Så sätts spannmåls- priserna SIDAN 6 Spelet om ... - Lantmännen

Lantmännen Cerealia köpte det norska
pastavarumärket Sopps i slutet av 2009
och blev därmed marknadsledare på
pasta även i Norge. Produktionen
skedde då i Spanien, men från och med
februari sker all produktion i Järna
utanför Stockholm.
Inför övertagandet har man jobbat
hårt i Järna med kvalitetssäkring och
gjort ett antal konsumenttester i Norge.
Rätta kompetensen
– Det är roligt att man satsar på oss här i
Järna, säger Mattias Bernemyr, processchef
i pastafabriken. Vi är stolta över att
få ta över produktionen från Spanien,
där man traditionellt är kända för att
göra bra pasta. Men vi har definitivt
den rätta kompetensen här i Järna för
att kunna leverera samma kvalitet och
det här höjer förstås vårt självförtroende.
– Det vi gjorde var egentligen två saker,
säger Mattias Bernemyr. Dels skaffade
vi en ny skruv, den fungerar i princip
på samma sätt som degskruven i en
vanlig köksassistent och knådar pastadegen
för att få rätt hållfasthet och konsistens.
Dels förändrade vi torkreceptet.
I Norge föredrar man enligt konsumenttester
pasta med en lite gulare färg,
Hur böjs
makaronerna?
Den vanligaste frågan från besökare.
För att få svar – gå in på www.kungsornen.se
I Kungsörnens pastafabrik i Järna tillverkas sedan februari även pasta för den norska
marknaden. Den ökade produktionen och förbättrade kvaliteten, med nya degskruvar
och optimerat torkrecept, gör fabriken till Nordens pastacentrum.
vilket man får fram genom en lite
annan torkprocedur och annan temperatur.
Några andra förändringar utanför
själva produktionen av pastan i
Järna är de rekommenderade koktiderna.
Sverige är ett makaronland
– Norska snabbmakaroner är långsammare
än svenska kan man säga, med rekommenderad
koktid på sju minuter,
men borde kanske vara åtta, säger Mattias
Bernemyr. Samtidigt vill man ha
sin spaghetti kokad i 15 minuter, men
själv vill jag nog inte koka den mer än
kanske 12 minuter.
Pasta är ett av världens populäraste livsmedel.
Den globala försäljningen av
pasta har ökat cirka två procent per år
de senaste åren.
– Trender för pastaförsäljning ser lite
olika ut på olika marknader. I Sverige
ser vi att konsumenten alltmer återgår
till att äta vit originalpasta eller väljer
vit fiberpasta, medan fullkornstrenden
var otroligt stark för några år sedan,
säger Therese Wennberg, Nordic Brand
Manager på Kungsörnen.
Hon tror att i framtiden kan man
tänka sig att det kommer fler produkter
som underlättar för dagens tidspressade
konsument till exempel smarta förpackningslösningar
och smaksatt pasta.
Text: MÅRTEN SKÅNMAN
Tips för perfekt pasta
Pastavatten: Följ anvisningarna på förpackningen
för vatten och salt, många
minskar på vattenmängden vilket gör
pastan klibbig och med smak av stärkelse.
Koktiden: Koka absolut inte över koktiden,
minska hellre med 30 sekunder.
LIVSMEDEL
Kurt Weid, köksmästare på Lantmännen.
Var fjärde elev
missnöjd med
skolmaten
25 procent av svenska skolbarn i
åldrarna 7-15 år uppger att de är
mycket eller ganska missnöjda med
skolmaten, enligt Lantmännens senaste
undersökning.
Under mars månad 2011 genomförde
Demoskop på uppdrag av
Lantmännen intervjuer med 500
svenska skolbarn i åldrarna 7 till 15
år om skolmat. Undersökningen
visar att det finns ett antal olika faktorer
som påverkar barnens inställning
i relation till skolmat och
nöjdhet: smak, valfrihet och möjligheten
att vara med och bestämma.
Dessa faktorer påverkar i sin tur
matsvinnet i skolorna. Var tredje
barn slänger skolmat flera gånger i
veckan och två tredjedelar av dem
som slänger mat minst en gång i
veckan gör det för att maten inte
smakar bra.
Njutbar och positiv
– Varje måltid ska vara en njutbar
och positiv upplevelse, även i skolan,
säger Kurt Weid, köksmästare
på Lantmännen. Kan en god och
vällagad lunch bidra till såväl nöjda
och glada skolbarn, som till ett
minskat matsvinn, har vi lyckats
komma en bra bit på vägen.
Om eleverna får vara med och
bestämma vilken mat som ska serveras
i skolan påverkas också attityden
till maten. Barn som uppger att de
är nöjda med skolmaten säger i vartannat
fall också att de har något att
säga till om vad gäller lunchen i
skolan. Medbestämmandet är högst
i Skåne och lägst bland elever bosatta
i Norrland.
– Genom att skapa engagemang
och lust till bra matlagning hos
både skolkockar och elever, skapar
vi också matglädje i skolan, säger
Kurt Weid. Det görs redan mycket
bra saker i de svenska skolköken
men vi får inte glömma bort att barnen
både vill och bör vara med i
processen.
Nr 3 | 2011 | Grodden
11