Framtidens lärande, i dagens skola? - Skolverket

Tidigare internationella forskningsöversikter
8 inom området har visat att det
finns ett större antal studier som lyfter
fram positiva effekter av IKT kopplat
till elevers motivation och engagemang.
En ökad motivation hos eleverna
leder enligt många studier till en ökad
uppmärksamhet och ett ökat engagemang
under lektionerna, vilket i sin tur
främjar lärandet. Ett individualiserat
lärande kan även främjas med hjälp av
IKT – ett lärande där eleven kan arbeta
självständigt, i sin egen takt och kopplat
till sina personliga behov. Eleverna kan
då även ta ett större ansvar för sig egen
lärprocess.
Det finns även ett ökande antal studier
som visar att användningen av IKT i
skolan är positiv för utvecklingen av
betygen i skolan. I Sverige är dock relativt
få större studier gjorda kring effekterna
av IKT på betygsutvecklingen hos
eleverna. Generellt sett är bevisen för att
IKT har effekt på kunskapsinlärningen
inte helt entydiga, eftersom många
studier baserar sina slutsatser på den
upplevda effekten hos lärare och övriga.
Skolor arbetar med ett stort antal projekt
och initiativ som har till syfte att öka
prestationerna och kunskapsinlärningen,
vilket gör det svårt att särskilja effekten
av en specifik insats från övriga insatser.
Den senaste större nationella studien
som genomförts i Sverige inom detta
område är E-learning Nordic 2006 9 .
Denna nordiska studie gav bland annat
tydliga indikationer på att det fanns ett
samband mellan tillgången till datorer
med Internet och den pedagogiska
effekten. I de nordiska skolor som hade
störst tillgång till datorer för eleverna,
har rektorerna dessutom observerat att
IKT i stor utsträckning underlättat integreringen
av nya pedagogiska metoder i
undervisningen.
I flera av de studier som visar på en upplevd
effekt av IKT kopplat till elevernas
prestationer, har lärarna inställningen
att effekten på matematik samt läs och
skrivinlärning är positiv. Ett antal studier
(huvudsakligen från Storbritannien) har
kunnat påvisa ett direkt samband mellan
användandet av IKT och kunskapsinlärning
hos eleverna. Det finns dock vissa
problem med att påvisa detta direkta
samband, eftersom det är svårt att dra
generaliserbara slutsatser kopplade till
studier av en viss situation, en viss typ
av användning eller ett visst pedagogiskt
synsätt. Man kan dock säga att ju mer
inbäddad eller integrerad en specifik
teknik är, desto högre är effekten. Effekten
av en ökad tillgång och användning
av IKT beror till stor del på hur lärarna
använder IKT i undervisningen, samt
på vilka förutsättningar det finns för ett
utvecklat lärande på skolan.
Comparative Analysis of
Policies for ICT in Education
Detta är en analys av den amerikanska
forskaren Robert Kozma kring nationella
strategiers betydelse för effekter
av utvecklingsinsatser kring IKT i
skolan. En nationell IKT-politik inom
utbildningsområdet har flera viktiga
funktioner. En strategisk politik kan
tillhandahålla ett logiskt resonemang,
en uppsättning mål och en vision för hur
utbildningssystemet skall utvecklas. En
strategisk och framåtriktad politik kan
även förklara hur elever, lärare, föräldrar,
och befolkningen i allmänhet kan dra
nytta av tillgången och användningen av
datorer i skolorna. Strategin kan motivera
förändringar och samordna olika insatser
för att främja nationens övergripande
pedagogiska mål.
Men utan den ledning som en nationell
IKT-politik ger är det mindre troligt
att utvecklingsinsatser i enskilda skolor
och klassrum kommer att bestå. Kozma
menar att en utveckling och ökning av
användningen av ny teknik i undervisningen
kan ske utan att det finns tydliga
krav på nationell nivå. Däremot drar
han slutsatsen att sannolikheten att
erfarenheterna och lärdomarna från olika
projekt blir bestående är relativt låg.
Han menar att effekterna av enskilda
projekt då blir svåra att sprida och det
behövs nationella krav som styr för att
projekten efter dess avslut skall få effekter
inom hela utbildningssystemet.
Utan en sammanhållen strategi som
styr den nationella användningen av
teknologi i utbildningen, kommer
IKT-politiken endast att handla om
tillgång eller kompetensutveckling
för lärare, utan att det finns ett tydligt
utbildningssyfte eller uppsatta mål för
användandet av teknologi. Utan ett
tydligt syfte och uppsatta mål blir det
ett tekniskt fokus istället för ett pedagogiskt
fokus.
Källa: Robert B. Kozma, 2008, Comparative
Analysis of Politics for ICT in Education,
SRI International, a part of the International
Handbook on Information Technology in
Primary and Secondary Education, 2008,
Springer
Comparative international
evidence on the impact
of digital technologies on
learning outcomes
Detta diskussionsunderlag inför en
expertkonferens arrangerad av OECD/
CERI och KERIS (Korea Education &
Research Information Service) i Sydkorea
Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 19