Så sätts spannmåls- priserna SIDAN 6 Spelet om ... - Lantmännen

More documents

Recommendations

Info

6 LANTBRUK SÅ SÄTTS Spannmål på PRISERNA föränderlig marknad Spannmålsmarknaden har de senaste åren haft rejäla svängningar. Det är mycket som påverkar marknaden och priset. Det kan vara svårt att följa med i den snabba utvecklingen. Och inte blir det lättare när det finns flera olika priser att hålla koll på. Hur sätts egentligen spannmålspriserna? Och varför skiljer sig Lantmännens priser från spannmålsbörsernas? När man pratar och läser om spannmålspriser kan det handla om tre olika pristyper: börspriset, det fysiska partipriset och odlarpriset. De är relaterade och beroende av varandra, men drivs till viss del av olika faktorer. Gemensamt är att det handlar om att köpare och säljare möts, och utifrån tillgång och efterfrågan, kommer överens om ett pris då affären blir av. – Spannmålspriserna har en rätt så komplicerad prismekanism och invecklad handel. Det kan vara svårt att förstå hur allt hänger ihop eftersom priserna de senaste åren varit så rörliga, säger Mikael Jeppsson, chef för inköp och spannmålsförsäljning på Lantmännen Lantbruk. Världsmarknadspriser På franska spannmålsbörsen MATIF i Paris och på råvarubörsen i Chicago (Chicago Board of Trade) skapas världsmarknadspriserna på många jordbruksprodukter genom handel. Spannmålsbörserna fungerar på samma sätt som börserna på aktie- och räntemarknaden, med instrument som avancerade derivat, optioner och terminer. Spannmålsbörserna fungerar som en mötesplats för spannmålsmarknadernas olika aktörer: producenter, industrin och finansiella aktörer. Det sker inte några leveranser till eller från börserna, istället handlas det med kontrakt för olika råvaror. – Börsen är en spekulativ marknad som rör sig ofta och mycket, säger Mikael Jeppsson. Ofta handlas det med mycket stora volymer; 15 miljoner ton vete på en dag på Chicagobörsen är inte ovanligt. Börshandeln skapar riktning och bas för den fysiska handeln. Den används också för att säkra de fysiska affärerna, förklarar Mikael Jeppsson. Enligt Mikael Jeppsson är börsen en nödvändig del av spannmålshandeln och lika så det externa kapitalet som satsas på spannmålsbörsen. Utan det skulle inte Lantmännen kunna vara en spannmålsaktör som alltid har ett pris Grodden | Nr 3 | 2011 Mikael Jeppsson, chef för inköp och spannmålsförsäljning på Lantmännen Lantbruk. att erbjuda lantbrukaren, menar han. Fysiska priser i partiledet är när spannmålshandlare som Lantmännen säljer verkligt spannmål till industrikunder eller handelshus, till exempel kvarnar och mälterier. Den fysiska affären I den fysiska affären görs ett antal åtaganden från spannmålshandlarens (säljarens) sida att leverera en viss kvalité och kvantitet, enligt bestämd leveranstid och leveranskapacitet. Åtagandet inom partihandeln är mycket striktare vad gäller kvalitet och leveranskapacitet jämfört med åtagandet i odlarledet. Har Lantmännen sålt till exempel kvarnvete till en kvarn i Spanien så är det kvarnvete som ska levereras oavsett skördeutfall. Om en spannmålshandlare har sålt spannmål och inte köper motsvarande vara samma dag kan handlaren skydda sig mot att priset stiger genom att köpa motsvarande mängd på börsen. Det fysiska priset följer börspriserna i trenden, men prisrelationen kan skifta mellan de två. Denna prisrelation, som kallas basis, kan skifta +/- 150 kr per ton över tiden. – När priset stiger på börsen så följer oftast inte det fysiska priset med upp i samma takt, vilket många förväntar sig. Och det är på motsvarande sätt när börspriset sjunker, då släpar prissänkningen av den fysiska varan, säger Mikael Jeppsson. Odlarpriser är de priser spannmåls- ’’ Vi kan alltid erbjuda ett garanterat odlarpris som gör det möjligt för lantbrukarna att själva kunna välja precis när och hur de vill sälja sin skörd. handeln betalar lantbrukare för den levererade skörden. Dessa priser utgår från det fysiska priset i partiledet, som i sin tur är relaterat till börspriset. Men på samma sätt som de fysiska partipriserna i det fysiska ledet, finns ingen exakt följsamhet mellan odlarpriserna och priserna på börsen. – Skillnaden mellan partipriset och odlarpriset är, spannmålshandelns marginal, förklarar Mikael Jeppsson. I marginalen ingår bland annat de omkostnader spannmålshandlaren har för försäljning, varuflöde, hantering, omlastningar, rensning och sortering. Lantmännens mål är att pressa kostnaderna så att marginalen krymper. Utöver det tvingas vi ibland att ta höjd för kvalitetsrisker och basisrisken, det vill säga skillnaden mellan fysisk vara och börsvara vid prissäkring. Det finns inget officiellt riktpris på vad spannmålshandlarna betalar till lantbrukarna. Det varje företag betalar sina spannmålsleverantörer på den lokala marknaden för att köpa in spannmål är egentligen en företagshemlighet. Det är inköpspriset man konkurrerar med. Lantmännen har dock valt att vara öppna med sitt odlarpris. – Det pris som Lantmännen går ut med är ett fast pris, ett garanterat pris till alla lantbrukare. Lantmännen vill alltid vara i marknaden, vill alltid vara en köpare. Däremot är det inte alltid säkert att vi i vår tur kan sälja spannmålen vidare till en kund samma dag och i samma marknad. Vanligtvis är intresset hos lantbrukarna att sälja som störst när priset är högt, men då är spannmålskunderna oftast mindre intresserade att köpa. Och vice versa. Har vi ingen köpare måste vi gå till börsen och prissäkra affären, annars kan det stå oss mycket dyrt, säger Mikael Jeppsson. Ger valfrihet åt odlaren Man kan fråga sig vad nyttan för lantbrukaren är med ett så komplicerat prissättningssystem. Enligt Mikael Jeppson är svaret givet: – Genom att vi som spannmålshandlare alltid kan vara i marknaden, att vi alltid kan erbjuda ett garanterat odlarpris, gör vi det möjligt för lantbrukarna att själva kunna välja precis när och hur de vill sälja sin skörd. Text: ANN-SOFIE FREIJS
– Vi har hållit vårt löfte att leverera det kunderna behöver till vårbruket i tid. Nu arbetar vi på att bli ännu bättre, säger Stefan Atterwall, som är enhetschef för odling och ”vårbruksgeneral” på Lantmännen Lantbruk. I skrivande stund är vårbruket igång för fullt, men den press som normalt brukar prägla många delar av verksamheten inom Lantmännen Lantbruk så här års har inte utbrutit i år. Efter förra årets starka kritik har man satsat på nya sätt att arbeta och framför allt en bättre fungerande planering och prognosarbete. Stefan konstaterar att det är förändring på flera plan som gjort att löftet om fungerande leveranser till vårbruket kunnat infrias. Det är förändringar i Lantbruks sätt att arbeta; säljare som sålt in tidigt, produktionspersonal som producerat i rätt varor i rätt tid och en varuflödesplanering som skapat möjligheter att leverera i tid. Kort sagt ett förändrat beteende genom hela kedjan. Kunderna har en stor del i att det gått mycket bättre. De allra flesta har både accepterat och förstått varför det varit nödvändigt med tidigare leveranser och därmed en ökad andel delleveranser för att Lantmännen skulle kunna få undan volymer i tid och därmed minska pressen under själva vårbruket. – Visst uppstår fortfarande problem, men till skillnad från tidigare år har vi haft tid att ta oss an problemen och åtgärda dem och dessutom lösa många saker innan de påverkar kund. Vi har jobbat mer på detaljnivå än förr. Jag är övertygad om att en del kunder fortfarande inte har fått sina varor så snabbt LANTBRUK Nytt arbetssätt gav smidigare vårbruk Stefan Atterwall, enhetschef för odling på Lantmännen Lantbruk. ’’ Lagom till vårbruket det här året hann vi reparera vår Volvo för att kunna köra igen. Till kommande år ska vi ha en Ferrari på plats… Mospilan SG som de önskat eller då de helst velat ha dem. Det är klart att vi kan bli ännu bättre. Framöver handlar det om att få in nya arbetssätt i vardagen: – I framtiden ska vi ha ett nytt affärssystem och ett nytt arbetssätt på plats fullt ut. Det ska inte behövas en extra organisation för att klara vårbruksruschen. Som jag ser det ska vi klara det som en del i vår vardag. En bra planering och information på alla nivåer – från högsta ledningen i Lantmännen i ena änden till kunden i den andra – och dessutom ett verktyg som hjälper oss att följa planen. Det ska räcka för vårbruket ska flyta smidigt för alla parter, säger Stefan och avslutar: – Lagom till vårbruket det här året hann vi precis reparera vår Volvo för att kunna köra igen. Till kommande år ska vi ha en Ferrari på plats… Text: HELENA HOLMKRANTZ Lätt att använda mot skadeinsekter i odlingar av oljeväxter (raps och rybs), potatis, äpple, päron, körsbär, sallat på friland och i prydnadsväxter. Dessutom är Mospilan SG blandbart med ogräsmedel, svampmedel samt mikronäringsämnen i de aktuella grödorna. Kontakta oss gärna för information och rådgivning eller besök vår hemsida där du nner senaste nytt och aktuella rekommendationer. Systemisk verkningsätt Verksam mot pyretroidresistenta rapsbaggar Dammfri granulatformulering Ej bifarligt Hög regnfasthet Medlem i Svenskt Växtskydd Nordisk Alkali AB Tel 040 18 70 10 info@nordiskalkali.se www.nordiskalkali.se Läs och följ alltid etikettens anvisningar! Nr 3 | 2011 | Grodden 7
Page 1 and 2: EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN L
Page 3 and 4: MEDLEMSKAP Beräkna din utdelning B
Page 5: Stabilt resultat på hög nivå Lan
Page 9 and 10: - Det känns både viktigt och lite
Page 11 and 12: Lantmännen Cerealia köpte det nor
Page 13 and 14: Kärlek och alkylatbensin Kärlek k
Page 15 and 16: Per ny i koncernstyrelsen Per Linda
Page 17 and 18: Örebros stipendiat älskar sina ko
Page 19 and 20: LANTMÄNNENS STIPEN DIATER 2011 Sö
Page 21 and 22: Epure stark höstraps Årets höstr
Page 23 and 24: MEDLEMSKAP Att vara flera om ett me
Page 25 and 26: och bemannar Lantmännens monter. L
Page 27 and 28: SPANNMÅLSMARKNADEN MAJ 2011 Intens

Så sätts spannmåls- priserna SIDAN 6 Spelet om ... - Lantmännen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?