Stava - Ödeshögs hembygdsbok

i öster till Lilla Krokek och Munkeryd, i söder till Holkaberg och i väster
ligger Vättern.
Stava var gästgivargård i äldre tider, innan denna flyttades till Holkaberg.
I en förteckning från 1649 uppges att det i Ödeshögs socken fanns gästgivargårdar
i Stava och i Sväm. Kanske har här i Stava legat något slag av
gästgivargård ända sedan 1400-talet.
Stava blev skatteköpt 1760.
Om skiftesförrättningar mm
Den första kartläggningen i Stava utgjordes av den geometriska ägoavmätningen
1639. Den omfattade bara åkrar och ängar. Skog och utmark ingick
inte. Kartan uppvisar tre gärden, Östergärdet, Mellangärdet och Södergärdet
med vardera fyra tunnors utsäde, sammanlagt 12 tunnors utsäde, = 12
tunnland åker. Ängarna gav 30 lass hö med gärdesängen. Fiskevatten fanns i
sjön Vättern. Det fanns nödtorftig skog och utmark. Vidare fanns humlegård
till 200 stänger. Åkrarna låg samlade nära gårdshusen och var relativt stora,
bara fyra åkrar.
Stava var som tidigare nämnts ännu vid 1700-talets början en ensamgård.
Senare under 1700-talet blev det flera ägare och 1791 genomfördes storskiftet.
Detta innebar att byn delades i två halvgårdar, Norrgården och Södergården(eller
kanske kvarngården) med i stora drag sammanhängande marker.
Den gemensamma hustomten utökades.
År 1834 genomfördes laga skiftet. Det innebar egentligen bara vissa ägojusteringar.
Byn var fortfarande delad i två halvgårdar, den norra och den
södra. Vid båda dessa skiften upprättades kartor. De är ganska lika varandra.
Vid mitten av 1800-talet börjar bilden förändras. Då fanns plötsligt sex
jordägare.
En hemmansklyvning genomfördes 1862 och ytterligare en sådan 1883.
Det var först då som gårdar tillkom i byns norra del.
Av de första kartorna kan vi se de två hustomterna väl samlade på Farmans
hustomt och något norr om denna. På laga skifteskarten kan man se
hur den norra hustomten flyttats något men ändå kan vi där se Stavabyn
samlad. På ägorna fanns tre torp inritade redan på storskifteskartan från
1791, nämligen soldattorpet uppe landsvägen samt ytterligare ett torp utmed
landsvägen längst norrut. Detta torp är bara inritat på kartan men nämns inte
i handlingarna. Det tredje torpet var Lussebo.
År 1571 redovisade Sven i Stava 3½ lispund koppar, tre oxar, tre stutar,
tre kor, tre ungnöt, 12 getter, tre svin och en häst. Det var enligt den skattelängd
som vi kallar Älvsborgs lösen från 1571, den första gången som vi
köpte Älvsborgs fästning av danskarna. Varje bonde skulle bidra med en
skatt som motsvarade en tiondedel av vad han ägde.
År 1621 redovisade Per i Stava att han hade åker till sex tunnor utsäde.
Detta motsvarar lika många tunnland öppen, odlad jord. Vi kan dock anta att
Per också hade åker i träda. Ensidig växtföljd i det äldre jordbruket medförde
krav på att jorden måste vila, annars blev skördarna bara sämre och sämre.
Om vi utgår från 9-10 tunnland åker i början av 1600-talet kan vi jämföra
detta med 1940-talets åkerareal i Stava som uppgavs vara 52 tunnland.
2