Bromöllas rapport: Ung i Bromölla (pdf, 792 kb) - Ungdomsstyrelsen

på marijuana eller hasch, och antalet är oroväckande stort (12 individer). Det är inte fel att
vara kritiskt vaksam mot svar som ger sken av överdrift.
Tankar om ungdomar
”Möt framtiden genom att tala med barnen” sa Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, i
”Tankar för dagen” i P1 den 1 februari 2006. Utgångspunkten för hans resonemang kring att
det är viktigt att lyssna på barn var bland annat att hans barn obehindrat läste så kallad mangalitteratur,
det vill säga japanska serietidningar, som exempelvis Dragon Ball och One-piece.
Dessa läses på ”fel” sätt enligt vårt vanliga sätt att läsa, det innebär vad vi kallar bakifrån och
åt vänster. Själv menar han att det är svårt för honom att ”se” och förstå dessa böcker för det
är ovant att läsa åt fel håll. Hans barn har inga problem att läsa på det japanska sättet. Det kan
tolkas som att även om det är nytt för barnen också, så har de inga problem med att acceptera
detta nya. Barn är redo att acceptera och godkänna att det finns flera sätt, att det är så det är.
Barn och ungdoms förmåga att producera nya sätt att förstå vår omvärld, och att kritisera det
traditionella, har i alla tider irriterat vuxna. Nedanstående citat, som felaktigt tillskrives
Sokrates, visar att redan de gamla grekerna hade problem med ungdomars beteenden:
Vår ungdom älskar ingenting annat än lyxen och lättjan. Unga män och kvinnor
uppför sig sämre än någonsin tidigare. De föraktar varje auktoritet och hyser
ingen respekt för åldern. Vår tids barn har blivit tyranner över oss. De reser sig
inte ens om en äldre person träder in i ett rum, de är uppkäftiga mot sina
föräldrar och andra, de stör varje hyfsat samtal mellan vettiga människor, de har
dåliga matseder och har blivit sina lärares skräck. 2
Den tyske sociologen Karl Mannheim 3 menar att varje samhälle kommer att få motstånd från
sina unga eftersom de unga inte har investerat i det rådande utan snarare blivit pådyvlade det
existerande samhället. Detta framför han i sin generationsteori. Därför har ungdom inget
nödvändigt intresse i det etablerade, de tar inte det givna för självklart som vuxna gör.
Ungdomar kommer på olika sätt, och i olika tider med olika intensitet, ifrågasätta tidens
sociala synsätt och normer, samtidigt som de i relation till det rådande under sin levnadsbana
skapar ett till delar nytt samhälle.
Uggla och Mannheim representerar två lite olika anledningar till att lyssna på ungdomar i
varje givet samhälle. Där den ena anledningen representeras av det faktum att ungdom är
potentiella förändringsbärare och den andra anledningen är att ungas kritik av det varande kan
ge oss kloka tips om vad som kommer att eller vad som behöver förändras. Det innebär inte
att allt ungdomar för fram är ”bra” eller leder till något ”gott”, men att vi skall förmoda att
deras kritik har en grund och är ett tecken på att något inte accepteras i de ungas sätt att se på
saken. Det går naturligtvis inte heller att generalisera ungdom, ungdomar är olika även inom
samma generation, beroende på att de kommer från olika sociala, ekonomiska, kulturella
bakgrunder. Ungdomskritik av det bestående tar sig alltså många olika uttryck.
Denna undersökning är ett sätt att försöka lyssna på ungdom. I undersökningen finns uttryck
från ungdomarna som tyder på att de inte alltid anser sig bli tagna på allvar eller att vuxna
lyssnar på dem. Den känslan kan alla som haft en barndom känna igen sig i, som när vuxna
2 Enligt professor Holger Thesleff, Helsingfors är det ett skencitat, möjligen ”ett antikt eller bysantinskt
hopkok”. Det kan också vara Clemens av Alexandria, eller från 1800-talet.
3 Mannheim, Karl (1943/1986). The problem of Youth in Modern Society. Ur, Mannheim Diagnosis of our time.
Essays of a Sociologist. Westport, Conn.: Greenwood Press Publishers. (s. 31-53).
8