003)
Page 71 and 72:
Välkommen En till En - projektet,
Page 73 and 74:
någon annan elev Titta på otillå
Page 75 and 76:
Enkät En till En ht 2007 Fråga 6
Page 77 and 78:
Fråga 6 Hur ofta använder du dato
Page 79 and 80:
Fråga 14 Tycker du att de överens
show all

En egen dator i skolarbetet - redskap för lärande - e-pro

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?