19.09.2013 Views

Framtidens lärande, i dagens skola? - Skolverket

Framtidens lärande, i dagens skola? - Skolverket

Framtidens lärande, i dagens skola? - Skolverket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Rapport 2010:1

Framtidens lärande,

i dagens skola?

– internationell

forskningsöversikt

kring IKT och skola

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 1


Förord

Alltför många ungdomar väljer tidigt bort studier inom naturvetenskap och teknik.

Detta trots att dagens unga i sin vardag tar till sig och använder ny teknik rekordsnabbt.

Samtidigt visar flera undersökningar att ungdomar i grunden är intresserade av ämnena,

men att de i undervisningen saknar möjligheten att ta till sig och reflektera kring dem.

Undervisningen upplevs mer som traditionell kunskapsinhämtning och resultatet blir att

de tappar intresset.

En av Teknikdelegationens grundläggande åsikter är att det inte är ”fel” på ungdomarna.

Ungdomarnas val beror av värderingar och attityder i den värld de lever i och inte minst

av den undervisning de ges. I utbildningssystemet finns idag behov av att utveckla och

förbättra elevers möjligheter till lärande. Informations- och kommunikationsteknik (IKT)

borde i detta arbete vara ett självklart verktyg för att utveckla pedagogiken, men tyvärr

är det alltför sällan så. Visst köps datorer in till skolorna, men arbetet stannar där, vid

punktinsatser. För att lyckas krävs ett helhetsgrepp taget från nationell strategisk nivå,

via skolhuvudmän till lokal skolnivå, för att utveckla kompetens, system och metoder för

användning av IKT.

Forskningsöversikten utgår från ett antal aktuella forskningsrapporter inom området ”IKT

i skolan”. Den lyfter fram de faktorer som visat sig ha störst betydelse för ett fungerande

arbete med IKT i skolan. Översikten har tagits fram i samarbete med Torbjörn Skarin, IT-

och analysföretaget Metamatrix.

Stockholm 2010-02-15

Teresa Jonek

Huvudsekreterare

Teknikdelegationen

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 3


Innehåll

Innehåll

1. Sammanfattning.......................................................................................6

2. Bakgrund...................................................................................................8

Kort om Teknikdelegationens uppdrag ................................................9

Kort om e-Skills Week 2010......................................................................9

Beskrivning av forskningsöversikten.................................................... 10

3. Tillgång, kompetens och användning av IKT i svenska skolor........12

4. Olika synsätt kring IKT i skolan.............................................................14

5. Utmaningar med att värdera

effekten av IKT på elevens utveckling................................................ 16

6. Vad säger aktuell forskning inom området?........................................18

Comparative Analysis of Policies for ICT in Education.......................19

Comparative international evidence on the

impact of digital technologies on learning outcomes........................19

Evaluation of Evidence-Based Practices in Online Learning...........20

Harnessing Technology Review 2009..................................................20

Is technology use related to educational performance?...................21

ICT in science teaching...........................................................................21

ICT use and Educational Performance in Korea.................................21

ITU monitor 2009..................................................................................... 22

The impact of digital technology......................................................... 22

7. Utmaningar för framtidens skola.......................................................... 24

Referenslista............................................................................................. 27

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 5


1. Sammanfattning

Denna forskningsöversikt är baserad på en avgränsad inventering och analys av internationella studier

och större forskningsrapporter inom området IKT i skolan. Forskningsöversiktens fokus har varit på

studier som kunnat påvisa tydliga och positiva effekter av IKT-relaterade satsningar i skolan på elevernas

utveckling.

Översikten studerar hur IKT fungerar i det pedagogiska arbetet sett ur två olika aspekter; dels hur IKT

stödjer det pedagogiska arbetet och måluppfyllelsen i dagens skolsystem, dels hur IKT fungerar som ett

stöd för utveckling av de kompetenser och färdigheter som ett modernt samhälle ställer krav på. Syftet

med forskningsöversikten är att fungera som ett kunskapsunderlag och en bas för diskussionen vid ett

seminarium kring IKT och skola, i samband med e-Skills Week 2010.

Forskningen visar att det inte räcker med att köpa in datorer till skolorna för att få några effekter på

elevernas lärande. Relationen mellan användningen av IKT och elevernas lärande är komplex. Det handlar

om att strategiska satsningar måste göras och teknologin måste användas som pedagogiskt verktyg

på ett genomtänkt sätt.

Baserat på fakta och analyser från studierna i denna forskningsöversikt kan man dra paralleller till de utmaningar

som finns kring IKT i det svenska skolsystemet. Det finns ett antal områden som vi i Sverige

bör arbeta med mer fokuserat.

6 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola


• Utveckla en svensk nationell vision

Utan den ledning som en nationell

strategi ger är det mindre troligt att

utvecklingsinsatser i enskilda skolor

och klassrum kommer att bestå.

• Satsa på forskning och nya studier

för mätbara effekter

Vi saknar i Sverige nationella

storskaliga studier och forskning när

det gäller de mätbara effekterna av

IKT-användningen på elevers inlärning

och utveckling. Vi behöver

därför initiera större studier inom

detta område, för att få tillgång till

ett bredare evidensbaserat forskningsresultat.

• Tillgång och användning av en

dator hemma viktigt

Idag saknas det en gemensam

insikt om betydelsen av en god

tillgång till datorer för eleverna. Vi

bör i Sverige arbeta för att öka elevernas

tillgång till datorer i skolan

samt på deras fritid, som ett sätt att

utjämna den digitala och sociala

klyftan.

• Kommunalt ledarskap och lokala

planer nödvändigt

En kommunal strategi med tydliga

mål som bygger på den nationella

visionen och strategin tydliggör

att IKT är ett viktigt verktyg som

främjar utbildning och lärande. En

strategi sätter upp ramarna och

vägleder skolorna i deras lokala

utvecklingsarbete.

• Satsa på kompetensutveckling

Endast god tillgång till datorer

räcker inte för att skapa bra förutsättningar

för elevernas utveckling.

Man behöver identifiera lärarnas

kompetensbehov och sätta av tillräcklig

tid och resurser för kompetensutveckling.

• Vidareutveckla det pedagogiska

arbetet i skolan

Lärare som har ett utvecklat pedagogiskt

arbetssätt med IKT-användning

har större effekt på eleverna

och deras utveckling av färdigheter

som samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga

och förmågan att

planera sitt eget lärande.

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 7


2. Bakgrund

8 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola


e-Skills Week 2010 är en EU-kampanj

som startade i november 2009 och har

sin höjdpunkt under första veckan i

mars 2010. Kampanjen ska öka medvetenheten

om vikten av e-kompetens

och den växande efterfrågan på kvalificerad

IKT-kompetens i hela Europa.

Inom ramen för e-Skills Week kampanjen

kommer Teknikdelegationen

och Almega/IT & Telekom-företagen

i slutet av februari 2010 att genomföra

ett seminarium kring IT i skolan.

Teknikdelegationen är en statlig utredning

som verkar för att öka intresset för

matematik, naturvetenskap, teknik och

informations- och kommunikationsteknik

(IKT).

Syfte och målet med detta seminarium

är att lyfta upp behovet av

e-kompetenta medborgare, att öka

intresset för tekniska utbildningar och

yrken och att skapa en gemensam bild

av möjligheter och utmaningar för

skolans arbete med IKT. Vid seminariet

diskuterar berörda aktörer och beslutfattare

frågan om hur man möter dessa

möjligheter och utmaningar. Som ett

kunskapsunderlag har denna internationella

forskningsöversikt kring IKT och

skola tagits fram.

Kort om Teknikdelegationens

uppdrag

För att Sverige ska bibehålla en hög

konkurrenskraft på den alltmer globaliserade

marknaden måste svensk teknik och

industriproduktion ligga i framkant. Vårt

näringsliv, vår ekonomi och arbetsmarknad

är beroende av att svensk forskning

och innovationsförmåga är på internationell

toppnivå. För att uppnå detta behövs

välutbildade naturvetare, tekniker och

ingenjörer med innovativa idéer och god

problemlösningsförmåga.

Sverige har ett utbildningssystem som

ger individer goda möjligheter att välja

och bedriva studier inom naturvetenskap

och teknik på olika nivåer. Intresset för

sådana studier har under många år varit

förhållandevis gott i Sverige jämfört med

andra länder. Nu tycks dock trenden

vända. Intresset för högskoleingenjörs-

och civilingenjörsutbildningar har

minskat de senaste fem åren samtidigt

som undersökningar visar att svenska

15-åringar har ett svagt intresse för

områdena. Nationella såväl som internationella

utvärderingar visar dessutom att

svenska elevers kunskaper inom matematik

och naturvetenskap försämras.

Flera nationella insatser, både statliga

initiativ och initiativ från andra aktörer

har genomförts eller pågår i Sverige för

att öka intresset och stärka kvaliteten i

undervisningen inom det naturvetenskapliga

och tekniska området. Fortsatta

insatser är nödvändiga – därför tillsatte

regeringen Teknikdelegationen. Genom

att arbeta utåtriktat i form av arbetsgrupper,

seminarier och anordnande

av kampanjer och workshops så vill

Teknikdelegationen skapa debatt och

väcka förslag kring hur man både på kort

och lång sikt löser frågorna. Teknikdelegationens

arbete beräknas pågå fram till

den 30 april 2010 då betänkandet ska

överlämnas till högskole- och forskningsministern.

Kort om e-Skills Week 2010

En viktig fråga för kampanjen e-Skills

Week 2010 är att väcka ungas intresse för

IT och locka fler att söka till högre IKTstudier

för att möta industrins framtida

behov av kvalificerad kompetens.

IT & Telekomföretagen inom Almega

är värd för EU-kampanjen i Sverige. För

att kunna genomföra planerade aktiviteter

finns ett flertal intressenter och

aktörer med i projektet. IT & Telekomföretagen

kommer tillsammans med dessa

aktörer bland annat att genomföra ett

antal aktiviteter. Det handlar bland annat

om skolbesök på gymnasier i hela Sverige

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 9


av representanter från IT-företag. Flera

skoltävlingar som vänder sig till gymnasiet

kommer att arrangeras inom ramen

för kampanjen. Som tidigare nämns

genomförs ett seminarium med titeln

”IT som verktyg för elevers utveckling i

skolan – utmaningar och möjligheter”.

På uppdrag av den europeiska kommissionen

har de två nätverken DIGITAL-

EUROPE och European Schoolnet fått

uppdraget att genomföra denna e-kompetens

kampanj i Europa. DIGITAL

EUROPE är ett nätverk av nationella

branschorganisationer och företag inom

IT- och telekombranschen och European

Schoolnet (det så kallade europeiska

skoldatanätet) är en nätverksorganisation

med 31 utbildningsdepartement och

en rad skolmyndigheter och skolor som

medlemmar runt om i Europa.

IT & Telekomföretagen inom Almega

har sedan länge drivit frågan om långsiktig

kompetensförsörjning för IT &

Telekombranschen genom projektet

VäljIT. Den svenska kampanjen VäljIT

blir därför en del av e-Skills Week.

Beskrivning av

forskningsöversikten

Denna forskningsöversikt är baserad

på en avgränsad inventering och analys

av internationella studier och större

forskningsrapporter inom området IKT

i skolan. Forskningsöversikten har inte

som ambition att vara fullständig, utan

behandlar ett urval av intressanta studier

och forskningsresultat inom området.

Det som specifikt har tagits fram är

rapporter och studier som har undersökt

sambandet mellan IT-relaterade

satsningar/projekt i skolan och elevers

resultat och utveckling. De delar av

elevers utveckling som varit särskilt

intressanta är utveckling av betygsnivåer,

ökad motivation/engagemang, utvecklad

social kompetens och e-kompetens

samt utvecklat nätverkande/samverkan

mellan elever kopplat till dessa insatser.

Forskningsöversiktens fokus har varit på

studier som kunnat påvisa tydliga och

positiva effekter på elevernas utveckling.

Särskilt intressant för Teknikdelegationen

är att lyfta fram de faktorer som

påverkar elevers möjligheter att inhämta

de egenskaper och kompetenser som de

behöver för fortsatta studier eller för sitt

yrkesliv. I analysen av dessa studier och

rapporter har särskilt lyfts fram de faktorer

som spelar en viktig roll.

10 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

Inventeringen och analysen är i huvudsak

avgränsad till 1) studier i jämförbara länder,

2) studier och rapporter kring elever

i grundskolan och gymnasium samt 3)

publicerade rapporter efter 2007 på de

nordiska språken samt engelska.

När det gäller benämningen av

teknologi så används flera olika uttryck

i denna forskningsöversikt. Uttrycket

IKT används normalt inom den svenska

utbildningssektorn som ett sammanfattande

begrepp för Informations- och

kommunikationsteknologi. Men även

benämningen IT (Informationsteknologi)

används, t.ex. i Skolverkets rapporter

och benämningen ICT (Information

and Communication Technology) är ett

begrepp som används internationellt. När

det står IT så inkluderar detta även den

kommunikativa delen, dvs. det motsvarar

uttrycket IKT.


3. Tillgång,

kompetens och

användning av

IKT i svenska skolor

12 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola


Skolverket genomförde under hösten 2008

en större enkätundersökning kring IKTtillgång

och IKT-användning i svenska

kommuner. Undersökningen omfattade

både skolledare/rektorer och lärare i

skolorna. Denna enkätundersökning 1 var

resultatet av ett tidigare regeringsuppdrag

avseende kartläggning av IKT i svenska

skolor.

För att fördjupa innehållet i denna

enkätundersökning har Skolverket och

föreningen Datorn i Utbildningen/DIU

under våren 2009 givit uppdrag till en

kompletterande studie 2 i form av telefonintervjuer

med en handfull kommuner.

Denna kompletterande studie hade som

syfte att ge en något djupare bild av de

möjligheter och de utmaningar som kommunerna

såg kopplat till användandet

av IKT i skolan. En underliggande fråga

var om det fanns några skillnader inom

olika kommuner, och vad dessa skillnader

bestod utav.

Skolverkets nationella undersökning

visade att det fanns ett stort behov av

investeringar i IT-utrustning och ITverktyg

i de kommunala skolorna. Cirka

50 procent av dessa skolor hade ett ganska

stort behov och drygt 25 procent hade

ett mycket stort behov av investeringar i

IT. Var fjärde lärare hade tillgång till en

egen dator i skolan, och resten av lärarna

uppgav att de hade tillgång till en delad

dator i skolan. Elevernas tillgång till

datorer i skolan varierade mellan de olika

verksamhetsformerna där tillgången var

större på gymnasieskolan än på grundskolan

och även på fristående jämfört med

kommunala skolor. I genomsnitt gick det

1,6 elever per dator i fristående gymnasieskolor

och 2,5 elever per dator i kommunala

gymnasieskolor. Motsvarande siffror

för grundskolan var 4,5 elever per dator i

fristående och 6,0 elever per dator i kommunala

grundskolor. Den kompletterande

studien visade dock att det fanns stora

skillnader avseende tillgången på datorer

mellan skolorna i olika kommuner.

Den nationella undersökningen visade

att endast cirka 55 procent av de tillfrågade

kommunerna hade en plan för

införskaffning av IT-utrustning. Cirka 25

procent av dessa kommuner hade ej någon

plan, och i cirka 20 procent av kommunerna

visste rektorn inte om någon plan

fanns. På skolnivå hade endast cirka 30

procent av skolorna en egen IT-plan. Av de

skolor som har en egen IT-plan så inkluderade

majoriteten av dessa planer områdena

tekniska frågor/utrustningsstandard samt

kompetens hos pedagoger och elever.

De flesta lärare använde IT i såväl pedagogiska

som administrativa syften. Det

var dock endast cirka hälften av lärarna på

grund- och gymnasieskolan som angav att

de använde en dator på lektionstid varje

vecka.

Lärarnas bedömning av sin egen ITkompetens

skilde sig något åt mellan de

olika verksamhetsformerna. Omkring två

tredjedelar av lärarna på gymnasieskolan

och vuxenutbildningen bedömde att de

var ganska eller mycket bra på IT, medan

andelen var något lägre för personal på

grundskola och förskola. När det gäller

kunskap om IT som pedagogiskt verktyg

upplevde dock cirka varannan grundskolelärare

att de behövde ytterligare kompetensutveckling

och fortbildning.

När det gäller rektorernas behov av

kompetensutveckling för att kunna främja

IT som pedagogiskt verktyg så upplevde

en tredjedel att de hade ett mycket

stort eller ganska stort behov av egen

utveckling. Ungefär hälften av rektorerna

upplevde att de hade ett ganska litet eller

mycket litet behov av egen kompetensutveckling.

En aspekt av IT i den pedagogiska

verksamheten är hur förskolepersonal

och lärare resonerar kring användandet

av IT och hur man värderar verktygen i

det egna arbetet. Bland gymnasielärarna

svarade endast sex av tio lärare att IT är ett

betydelsefullt pedagogiskt verktyg/hjälpmedel

i den egna undervisningen. Bland

förskolepersonal och grundskolelärare var

andelen mindre än hälften.

Endast omkring fyra av tio grund- och

gymnasielärare bedömde att användningen

av IT i den egna undervisningen i

stor utsträckning ökade elevernas motivation

och stimulerade inlärningsprocessen,

något färre att det utvecklade elevernas

IT-kompetens och möjligheter att lösa

problem. Många av lärarna ansåg att IT i

stor utsträckning underlättade för eleverna

att hitta information medan en mindre

del ansåg att det utvecklade elevernas samarbetsförmåga.

Lärarna fick även svara på om de

bedömde att IT underlättade deras möjligheter

att anpassa undervisningen till elevernas

olika behov. Endast omkring fyra av

tio lärare på grund- och gymnasieskolan

ansåg att IT underlättade anpassningen i

stor utsträckning.

Tillgång till teknisk utrustning var

en faktor som kunde påverka i vilken

utsträckning och på vilket sätt IT

användes på skolorna och förskolorna.

Framförallt uppgav grundskolelärarna att

de begränsades av skolans utrustning och

bland lärarna på de kommunala grundskolorna

angav närmare hälften att de i stor

utsträckning begränsades av den utrustning

som fanns tillgänglig.

1 Skolverket, 2009, Redovisning av uppdrag om

uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i

förskola, skola och vuxenutbildning.

2 Skarin, 2009, Tillgång, användning och

kompetens kring IKT i skolan, Skolverket och

föreningen Datorn i utbildningen.

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 13


4. Olika synsätt

kring IKT i skolan

14 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola


I en tid där IKT i en allt högre grad

präglar samhället, är det nödvändigt att

analysera vad detta innebär för synen på

bildning, kraven på baskunskaper och

villkoren för lärande. Skolan som institution

har lång tradition av att genomföra

kunskapsuppdraget, men det är traditioner

som utmanats och förändrats på

senare år. Från att skolan ursprungligen

var en verksamhet där lärare muntligt

förmedlade kunskaper som eleverna

förväntades memorera och tillägna sig

har skolan utvecklat metoder och teknik

som lett till att elever alltmer är aktiva i

sin lärprocess.

Den traditionella formen av lärarledd

undervisning håller nu på förändras där

ensidigt memorerande av ett i förväg

givet kunskapsinnehåll har ersatts med

en kommunikativ process där den som

lär förväntas vara aktivt medskapande.

Kommunikationen mellan lärare och

elev och mellan elever fyller här en viktig

funktion i lärprocessen genom att ge

olika perspektiv på världen och hur den

ser ut. Tillgången till information och

möjligheterna till kommunikation har

ökat på ett genomgripande sätt genom

informationstekniken. Med datorn

som redskap möjliggörs nya former för

lärande i samspel mellan människa och

dator. Det handlar inte så mycket om

att överföra kunskaper i lärprocesser som

att skapa miljöer för aktivt kunskapande

och även att bli väl förtrogna med de nya

redskapen som tekniken erbjuder. 3

Diskussionen om användandet av IKT i

skolan handlar ofta om hur det främjar

måluppfyllelsen, dvs. hur eleverna

utvecklas och deras kunskapsinlärning

förstärks. En lika viktig fråga är hur redo

dagens och framtidens elever är att delta

i yrkeslivet. Att förbereda skolans elever

för ett modernt informationssamhälle är

något som ett utvecklat skolsystem även

bör bistå med.

Denna forskningsöversikt kommer

därför att se hur IKT fungerar i det pedagogiska

arbetet sett ur två olika aspekter:

• dels hur IT stödjer det pedagogiska

arbetet och måluppfyllelsen i

dagens skolsystem

• dels hur IT fungerar som ett stöd för

utveckling av kompetenser och färdigheter

som ett modernt samhälle

ställer krav på

3 Hallerström, Tallvid, 2008, En egen dator i

skolarbetet – redskap för lärande?

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 15


5. Utmaningar

med att värdera

effekten av IKT på

elevens utveckling

16 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola


IKT projekt och program ligger normalt

högt upp på den politiska agendan.

Ofta lyfter man fram tänkbara effekter

som en positiv utveckling av elevens

betyg och deras ämneskunskaper, en

förbättrad motivation och attityder till

lärande. Man lyfter även fram tänkbara

effekter som utveckling av lärarnas

IKT-kompetens och användandet av nya

pedagogiska metoder och synsätt. Andra

tänkbara effekter är en ökad kreativitet

och en förändring av skolorna och dess

pedagogiska verksamhet. Forskningen 4

visar dock att det inte räcker med att

köpa in datorer till skolorna för att få

effekter på elevernas lärande. En djupare

analys visar att relationen mellan IKT

och elevernas lärande är komplex. Det

handlar om att använda teknologin på

ett utvecklat sätt och ett antal ramvillkor

måste även vara på plats för att få

till en positiv utveckling.

Effekter av olika insatser kan delas upp

i mätbara respektive upplevda effekter

för inlärning och utveckling hos eleverna.

Mätbara effekter kan vara framtagna

till exempel genom en statistisk analys

eller genom en jämförelse av före och

efter olika typer av insatser. Upplevda

effekter kan till exempel vara resultatet

av en intervju eller en enkät där man

försöker värdera effekten av insatsen. I de

nordiska länderna är det vanligast med

nationella studier som fokuserar på att

hitta upplevda effekter när det gäller IKT

och skola. 5

För att förstå sambandet mellan input

(datoranvändning) och output (lärande i

olika ämnen), är det viktigt ha mätinstrument

som är direkt anpassade för

de ämnen där tekniken används. Flera

studier 6 har tittat på det direkta sambandet

mellan input och output. Inom

OECD-länderna har det t.ex. hittats en

positiv relation mellan datoranvändning

för specifika ämnen och elevernas

betyg i matematik, naturvetenskap och

utvecklingen av elevernas läs och skrivkunnighet.

Slutsatserna från många av dessa studier

är något begränsade av det faktum

att de använder en korrelationsanalys 7 .

Med denna typ av analys, kan man statistiskt

fastställa att de olika faktorerna

är förknippade med varandra. Men man

kan dock inte säkert uttala om den ena

faktorn resulterar i den andra faktorn,

vilket är en fråga som beställare och

finansiärer av IKT-projekt gärna vill

veta.

Ett direkt samband mellan input och

output kan normalt endast visas med

kontrollerade experiment, där en grupp

använder datorer eller använder dem på

ett visst sätt och en kontrollgrupp inte

gör det.

4 Robert B. Kozma, 2005, Monitoring and

evaluation of ICT for education impact – a review,

utdrag från Monitoring and Evaluation of ICT in

Education Projects - A Handbook for Developing

Countries, 2005, InfoDew.

5 Skarin, 2007, Effektivt användande av IT

i skolan – analys av internationell forskning,

Skolverket.

6 Bland annat Harrison et al, 2003.

7 Metoder för att mäta styrkan av det direkta

sambandet (positiva eller negativa) mellan två

variabler.

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 17


6. Vad säger

aktuell forskning

inom området?

18 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola


Tidigare internationella forskningsöversikter

8 inom området har visat att det

finns ett större antal studier som lyfter

fram positiva effekter av IKT kopplat

till elevers motivation och engagemang.

En ökad motivation hos eleverna

leder enligt många studier till en ökad

uppmärksamhet och ett ökat engagemang

under lektionerna, vilket i sin tur

främjar lärandet. Ett individualiserat

lärande kan även främjas med hjälp av

IKT – ett lärande där eleven kan arbeta

självständigt, i sin egen takt och kopplat

till sina personliga behov. Eleverna kan

då även ta ett större ansvar för sig egen

lärprocess.

Det finns även ett ökande antal studier

som visar att användningen av IKT i

skolan är positiv för utvecklingen av

betygen i skolan. I Sverige är dock relativt

få större studier gjorda kring effekterna

av IKT på betygsutvecklingen hos

eleverna. Generellt sett är bevisen för att

IKT har effekt på kunskapsinlärningen

inte helt entydiga, eftersom många

studier baserar sina slutsatser på den

upplevda effekten hos lärare och övriga.

Skolor arbetar med ett stort antal projekt

och initiativ som har till syfte att öka

prestationerna och kunskapsinlärningen,

vilket gör det svårt att särskilja effekten

av en specifik insats från övriga insatser.

Den senaste större nationella studien

som genomförts i Sverige inom detta

område är E-learning Nordic 2006 9 .

Denna nordiska studie gav bland annat

tydliga indikationer på att det fanns ett

samband mellan tillgången till datorer

med Internet och den pedagogiska

effekten. I de nordiska skolor som hade

störst tillgång till datorer för eleverna,

har rektorerna dessutom observerat att

IKT i stor utsträckning underlättat integreringen

av nya pedagogiska metoder i

undervisningen.

I flera av de studier som visar på en upplevd

effekt av IKT kopplat till elevernas

prestationer, har lärarna inställningen

att effekten på matematik samt läs och

skrivinlärning är positiv. Ett antal studier

(huvudsakligen från Storbritannien) har

kunnat påvisa ett direkt samband mellan

användandet av IKT och kunskapsinlärning

hos eleverna. Det finns dock vissa

problem med att påvisa detta direkta

samband, eftersom det är svårt att dra

generaliserbara slutsatser kopplade till

studier av en viss situation, en viss typ

av användning eller ett visst pedagogiskt

synsätt. Man kan dock säga att ju mer

inbäddad eller integrerad en specifik

teknik är, desto högre är effekten. Effekten

av en ökad tillgång och användning

av IKT beror till stor del på hur lärarna

använder IKT i undervisningen, samt

på vilka förutsättningar det finns för ett

utvecklat lärandeskolan.

Comparative Analysis of

Policies for ICT in Education

Detta är en analys av den amerikanska

forskaren Robert Kozma kring nationella

strategiers betydelse för effekter

av utvecklingsinsatser kring IKT i

skolan. En nationell IKT-politik inom

utbildningsområdet har flera viktiga

funktioner. En strategisk politik kan

tillhandahålla ett logiskt resonemang,

en uppsättning mål och en vision för hur

utbildningssystemet skall utvecklas. En

strategisk och framåtriktad politik kan

även förklara hur elever, lärare, föräldrar,

och befolkningen i allmänhet kan dra

nytta av tillgången och användningen av

datorer i skolorna. Strategin kan motivera

förändringar och samordna olika insatser

för att främja nationens övergripande

pedagogiska mål.

Men utan den ledning som en nationell

IKT-politik ger är det mindre troligt

att utvecklingsinsatser i enskilda skolor

och klassrum kommer att bestå. Kozma

menar att en utveckling och ökning av

användningen av ny teknik i undervisningen

kan ske utan att det finns tydliga

krav på nationell nivå. Däremot drar

han slutsatsen att sannolikheten att

erfarenheterna och lärdomarna från olika

projekt blir bestående är relativt låg.

Han menar att effekterna av enskilda

projekt då blir svåra att sprida och det

behövs nationella krav som styr för att

projekten efter dess avslut skall få effekter

inom hela utbildningssystemet.

Utan en sammanhållen strategi som

styr den nationella användningen av

teknologi i utbildningen, kommer

IKT-politiken endast att handla om

tillgång eller kompetensutveckling

för lärare, utan att det finns ett tydligt

utbildningssyfte eller uppsatta mål för

användandet av teknologi. Utan ett

tydligt syfte och uppsatta mål blir det

ett tekniskt fokus istället för ett pedagogiskt

fokus.

Källa: Robert B. Kozma, 2008, Comparative

Analysis of Politics for ICT in Education,

SRI International, a part of the International

Handbook on Information Technology in

Primary and Secondary Education, 2008,

Springer

Comparative international

evidence on the impact

of digital technologies on

learning outcomes

Detta diskussionsunderlag inför en

expertkonferens arrangerad av OECD/

CERI och KERIS (Korea Education &

Research Information Service) i Sydkorea

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 19


under 2007 är baserat på ett flertal olika

rapporter och studier inom OECD.

Vid utformningen av ett effektivt

lärande som stöds av teknik är det viktigt

att inte bara välja lämpliga tekniska

hjälpmedel, utan också att ha en god

förståelse för de olika roller som läraren,

eleven och tekniken har. I flera internationella

analyser och studier samt centrala

policydokument kring IKT i utbildning,

lyfts IKT ofta fram som ett verktyg för

att förverkliga nya mål som upplevs som

viktiga för 2000-talet. Dessa mål handlar

om förmågan till ett livslångt lärande

och förmågan att i samverkan med andra

studenter kunna ta fram kunskap och lösa

problem. För att kunna nå dessa nya mål

så behöver det dock ske stora förändringar

av den pedagogiska processen i skolan.

En fråga man bör ställa sig vid tillämpningen

av IKT i det pedagogiska arbetet

är om användandet av teknologi ses som

en drivkraft för pedagogiskt innovation

och om denna innovation innebär några

förändringar av de definierade rollerna för

lärare och elever.

Analysen av testresultaten i en av de

undersökta studierna 10 drar slutsatsen att

ett ”traditionellt” lärande där man använder

IKT inte har något direkt samband

med effekterna på elevernas resultat i olika

ämnen. Ett traditionellt lärande kan ses

som ett lärande med fastlåsta roller, där

läraren har rollen att förmedla kunskapen

och eleven har rollen att ta till sig

kunskapen. Den enda effekten som direkt

kunde kopplas till användandet av IKT

var förbättrade IKT-färdigheter i form av

en ökad kunskap i att rent tekniskt hantera

en dator och dess applikationer. Lärare

som har en utvecklad pedagogisk syn fick

större effekter på eleverna när det gäller

utvecklingen av färdigheter som samarbetsförmåga,

kommunikationsförmåga

och förmågan att planera sitt eget lärande.

Källa: Nancy Law, 2007, Comparative international

evidence on the impact of digital technologies

on learning outcomes, a discussion paper

for CERI/KERIS International Expert Meeting

on ICT and Educational Performance in South

Korea 2007, University of Hong Kong

Evaluation of Evidence-

Based Practices in Online

Learning

Denna rapport är en amerikansk analys av

andra studier kopplat till erfarenheter och

forskning kring e-lärande. Målet för analysen

som helhet var att ge beslutsfattare,

administratörer och utbildningsansvariga

en forskningsbaserad vägledning om hur

man implementerar ett online lärande för

16–19-åriga elever (K12).

En slutsats som denna analys drog var

att studenter som tog hela eller delar av

sin kurs online klarade sig bättre i snitt

än de som tog samma kurs genom en

klassrumbaserad undervisning. Dock

måste man ta i beaktande att undervisningen

via nätet och i klassrummet

skiljer sig på flera sätt, bland annat när

det gäller hur mycket tid som studenten

lägger på varje uppgift. Undervisning

som kombinerade online lärande med en

traditionell klassrumsundervisning fick

större effekter på resultatet hos eleverna

i förhållande till enbart en undervisning

som skedde online. Inlärningen som sker

online kan även förstärkas genom att öka

interaktionen mellan studenten och den

applikation som används för e-lärandet.

Inlärning som sker online kan även lätttare

få individuella studenter att reflektera

kring och värdera sin egen lärprocess.

Källa: Evaluation of Evidence-Based Practices

in Online Learning, 2009, U.S Department

of Education

20 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

Harnessing Technology

Review 2009

Denna forskningsöversikt presenterar

slutsatser och data från ett större antal

engelska studier som har undersökt vad

som har skett avseende implementering

av teknologi för att stödja lärandet. De

flesta av de undersökta studierna har

publicerats under perioden 2007-2009.

En av dessa studier 11 från Institute of

Fiscal Studies har tittat på data från en

flerårig undersökning av ungdomar i

England. Data från 15 000 ungdomar

födda 1989 och 1990 användes i analysen,

som undersökte både skillnader i

resultatutveckling och beteende mellan

olika socioekonomiska grupper. Studien

visade att tillgången till en dator och

Internet i hemmiljön är en viktig del av

förklaringen till skillnader i resultatutvecklingen.

Samt att detta även spelar

en positiv roll för hur beteenden som

t.ex. olovlig frånvaro utvecklas, särskilt

för elever mellan 14-16 år. I studien

upplevde majoriteten av lärare för elever

i åldrarna 5-16 år att användandet av

teknologi hade en positiv effekt på resultatutvecklingen

hos specifika grupper av

elever. En grupp elever som upplevdes ha

särskild stor nytta av teknologi var elever

med funktionsnedsättning 12 .

Denna brittiska forskningsöversikt

visar att den tydligaste effekten av teknologi

inom utbildning avser förbättringar

i effektivitet, specifikt när det gäller

användningen av lärarnas tid. Studier har

visat att lärare normalt kan använda den

insparade tiden till att utveckla och kvalitetssäkra

sitt eget pedagogiska arbete.

För att få mätbara effekter av teknologin

på elevernas resultat så måste man dock

se användandet av teknologi som en del

av skolans långsiktiga planering, och

koppla användningen av teknologi till


utvecklingen av elevernas färdigheter och

olika lärstilar.

Källa: Becta, 2009, Harnessing Technology

Review 2009

Is technology use related to

educational performance?

Från en kommande OECD-rapport 13

presenterades under hösten 2009 en rapport

kring effekterna av användandet av

teknologi kopplat till elevers resultat i

naturvetenskap (PISA-studien). Målgruppen

för studien är 15-åriga elever.

Studien visar att den vana som eleverna

har att använda datorer påverkar elevernas

resultat. Elever som haft tillgång till datorer

under längre tid har bättre resultat än

elever som haft tillgång till datorer under

kortare tid (mindre än ett år). Det finns

ett samband mellan elevernas utbildningsresultat

och frekvensen av datoranvändningen

i elevernas hemmiljö. I det stora

flertalet länder inom OECD tenderar fördelarna

med högre datoranvändning vara

större i elevernas hemmiljö än i skolan.

Om den studerande har rätt kompetens

och bakgrund, kan en ökning av frekvensen

av datoranvändning leda till bättre

resultat. Analysen visar att i förhållande till

studenternas resultat kan en ökad användning

av datorer fungera som en förstärkning

av deras färdigheter och kompetenser.

Studentens socioekonomiska bakgrund

påverkar förutsättningarna för att datoranvändningen

skall leda till bättre resultat.

Studenternas olika färdigheter, allmänna

intressen och attityder påverkar engagemanget

för deras arbete med teknologi.

Källa: Francesc Pedró, 2009, Is technology

use related to educational performance – Evidence

from PISA, OECD/CERI

ICT in science teaching

Denna brittiska forskningsöversikt och

analys har fokuserat på effekten av att

använda olika IKT-aktiviteter (som t.ex.

experiment och simuleringar) i samband

med lektioner i naturvetenskap. Även

om det finns mycket litteratur om IKT

i undervisningen av naturvetenskapliga

ämnen så är en stor andel av litteraturen i

form av artiklar om mjukvaror och deras

användning i olika lärsituationer. Tonvikten

är där ofta på hur man skall använda

IKT snarare än att utforska effekten av

användandet. Det man specifikt tittade

på i denna forskningsöversikt var

utvecklingen av elevernas förståelse för

naturvetenskap. Begreppet förståelse för

naturvetenskap omfattade här vetenskaplig

kunskap och teori, vetenskapliga

metoder och idéer. Fokus var studier

av effekterna av IKT på elever i åldern

11-16 år. Huvuddelen av studierna var

genomförda i USA och i Taiwan. Drygt

en tredjedel av studierna fokuserade på

ämnet biologi, och knappt en tredjedel av

studierna fokuserade på ämnet fysik.

Forskningsöversikten visar i sin analys

att elevernas användning av IKT-simuleringar

för att öka sin förståelse av vetenskapiga

idéer, är betydligt mer effektiv

jämfört med användningen av icke

IKT-baserade läraktiviteter. Enligt deras

analys så får eleverna en bättre förståelse

för vetenskaplig kunskap och idéer när de

använder IKT-simuleringar jämfört med

användning av traditionella (icke-IKT)

läraktiviteter.

Effekterna som uppkom från elevernas

användande av IKT-simuleringar

blev enligt vissa studier ännu större när

lärarna mer aktivt stöttade och ledde

eleverna under simuleringen. En slutsats

är att IKT-simuleringar kan ge effekter

på eleverna i fråga om vetenskaplig kun-

skap, teori och metod. Men dessa effekter

uppkommer inte i alla situationer och

inte med alla elever eller lärare. Man

måste i skolorna arbeta för att på ett bra

sätt integrera IKT-simulering i lärandet

och den pedagogiska processen.

Källa: Sylvia Hogarth et al, 2006, ICT in

science teaching – the effect of ICT teaching

activities in science lessons on students

understanding of science ideas, University of

London

ICT use and Educational

Performance in Korea

I samband med en internationell konferens

i Bryssel kring IKT och utbildning

presenterades de preliminära resultaten

från en koreansk studie. Denna studie

hade som fokus att värdera effekten av

IKT-användningen på elevernas utveckling

och resultat i skolan. Målgruppen

var elever i första året på gymnasieskolan

(10th grade), och hade genomförts

som en enkätstudie riktad till eleverna.

Enkäten var uppdelad i tre delar, plats

för IKT-användningen, syfte med IKT-

användningen samt egenarbete/grupparbete

med IKT.

Slutsatsen från studien var att IKTanvändningen

i skolan inte upplevdes ge

några effekter på elevernas utveckling.

Däremot upplevdes IKT-användningen

utanför skolan ge effekter på deras

utveckling. När det gäller syftet med

IKT-användningen upplevde eleverna

att de utvecklades när syftet med

användningen var att lära sig saker.

När syftet med IKT-användningen var

”endast” underhållning så upplevde

eleverna inte att det fick några effekter

avseende deras utveckling och resultat.

När det gäller IKT-användning i

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 21


grupp eller i samarbete med andra, så

upplevde eleverna ingen effekt på deras

resultat. Däremot upplevde eleverna att

enskild användning av IKT gav positivt

resultat. En slutsats som studien drar

är att man behöver arbeta både med det

formella lärandet (i skolan) och med det

icke formella lärandet (utanför skolan).

Källa: Heeok Heo, 2009, ICT use and

Educational Performance in Korea, Sunchon

National University

ITU monitor 2009

ITU Monitor är en norsk årlig, kvantitativ

studie kring den ämnesmässiga

och pedagogiska användningen av

IKT i årskurs 7, 9 och det andra året i

gymnasieskolan. Totalt så deltog 582

skolor i 2009 års enkätundersökning,

vilket motsvarar knappt 20 procent av

det totala antalet grund och gymnasieskolor

i Norge. Studien undersökte både

hur datorerna användes i skolan och hur

de användes för skolarbetet hemma. För

att få indikatorer på hur väl de digitala

färdigheter är integrerade i skolorna

undersöktes även hur ofta datorerna

används i olika ämnena och på vilket

sätt de användes.

ITU Monitor 2009 drar analysen att

den norska skolan är på rätt spår när

det gäller tillgängligheten av datorer

för eleverna. Huvudutmaningen med

att använda IKT i skolan är inte en

fråga om enbart infrastruktur, utan

det handlar om hur skolan och lärarna

använder IKT som ett integrerat pedagogiskt

redskap. Enbart en god tillgång

till datorer räcker inte för att skapa bra

förutsättningar för elevernas utveckling.

Man behöver sätta av tillräcklig tid för

kompetensutveckling av lärarna och

det behöver finnas ett uttalat stöd från

skolans rektor när det gäller kompetensbehoven.

Studien visar att motiverade

och kompetenta lärare, med stöd

från skolledningen, har mycket bättre

förutsättningar att använda digitala

verktyg. De digitala verktygen påverkar

elevernas digitala kompetens och deras

prestationer när verktygen används på

ett systematiskt, ämnesanpassat och

pedagogiskt sätt. Det är även viktigt att

skolan har tydliga inlärningsmål när det

gäller användandet av IKT i skolan.

Denna studie har kunnat dra slutsatser

från informationen från lärare och skolledare

kopplat till elevernas provresultat.

Genom ett särskilt utvecklat test

har de tittat på två kompetenser, dels

på grundläggande IKT-kompetens och

dels på problemlösning med stöd av

IKT. ITU Monitor 2009 visar att saker

som elevens socioekonomiska bakgrund,

allmänna drivkraft och skolprestationer

påverkar utvecklingen av deras digitala

kompetens. I övrigt visar studien att

inriktningen på skolans IKT-investeringar

påverkar elevernas digitala kompetens.

Om skolan har en IKT-ansvarig

på heltid så används IKT mer integrerat

i de olika ämnena och den digitala kompetensen

utvecklas bättre hos eleverna.

Källa: ITU, 2009, ITU-monitor 2009 –

skolens digitale tilstand

The impact of digital

technology

Denna brittiska analys av aktuell forskning

visar på en tydlig koppling mellan

digital teknik och elevers kunskapsutveckling

i skolan. Digital kompetens

ses som viktig för att medborgarna ska

kunna ta en aktiv del i det brittiska

22 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

samhället. Analysen visar att det finns

en växande mängd nationella och internationella

studier som visar på positiva

och mätbara effekter av digital teknik på

elevers lärande. I Storbritannien arbetar

man på nationell nivå med en kombination

av statistiskt säkerställda bevis och

mjukare empiriska bevis. De mjukare

empiriska bevisen har en viktig funktion

i studier när det gäller att förklara varför

det positiva resultatet har eller inte har

uppkommit.

Forskningen visar att en integrerad

användning av tekniken ger en rad

positiva resultat för barn och ungdomar.

När det gäller yngre elever, (5–7 år) så

visar studien att ett integrerat användande

av tekniken resulterar i en positiv

utveckling av kunskaper i matematik

(för högpresterade flickor) och i naturvetenskap

(för alla flickor). Samma resultat

noteras för pojkar med genomsnittliga

till höga resultat i naturvetenskap. En

positiv utveckling av resultaten i engelska

kunde man även se för genomsnittliga

till högpresterande elever i åldern

5–7 år. När det gäller elever i åldern

7–11 år, visar studien att samtliga

elever uppvisade förbättrade resultat

vid integrerad användning av tekniken.

Dessutom noterades positiva effekter

på elevers resultat i matematik och

naturvetenskap kopplat till användandet

av interaktiva skrivtavlor. För elever i

åldern 11–16 år ser man positiva effekter

av användandet av teknologi kopplat

till resultatet i naturvetenskap.

I klasser med online-utbildning, vare

sig de är helt online eller om traditionell

klassrumbaserad utbildning blandas

med online-utbildning, får man oftast

bättre resultat, enligt studien. Skolor

som har god tillgång till teknologi och

uppvisar de bästa resultaten har vissa

saker gemensamt; teknologin styr inte


esluten om lärande och inlärning, utan

det är behoven som styr valet av teknologi.

Utöver detta har de en välfungerande

teknisk support som är en viktig

del av skolans strategi för IKT.

Källa: Becta, 2009, The impact of digital

technology – a review of the evidence of the

impact of digital technologies on formal

education

8 Skarin, Effektivt användande av IT I skolan -

analys av internationell forskning, Skolverket.

9 Ramböll Management,2006, E-learning

Nordic 2006.

10 SITES 2006.

11 Chowdry et al 2009.

12 Teeman et al 2009.

13 CERI/OECD, 2010, Are the New Millenium

Learners Making Their Grades? – Technology Use

and Educational Performance in PISA.

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 23


7. Utmaningar

för framtidens skola

24 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola


Nätets enorma utbud av lätt tillgängliga

resurser och personliga nätverk utmanar

oss allt mer att utvärdera våra roller som

utbildare. Det gäller att skapa relevanta

lärsituationer, arbeta stödjande samt att

värdera elevernas kunskapsutveckling.

Dagens unga förväntar sig att kunna

arbeta, lära och studera, när och var de

vill. Utbildningssystemets roll och det sätt

som vi förbereder unga personer för deras

framtida liv – är under förändring. 14

Studiernas analyser i denna forskningsöversikt

pekar ut ett antal aktuella utmaningar

kring IKT i det svenska skolsystemet.

Sammanfattningsvis faller ett antal

tematiska områden ut värda att prioritera.

Dessa är infrastruktur, kompetens, digitalt

innehåll samt pedagogisk idé. Inom

de tematiska områden finns behov och

utmaningar för de olika aktörerna genom

utbildningssystemet, från nationell nivå

till lokal skolnivå.

Utveckla en svensk nationell

vision och strategi

Utan den ledning som en nationell

strategi ger är det mindre troligt att

utvecklingsinsatser i enskilda skolor

och klassrum kommer att bestå eller ge

något större genomslag. Den amerikanska

forskaren Kozma 15 menar att en utvecklad

användning av ny teknik i undervisningen

visst kan ske i enskilda klassrum eller

skolor, utan att det finns tydliga krav från

nationell nivå. Däremot är sannolikheten

att erfarenheter och lärdomar från dessa

lokala projekt blir bestående relativt låg.

Det krävs en nationell styrande strategi

för att insatserna ska få effekt inom större

delar av utbildningssystemet. Idag finns

i Sverige ingen svensk politisk vision

och strategi kring IKT och skola. Här

har regeringen ett ansvar att utveckla

en strategi som skulle kunna motivera

utvecklingsarbete på bred front. Strategin

ska vara vägledande för de insatser som

behöver göras på nationell, kommunal

respektive skolnivå.

Satsa på forskning och nya

studier för mätbara effekter

För att stå väl rustade för att möta dagens

och framtidens utmaningar måste vi skapa

största möjliga värde och nytta av våra

satsningar på IKT i skolan. Ett kreativt

och nyskapande bruk av IKT är av stor

vikt för förnyelsen av undervisningen.

Studier visar dock att det är svårt att

förändra lärares traditionella pedagogik

och synsätt när det gäller undervisning

och lärande. Ett ökat fokus på dagens

forskning kring ett utvecklat pedagogiskt

arbete är ett viktigt stöd i arbetet med att

skapa framtidens utbildningssystem. I de

nordiska länderna är det vanligast med

nationella studier som fokuserar på att

hitta upplevda effekter när det gäller IKT

och skola. Vi saknar i Sverige nationella

storskaliga studier och forskning när det

gäller de mätbara effekterna av IKTanvändningen

på elevers inlärning och

utveckling. Vi behöver därför initiera mer

omfattande studier inom detta område, för

att få tillgång till ett bredare evidensbaserat

forskningsresultat.

Tillgång och användning av

datorer i hemma viktigt

Tillgång till datorer och Internet i hemmiljön

är en viktig del av förklaringen

till skillnader i mellan elevers resultat. En

ökad användning av datorer i hemmiljön

förstärker studenternas färdigheter, kompetenser

och resultat. Även studentens

socioekonomiska bakgrund har betydelse

för i vilken grad datoranvändningen leder

till bättre resultat. Idag saknas det en

gemensam insikt om betydelsen av en god

tillgång till datorer för eleverna. Vi bör

därför i Sverige arbeta för att öka elevernas

tillgång till datorer både i skolan och

på fritiden. Det finns goda exempel från

exempelvis delstaten Maine 16 i USA där

eleverna i en stor skolsatsning för ökad

tillgång till datorer även får ta med sig sin

skoldator hem.

Kommunalt ledarskap och

lokala planer nödvändigt

Kommunerna bör i sin roll som skolutvecklare

utveckla strategier för att öka

tillgången och användningen av datorer

i skolorna. Strategin bör ta ett helhetsgrepp

och till denna bör kopplas mål för

infrastruktur, kompetens, digitalt innehåll

och pedagogisk ide. Många kommuner har

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 25


edan idag en IKT-strategi, men denna har

ofta endast fokus på frågan om infrastruktur

och kompetens hos lärarna. I många

fall saknas uppsatta mål för användningen

av det digitala innehållet och utvecklingen

av en kreativ pedagogisk användning. En

kommunal strategi som bygger på den

nationella visionen och strategin tydliggör

för skolorna att IKT är ett viktigt verktyg

utbildning och lärande. Strategin och

målen bör vara väl förankrade och fungera

som stöd för skolledare och enskilda pedagoger

när det gäller prioritering och vägval

kopplat till IT-användningen i skolan.

Det behövs även lokala planer på skolnivå

för att lyckas med själva implementeringen

av IKT i skolan. En lokal plan

bör innehålla mål för att skapa en ökad

tillgänglighet och en genomtänkt användning

av datorer på skolan. För detta krävs

uppsatta aktivitetsplaner målsatta på både

kort och lång sikt.

Identifiera

kompetensbehoven och satsa

på kompetensutveckling

Endast god tillgång till datorer räcker

dock inte för att skapa bra förutsättningar

för elevernas utveckling. Man behöver

identifiera kompetensbehoven och sätta

av tillräcklig tid för kompetensutveckling

för lärarna. Genom att sätta upp kompetensmål

i skolans lokala plan så förtydligar

skolledningen att frågan är prioriterad.

Motiverade och kompetenta lärare, med

stöd från skolledningen, har mycket bättre

förutsättningar att använda digitala verktyg.

Den senaste TIMSS-undersökningen 17

visade att de svenska lärarna i mindre

utsträckning än sina EU/OECD-kollegor

får tillgång till fortbildning i hur IKT

kan integreras i matematik- och naturvetenskapsundervisningen.

Som en del av

kompetensutvecklingen för lärare behövs

även mer kunskap och insikt om värdet av

IKT för elevernas lärande, och teknologins

koppling till samhällsutvecklingen i stort.

Vidareutveckla det

pedagogiska arbetet i skolan

Analysen av testresultaten i studien SITES

2006 18 drar slutsatsen att ett traditionellt

lärande med IKT-användning endast ger

effekter i form av ökad IKT-kompetens

hos eleverna. Eleverna blir endast bättre på

att rent tekniskt hantera en dator och dess

applikationer. Ett traditionellt lärande

har ofta synsättet att lärare och elever har

definierade och fasta roller, där läraren

har rollen att förmedla kunskapen och

eleven har rollen att ta till sig kunskapen.

Studien drar slutsatsen att lärare som har

ett utvecklat pedagogiskt arbetssätt med

IKT-användning får större effekter på

eleverna när det gäller utvecklingen av

färdigheter som samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga

och förmågan att

planera sitt eget lärande. Dessa färdigheter

bedöms öka i betydelse i framtiden. Därför

bör man i Sverige arbeta med att vidareutveckla

det pedagogiska arbetet med

IKT-användning.

Ett exempel på hur man kan vidareutveckla

det pedagogiska arbetet i skolan

kommer från USA. I studien 19 från det

amerikanska utbildningsdepartementet

visas att inlärning som sker online kan

förstärkas genom att öka interaktionen

mellan studenten och själva applikationen

för e-lärandet. Det handlar om att använda

programvaror som ger eleverna mer direkt

feedback och som skapar förutsättningar

för eleverna att värdera sin egen utvecklingsprocess.

Denna amerikanska studie

visar även att eleverna fick ett bättre

resultat när delar inlärningen ägde rum i

26 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

klassrummet och andra delar online.

Ett annat exempel på hur man kan

utveckla det pedagogiska arbetet i skolan

beskrivs i den brittiska studien ICT in

science teaching 20 . Studien visar att elevernas

användning av simuleringar med stöd av

IKT ökade deras förståelse av vetenskaplig

kunskap och idéer, jämfört med användningen

av icke IKT-baserade läraktiviteter.

Förståelsen för naturvetenskap hos

eleverna ökade ytterligare när lärarna mer

aktivt coachade eleverna under simuleringen.

Utvecklingen av en mer handledande

roll för lärare är därmed intressant

att utforska som en del i det praktiska

pedagogiska arbetet i skolan.

14 The Horizon report – 2010 edition, 2010, The new

media consortium/Educause learning Initiative.

15 Robert B. Kozma, 2008, Comparative Analysis of

Politics for ICT in Education, SRI International, a

part of the International Handbook on Information

Technology in Primary and Secondary

Education, 2008, Springer (se kap. 6.1).

16 Maine Learning Technology Initiative.

17 TIMSS 2007, s. 66.

18 Nancy Law, 2007, Comparative international

evidence on the impact of digital technologies on

learning outcomes, a discussion paper for CERI/

KERIS International Expert Meeting on ICT

and Educational Performance in South Korea

2007, University of Hong Kong (se kap. 6.2).

19 Evaluation of Evidence-Based Practices in Online

Learning, 2009, U.S Department of Education,

(se kap 6.3).

20 Sylvia Hogarth et al, 2006, ICT in science

teaching – the effect of ICT teaching activities in

science lessons on students understanding of science

ideas, University of London, kap. 6.6.


Referenslista

Becta, 2009, Harnessing Technology Review

2009

http://publications.becta.org.uk/display.

cfm?resID=41329

Becta, 2009, The impact of digital technology –

a review of the evidence of the impact of digital

technologies on formal education

http://publications.becta.org.uk/display.

cfm?resID=41343

CERI/OECD, 2010, Are the New Millenium

Learners Making Their Grades? – Technology

Use and Educational Performance in PISA

http://www.nml-conference.be/wp-content/uploads/2009/09/Technology-Use-and-Educational-

Performance.pdf

Evaluation of Evidence-Based Practices in

Online Learning, 2009, U.S Department of

Education

http://www2.ed.gov/rschstat/eval/tech/evidencebased-practices/finalreport.pdf

Francesc Pedró, 2009, Is technology use related

to educational performance – Evidence from

PISA, OECD/CERI

http://www.nml-conference.be/wp-content/uploads/2009/09/Technology-Use-and-Educational-

Performance.pdf

Hallerström, Tallvid, 2008, En egen dator i

skolarbetet – redskap för lärande?

http://www.falkenberg.se/download/1

8.753fd2a71252137fdd880001149/

En+egen+dator+i+skolarbetet+-

+redskap+f%C3%B6r+l%C3%A4rande.pdf

Heeok Heo, 2009, ICT use and Educational

Performance in Korea, Sunchon National

University

http://www.nml-conference.be/wp-content/uploads/2009/09/Heeok-Heo.pdf

Hylén, Skarin, 2008, Framtidens utbildning i

Norden- Samverkan och konkurrens i en globaliserad

värld, Nordiska Ministerrådet

http://www.norden.org/en/publications/publications/2008-553

ITU, 2009, ITU-monitor 2009 – skolens digitale

tilstand

http://www.itu.no/filestore/Rapporter_-_PDF/

ITU_monitor09_web.pdf

Nancy Law, 2007, Comparative international

evidence on the impact of digital technologies

on learning outcomes, a discussion paper for

CERI/KERIS International Expert Meeting on

ICT and Educational Performance in South

Korea 2007, University of Hong Kong

http://www.oecd.org/dataoecd/0/33/39482643.pdf

Ramböll Management, 2006, E-learning

Nordic 2006

http://www.skolverket.se/sb/d/2369/a/13079

Robert B. Kozma, 2008, Comparative Analysis

of Politics for ICT in Education, SRI International,

a part of the International Handbook

on Information Technology in Primary and

Secondary Education, 2008, Springer

http://robertkozma.com/images/kozma_comparative_ict_policies_chapter.pdf

Robert B. Kozma, 2005, Monitoring and

evaluation of ICT for education impact – a

review, utdrag från Monitoring and Evaluation

of ICT in Education Projects - A Handbook for

Developing Countries, 2005, InfoDew

http://www.infodev.org/en/Publication.9.html

Skarin, 2007, Effektivt användande av IT i

skolan – analys av internationell forskning,

Skolverket

http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/30/78/

Rapport_webb.pdf

Skarin, 2009, Tillgång, användning och

kompetens kring IKT i skolan, Skolverket och

föreningen Datorn i utbildningen

http://www.diu.se/framlar/wp-content/uploads/2009/06/kompletterande-studie-kring-iktoch-skola-maj-2009-slutlig-version.pdf

Skolverket, 2009, Redovisning av uppdrag om

uppföljning av IT-användning och IT-kompetens

i förskola, skola och vuxenutbildning

http://www.skolverket.se/sb/d/203/a/16904

Sylvia Hogarth et al, 2006, ICT in science

teaching – the effect of ICT teaching activities

in science lessons on students understanding of

science ideas, University of London

http://eppi.ioe.ac.uk/cms/LinkClick.aspx?fileticket

=wiH96OGz1gY%3d&tabid=945&mid=2149&l

anguage=en-US

The Horizon report – 2010 edition, 2010,

The new media consortium/Educause learning

Initiative

http://www.nmc.org/pdf/2010-Horizon-Report.pdf

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 27


Varför en Teknikdelegation?

Flera olika utvärderingar visar att svenska elevers kunskaper inom matematik och naturvetenskap

försämrats under det senaste decenniet. Samtidigt har antalet ansökningar till

högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar minskat de senaste fem åren.

För att Sverige ska kunna fortsätta att vara en konkurrenskraftig industrination krävs att

svensk teknik och industriproduktion ligger i internationell framkant. Vårt näringsliv, vår

ekonomi och arbetsmarknad är beroende av att svensk forskning och innovationsförmåga

ligger på internationell toppnivå. För att uppnå detta behövs välutbildade naturvetare,

tekniker och ingenjörer med innovativa idéer och god problemlösningsförmåga. En hög

utbildningsnivå inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknologi

(ikt) ger Sverige konkurrensfördelar och är en förutsättning för ekonomisk

tillväxt.

Hur ska Teknikdelegationen

arbeta?

Teknikdelegationens arbete omfattar utbildningsväsendet från förskola till högskola och ska

särskilt belysa skillnader ur genusperspektiv. Delegationen ska utreda dagens och framtidens

situation och arbeta utåtriktat med att:

Visa dagens och morgondagens behov och tillgång på naturvetare och tekniker

Kartlägga och analysera dagens söktryck till utbildningarna, demografiska faktorer

och arbetsmarknadens struktur och framtida behov.

Stärka lärare och lärarutbildningen

Ge förslag på hur lärare kan kompetensutvecklas och på hur pedagogiken bör utvecklas

för att nå en mer problembaserad matematik-, naturvetenskap- och teknikundervisning.

Öka samverkan mellan skola och arbetsliv

Ge förslag på hur kunskapsutbytet mellan elever, lärare, skolledare och arbetslivet

skulle kunna öka för att främja skolans och industrins utveckling.

Genomföra en kampanj och stärka initiativ och projekt som syftar till att öka

intresset hos barn och ungdomar

Öka kunskapen om naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt antalet sökande

till dessa genom en utåtriktad informativ kampanj riktad mot barn och ungdomar. Stödja

verksamheter och ge förslag på hur arbetet med att öka intresset för matematik,

naturvetenskap, teknik och ikt kan fortgå långsiktigt.

28 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola


Teknikdelegationen

Ordförande

Leif Johansson, Volvokoncernen

Ledamöter

Johan Ancker, Teknikföretagen

Paula Bäckman, Balthazar Science Center

Helen Dannetun, Linköpings universitet

Anne-Marie Fransson, IT & Telekomföretagen, Almega

Christer Fuglesang, ESA

Karin Glader, Chalmers tekniska högskola

Peter Gudmundson, Kungl. Tekniska högskolan

Ursula Hass, Blekinge Tekniska Högskola

Philip Kapper, Norra Real

Maria Khorsand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer

Camilla Modéer, Vetenskap & Allmänhet

Björn O. Nilsson, Kungl. Ingenjörsvetenskaps akademien

Anna-Maria Wiberg, Unga Forskare

Teknikdelegationens kansli

Teresa Jonek, huvudsekreterare

teresa.jonek@education.ministry.se

Tel: 08-405 41 01, 073-040 65 83

Sara Karlsson, sekreterare

sara.karlsson@education.ministry.se

Tel: 08-405 50 15, 070-320 66 22

Marika Göthlin, biträdande sekreterare

marika.kallio-gothlin@education.ministry.se

Tel: 08-405 58 29, 070-880 63 73

Sofia Yngwe, kommunikatör

sofia.yngwe@education.ministry.se

Tel: 08-405 28 12

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 29


Utgivare: Teknikdelegationen

Karlavägen 102, plan 7

103 33 Stockholm

info@teknikdelegationen.se

www.teknikdelegationen.se

Rapport 2010:1

isbn: 978-91-86321-04-8

Grafisk form: Pidgin Group / Pelle Isaksson

Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil

via Teknikdelegationens hemsida www.teknikdelegationen.se


Teknikdelegationen har av regeringen fått uppdraget

att kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft

inom matematik, naturvetenskap, teknik och

informations- och kommunikationsteknologi (IKT).

Vidare ska delegationen arbeta med att öka intresset

för högskoleutbildningar inom dessa områden med

ett särskilt fokus på flickors och kvinnors intresse.

Teknikdelegationen är sammansatt av representanter

främst från olika delar av näringslivet samt

universitets- och högskolevärlden.

Teknikdelegationens arbete beräknas pågå i ett och

ett halvt år och leda fram till ett betänkande som

ska överlämnas till högskole- och forskningsministern

våren 2010.

Läs mer på Teknikdelegationens hemsida

www.teknikdelegationen.se

32 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!