Bromöllas rapport: Ung i Bromölla (pdf, 792 kb) - Ungdomsstyrelsen

More documents

Recommendations

Info

på marijuana eller hasch, och antalet är oroväckande stort (12 individer). Det är inte fel att vara kritiskt vaksam mot svar som ger sken av överdrift. Tankar om ungdomar ”Möt framtiden genom att tala med barnen” sa Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, i ”Tankar för dagen” i P1 den 1 februari 2006. Utgångspunkten för hans resonemang kring att det är viktigt att lyssna på barn var bland annat att hans barn obehindrat läste så kallad mangalitteratur, det vill säga japanska serietidningar, som exempelvis Dragon Ball och One-piece. Dessa läses på ”fel” sätt enligt vårt vanliga sätt att läsa, det innebär vad vi kallar bakifrån och åt vänster. Själv menar han att det är svårt för honom att ”se” och förstå dessa böcker för det är ovant att läsa åt fel håll. Hans barn har inga problem att läsa på det japanska sättet. Det kan tolkas som att även om det är nytt för barnen också, så har de inga problem med att acceptera detta nya. Barn är redo att acceptera och godkänna att det finns flera sätt, att det är så det är. Barn och ungdoms förmåga att producera nya sätt att förstå vår omvärld, och att kritisera det traditionella, har i alla tider irriterat vuxna. Nedanstående citat, som felaktigt tillskrives Sokrates, visar att redan de gamla grekerna hade problem med ungdomars beteenden: Vår ungdom älskar ingenting annat än lyxen och lättjan. Unga män och kvinnor uppför sig sämre än någonsin tidigare. De föraktar varje auktoritet och hyser ingen respekt för åldern. Vår tids barn har blivit tyranner över oss. De reser sig inte ens om en äldre person träder in i ett rum, de är uppkäftiga mot sina föräldrar och andra, de stör varje hyfsat samtal mellan vettiga människor, de har dåliga matseder och har blivit sina lärares skräck. 2 Den tyske sociologen Karl Mannheim 3 menar att varje samhälle kommer att få motstånd från sina unga eftersom de unga inte har investerat i det rådande utan snarare blivit pådyvlade det existerande samhället. Detta framför han i sin generationsteori. Därför har ungdom inget nödvändigt intresse i det etablerade, de tar inte det givna för självklart som vuxna gör. Ungdomar kommer på olika sätt, och i olika tider med olika intensitet, ifrågasätta tidens sociala synsätt och normer, samtidigt som de i relation till det rådande under sin levnadsbana skapar ett till delar nytt samhälle. Uggla och Mannheim representerar två lite olika anledningar till att lyssna på ungdomar i varje givet samhälle. Där den ena anledningen representeras av det faktum att ungdom är potentiella förändringsbärare och den andra anledningen är att ungas kritik av det varande kan ge oss kloka tips om vad som kommer att eller vad som behöver förändras. Det innebär inte att allt ungdomar för fram är ”bra” eller leder till något ”gott”, men att vi skall förmoda att deras kritik har en grund och är ett tecken på att något inte accepteras i de ungas sätt att se på saken. Det går naturligtvis inte heller att generalisera ungdom, ungdomar är olika även inom samma generation, beroende på att de kommer från olika sociala, ekonomiska, kulturella bakgrunder. Ungdomskritik av det bestående tar sig alltså många olika uttryck. Denna undersökning är ett sätt att försöka lyssna på ungdom. I undersökningen finns uttryck från ungdomarna som tyder på att de inte alltid anser sig bli tagna på allvar eller att vuxna lyssnar på dem. Den känslan kan alla som haft en barndom känna igen sig i, som när vuxna 2 Enligt professor Holger Thesleff, Helsingfors är det ett skencitat, möjligen ”ett antikt eller bysantinskt hopkok”. Det kan också vara Clemens av Alexandria, eller från 1800-talet. 3 Mannheim, Karl (1943/1986). The problem of Youth in Modern Society. Ur, Mannheim Diagnosis of our time. Essays of a Sociologist. Westport, Conn.: Greenwood Press Publishers. (s. 31-53). 8
tränger sig före i kön, pratar om sina barn över deras huvuden och liknande exempel som de flesta varit med om. I viss pedagogisk forskning talas det om en ny sorts barn- och ungdom 4 , som bland annat lärare har problem med. Lärare måste nuförtiden vinna sin auktoritet, det är inget som läraren får automatiskt längre 5 . ”Palla med er!” är ett av svaren på den avslutande öppna frågan. Förmodligen betyder uttrycket att den person som skrivit svaret inte orkar med oss, där oss innebär undersökningen, enkäten, men kanske också de som på olika sätt för denne ungdom framstår som de som administrerar undersökningen. Det vill säga politiker, tjänstemän, lärare, författare, ungdomsstyrelsen, ja alla vi vuxna. Frågan är hur vi skall få dem som inte ”pallar” med oss att börja ”palla” med oss? Bromölla-studien Bromölla kommun ligger i nordöstra hörnet av Skåne och gränsar till Blekinge. Det finns sju kommunala grundskolor med nästan 1600 barn i kommunen. I denna undersökning ingår de två grundskolor i kommunen som förfogar över skolår 7-9, det som tidigare kallades högstadiet. Det finns 201 barn som går i skolår 8 i kommunen. Dessa är fördelade på två skolor. På DalaSödra går cirka 170 elever, varav 56 stycken är med i denna undersökning eftersom de går i skolår 8. De är fördelade på 35 flickor och 21 pojkar. På den andra, Humleskolan, går det sammanlagt 371 elever, varav 145 går i skolår 8, fördelade på 79 flickor och 66 pojkar. Det borde alltså finnas 201 svar på enkäten från elever i skolår 8. Antalet svar är 161, vilket innebär en svarsfrekvens på 80 procent. Bromölla kommun har ett gymnasieförbund tillsammans med Sölvesborgs kommun. Undervisningen på gymnasieutbildningarna sker i huvudsak i Sölvesborg med undantag för Byggprogrammet, som har sina lokaler i Bromölla. Gymnasieskolan har 10 nationella program, där vissa har lokala profiler inom musik, media, drama och idrott. Dessutom finns det ett specialutformat program som kallas Ekopiloterna, samt det Individuella programmet. Det går 256 elever inom årskurs 2 av gymnasiet, dessa är fördelade på 119 flickor och 137 pojkar. 159 gymnasieelever har besvarat enkäten, vilket ger en frekvens på 62 procent. 6 av de elever som besvarat enkäten har inte svarat på frågan om vilket program de går i. Grundskoleeleverna som besvarat undersökningen var födda mellan 1990 och 1992, med en överväldigande majoritet för 1991. Inom gymnasieskolan är de flesta födda 1988, några 1987 och två personer 1985 respektive 1989. Tabell 1: Fördelning av gymnasieelever på program och antal svar inom de olika programmen. Program Barn och fritid Antal elever Antal svarande Bygg Fordon Hotell - och restau rang Industri Natur Samhäll Teknik Individuellt Ej svar Summa 39 12 8 14 24 35 85 18 21 256 30 7 7 12 19 23 34 14 1 6 153 Det är lätt att notera att det stora svinnet finns inom två program, det individuella programmet där endast 1 av 21 elever besvarat enkäten, samt det samhällsvetenskapliga programmet där endast 40 procent av eleverna besvarat enkäten. Den låga svarsfrekvensen leder till vissa 4 Day, Christopher (1999). Developing teachers. The challenges of lifelong learning. London: Routledge Falmer. 5 Trondman, Mats (1997). Från boss till medarbetare – om den sköra auktoritetens möjligheter. Ur Pedagogiska magasinet Nr. 3, 1997. 9
Page 1 and 2: UNG I BROMÖLLA 2006-05-31 Göran B
Page 3 and 4: Slutdiskussion 52 Referenser 55 Bil
Page 5 and 6: hoppar över frukost eller lunch. D
Page 7: vetenskaplig granskning, pilotunder
Page 11 and 12: Politik, samhälle och inflytande D
Page 13 and 14: Ungdomarnas frågor En fråga i enk
Page 15 and 16: Diagram 4: Hur stor möjlighet tyck
Page 17 and 18: Diagram 6: Har du någon gång det
Page 19 and 20: Orättvis behandling Att jag blir t
Page 21 and 22: Diagram 10: Jag blev orättvist beh
Page 23 and 24: Trygghet Förhindra ”hot-verksamh
Page 25 and 26: Diagram 14: Känner du dig trygg p
Page 27 and 28: Därefter följer frågan E3. Har d
Page 29 and 30: Hälsa Sluta sälja cigaretter till
Page 31 and 32: sömnproblem, andelen som svarar s
Page 33 and 34: årliga undersökningar kring ungdo
Page 35 and 36: följande vis. CERUM visar att anta
Page 37 and 38: skolår 8 som var över 16 år när
Page 39 and 40: Flertalet ungdomar i Bromölla anse
Page 41 and 42: Diagram 33: Hur mycket av det du ä
Page 43 and 44: Skola Flera datorer på skolan så
Page 45 and 46: sin skola och att samarbetet mellan
Page 47 and 48: lika möjligheter än vad flickorna
Page 49 and 50: När det gäller jämförelsen mell
Page 51 and 52: kritik mot lärare och lärares res
Page 53 and 54: Det politiskt korrekta svaret är a
Page 55 and 56: Referenser Day, Christopher (1999).
Page 57 and 58: Diagram x: Hur ofta 2 på din friti
Page 59:
Diagram x: Hur ofta 3 på din friti
show all

Bromöllas rapport: Ung i Bromölla (pdf, 792 kb) - Ungdomsstyrelsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?