Framtidens lärande, i dagens skola? - Skolverket
Framtidens lärande, i dagens skola? - Skolverket
Framtidens lärande, i dagens skola? - Skolverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Rapport 2010:1<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>,<br />
i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>?<br />
– internationell<br />
forskningsöversikt<br />
kring IKT och <strong>skola</strong><br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong> — 1
Förord<br />
Alltför många ungdomar väljer tidigt bort studier inom naturvetenskap och teknik.<br />
Detta trots att <strong>dagens</strong> unga i sin vardag tar till sig och använder ny teknik rekordsnabbt.<br />
Samtidigt visar flera undersökningar att ungdomar i grunden är intresserade av ämnena,<br />
men att de i undervisningen saknar möjligheten att ta till sig och reflektera kring dem.<br />
Undervisningen upplevs mer som traditionell kunskapsinhämtning och resultatet blir att<br />
de tappar intresset.<br />
En av Teknikdelegationens grundläggande åsikter är att det inte är ”fel” på ungdomarna.<br />
Ungdomarnas val beror av värderingar och attityder i den värld de lever i och inte minst<br />
av den undervisning de ges. I utbildningssystemet finns idag behov av att utveckla och<br />
förbättra elevers möjligheter till <strong>lärande</strong>. Informations- och kommunikationsteknik (IKT)<br />
borde i detta arbete vara ett självklart verktyg för att utveckla pedagogiken, men tyvärr<br />
är det alltför sällan så. Visst köps datorer in till skolorna, men arbetet stannar där, vid<br />
punktinsatser. För att lyckas krävs ett helhetsgrepp taget från nationell strategisk nivå,<br />
via skolhuvudmän till lokal skolnivå, för att utveckla kompetens, system och metoder för<br />
användning av IKT.<br />
Forskningsöversikten utgår från ett antal aktuella forskningsrapporter inom området ”IKT<br />
i <strong>skola</strong>n”. Den lyfter fram de faktorer som visat sig ha störst betydelse för ett fungerande<br />
arbete med IKT i <strong>skola</strong>n. Översikten har tagits fram i samarbete med Torbjörn Skarin, IT-<br />
och analysföretaget Metamatrix.<br />
Stockholm 2010-02-15<br />
Teresa Jonek<br />
Huvudsekreterare<br />
Teknikdelegationen<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong> — 3
Innehåll<br />
Innehåll<br />
1. Sammanfattning.......................................................................................6<br />
2. Bakgrund...................................................................................................8<br />
Kort om Teknikdelegationens uppdrag ................................................9<br />
Kort om e-Skills Week 2010......................................................................9<br />
Beskrivning av forskningsöversikten.................................................... 10<br />
3. Tillgång, kompetens och användning av IKT i svenska skolor........12<br />
4. Olika synsätt kring IKT i <strong>skola</strong>n.............................................................14<br />
5. Utmaningar med att värdera<br />
effekten av IKT på elevens utveckling................................................ 16<br />
6. Vad säger aktuell forskning inom området?........................................18<br />
Comparative Analysis of Policies for ICT in Education.......................19<br />
Comparative international evidence on the<br />
impact of digital technologies on learning outcomes........................19<br />
Evaluation of Evidence-Based Practices in Online Learning...........20<br />
Harnessing Technology Review 2009..................................................20<br />
Is technology use related to educational performance?...................21<br />
ICT in science teaching...........................................................................21<br />
ICT use and Educational Performance in Korea.................................21<br />
ITU monitor 2009..................................................................................... 22<br />
The impact of digital technology......................................................... 22<br />
7. Utmaningar för framtidens <strong>skola</strong>.......................................................... 24<br />
Referenslista............................................................................................. 27<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong> — 5
1. Sammanfattning<br />
Denna forskningsöversikt är baserad på en avgränsad inventering och analys av internationella studier<br />
och större forskningsrapporter inom området IKT i <strong>skola</strong>n. Forskningsöversiktens fokus har varit på<br />
studier som kunnat påvisa tydliga och positiva effekter av IKT-relaterade satsningar i <strong>skola</strong>n på elevernas<br />
utveckling.<br />
Översikten studerar hur IKT fungerar i det pedagogiska arbetet sett ur två olika aspekter; dels hur IKT<br />
stödjer det pedagogiska arbetet och måluppfyllelsen i <strong>dagens</strong> skolsystem, dels hur IKT fungerar som ett<br />
stöd för utveckling av de kompetenser och färdigheter som ett modernt samhälle ställer krav på. Syftet<br />
med forskningsöversikten är att fungera som ett kunskapsunderlag och en bas för diskussionen vid ett<br />
seminarium kring IKT och <strong>skola</strong>, i samband med e-Skills Week 2010.<br />
Forskningen visar att det inte räcker med att köpa in datorer till skolorna för att få några effekter på<br />
elevernas <strong>lärande</strong>. Relationen mellan användningen av IKT och elevernas <strong>lärande</strong> är komplex. Det handlar<br />
om att strategiska satsningar måste göras och teknologin måste användas som pedagogiskt verktyg<br />
på ett genomtänkt sätt.<br />
Baserat på fakta och analyser från studierna i denna forskningsöversikt kan man dra paralleller till de utmaningar<br />
som finns kring IKT i det svenska skolsystemet. Det finns ett antal områden som vi i Sverige<br />
bör arbeta med mer fokuserat.<br />
6 — <strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong>
• Utveckla en svensk nationell vision<br />
Utan den ledning som en nationell<br />
strategi ger är det mindre troligt att<br />
utvecklingsinsatser i enskilda skolor<br />
och klassrum kommer att bestå.<br />
• Satsa på forskning och nya studier<br />
för mätbara effekter<br />
Vi saknar i Sverige nationella<br />
storskaliga studier och forskning när<br />
det gäller de mätbara effekterna av<br />
IKT-användningen på elevers inlärning<br />
och utveckling. Vi behöver<br />
därför initiera större studier inom<br />
detta område, för att få tillgång till<br />
ett bredare evidensbaserat forskningsresultat.<br />
• Tillgång och användning av en<br />
dator hemma viktigt<br />
Idag saknas det en gemensam<br />
insikt om betydelsen av en god<br />
tillgång till datorer för eleverna. Vi<br />
bör i Sverige arbeta för att öka elevernas<br />
tillgång till datorer i <strong>skola</strong>n<br />
samt på deras fritid, som ett sätt att<br />
utjämna den digitala och sociala<br />
klyftan.<br />
• Kommunalt ledarskap och lokala<br />
planer nödvändigt<br />
En kommunal strategi med tydliga<br />
mål som bygger på den nationella<br />
visionen och strategin tydliggör<br />
att IKT är ett viktigt verktyg som<br />
främjar utbildning och <strong>lärande</strong>. En<br />
strategi sätter upp ramarna och<br />
vägleder skolorna i deras lokala<br />
utvecklingsarbete.<br />
• Satsa på kompetensutveckling<br />
Endast god tillgång till datorer<br />
räcker inte för att skapa bra förutsättningar<br />
för elevernas utveckling.<br />
Man behöver identifiera lärarnas<br />
kompetensbehov och sätta av tillräcklig<br />
tid och resurser för kompetensutveckling.<br />
• Vidareutveckla det pedagogiska<br />
arbetet i <strong>skola</strong>n<br />
Lärare som har ett utvecklat pedagogiskt<br />
arbetssätt med IKT-användning<br />
har större effekt på eleverna<br />
och deras utveckling av färdigheter<br />
som samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga<br />
och förmågan att<br />
planera sitt eget <strong>lärande</strong>.<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong> — 7
2. Bakgrund<br />
8 — <strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong>
e-Skills Week 2010 är en EU-kampanj<br />
som startade i november 2009 och har<br />
sin höjdpunkt under första veckan i<br />
mars 2010. Kampanjen ska öka medvetenheten<br />
om vikten av e-kompetens<br />
och den växande efterfrågan på kvalificerad<br />
IKT-kompetens i hela Europa.<br />
Inom ramen för e-Skills Week kampanjen<br />
kommer Teknikdelegationen<br />
och Almega/IT & Telekom-företagen<br />
i slutet av februari 2010 att genomföra<br />
ett seminarium kring IT i <strong>skola</strong>n.<br />
Teknikdelegationen är en statlig utredning<br />
som verkar för att öka intresset för<br />
matematik, naturvetenskap, teknik och<br />
informations- och kommunikationsteknik<br />
(IKT).<br />
Syfte och målet med detta seminarium<br />
är att lyfta upp behovet av<br />
e-kompetenta medborgare, att öka<br />
intresset för tekniska utbildningar och<br />
yrken och att skapa en gemensam bild<br />
av möjligheter och utmaningar för<br />
<strong>skola</strong>ns arbete med IKT. Vid seminariet<br />
diskuterar berörda aktörer och beslutfattare<br />
frågan om hur man möter dessa<br />
möjligheter och utmaningar. Som ett<br />
kunskapsunderlag har denna internationella<br />
forskningsöversikt kring IKT och<br />
<strong>skola</strong> tagits fram.<br />
Kort om Teknikdelegationens<br />
uppdrag<br />
För att Sverige ska bibehålla en hög<br />
konkurrenskraft på den alltmer globaliserade<br />
marknaden måste svensk teknik och<br />
industriproduktion ligga i framkant. Vårt<br />
näringsliv, vår ekonomi och arbetsmarknad<br />
är beroende av att svensk forskning<br />
och innovationsförmåga är på internationell<br />
toppnivå. För att uppnå detta behövs<br />
välutbildade naturvetare, tekniker och<br />
ingenjörer med innovativa idéer och god<br />
problemlösningsförmåga.<br />
Sverige har ett utbildningssystem som<br />
ger individer goda möjligheter att välja<br />
och bedriva studier inom naturvetenskap<br />
och teknik på olika nivåer. Intresset för<br />
sådana studier har under många år varit<br />
förhållandevis gott i Sverige jämfört med<br />
andra länder. Nu tycks dock trenden<br />
vända. Intresset för högskoleingenjörs-<br />
och civilingenjörsutbildningar har<br />
minskat de senaste fem åren samtidigt<br />
som undersökningar visar att svenska<br />
15-åringar har ett svagt intresse för<br />
områdena. Nationella såväl som internationella<br />
utvärderingar visar dessutom att<br />
svenska elevers kunskaper inom matematik<br />
och naturvetenskap försämras.<br />
Flera nationella insatser, både statliga<br />
initiativ och initiativ från andra aktörer<br />
har genomförts eller pågår i Sverige för<br />
att öka intresset och stärka kvaliteten i<br />
undervisningen inom det naturvetenskapliga<br />
och tekniska området. Fortsatta<br />
insatser är nödvändiga – därför tillsatte<br />
regeringen Teknikdelegationen. Genom<br />
att arbeta utåtriktat i form av arbetsgrupper,<br />
seminarier och anordnande<br />
av kampanjer och workshops så vill<br />
Teknikdelegationen skapa debatt och<br />
väcka förslag kring hur man både på kort<br />
och lång sikt löser frågorna. Teknikdelegationens<br />
arbete beräknas pågå fram till<br />
den 30 april 2010 då betänkandet ska<br />
överlämnas till högskole- och forskningsministern.<br />
Kort om e-Skills Week 2010<br />
En viktig fråga för kampanjen e-Skills<br />
Week 2010 är att väcka ungas intresse för<br />
IT och locka fler att söka till högre IKTstudier<br />
för att möta industrins framtida<br />
behov av kvalificerad kompetens.<br />
IT & Telekomföretagen inom Almega<br />
är värd för EU-kampanjen i Sverige. För<br />
att kunna genomföra planerade aktiviteter<br />
finns ett flertal intressenter och<br />
aktörer med i projektet. IT & Telekomföretagen<br />
kommer tillsammans med dessa<br />
aktörer bland annat att genomföra ett<br />
antal aktiviteter. Det handlar bland annat<br />
om skolbesök på gymnasier i hela Sverige<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong> — 9
av representanter från IT-företag. Flera<br />
skoltävlingar som vänder sig till gymnasiet<br />
kommer att arrangeras inom ramen<br />
för kampanjen. Som tidigare nämns<br />
genomförs ett seminarium med titeln<br />
”IT som verktyg för elevers utveckling i<br />
<strong>skola</strong>n – utmaningar och möjligheter”.<br />
På uppdrag av den europeiska kommissionen<br />
har de två nätverken DIGITAL-<br />
EUROPE och European Schoolnet fått<br />
uppdraget att genomföra denna e-kompetens<br />
kampanj i Europa. DIGITAL<br />
EUROPE är ett nätverk av nationella<br />
branschorganisationer och företag inom<br />
IT- och telekombranschen och European<br />
Schoolnet (det så kallade europeiska<br />
skoldatanätet) är en nätverksorganisation<br />
med 31 utbildningsdepartement och<br />
en rad skolmyndigheter och skolor som<br />
medlemmar runt om i Europa.<br />
IT & Telekomföretagen inom Almega<br />
har sedan länge drivit frågan om långsiktig<br />
kompetensförsörjning för IT &<br />
Telekombranschen genom projektet<br />
VäljIT. Den svenska kampanjen VäljIT<br />
blir därför en del av e-Skills Week.<br />
Beskrivning av<br />
forskningsöversikten<br />
Denna forskningsöversikt är baserad<br />
på en avgränsad inventering och analys<br />
av internationella studier och större<br />
forskningsrapporter inom området IKT<br />
i <strong>skola</strong>n. Forskningsöversikten har inte<br />
som ambition att vara fullständig, utan<br />
behandlar ett urval av intressanta studier<br />
och forskningsresultat inom området.<br />
Det som specifikt har tagits fram är<br />
rapporter och studier som har undersökt<br />
sambandet mellan IT-relaterade<br />
satsningar/projekt i <strong>skola</strong>n och elevers<br />
resultat och utveckling. De delar av<br />
elevers utveckling som varit särskilt<br />
intressanta är utveckling av betygsnivåer,<br />
ökad motivation/engagemang, utvecklad<br />
social kompetens och e-kompetens<br />
samt utvecklat nätverkande/samverkan<br />
mellan elever kopplat till dessa insatser.<br />
Forskningsöversiktens fokus har varit på<br />
studier som kunnat påvisa tydliga och<br />
positiva effekter på elevernas utveckling.<br />
Särskilt intressant för Teknikdelegationen<br />
är att lyfta fram de faktorer som<br />
påverkar elevers möjligheter att inhämta<br />
de egenskaper och kompetenser som de<br />
behöver för fortsatta studier eller för sitt<br />
yrkesliv. I analysen av dessa studier och<br />
rapporter har särskilt lyfts fram de faktorer<br />
som spelar en viktig roll.<br />
10 — <strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong><br />
Inventeringen och analysen är i huvudsak<br />
avgränsad till 1) studier i jämförbara länder,<br />
2) studier och rapporter kring elever<br />
i grund<strong>skola</strong>n och gymnasium samt 3)<br />
publicerade rapporter efter 2007 på de<br />
nordiska språken samt engelska.<br />
När det gäller benämningen av<br />
teknologi så används flera olika uttryck<br />
i denna forskningsöversikt. Uttrycket<br />
IKT används normalt inom den svenska<br />
utbildningssektorn som ett sammanfattande<br />
begrepp för Informations- och<br />
kommunikationsteknologi. Men även<br />
benämningen IT (Informationsteknologi)<br />
används, t.ex. i <strong>Skolverket</strong>s rapporter<br />
och benämningen ICT (Information<br />
and Communication Technology) är ett<br />
begrepp som används internationellt. När<br />
det står IT så inkluderar detta även den<br />
kommunikativa delen, dvs. det motsvarar<br />
uttrycket IKT.
3. Tillgång,<br />
kompetens och<br />
användning av<br />
IKT i svenska skolor<br />
12 — <strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong>
<strong>Skolverket</strong> genomförde under hösten 2008<br />
en större enkätundersökning kring IKTtillgång<br />
och IKT-användning i svenska<br />
kommuner. Undersökningen omfattade<br />
både skolledare/rektorer och lärare i<br />
skolorna. Denna enkätundersökning 1 var<br />
resultatet av ett tidigare regeringsuppdrag<br />
avseende kartläggning av IKT i svenska<br />
skolor.<br />
För att fördjupa innehållet i denna<br />
enkätundersökning har <strong>Skolverket</strong> och<br />
föreningen Datorn i Utbildningen/DIU<br />
under våren 2009 givit uppdrag till en<br />
kompletterande studie 2 i form av telefonintervjuer<br />
med en handfull kommuner.<br />
Denna kompletterande studie hade som<br />
syfte att ge en något djupare bild av de<br />
möjligheter och de utmaningar som kommunerna<br />
såg kopplat till användandet<br />
av IKT i <strong>skola</strong>n. En underliggande fråga<br />
var om det fanns några skillnader inom<br />
olika kommuner, och vad dessa skillnader<br />
bestod utav.<br />
<strong>Skolverket</strong>s nationella undersökning<br />
visade att det fanns ett stort behov av<br />
investeringar i IT-utrustning och ITverktyg<br />
i de kommunala skolorna. Cirka<br />
50 procent av dessa skolor hade ett ganska<br />
stort behov och drygt 25 procent hade<br />
ett mycket stort behov av investeringar i<br />
IT. Var fjärde lärare hade tillgång till en<br />
egen dator i <strong>skola</strong>n, och resten av lärarna<br />
uppgav att de hade tillgång till en delad<br />
dator i <strong>skola</strong>n. Elevernas tillgång till<br />
datorer i <strong>skola</strong>n varierade mellan de olika<br />
verksamhetsformerna där tillgången var<br />
större på gymnasie<strong>skola</strong>n än på grund<strong>skola</strong>n<br />
och även på fristående jämfört med<br />
kommunala skolor. I genomsnitt gick det<br />
1,6 elever per dator i fristående gymnasieskolor<br />
och 2,5 elever per dator i kommunala<br />
gymnasieskolor. Motsvarande siffror<br />
för grund<strong>skola</strong>n var 4,5 elever per dator i<br />
fristående och 6,0 elever per dator i kommunala<br />
grundskolor. Den kompletterande<br />
studien visade dock att det fanns stora<br />
skillnader avseende tillgången på datorer<br />
mellan skolorna i olika kommuner.<br />
Den nationella undersökningen visade<br />
att endast cirka 55 procent av de tillfrågade<br />
kommunerna hade en plan för<br />
införskaffning av IT-utrustning. Cirka 25<br />
procent av dessa kommuner hade ej någon<br />
plan, och i cirka 20 procent av kommunerna<br />
visste rektorn inte om någon plan<br />
fanns. På skolnivå hade endast cirka 30<br />
procent av skolorna en egen IT-plan. Av de<br />
skolor som har en egen IT-plan så inkluderade<br />
majoriteten av dessa planer områdena<br />
tekniska frågor/utrustningsstandard samt<br />
kompetens hos pedagoger och elever.<br />
De flesta lärare använde IT i såväl pedagogiska<br />
som administrativa syften. Det<br />
var dock endast cirka hälften av lärarna på<br />
grund- och gymnasie<strong>skola</strong>n som angav att<br />
de använde en dator på lektionstid varje<br />
vecka.<br />
Lärarnas bedömning av sin egen ITkompetens<br />
skilde sig något åt mellan de<br />
olika verksamhetsformerna. Omkring två<br />
tredjedelar av lärarna på gymnasie<strong>skola</strong>n<br />
och vuxenutbildningen bedömde att de<br />
var ganska eller mycket bra på IT, medan<br />
andelen var något lägre för personal på<br />
grund<strong>skola</strong> och för<strong>skola</strong>. När det gäller<br />
kunskap om IT som pedagogiskt verktyg<br />
upplevde dock cirka varannan grundskolelärare<br />
att de behövde ytterligare kompetensutveckling<br />
och fortbildning.<br />
När det gäller rektorernas behov av<br />
kompetensutveckling för att kunna främja<br />
IT som pedagogiskt verktyg så upplevde<br />
en tredjedel att de hade ett mycket<br />
stort eller ganska stort behov av egen<br />
utveckling. Ungefär hälften av rektorerna<br />
upplevde att de hade ett ganska litet eller<br />
mycket litet behov av egen kompetensutveckling.<br />
En aspekt av IT i den pedagogiska<br />
verksamheten är hur förskolepersonal<br />
och lärare resonerar kring användandet<br />
av IT och hur man värderar verktygen i<br />
det egna arbetet. Bland gymnasielärarna<br />
svarade endast sex av tio lärare att IT är ett<br />
betydelsefullt pedagogiskt verktyg/hjälpmedel<br />
i den egna undervisningen. Bland<br />
förskolepersonal och grundskolelärare var<br />
andelen mindre än hälften.<br />
Endast omkring fyra av tio grund- och<br />
gymnasielärare bedömde att användningen<br />
av IT i den egna undervisningen i<br />
stor utsträckning ökade elevernas motivation<br />
och stimulerade inlärningsprocessen,<br />
något färre att det utvecklade elevernas<br />
IT-kompetens och möjligheter att lösa<br />
problem. Många av lärarna ansåg att IT i<br />
stor utsträckning underlättade för eleverna<br />
att hitta information medan en mindre<br />
del ansåg att det utvecklade elevernas samarbetsförmåga.<br />
Lärarna fick även svara på om de<br />
bedömde att IT underlättade deras möjligheter<br />
att anpassa undervisningen till elevernas<br />
olika behov. Endast omkring fyra av<br />
tio lärare på grund- och gymnasie<strong>skola</strong>n<br />
ansåg att IT underlättade anpassningen i<br />
stor utsträckning.<br />
Tillgång till teknisk utrustning var<br />
en faktor som kunde påverka i vilken<br />
utsträckning och på vilket sätt IT<br />
användes på skolorna och förskolorna.<br />
Framförallt uppgav grundskolelärarna att<br />
de begränsades av <strong>skola</strong>ns utrustning och<br />
bland lärarna på de kommunala grundskolorna<br />
angav närmare hälften att de i stor<br />
utsträckning begränsades av den utrustning<br />
som fanns tillgänglig.<br />
1 <strong>Skolverket</strong>, 2009, Redovisning av uppdrag om<br />
uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i<br />
för<strong>skola</strong>, <strong>skola</strong> och vuxenutbildning.<br />
2 Skarin, 2009, Tillgång, användning och<br />
kompetens kring IKT i <strong>skola</strong>n, <strong>Skolverket</strong> och<br />
föreningen Datorn i utbildningen.<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong> — 13
4. Olika synsätt<br />
kring IKT i <strong>skola</strong>n<br />
14 — <strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong>
I en tid där IKT i en allt högre grad<br />
präglar samhället, är det nödvändigt att<br />
analysera vad detta innebär för synen på<br />
bildning, kraven på baskunskaper och<br />
villkoren för <strong>lärande</strong>. Skolan som institution<br />
har lång tradition av att genomföra<br />
kunskapsuppdraget, men det är traditioner<br />
som utmanats och förändrats på<br />
senare år. Från att <strong>skola</strong>n ursprungligen<br />
var en verksamhet där lärare muntligt<br />
förmedlade kunskaper som eleverna<br />
förväntades memorera och tillägna sig<br />
har <strong>skola</strong>n utvecklat metoder och teknik<br />
som lett till att elever alltmer är aktiva i<br />
sin lärprocess.<br />
Den traditionella formen av lärarledd<br />
undervisning håller nu på förändras där<br />
ensidigt memorerande av ett i förväg<br />
givet kunskapsinnehåll har ersatts med<br />
en kommunikativ process där den som<br />
lär förväntas vara aktivt medskapande.<br />
Kommunikationen mellan lärare och<br />
elev och mellan elever fyller här en viktig<br />
funktion i lärprocessen genom att ge<br />
olika perspektiv på världen och hur den<br />
ser ut. Tillgången till information och<br />
möjligheterna till kommunikation har<br />
ökat på ett genomgripande sätt genom<br />
informationstekniken. Med datorn<br />
som redskap möjliggörs nya former för<br />
<strong>lärande</strong> i samspel mellan människa och<br />
dator. Det handlar inte så mycket om<br />
att överföra kunskaper i lärprocesser som<br />
att skapa miljöer för aktivt kunskapande<br />
och även att bli väl förtrogna med de nya<br />
redskapen som tekniken erbjuder. 3<br />
Diskussionen om användandet av IKT i<br />
<strong>skola</strong>n handlar ofta om hur det främjar<br />
måluppfyllelsen, dvs. hur eleverna<br />
utvecklas och deras kunskapsinlärning<br />
förstärks. En lika viktig fråga är hur redo<br />
<strong>dagens</strong> och framtidens elever är att delta<br />
i yrkeslivet. Att förbereda <strong>skola</strong>ns elever<br />
för ett modernt informationssamhälle är<br />
något som ett utvecklat skolsystem även<br />
bör bistå med.<br />
Denna forskningsöversikt kommer<br />
därför att se hur IKT fungerar i det pedagogiska<br />
arbetet sett ur två olika aspekter:<br />
• dels hur IT stödjer det pedagogiska<br />
arbetet och måluppfyllelsen i<br />
<strong>dagens</strong> skolsystem<br />
• dels hur IT fungerar som ett stöd för<br />
utveckling av kompetenser och färdigheter<br />
som ett modernt samhälle<br />
ställer krav på<br />
3 Hallerström, Tallvid, 2008, En egen dator i<br />
<strong>skola</strong>rbetet – redskap för <strong>lärande</strong>?<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong> — 15
5. Utmaningar<br />
med att värdera<br />
effekten av IKT på<br />
elevens utveckling<br />
16 — <strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong>
IKT projekt och program ligger normalt<br />
högt upp på den politiska agendan.<br />
Ofta lyfter man fram tänkbara effekter<br />
som en positiv utveckling av elevens<br />
betyg och deras ämneskunskaper, en<br />
förbättrad motivation och attityder till<br />
<strong>lärande</strong>. Man lyfter även fram tänkbara<br />
effekter som utveckling av lärarnas<br />
IKT-kompetens och användandet av nya<br />
pedagogiska metoder och synsätt. Andra<br />
tänkbara effekter är en ökad kreativitet<br />
och en förändring av skolorna och dess<br />
pedagogiska verksamhet. Forskningen 4<br />
visar dock att det inte räcker med att<br />
köpa in datorer till skolorna för att få<br />
effekter på elevernas <strong>lärande</strong>. En djupare<br />
analys visar att relationen mellan IKT<br />
och elevernas <strong>lärande</strong> är komplex. Det<br />
handlar om att använda teknologin på<br />
ett utvecklat sätt och ett antal ramvillkor<br />
måste även vara på plats för att få<br />
till en positiv utveckling.<br />
Effekter av olika insatser kan delas upp<br />
i mätbara respektive upplevda effekter<br />
för inlärning och utveckling hos eleverna.<br />
Mätbara effekter kan vara framtagna<br />
till exempel genom en statistisk analys<br />
eller genom en jämförelse av före och<br />
efter olika typer av insatser. Upplevda<br />
effekter kan till exempel vara resultatet<br />
av en intervju eller en enkät där man<br />
försöker värdera effekten av insatsen. I de<br />
nordiska länderna är det vanligast med<br />
nationella studier som fokuserar på att<br />
hitta upplevda effekter när det gäller IKT<br />
och <strong>skola</strong>. 5<br />
För att förstå sambandet mellan input<br />
(datoranvändning) och output (<strong>lärande</strong> i<br />
olika ämnen), är det viktigt ha mätinstrument<br />
som är direkt anpassade för<br />
de ämnen där tekniken används. Flera<br />
studier 6 har tittat på det direkta sambandet<br />
mellan input och output. Inom<br />
OECD-länderna har det t.ex. hittats en<br />
positiv relation mellan datoranvändning<br />
för specifika ämnen och elevernas<br />
betyg i matematik, naturvetenskap och<br />
utvecklingen av elevernas läs och skrivkunnighet.<br />
Slutsatserna från många av dessa studier<br />
är något begränsade av det faktum<br />
att de använder en korrelationsanalys 7 .<br />
Med denna typ av analys, kan man statistiskt<br />
fastställa att de olika faktorerna<br />
är förknippade med varandra. Men man<br />
kan dock inte säkert uttala om den ena<br />
faktorn resulterar i den andra faktorn,<br />
vilket är en fråga som beställare och<br />
finansiärer av IKT-projekt gärna vill<br />
veta.<br />
Ett direkt samband mellan input och<br />
output kan normalt endast visas med<br />
kontrollerade experiment, där en grupp<br />
använder datorer eller använder dem på<br />
ett visst sätt och en kontrollgrupp inte<br />
gör det.<br />
4 Robert B. Kozma, 2005, Monitoring and<br />
evaluation of ICT for education impact – a review,<br />
utdrag från Monitoring and Evaluation of ICT in<br />
Education Projects - A Handbook for Developing<br />
Countries, 2005, InfoDew.<br />
5 Skarin, 2007, Effektivt användande av IT<br />
i <strong>skola</strong>n – analys av internationell forskning,<br />
<strong>Skolverket</strong>.<br />
6 Bland annat Harrison et al, 2003.<br />
7 Metoder för att mäta styrkan av det direkta<br />
sambandet (positiva eller negativa) mellan två<br />
variabler.<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong> — 17
6. Vad säger<br />
aktuell forskning<br />
inom området?<br />
18 — <strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong>
Tidigare internationella forskningsöversikter<br />
8 inom området har visat att det<br />
finns ett större antal studier som lyfter<br />
fram positiva effekter av IKT kopplat<br />
till elevers motivation och engagemang.<br />
En ökad motivation hos eleverna<br />
leder enligt många studier till en ökad<br />
uppmärksamhet och ett ökat engagemang<br />
under lektionerna, vilket i sin tur<br />
främjar <strong>lärande</strong>t. Ett individualiserat<br />
<strong>lärande</strong> kan även främjas med hjälp av<br />
IKT – ett <strong>lärande</strong> där eleven kan arbeta<br />
självständigt, i sin egen takt och kopplat<br />
till sina personliga behov. Eleverna kan<br />
då även ta ett större ansvar för sig egen<br />
lärprocess.<br />
Det finns även ett ökande antal studier<br />
som visar att användningen av IKT i<br />
<strong>skola</strong>n är positiv för utvecklingen av<br />
betygen i <strong>skola</strong>n. I Sverige är dock relativt<br />
få större studier gjorda kring effekterna<br />
av IKT på betygsutvecklingen hos<br />
eleverna. Generellt sett är bevisen för att<br />
IKT har effekt på kunskapsinlärningen<br />
inte helt entydiga, eftersom många<br />
studier baserar sina slutsatser på den<br />
upplevda effekten hos lärare och övriga.<br />
Skolor arbetar med ett stort antal projekt<br />
och initiativ som har till syfte att öka<br />
prestationerna och kunskapsinlärningen,<br />
vilket gör det svårt att särskilja effekten<br />
av en specifik insats från övriga insatser.<br />
Den senaste större nationella studien<br />
som genomförts i Sverige inom detta<br />
område är E-learning Nordic 2006 9 .<br />
Denna nordiska studie gav bland annat<br />
tydliga indikationer på att det fanns ett<br />
samband mellan tillgången till datorer<br />
med Internet och den pedagogiska<br />
effekten. I de nordiska skolor som hade<br />
störst tillgång till datorer för eleverna,<br />
har rektorerna dessutom observerat att<br />
IKT i stor utsträckning underlättat integreringen<br />
av nya pedagogiska metoder i<br />
undervisningen.<br />
I flera av de studier som visar på en upplevd<br />
effekt av IKT kopplat till elevernas<br />
prestationer, har lärarna inställningen<br />
att effekten på matematik samt läs och<br />
skrivinlärning är positiv. Ett antal studier<br />
(huvudsakligen från Storbritannien) har<br />
kunnat påvisa ett direkt samband mellan<br />
användandet av IKT och kunskapsinlärning<br />
hos eleverna. Det finns dock vissa<br />
problem med att påvisa detta direkta<br />
samband, eftersom det är svårt att dra<br />
generaliserbara slutsatser kopplade till<br />
studier av en viss situation, en viss typ<br />
av användning eller ett visst pedagogiskt<br />
synsätt. Man kan dock säga att ju mer<br />
inbäddad eller integrerad en specifik<br />
teknik är, desto högre är effekten. Effekten<br />
av en ökad tillgång och användning<br />
av IKT beror till stor del på hur lärarna<br />
använder IKT i undervisningen, samt<br />
på vilka förutsättningar det finns för ett<br />
utvecklat <strong>lärande</strong> på <strong>skola</strong>n.<br />
Comparative Analysis of<br />
Policies for ICT in Education<br />
Detta är en analys av den amerikanska<br />
forskaren Robert Kozma kring nationella<br />
strategiers betydelse för effekter<br />
av utvecklingsinsatser kring IKT i<br />
<strong>skola</strong>n. En nationell IKT-politik inom<br />
utbildningsområdet har flera viktiga<br />
funktioner. En strategisk politik kan<br />
tillhandahålla ett logiskt resonemang,<br />
en uppsättning mål och en vision för hur<br />
utbildningssystemet skall utvecklas. En<br />
strategisk och framåtriktad politik kan<br />
även förklara hur elever, lärare, föräldrar,<br />
och befolkningen i allmänhet kan dra<br />
nytta av tillgången och användningen av<br />
datorer i skolorna. Strategin kan motivera<br />
förändringar och samordna olika insatser<br />
för att främja nationens övergripande<br />
pedagogiska mål.<br />
Men utan den ledning som en nationell<br />
IKT-politik ger är det mindre troligt<br />
att utvecklingsinsatser i enskilda skolor<br />
och klassrum kommer att bestå. Kozma<br />
menar att en utveckling och ökning av<br />
användningen av ny teknik i undervisningen<br />
kan ske utan att det finns tydliga<br />
krav på nationell nivå. Däremot drar<br />
han slutsatsen att sannolikheten att<br />
erfarenheterna och lärdomarna från olika<br />
projekt blir bestående är relativt låg.<br />
Han menar att effekterna av enskilda<br />
projekt då blir svåra att sprida och det<br />
behövs nationella krav som styr för att<br />
projekten efter dess avslut skall få effekter<br />
inom hela utbildningssystemet.<br />
Utan en sammanhållen strategi som<br />
styr den nationella användningen av<br />
teknologi i utbildningen, kommer<br />
IKT-politiken endast att handla om<br />
tillgång eller kompetensutveckling<br />
för lärare, utan att det finns ett tydligt<br />
utbildningssyfte eller uppsatta mål för<br />
användandet av teknologi. Utan ett<br />
tydligt syfte och uppsatta mål blir det<br />
ett tekniskt fokus istället för ett pedagogiskt<br />
fokus.<br />
Källa: Robert B. Kozma, 2008, Comparative<br />
Analysis of Politics for ICT in Education,<br />
SRI International, a part of the International<br />
Handbook on Information Technology in<br />
Primary and Secondary Education, 2008,<br />
Springer<br />
Comparative international<br />
evidence on the impact<br />
of digital technologies on<br />
learning outcomes<br />
Detta diskussionsunderlag inför en<br />
expertkonferens arrangerad av OECD/<br />
CERI och KERIS (Korea Education &<br />
Research Information Service) i Sydkorea<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong> — 19
under 2007 är baserat på ett flertal olika<br />
rapporter och studier inom OECD.<br />
Vid utformningen av ett effektivt<br />
<strong>lärande</strong> som stöds av teknik är det viktigt<br />
att inte bara välja lämpliga tekniska<br />
hjälpmedel, utan också att ha en god<br />
förståelse för de olika roller som läraren,<br />
eleven och tekniken har. I flera internationella<br />
analyser och studier samt centrala<br />
policydokument kring IKT i utbildning,<br />
lyfts IKT ofta fram som ett verktyg för<br />
att förverkliga nya mål som upplevs som<br />
viktiga för 2000-talet. Dessa mål handlar<br />
om förmågan till ett livslångt <strong>lärande</strong><br />
och förmågan att i samverkan med andra<br />
studenter kunna ta fram kunskap och lösa<br />
problem. För att kunna nå dessa nya mål<br />
så behöver det dock ske stora förändringar<br />
av den pedagogiska processen i <strong>skola</strong>n.<br />
En fråga man bör ställa sig vid tillämpningen<br />
av IKT i det pedagogiska arbetet<br />
är om användandet av teknologi ses som<br />
en drivkraft för pedagogiskt innovation<br />
och om denna innovation innebär några<br />
förändringar av de definierade rollerna för<br />
lärare och elever.<br />
Analysen av testresultaten i en av de<br />
undersökta studierna 10 drar slutsatsen att<br />
ett ”traditionellt” <strong>lärande</strong> där man använder<br />
IKT inte har något direkt samband<br />
med effekterna på elevernas resultat i olika<br />
ämnen. Ett traditionellt <strong>lärande</strong> kan ses<br />
som ett <strong>lärande</strong> med fastlåsta roller, där<br />
läraren har rollen att förmedla kunskapen<br />
och eleven har rollen att ta till sig<br />
kunskapen. Den enda effekten som direkt<br />
kunde kopplas till användandet av IKT<br />
var förbättrade IKT-färdigheter i form av<br />
en ökad kunskap i att rent tekniskt hantera<br />
en dator och dess applikationer. Lärare<br />
som har en utvecklad pedagogisk syn fick<br />
större effekter på eleverna när det gäller<br />
utvecklingen av färdigheter som samarbetsförmåga,<br />
kommunikationsförmåga<br />
och förmågan att planera sitt eget <strong>lärande</strong>.<br />
Källa: Nancy Law, 2007, Comparative international<br />
evidence on the impact of digital technologies<br />
on learning outcomes, a discussion paper<br />
for CERI/KERIS International Expert Meeting<br />
on ICT and Educational Performance in South<br />
Korea 2007, University of Hong Kong<br />
Evaluation of Evidence-<br />
Based Practices in Online<br />
Learning<br />
Denna rapport är en amerikansk analys av<br />
andra studier kopplat till erfarenheter och<br />
forskning kring e-<strong>lärande</strong>. Målet för analysen<br />
som helhet var att ge beslutsfattare,<br />
administratörer och utbildningsansvariga<br />
en forskningsbaserad vägledning om hur<br />
man implementerar ett online <strong>lärande</strong> för<br />
16–19-åriga elever (K12).<br />
En slutsats som denna analys drog var<br />
att studenter som tog hela eller delar av<br />
sin kurs online klarade sig bättre i snitt<br />
än de som tog samma kurs genom en<br />
klassrumbaserad undervisning. Dock<br />
måste man ta i beaktande att undervisningen<br />
via nätet och i klassrummet<br />
skiljer sig på flera sätt, bland annat när<br />
det gäller hur mycket tid som studenten<br />
lägger på varje uppgift. Undervisning<br />
som kombinerade online <strong>lärande</strong> med en<br />
traditionell klassrumsundervisning fick<br />
större effekter på resultatet hos eleverna<br />
i förhållande till enbart en undervisning<br />
som skedde online. Inlärningen som sker<br />
online kan även förstärkas genom att öka<br />
interaktionen mellan studenten och den<br />
applikation som används för e-<strong>lärande</strong>t.<br />
Inlärning som sker online kan även lätttare<br />
få individuella studenter att reflektera<br />
kring och värdera sin egen lärprocess.<br />
Källa: Evaluation of Evidence-Based Practices<br />
in Online Learning, 2009, U.S Department<br />
of Education<br />
20 — <strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong><br />
Harnessing Technology<br />
Review 2009<br />
Denna forskningsöversikt presenterar<br />
slutsatser och data från ett större antal<br />
engelska studier som har undersökt vad<br />
som har skett avseende implementering<br />
av teknologi för att stödja <strong>lärande</strong>t. De<br />
flesta av de undersökta studierna har<br />
publicerats under perioden 2007-2009.<br />
En av dessa studier 11 från Institute of<br />
Fiscal Studies har tittat på data från en<br />
flerårig undersökning av ungdomar i<br />
England. Data från 15 000 ungdomar<br />
födda 1989 och 1990 användes i analysen,<br />
som undersökte både skillnader i<br />
resultatutveckling och beteende mellan<br />
olika socioekonomiska grupper. Studien<br />
visade att tillgången till en dator och<br />
Internet i hemmiljön är en viktig del av<br />
förklaringen till skillnader i resultatutvecklingen.<br />
Samt att detta även spelar<br />
en positiv roll för hur beteenden som<br />
t.ex. olovlig frånvaro utvecklas, särskilt<br />
för elever mellan 14-16 år. I studien<br />
upplevde majoriteten av lärare för elever<br />
i åldrarna 5-16 år att användandet av<br />
teknologi hade en positiv effekt på resultatutvecklingen<br />
hos specifika grupper av<br />
elever. En grupp elever som upplevdes ha<br />
särskild stor nytta av teknologi var elever<br />
med funktionsnedsättning 12 .<br />
Denna brittiska forskningsöversikt<br />
visar att den tydligaste effekten av teknologi<br />
inom utbildning avser förbättringar<br />
i effektivitet, specifikt när det gäller<br />
användningen av lärarnas tid. Studier har<br />
visat att lärare normalt kan använda den<br />
insparade tiden till att utveckla och kvalitetssäkra<br />
sitt eget pedagogiska arbete.<br />
För att få mätbara effekter av teknologin<br />
på elevernas resultat så måste man dock<br />
se användandet av teknologi som en del<br />
av <strong>skola</strong>ns långsiktiga planering, och<br />
koppla användningen av teknologi till
utvecklingen av elevernas färdigheter och<br />
olika lärstilar.<br />
Källa: Becta, 2009, Harnessing Technology<br />
Review 2009<br />
Is technology use related to<br />
educational performance?<br />
Från en kommande OECD-rapport 13<br />
presenterades under hösten 2009 en rapport<br />
kring effekterna av användandet av<br />
teknologi kopplat till elevers resultat i<br />
naturvetenskap (PISA-studien). Målgruppen<br />
för studien är 15-åriga elever.<br />
Studien visar att den vana som eleverna<br />
har att använda datorer påverkar elevernas<br />
resultat. Elever som haft tillgång till datorer<br />
under längre tid har bättre resultat än<br />
elever som haft tillgång till datorer under<br />
kortare tid (mindre än ett år). Det finns<br />
ett samband mellan elevernas utbildningsresultat<br />
och frekvensen av datoranvändningen<br />
i elevernas hemmiljö. I det stora<br />
flertalet länder inom OECD tenderar fördelarna<br />
med högre datoranvändning vara<br />
större i elevernas hemmiljö än i <strong>skola</strong>n.<br />
Om den studerande har rätt kompetens<br />
och bakgrund, kan en ökning av frekvensen<br />
av datoranvändning leda till bättre<br />
resultat. Analysen visar att i förhållande till<br />
studenternas resultat kan en ökad användning<br />
av datorer fungera som en förstärkning<br />
av deras färdigheter och kompetenser.<br />
Studentens socioekonomiska bakgrund<br />
påverkar förutsättningarna för att datoranvändningen<br />
skall leda till bättre resultat.<br />
Studenternas olika färdigheter, allmänna<br />
intressen och attityder påverkar engagemanget<br />
för deras arbete med teknologi.<br />
Källa: Francesc Pedró, 2009, Is technology<br />
use related to educational performance – Evidence<br />
from PISA, OECD/CERI<br />
ICT in science teaching<br />
Denna brittiska forskningsöversikt och<br />
analys har fokuserat på effekten av att<br />
använda olika IKT-aktiviteter (som t.ex.<br />
experiment och simuleringar) i samband<br />
med lektioner i naturvetenskap. Även<br />
om det finns mycket litteratur om IKT<br />
i undervisningen av naturvetenskapliga<br />
ämnen så är en stor andel av litteraturen i<br />
form av artiklar om mjukvaror och deras<br />
användning i olika lärsituationer. Tonvikten<br />
är där ofta på hur man skall använda<br />
IKT snarare än att utforska effekten av<br />
användandet. Det man specifikt tittade<br />
på i denna forskningsöversikt var<br />
utvecklingen av elevernas förståelse för<br />
naturvetenskap. Begreppet förståelse för<br />
naturvetenskap omfattade här vetenskaplig<br />
kunskap och teori, vetenskapliga<br />
metoder och idéer. Fokus var studier<br />
av effekterna av IKT på elever i åldern<br />
11-16 år. Huvuddelen av studierna var<br />
genomförda i USA och i Taiwan. Drygt<br />
en tredjedel av studierna fokuserade på<br />
ämnet biologi, och knappt en tredjedel av<br />
studierna fokuserade på ämnet fysik.<br />
Forskningsöversikten visar i sin analys<br />
att elevernas användning av IKT-simuleringar<br />
för att öka sin förståelse av vetenskapiga<br />
idéer, är betydligt mer effektiv<br />
jämfört med användningen av icke<br />
IKT-baserade läraktiviteter. Enligt deras<br />
analys så får eleverna en bättre förståelse<br />
för vetenskaplig kunskap och idéer när de<br />
använder IKT-simuleringar jämfört med<br />
användning av traditionella (icke-IKT)<br />
läraktiviteter.<br />
Effekterna som uppkom från elevernas<br />
användande av IKT-simuleringar<br />
blev enligt vissa studier ännu större när<br />
lärarna mer aktivt stöttade och ledde<br />
eleverna under simuleringen. En slutsats<br />
är att IKT-simuleringar kan ge effekter<br />
på eleverna i fråga om vetenskaplig kun-<br />
skap, teori och metod. Men dessa effekter<br />
uppkommer inte i alla situationer och<br />
inte med alla elever eller lärare. Man<br />
måste i skolorna arbeta för att på ett bra<br />
sätt integrera IKT-simulering i <strong>lärande</strong>t<br />
och den pedagogiska processen.<br />
Källa: Sylvia Hogarth et al, 2006, ICT in<br />
science teaching – the effect of ICT teaching<br />
activities in science lessons on students<br />
understanding of science ideas, University of<br />
London<br />
ICT use and Educational<br />
Performance in Korea<br />
I samband med en internationell konferens<br />
i Bryssel kring IKT och utbildning<br />
presenterades de preliminära resultaten<br />
från en koreansk studie. Denna studie<br />
hade som fokus att värdera effekten av<br />
IKT-användningen på elevernas utveckling<br />
och resultat i <strong>skola</strong>n. Målgruppen<br />
var elever i första året på gymnasie<strong>skola</strong>n<br />
(10th grade), och hade genomförts<br />
som en enkätstudie riktad till eleverna.<br />
Enkäten var uppdelad i tre delar, plats<br />
för IKT-användningen, syfte med IKT-<br />
användningen samt egenarbete/grupparbete<br />
med IKT.<br />
Slutsatsen från studien var att IKTanvändningen<br />
i <strong>skola</strong>n inte upplevdes ge<br />
några effekter på elevernas utveckling.<br />
Däremot upplevdes IKT-användningen<br />
utanför <strong>skola</strong>n ge effekter på deras<br />
utveckling. När det gäller syftet med<br />
IKT-användningen upplevde eleverna<br />
att de utvecklades när syftet med<br />
användningen var att lära sig saker.<br />
När syftet med IKT-användningen var<br />
”endast” underhållning så upplevde<br />
eleverna inte att det fick några effekter<br />
avseende deras utveckling och resultat.<br />
När det gäller IKT-användning i<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong> — 21
grupp eller i samarbete med andra, så<br />
upplevde eleverna ingen effekt på deras<br />
resultat. Däremot upplevde eleverna att<br />
enskild användning av IKT gav positivt<br />
resultat. En slutsats som studien drar<br />
är att man behöver arbeta både med det<br />
formella <strong>lärande</strong>t (i <strong>skola</strong>n) och med det<br />
icke formella <strong>lärande</strong>t (utanför <strong>skola</strong>n).<br />
Källa: Heeok Heo, 2009, ICT use and<br />
Educational Performance in Korea, Sunchon<br />
National University<br />
ITU monitor 2009<br />
ITU Monitor är en norsk årlig, kvantitativ<br />
studie kring den ämnesmässiga<br />
och pedagogiska användningen av<br />
IKT i årskurs 7, 9 och det andra året i<br />
gymnasie<strong>skola</strong>n. Totalt så deltog 582<br />
skolor i 2009 års enkätundersökning,<br />
vilket motsvarar knappt 20 procent av<br />
det totala antalet grund och gymnasieskolor<br />
i Norge. Studien undersökte både<br />
hur datorerna användes i <strong>skola</strong>n och hur<br />
de användes för <strong>skola</strong>rbetet hemma. För<br />
att få indikatorer på hur väl de digitala<br />
färdigheter är integrerade i skolorna<br />
undersöktes även hur ofta datorerna<br />
används i olika ämnena och på vilket<br />
sätt de användes.<br />
ITU Monitor 2009 drar analysen att<br />
den norska <strong>skola</strong>n är på rätt spår när<br />
det gäller tillgängligheten av datorer<br />
för eleverna. Huvudutmaningen med<br />
att använda IKT i <strong>skola</strong>n är inte en<br />
fråga om enbart infrastruktur, utan<br />
det handlar om hur <strong>skola</strong>n och lärarna<br />
använder IKT som ett integrerat pedagogiskt<br />
redskap. Enbart en god tillgång<br />
till datorer räcker inte för att skapa bra<br />
förutsättningar för elevernas utveckling.<br />
Man behöver sätta av tillräcklig tid för<br />
kompetensutveckling av lärarna och<br />
det behöver finnas ett uttalat stöd från<br />
<strong>skola</strong>ns rektor när det gäller kompetensbehoven.<br />
Studien visar att motiverade<br />
och kompetenta lärare, med stöd<br />
från skolledningen, har mycket bättre<br />
förutsättningar att använda digitala<br />
verktyg. De digitala verktygen påverkar<br />
elevernas digitala kompetens och deras<br />
prestationer när verktygen används på<br />
ett systematiskt, ämnesanpassat och<br />
pedagogiskt sätt. Det är även viktigt att<br />
<strong>skola</strong>n har tydliga inlärningsmål när det<br />
gäller användandet av IKT i <strong>skola</strong>n.<br />
Denna studie har kunnat dra slutsatser<br />
från informationen från lärare och skolledare<br />
kopplat till elevernas provresultat.<br />
Genom ett särskilt utvecklat test<br />
har de tittat på två kompetenser, dels<br />
på grundläggande IKT-kompetens och<br />
dels på problemlösning med stöd av<br />
IKT. ITU Monitor 2009 visar att saker<br />
som elevens socioekonomiska bakgrund,<br />
allmänna drivkraft och skolprestationer<br />
påverkar utvecklingen av deras digitala<br />
kompetens. I övrigt visar studien att<br />
inriktningen på <strong>skola</strong>ns IKT-investeringar<br />
påverkar elevernas digitala kompetens.<br />
Om <strong>skola</strong>n har en IKT-ansvarig<br />
på heltid så används IKT mer integrerat<br />
i de olika ämnena och den digitala kompetensen<br />
utvecklas bättre hos eleverna.<br />
Källa: ITU, 2009, ITU-monitor 2009 –<br />
skolens digitale tilstand<br />
The impact of digital<br />
technology<br />
Denna brittiska analys av aktuell forskning<br />
visar på en tydlig koppling mellan<br />
digital teknik och elevers kunskapsutveckling<br />
i <strong>skola</strong>n. Digital kompetens<br />
ses som viktig för att medborgarna ska<br />
kunna ta en aktiv del i det brittiska<br />
22 — <strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong><br />
samhället. Analysen visar att det finns<br />
en växande mängd nationella och internationella<br />
studier som visar på positiva<br />
och mätbara effekter av digital teknik på<br />
elevers <strong>lärande</strong>. I Storbritannien arbetar<br />
man på nationell nivå med en kombination<br />
av statistiskt säkerställda bevis och<br />
mjukare empiriska bevis. De mjukare<br />
empiriska bevisen har en viktig funktion<br />
i studier när det gäller att förklara varför<br />
det positiva resultatet har eller inte har<br />
uppkommit.<br />
Forskningen visar att en integrerad<br />
användning av tekniken ger en rad<br />
positiva resultat för barn och ungdomar.<br />
När det gäller yngre elever, (5–7 år) så<br />
visar studien att ett integrerat användande<br />
av tekniken resulterar i en positiv<br />
utveckling av kunskaper i matematik<br />
(för högpresterade flickor) och i naturvetenskap<br />
(för alla flickor). Samma resultat<br />
noteras för pojkar med genomsnittliga<br />
till höga resultat i naturvetenskap. En<br />
positiv utveckling av resultaten i engelska<br />
kunde man även se för genomsnittliga<br />
till högpresterande elever i åldern<br />
5–7 år. När det gäller elever i åldern<br />
7–11 år, visar studien att samtliga<br />
elever uppvisade förbättrade resultat<br />
vid integrerad användning av tekniken.<br />
Dessutom noterades positiva effekter<br />
på elevers resultat i matematik och<br />
naturvetenskap kopplat till användandet<br />
av interaktiva skrivtavlor. För elever i<br />
åldern 11–16 år ser man positiva effekter<br />
av användandet av teknologi kopplat<br />
till resultatet i naturvetenskap.<br />
I klasser med online-utbildning, vare<br />
sig de är helt online eller om traditionell<br />
klassrumbaserad utbildning blandas<br />
med online-utbildning, får man oftast<br />
bättre resultat, enligt studien. Skolor<br />
som har god tillgång till teknologi och<br />
uppvisar de bästa resultaten har vissa<br />
saker gemensamt; teknologin styr inte
esluten om <strong>lärande</strong> och inlärning, utan<br />
det är behoven som styr valet av teknologi.<br />
Utöver detta har de en välfungerande<br />
teknisk support som är en viktig<br />
del av <strong>skola</strong>ns strategi för IKT.<br />
Källa: Becta, 2009, The impact of digital<br />
technology – a review of the evidence of the<br />
impact of digital technologies on formal<br />
education<br />
8 Skarin, Effektivt användande av IT I <strong>skola</strong>n -<br />
analys av internationell forskning, <strong>Skolverket</strong>.<br />
9 Ramböll Management,2006, E-learning<br />
Nordic 2006.<br />
10 SITES 2006.<br />
11 Chowdry et al 2009.<br />
12 Teeman et al 2009.<br />
13 CERI/OECD, 2010, Are the New Millenium<br />
Learners Making Their Grades? – Technology Use<br />
and Educational Performance in PISA.<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong> — 23
7. Utmaningar<br />
för framtidens <strong>skola</strong><br />
24 — <strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong>
Nätets enorma utbud av lätt tillgängliga<br />
resurser och personliga nätverk utmanar<br />
oss allt mer att utvärdera våra roller som<br />
utbildare. Det gäller att skapa relevanta<br />
lärsituationer, arbeta stödjande samt att<br />
värdera elevernas kunskapsutveckling.<br />
Dagens unga förväntar sig att kunna<br />
arbeta, lära och studera, när och var de<br />
vill. Utbildningssystemets roll och det sätt<br />
som vi förbereder unga personer för deras<br />
framtida liv – är under förändring. 14<br />
Studiernas analyser i denna forskningsöversikt<br />
pekar ut ett antal aktuella utmaningar<br />
kring IKT i det svenska skolsystemet.<br />
Sammanfattningsvis faller ett antal<br />
tematiska områden ut värda att prioritera.<br />
Dessa är infrastruktur, kompetens, digitalt<br />
innehåll samt pedagogisk idé. Inom<br />
de tematiska områden finns behov och<br />
utmaningar för de olika aktörerna genom<br />
utbildningssystemet, från nationell nivå<br />
till lokal skolnivå.<br />
Utveckla en svensk nationell<br />
vision och strategi<br />
Utan den ledning som en nationell<br />
strategi ger är det mindre troligt att<br />
utvecklingsinsatser i enskilda skolor<br />
och klassrum kommer att bestå eller ge<br />
något större genomslag. Den amerikanska<br />
forskaren Kozma 15 menar att en utvecklad<br />
användning av ny teknik i undervisningen<br />
visst kan ske i enskilda klassrum eller<br />
skolor, utan att det finns tydliga krav från<br />
nationell nivå. Däremot är sannolikheten<br />
att erfarenheter och lärdomar från dessa<br />
lokala projekt blir bestående relativt låg.<br />
Det krävs en nationell styrande strategi<br />
för att insatserna ska få effekt inom större<br />
delar av utbildningssystemet. Idag finns<br />
i Sverige ingen svensk politisk vision<br />
och strategi kring IKT och <strong>skola</strong>. Här<br />
har regeringen ett ansvar att utveckla<br />
en strategi som skulle kunna motivera<br />
utvecklingsarbete på bred front. Strategin<br />
ska vara vägledande för de insatser som<br />
behöver göras på nationell, kommunal<br />
respektive skolnivå.<br />
Satsa på forskning och nya<br />
studier för mätbara effekter<br />
För att stå väl rustade för att möta <strong>dagens</strong><br />
och framtidens utmaningar måste vi skapa<br />
största möjliga värde och nytta av våra<br />
satsningar på IKT i <strong>skola</strong>n. Ett kreativt<br />
och nyskapande bruk av IKT är av stor<br />
vikt för förnyelsen av undervisningen.<br />
Studier visar dock att det är svårt att<br />
förändra lärares traditionella pedagogik<br />
och synsätt när det gäller undervisning<br />
och <strong>lärande</strong>. Ett ökat fokus på <strong>dagens</strong><br />
forskning kring ett utvecklat pedagogiskt<br />
arbete är ett viktigt stöd i arbetet med att<br />
skapa framtidens utbildningssystem. I de<br />
nordiska länderna är det vanligast med<br />
nationella studier som fokuserar på att<br />
hitta upplevda effekter när det gäller IKT<br />
och <strong>skola</strong>. Vi saknar i Sverige nationella<br />
storskaliga studier och forskning när det<br />
gäller de mätbara effekterna av IKTanvändningen<br />
på elevers inlärning och<br />
utveckling. Vi behöver därför initiera mer<br />
omfattande studier inom detta område, för<br />
att få tillgång till ett bredare evidensbaserat<br />
forskningsresultat.<br />
Tillgång och användning av<br />
datorer i hemma viktigt<br />
Tillgång till datorer och Internet i hemmiljön<br />
är en viktig del av förklaringen<br />
till skillnader i mellan elevers resultat. En<br />
ökad användning av datorer i hemmiljön<br />
förstärker studenternas färdigheter, kompetenser<br />
och resultat. Även studentens<br />
socioekonomiska bakgrund har betydelse<br />
för i vilken grad datoranvändningen leder<br />
till bättre resultat. Idag saknas det en<br />
gemensam insikt om betydelsen av en god<br />
tillgång till datorer för eleverna. Vi bör<br />
därför i Sverige arbeta för att öka elevernas<br />
tillgång till datorer både i <strong>skola</strong>n och<br />
på fritiden. Det finns goda exempel från<br />
exempelvis delstaten Maine 16 i USA där<br />
eleverna i en stor skolsatsning för ökad<br />
tillgång till datorer även får ta med sig sin<br />
skoldator hem.<br />
Kommunalt ledarskap och<br />
lokala planer nödvändigt<br />
Kommunerna bör i sin roll som skolutvecklare<br />
utveckla strategier för att öka<br />
tillgången och användningen av datorer<br />
i skolorna. Strategin bör ta ett helhetsgrepp<br />
och till denna bör kopplas mål för<br />
infrastruktur, kompetens, digitalt innehåll<br />
och pedagogisk ide. Många kommuner har<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong> — 25
edan idag en IKT-strategi, men denna har<br />
ofta endast fokus på frågan om infrastruktur<br />
och kompetens hos lärarna. I många<br />
fall saknas uppsatta mål för användningen<br />
av det digitala innehållet och utvecklingen<br />
av en kreativ pedagogisk användning. En<br />
kommunal strategi som bygger på den<br />
nationella visionen och strategin tydliggör<br />
för skolorna att IKT är ett viktigt verktyg<br />
utbildning och <strong>lärande</strong>. Strategin och<br />
målen bör vara väl förankrade och fungera<br />
som stöd för skolledare och enskilda pedagoger<br />
när det gäller prioritering och vägval<br />
kopplat till IT-användningen i <strong>skola</strong>n.<br />
Det behövs även lokala planer på skolnivå<br />
för att lyckas med själva implementeringen<br />
av IKT i <strong>skola</strong>n. En lokal plan<br />
bör innehålla mål för att skapa en ökad<br />
tillgänglighet och en genomtänkt användning<br />
av datorer på <strong>skola</strong>n. För detta krävs<br />
uppsatta aktivitetsplaner målsatta på både<br />
kort och lång sikt.<br />
Identifiera<br />
kompetensbehoven och satsa<br />
på kompetensutveckling<br />
Endast god tillgång till datorer räcker<br />
dock inte för att skapa bra förutsättningar<br />
för elevernas utveckling. Man behöver<br />
identifiera kompetensbehoven och sätta<br />
av tillräcklig tid för kompetensutveckling<br />
för lärarna. Genom att sätta upp kompetensmål<br />
i <strong>skola</strong>ns lokala plan så förtydligar<br />
skolledningen att frågan är prioriterad.<br />
Motiverade och kompetenta lärare, med<br />
stöd från skolledningen, har mycket bättre<br />
förutsättningar att använda digitala verktyg.<br />
Den senaste TIMSS-undersökningen 17<br />
visade att de svenska lärarna i mindre<br />
utsträckning än sina EU/OECD-kollegor<br />
får tillgång till fortbildning i hur IKT<br />
kan integreras i matematik- och naturvetenskapsundervisningen.<br />
Som en del av<br />
kompetensutvecklingen för lärare behövs<br />
även mer kunskap och insikt om värdet av<br />
IKT för elevernas <strong>lärande</strong>, och teknologins<br />
koppling till samhällsutvecklingen i stort.<br />
Vidareutveckla det<br />
pedagogiska arbetet i <strong>skola</strong>n<br />
Analysen av testresultaten i studien SITES<br />
2006 18 drar slutsatsen att ett traditionellt<br />
<strong>lärande</strong> med IKT-användning endast ger<br />
effekter i form av ökad IKT-kompetens<br />
hos eleverna. Eleverna blir endast bättre på<br />
att rent tekniskt hantera en dator och dess<br />
applikationer. Ett traditionellt <strong>lärande</strong><br />
har ofta synsättet att lärare och elever har<br />
definierade och fasta roller, där läraren<br />
har rollen att förmedla kunskapen och<br />
eleven har rollen att ta till sig kunskapen.<br />
Studien drar slutsatsen att lärare som har<br />
ett utvecklat pedagogiskt arbetssätt med<br />
IKT-användning får större effekter på<br />
eleverna när det gäller utvecklingen av<br />
färdigheter som samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga<br />
och förmågan att<br />
planera sitt eget <strong>lärande</strong>. Dessa färdigheter<br />
bedöms öka i betydelse i framtiden. Därför<br />
bör man i Sverige arbeta med att vidareutveckla<br />
det pedagogiska arbetet med<br />
IKT-användning.<br />
Ett exempel på hur man kan vidareutveckla<br />
det pedagogiska arbetet i <strong>skola</strong>n<br />
kommer från USA. I studien 19 från det<br />
amerikanska utbildningsdepartementet<br />
visas att inlärning som sker online kan<br />
förstärkas genom att öka interaktionen<br />
mellan studenten och själva applikationen<br />
för e-<strong>lärande</strong>t. Det handlar om att använda<br />
programvaror som ger eleverna mer direkt<br />
feedback och som skapar förutsättningar<br />
för eleverna att värdera sin egen utvecklingsprocess.<br />
Denna amerikanska studie<br />
visar även att eleverna fick ett bättre<br />
resultat när delar inlärningen ägde rum i<br />
26 — <strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong><br />
klassrummet och andra delar online.<br />
Ett annat exempel på hur man kan<br />
utveckla det pedagogiska arbetet i <strong>skola</strong>n<br />
beskrivs i den brittiska studien ICT in<br />
science teaching 20 . Studien visar att elevernas<br />
användning av simuleringar med stöd av<br />
IKT ökade deras förståelse av vetenskaplig<br />
kunskap och idéer, jämfört med användningen<br />
av icke IKT-baserade läraktiviteter.<br />
Förståelsen för naturvetenskap hos<br />
eleverna ökade ytterligare när lärarna mer<br />
aktivt coachade eleverna under simuleringen.<br />
Utvecklingen av en mer handledande<br />
roll för lärare är därmed intressant<br />
att utforska som en del i det praktiska<br />
pedagogiska arbetet i <strong>skola</strong>n.<br />
14 The Horizon report – 2010 edition, 2010, The new<br />
media consortium/Educause learning Initiative.<br />
15 Robert B. Kozma, 2008, Comparative Analysis of<br />
Politics for ICT in Education, SRI International, a<br />
part of the International Handbook on Information<br />
Technology in Primary and Secondary<br />
Education, 2008, Springer (se kap. 6.1).<br />
16 Maine Learning Technology Initiative.<br />
17 TIMSS 2007, s. 66.<br />
18 Nancy Law, 2007, Comparative international<br />
evidence on the impact of digital technologies on<br />
learning outcomes, a discussion paper for CERI/<br />
KERIS International Expert Meeting on ICT<br />
and Educational Performance in South Korea<br />
2007, University of Hong Kong (se kap. 6.2).<br />
19 Evaluation of Evidence-Based Practices in Online<br />
Learning, 2009, U.S Department of Education,<br />
(se kap 6.3).<br />
20 Sylvia Hogarth et al, 2006, ICT in science<br />
teaching – the effect of ICT teaching activities in<br />
science lessons on students understanding of science<br />
ideas, University of London, kap. 6.6.
Referenslista<br />
Becta, 2009, Harnessing Technology Review<br />
2009<br />
http://publications.becta.org.uk/display.<br />
cfm?resID=41329<br />
Becta, 2009, The impact of digital technology –<br />
a review of the evidence of the impact of digital<br />
technologies on formal education<br />
http://publications.becta.org.uk/display.<br />
cfm?resID=41343<br />
CERI/OECD, 2010, Are the New Millenium<br />
Learners Making Their Grades? – Technology<br />
Use and Educational Performance in PISA<br />
http://www.nml-conference.be/wp-content/uploads/2009/09/Technology-Use-and-Educational-<br />
Performance.pdf<br />
Evaluation of Evidence-Based Practices in<br />
Online Learning, 2009, U.S Department of<br />
Education<br />
http://www2.ed.gov/rschstat/eval/tech/evidencebased-practices/finalreport.pdf<br />
Francesc Pedró, 2009, Is technology use related<br />
to educational performance – Evidence from<br />
PISA, OECD/CERI<br />
http://www.nml-conference.be/wp-content/uploads/2009/09/Technology-Use-and-Educational-<br />
Performance.pdf<br />
Hallerström, Tallvid, 2008, En egen dator i<br />
<strong>skola</strong>rbetet – redskap för <strong>lärande</strong>?<br />
http://www.falkenberg.se/download/1<br />
8.753fd2a71252137fdd880001149/<br />
En+egen+dator+i+<strong>skola</strong>rbetet+-<br />
+redskap+f%C3%B6r+l%C3%A4rande.pdf<br />
Heeok Heo, 2009, ICT use and Educational<br />
Performance in Korea, Sunchon National<br />
University<br />
http://www.nml-conference.be/wp-content/uploads/2009/09/Heeok-Heo.pdf<br />
Hylén, Skarin, 2008, <strong>Framtidens</strong> utbildning i<br />
Norden- Samverkan och konkurrens i en globaliserad<br />
värld, Nordiska Ministerrådet<br />
http://www.norden.org/en/publications/publications/2008-553<br />
ITU, 2009, ITU-monitor 2009 – skolens digitale<br />
tilstand<br />
http://www.itu.no/filestore/Rapporter_-_PDF/<br />
ITU_monitor09_web.pdf<br />
Nancy Law, 2007, Comparative international<br />
evidence on the impact of digital technologies<br />
on learning outcomes, a discussion paper for<br />
CERI/KERIS International Expert Meeting on<br />
ICT and Educational Performance in South<br />
Korea 2007, University of Hong Kong<br />
http://www.oecd.org/dataoecd/0/33/39482643.pdf<br />
Ramböll Management, 2006, E-learning<br />
Nordic 2006<br />
http://www.skolverket.se/sb/d/2369/a/13079<br />
Robert B. Kozma, 2008, Comparative Analysis<br />
of Politics for ICT in Education, SRI International,<br />
a part of the International Handbook<br />
on Information Technology in Primary and<br />
Secondary Education, 2008, Springer<br />
http://robertkozma.com/images/kozma_comparative_ict_policies_chapter.pdf<br />
Robert B. Kozma, 2005, Monitoring and<br />
evaluation of ICT for education impact – a<br />
review, utdrag från Monitoring and Evaluation<br />
of ICT in Education Projects - A Handbook for<br />
Developing Countries, 2005, InfoDew<br />
http://www.infodev.org/en/Publication.9.html<br />
Skarin, 2007, Effektivt användande av IT i<br />
<strong>skola</strong>n – analys av internationell forskning,<br />
<strong>Skolverket</strong><br />
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/30/78/<br />
Rapport_webb.pdf<br />
Skarin, 2009, Tillgång, användning och<br />
kompetens kring IKT i <strong>skola</strong>n, <strong>Skolverket</strong> och<br />
föreningen Datorn i utbildningen<br />
http://www.diu.se/framlar/wp-content/uploads/2009/06/kompletterande-studie-kring-iktoch-<strong>skola</strong>-maj-2009-slutlig-version.pdf<br />
<strong>Skolverket</strong>, 2009, Redovisning av uppdrag om<br />
uppföljning av IT-användning och IT-kompetens<br />
i för<strong>skola</strong>, <strong>skola</strong> och vuxenutbildning<br />
http://www.skolverket.se/sb/d/203/a/16904<br />
Sylvia Hogarth et al, 2006, ICT in science<br />
teaching – the effect of ICT teaching activities<br />
in science lessons on students understanding of<br />
science ideas, University of London<br />
http://eppi.ioe.ac.uk/cms/LinkClick.aspx?fileticket<br />
=wiH96OGz1gY%3d&tabid=945&mid=2149&l<br />
anguage=en-US<br />
The Horizon report – 2010 edition, 2010,<br />
The new media consortium/Educause learning<br />
Initiative<br />
http://www.nmc.org/pdf/2010-Horizon-Report.pdf<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong> — 27
Varför en Teknikdelegation?<br />
Flera olika utvärderingar visar att svenska elevers kunskaper inom matematik och naturvetenskap<br />
försämrats under det senaste decenniet. Samtidigt har antalet ansökningar till<br />
högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar minskat de senaste fem åren.<br />
För att Sverige ska kunna fortsätta att vara en konkurrenskraftig industrination krävs att<br />
svensk teknik och industriproduktion ligger i internationell framkant. Vårt näringsliv, vår<br />
ekonomi och arbetsmarknad är beroende av att svensk forskning och innovationsförmåga<br />
ligger på internationell toppnivå. För att uppnå detta behövs välutbildade naturvetare,<br />
tekniker och ingenjörer med innovativa idéer och god problemlösningsförmåga. En hög<br />
utbildningsnivå inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknologi<br />
(ikt) ger Sverige konkurrensfördelar och är en förutsättning för ekonomisk<br />
tillväxt.<br />
Hur ska Teknikdelegationen<br />
arbeta?<br />
Teknikdelegationens arbete omfattar utbildningsväsendet från för<strong>skola</strong> till hög<strong>skola</strong> och ska<br />
särskilt belysa skillnader ur genusperspektiv. Delegationen ska utreda <strong>dagens</strong> och framtidens<br />
situation och arbeta utåtriktat med att:<br />
Visa <strong>dagens</strong> och morgon<strong>dagens</strong> behov och tillgång på naturvetare och tekniker<br />
Kartlägga och analysera <strong>dagens</strong> söktryck till utbildningarna, demografiska faktorer<br />
och arbetsmarknadens struktur och framtida behov.<br />
Stärka lärare och lärarutbildningen<br />
Ge förslag på hur lärare kan kompetensutvecklas och på hur pedagogiken bör utvecklas<br />
för att nå en mer problembaserad matematik-, naturvetenskap- och teknikundervisning.<br />
Öka samverkan mellan <strong>skola</strong> och arbetsliv<br />
Ge förslag på hur kunskapsutbytet mellan elever, lärare, skolledare och arbetslivet<br />
skulle kunna öka för att främja <strong>skola</strong>ns och industrins utveckling.<br />
Genomföra en kampanj och stärka initiativ och projekt som syftar till att öka<br />
intresset hos barn och ungdomar<br />
Öka kunskapen om naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt antalet sökande<br />
till dessa genom en utåtriktad informativ kampanj riktad mot barn och ungdomar. Stödja<br />
verksamheter och ge förslag på hur arbetet med att öka intresset för matematik,<br />
naturvetenskap, teknik och ikt kan fortgå långsiktigt.<br />
28 — <strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong>
Teknikdelegationen<br />
Ordförande<br />
Leif Johansson, Volvokoncernen<br />
Ledamöter<br />
Johan Ancker, Teknikföretagen<br />
Paula Bäckman, Balthazar Science Center<br />
Helen Dannetun, Linköpings universitet<br />
Anne-Marie Fransson, IT & Telekomföretagen, Almega<br />
Christer Fuglesang, ESA<br />
Karin Glader, Chalmers tekniska hög<strong>skola</strong><br />
Peter Gudmundson, Kungl. Tekniska hög<strong>skola</strong>n<br />
Ursula Hass, Blekinge Tekniska Hög<strong>skola</strong><br />
Philip Kapper, Norra Real<br />
Maria Khorsand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut<br />
Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer<br />
Camilla Modéer, Vetenskap & Allmänhet<br />
Björn O. Nilsson, Kungl. Ingenjörsvetenskaps akademien<br />
Anna-Maria Wiberg, Unga Forskare<br />
Teknikdelegationens kansli<br />
Teresa Jonek, huvudsekreterare<br />
teresa.jonek@education.ministry.se<br />
Tel: 08-405 41 01, 073-040 65 83<br />
Sara Karlsson, sekreterare<br />
sara.karlsson@education.ministry.se<br />
Tel: 08-405 50 15, 070-320 66 22<br />
Marika Göthlin, biträdande sekreterare<br />
marika.kallio-gothlin@education.ministry.se<br />
Tel: 08-405 58 29, 070-880 63 73<br />
Sofia Yngwe, kommunikatör<br />
sofia.yngwe@education.ministry.se<br />
Tel: 08-405 28 12<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong> — 29
Utgivare: Teknikdelegationen<br />
Karlavägen 102, plan 7<br />
103 33 Stockholm<br />
info@teknikdelegationen.se<br />
www.teknikdelegationen.se<br />
Rapport 2010:1<br />
isbn: 978-91-86321-04-8<br />
Grafisk form: Pidgin Group / Pelle Isaksson<br />
Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil<br />
via Teknikdelegationens hemsida www.teknikdelegationen.se
Teknikdelegationen har av regeringen fått uppdraget<br />
att kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft<br />
inom matematik, naturvetenskap, teknik och<br />
informations- och kommunikationsteknologi (IKT).<br />
Vidare ska delegationen arbeta med att öka intresset<br />
för högskoleutbildningar inom dessa områden med<br />
ett särskilt fokus på flickors och kvinnors intresse.<br />
Teknikdelegationen är sammansatt av representanter<br />
främst från olika delar av näringslivet samt<br />
universitets- och högskolevärlden.<br />
Teknikdelegationens arbete beräknas pågå i ett och<br />
ett halvt år och leda fram till ett betänkande som<br />
ska överlämnas till högskole- och forskningsministern<br />
våren 2010.<br />
Läs mer på Teknikdelegationens hemsida<br />
www.teknikdelegationen.se<br />
32 — <strong>Framtidens</strong> <strong>lärande</strong>, i <strong>dagens</strong> <strong>skola</strong>? – internationell forskningsöversikt kring IKT och <strong>skola</strong>