Bromöllas rapport: Ung i Bromölla (pdf, 792 kb) - Ungdomsstyrelsen

Slutdiskussion
I denna undersökning har ungdomar som gick i grundskolans skolår 8 och gymnasieskolans
skolår 11 i Bromölla kommun, under höstterminen 2005, besvarat en enkät som behandlat
frågor om deras syn på och upplevelser av ett antal verksamheter inom samhället.
Efter en översiktlig läsning av några av de LUPP-undersökningar som genomförts tidigare år,
är det möjligt att säga att Bromölla kommun är ungefär som andra kommuner. Det kan skilja
någon procentenhet hit eller någon procentenhet dit inom olika verksamheter. När det skiljer
sig i högre grad, beror det oftast på att man i den jämförda kommunen har undersökt skolår 9
istället för skolår 8. De kommuner som är jämförda med Bromölla är små kommuner som
Kalix, Robertsfors och Södermöre kommundelsförvaltning inom Kalmar kommun, så att
jämförelsen går att göra kan bero på att de alla är små. Den enda lite större kommun som
resultaten är översiktligt jämförda med är grannkommunen Kristianstad. Där är resultaten
också liknande, det kan ha geografisk närhet som förklaring.
En försiktig slutsats är att Bromölla är som andra kommuner i Sverige.
I inledningen till den här rapporten diskuteras Mannheims generationsteori och möjligheten
att det är så att ungdomar alltid kommer att agera mer eller mindre aktivt mot det bestående
samhället och dess institutioner. Detta resonemang får tas med en liten nypa salt eftersom
ungdomar inte är en grupp. Ungdomar är många grupper. Förmodligen leder de flesta försök
till närmare kontakt med ungdomar, till att man endast får kontakt med några få ”utsnitt” av
ungdomarna, förmodligen de med rätt social, kulturell och ekonomisk bakgrund. Till dessa
bakgrunder bör också föras genus- etniska- och åldersaspekter. Å ena sidan finns det
anledning att diskutera påståendet att ungdomar ger en kritisk röst mot det som kan kallas
”vuxenvärlden” eller det etablerade. Det är snarare frågan om det inte är en tvåsidig bild som
frammanas, nämligen att både de ”äldre” bevarar och de ”yngre” förändrar, som är
förhållandet. Å andra sidan, om vi fokuserar på ungdom, så är ungdomar ofta mycket
traditionella när de skall välja vad de vill och hur de vill att saker och ting skall vara. Detta
kan bero på att fantasin är dåligt utvecklad, men också på att de alternativ som de ställs inför
är de ¨”vanliga” eftersom det är ”vi vuxna” som ställer dem. I denna undersökning
representeras detta av till exempel frågan om vilka politiska frågor som de anser är viktiga att
satsa på om de vore politiker. Alternativen är redan bestämda. Förvisso finns det en öppen
slutfråga på enkäten som ger möjlighet att ge ytterligare alternativ till viktiga politiska frågor,
men den möjligheten är inte tagen i någon högre grad. Det är naturligtvis inte så enkelt, som
kanske antytts tidigare, att ungdomar är förändringsbenägna. De är samtidigt i hög grad stöpta
av det samhälle som de befinner sig i, och möjligheten att finna alternativ är inte lätt, även om
missnöjet med det bestående ändå finns där. Dessutom är det komplicerat, kanske på gränsen
till omöjligt, eftersom de som är ungdomar snabbt blir vuxna och de ungdomar som ersätter
dem har nya idéer och syn på vad som är väsentligt.
Hur skall vi då få ungdomar att ”palla med oss”? Det kan vara frågan om att vara ”modern” i
meningen att känna av vad tiden för med sig. Att ha en känslighet för den tid som är och den
tid som skall komma. Richard Sennet (2006) diskuterar hur vårt nuvarande samhälles mer
febrila verksamhet leder till förändrade tankegångar kring arbetets etik och vad som är
meriter, vilket i sin tur leder till den flexibla arbetsorganisation som vi idag förespråkar.
Enligt Sennet tycks människor bli desorienterade och fångna i en känsla av att allt är
meningslöst, värdelöst och onyttigt, i den flexibla organisationen.
52