Framtidens lärande, i dagens skola? - Skolverket

Rapport 2010:1 

Framtidens lärande, 

i dagens skola? 

– internationell 

forskningsöversikt 

kring IKT och skola 

Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola — 1

Förord 

Alltför många ungdomar väljer tidigt bort studier inom naturvetenskap och teknik. 

Detta trots att dagens unga i sin vardag tar till sig och använder ny teknik rekordsnabbt. 

Samtidigt visar flera undersökningar att ungdomar i grunden är intresserade av ämnena, 

men att de i undervisningen saknar möjligheten att ta till sig och reflektera kring dem. 

Undervisningen upplevs mer som traditionell kunskapsinhämtning och resultatet blir att 

de tappar intresset. 

En av Teknikdelegationens grundläggande åsikter är att det inte är ”fel” på ungdomarna. 

Ungdomarnas val beror av värderingar och attityder i den värld de lever i och inte minst 

av den undervisning de ges. I utbildningssystemet finns idag behov av att utveckla och 

förbättra elevers möjligheter till lärande. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) 

borde i detta arbete vara ett självklart verktyg för att utveckla pedagogiken, men tyvärr 

är det alltför sällan så. Visst köps datorer in till skolorna, men arbetet stannar där, vid 

punktinsatser. För att lyckas krävs ett helhetsgrepp taget från nationell strategisk nivå, 

via skolhuvudmän till lokal skolnivå, för att utveckla kompetens, system och metoder för 

användning av IKT. 

Forskningsöversikten utgår från ett antal aktuella forskningsrapporter inom området ”IKT 

i skolan”. Den lyfter fram de faktorer som visat sig ha störst betydelse för ett fungerande 

arbete med IKT i skolan. Översikten har tagits fram i samarbete med Torbjörn Skarin, IT- 

och analysföretaget Metamatrix. 

Stockholm 2010-02-15 

Teresa Jonek 

Huvudsekreterare 

Teknikdelegationen 


Innehåll 

Innehåll 

1. Sammanfattning.......................................................................................6 

2. Bakgrund...................................................................................................8 

Kort om Teknikdelegationens uppdrag ................................................9 

Kort om e-Skills Week 2010......................................................................9 

Beskrivning av forskningsöversikten.................................................... 10 

3. Tillgång, kompetens och användning av IKT i svenska skolor........12 

4. Olika synsätt kring IKT i skolan.............................................................14 

5. Utmaningar med att värdera 

effekten av IKT på elevens utveckling................................................ 16 

6. Vad säger aktuell forskning inom området?........................................18 

Comparative Analysis of Policies for ICT in Education.......................19 

Comparative international evidence on the 

impact of digital technologies on learning outcomes........................19 

Evaluation of Evidence-Based Practices in Online Learning...........20 

Harnessing Technology Review 2009..................................................20 

Is technology use related to educational performance?...................21 

ICT in science teaching...........................................................................21 

ICT use and Educational Performance in Korea.................................21 

ITU monitor 2009..................................................................................... 22 

The impact of digital technology......................................................... 22 

7. Utmaningar för framtidens skola.......................................................... 24 

Referenslista............................................................................................. 27 


1. Sammanfattning 

Denna forskningsöversikt är baserad på en avgränsad inventering och analys av internationella studier 

och större forskningsrapporter inom området IKT i skolan. Forskningsöversiktens fokus har varit på 

studier som kunnat påvisa tydliga och positiva effekter av IKT-relaterade satsningar i skolan på elevernas 

utveckling. 

Översikten studerar hur IKT fungerar i det pedagogiska arbetet sett ur två olika aspekter; dels hur IKT 

stödjer det pedagogiska arbetet och måluppfyllelsen i dagens skolsystem, dels hur IKT fungerar som ett 

stöd för utveckling av de kompetenser och färdigheter som ett modernt samhälle ställer krav på. Syftet 

med forskningsöversikten är att fungera som ett kunskapsunderlag och en bas för diskussionen vid ett 

seminarium kring IKT och skola, i samband med e-Skills Week 2010. 

Forskningen visar att det inte räcker med att köpa in datorer till skolorna för att få några effekter på 

elevernas lärande. Relationen mellan användningen av IKT och elevernas lärande är komplex. Det handlar 

om att strategiska satsningar måste göras och teknologin måste användas som pedagogiskt verktyg 

på ett genomtänkt sätt. 

Baserat på fakta och analyser från studierna i denna forskningsöversikt kan man dra paralleller till de utmaningar 

som finns kring IKT i det svenska skolsystemet. Det finns ett antal områden som vi i Sverige 

bör arbeta med mer fokuserat. 

6 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola

• Utveckla en svensk nationell vision 

Utan den ledning som en nationell 

strategi ger är det mindre troligt att 

utvecklingsinsatser i enskilda skolor 

och klassrum kommer att bestå. 

• Satsa på forskning och nya studier 

för mätbara effekter 

Vi saknar i Sverige nationella 

storskaliga studier och forskning när 

det gäller de mätbara effekterna av 

IKT-användningen på elevers inlärning 

och utveckling. Vi behöver 

därför initiera större studier inom 

detta område, för att få tillgång till 

ett bredare evidensbaserat forskningsresultat. 

• Tillgång och användning av en 

dator hemma viktigt 

Idag saknas det en gemensam 

insikt om betydelsen av en god 

tillgång till datorer för eleverna. Vi 

bör i Sverige arbeta för att öka elevernas 

tillgång till datorer i skolan 

samt på deras fritid, som ett sätt att 

utjämna den digitala och sociala 

klyftan. 

• Kommunalt ledarskap och lokala 

planer nödvändigt 

En kommunal strategi med tydliga 

mål som bygger på den nationella 

visionen och strategin tydliggör 

att IKT är ett viktigt verktyg som 

främjar utbildning och lärande. En 

strategi sätter upp ramarna och 

vägleder skolorna i deras lokala 

utvecklingsarbete. 

• Satsa på kompetensutveckling 

Endast god tillgång till datorer 

räcker inte för att skapa bra förutsättningar 

för elevernas utveckling. 

Man behöver identifiera lärarnas 

kompetensbehov och sätta av tillräcklig 

tid och resurser för kompetensutveckling. 

• Vidareutveckla det pedagogiska 

arbetet i skolan 

Lärare som har ett utvecklat pedagogiskt 

arbetssätt med IKT-användning 

har större effekt på eleverna 

och deras utveckling av färdigheter 

som samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga 

och förmågan att 

planera sitt eget lärande. 


2. Bakgrund 


e-Skills Week 2010 är en EU-kampanj 

som startade i november 2009 och har 

sin höjdpunkt under första veckan i 

mars 2010. Kampanjen ska öka medvetenheten 

om vikten av e-kompetens 

och den växande efterfrågan på kvalificerad 

IKT-kompetens i hela Europa. 

Inom ramen för e-Skills Week kampanjen 

kommer Teknikdelegationen 

och Almega/IT & Telekom-företagen 

i slutet av februari 2010 att genomföra 

ett seminarium kring IT i skolan. 

Teknikdelegationen är en statlig utredning 

som verkar för att öka intresset för 

matematik, naturvetenskap, teknik och 

informations- och kommunikationsteknik 

(IKT). 

Syfte och målet med detta seminarium 

är att lyfta upp behovet av 

e-kompetenta medborgare, att öka 

intresset för tekniska utbildningar och 

yrken och att skapa en gemensam bild 

av möjligheter och utmaningar för 

skolans arbete med IKT. Vid seminariet 

diskuterar berörda aktörer och beslutfattare 

frågan om hur man möter dessa 

möjligheter och utmaningar. Som ett 

kunskapsunderlag har denna internationella 

forskningsöversikt kring IKT och 

skola tagits fram. 

Kort om Teknikdelegationens 

uppdrag 

För att Sverige ska bibehålla en hög 

konkurrenskraft på den alltmer globaliserade 

marknaden måste svensk teknik och 

industriproduktion ligga i framkant. Vårt 

näringsliv, vår ekonomi och arbetsmarknad 

är beroende av att svensk forskning 

och innovationsförmåga är på internationell 

toppnivå. För att uppnå detta behövs 

välutbildade naturvetare, tekniker och 

ingenjörer med innovativa idéer och god 

problemlösningsförmåga. 

Sverige har ett utbildningssystem som 

ger individer goda möjligheter att välja 

och bedriva studier inom naturvetenskap 

och teknik på olika nivåer. Intresset för 

sådana studier har under många år varit 

förhållandevis gott i Sverige jämfört med 

andra länder. Nu tycks dock trenden 

vända. Intresset för högskoleingenjörs- 

och civilingenjörsutbildningar har 

minskat de senaste fem åren samtidigt 

som undersökningar visar att svenska 

15-åringar har ett svagt intresse för 

områdena. Nationella såväl som internationella 

utvärderingar visar dessutom att 

svenska elevers kunskaper inom matematik 

och naturvetenskap försämras. 

Flera nationella insatser, både statliga 

initiativ och initiativ från andra aktörer 

har genomförts eller pågår i Sverige för 

att öka intresset och stärka kvaliteten i 

undervisningen inom det naturvetenskapliga 

och tekniska området. Fortsatta 

insatser är nödvändiga – därför tillsatte 

regeringen Teknikdelegationen. Genom 

att arbeta utåtriktat i form av arbetsgrupper, 

seminarier och anordnande 

av kampanjer och workshops så vill 

Teknikdelegationen skapa debatt och 

väcka förslag kring hur man både på kort 

och lång sikt löser frågorna. Teknikdelegationens 

arbete beräknas pågå fram till 

den 30 april 2010 då betänkandet ska 

överlämnas till högskole- och forskningsministern. 

Kort om e-Skills Week 2010 

En viktig fråga för kampanjen e-Skills 

Week 2010 är att väcka ungas intresse för 

IT och locka fler att söka till högre IKTstudier 

för att möta industrins framtida 

behov av kvalificerad kompetens. 

IT & Telekomföretagen inom Almega 

är värd för EU-kampanjen i Sverige. För 

att kunna genomföra planerade aktiviteter 

finns ett flertal intressenter och 

aktörer med i projektet. IT & Telekomföretagen 

kommer tillsammans med dessa 

aktörer bland annat att genomföra ett 

antal aktiviteter. Det handlar bland annat 

om skolbesök på gymnasier i hela Sverige 


av representanter från IT-företag. Flera 

skoltävlingar som vänder sig till gymnasiet 

kommer att arrangeras inom ramen 

för kampanjen. Som tidigare nämns 

genomförs ett seminarium med titeln 

”IT som verktyg för elevers utveckling i 

skolan – utmaningar och möjligheter”. 

På uppdrag av den europeiska kommissionen 

har de två nätverken DIGITAL- 

EUROPE och European Schoolnet fått 

uppdraget att genomföra denna e-kompetens 

kampanj i Europa. DIGITAL 

EUROPE är ett nätverk av nationella 

branschorganisationer och företag inom 

IT- och telekombranschen och European 

Schoolnet (det så kallade europeiska 

skoldatanätet) är en nätverksorganisation 

med 31 utbildningsdepartement och 

en rad skolmyndigheter och skolor som 

medlemmar runt om i Europa. 

IT & Telekomföretagen inom Almega 

har sedan länge drivit frågan om långsiktig 

kompetensförsörjning för IT & 

Telekombranschen genom projektet 

VäljIT. Den svenska kampanjen VäljIT 

blir därför en del av e-Skills Week. 

Beskrivning av 

forskningsöversikten 

Denna forskningsöversikt är baserad 

på en avgränsad inventering och analys 

av internationella studier och större 

forskningsrapporter inom området IKT 

i skolan. Forskningsöversikten har inte 

som ambition att vara fullständig, utan 

behandlar ett urval av intressanta studier 

och forskningsresultat inom området. 

Det som specifikt har tagits fram är 

rapporter och studier som har undersökt 

sambandet mellan IT-relaterade 

satsningar/projekt i skolan och elevers 

resultat och utveckling. De delar av 

elevers utveckling som varit särskilt 

intressanta är utveckling av betygsnivåer, 

ökad motivation/engagemang, utvecklad 

social kompetens och e-kompetens 

samt utvecklat nätverkande/samverkan 

mellan elever kopplat till dessa insatser. 

Forskningsöversiktens fokus har varit på 

studier som kunnat påvisa tydliga och 

positiva effekter på elevernas utveckling. 

Särskilt intressant för Teknikdelegationen 

är att lyfta fram de faktorer som 

påverkar elevers möjligheter att inhämta 

de egenskaper och kompetenser som de 

behöver för fortsatta studier eller för sitt 

yrkesliv. I analysen av dessa studier och 

rapporter har särskilt lyfts fram de faktorer 

som spelar en viktig roll. 

10 — Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola 

Inventeringen och analysen är i huvudsak 

avgränsad till 1) studier i jämförbara länder, 

2) studier och rapporter kring elever 

i grundskolan och gymnasium samt 3) 

publicerade rapporter efter 2007 på de 

nordiska språken samt engelska. 

När det gäller benämningen av 

teknologi så används flera olika uttryck 

i denna forskningsöversikt. Uttrycket 

IKT används normalt inom den svenska 

utbildningssektorn som ett sammanfattande 

begrepp för Informations- och 

kommunikationsteknologi. Men även 

benämningen IT (Informationsteknologi) 

används, t.ex. i Skolverkets rapporter 

och benämningen ICT (Information 

and Communication Technology) är ett 

begrepp som används internationellt. När 

det står IT så inkluderar detta även den 

kommunikativa delen, dvs. det motsvarar 

uttrycket IKT.

3. Tillgång, 

kompetens och 

användning av 

IKT i svenska skolor 


Skolverket genomförde under hösten 2008 

en större enkätundersökning kring IKTtillgång 

och IKT-användning i svenska 

kommuner. Undersökningen omfattade 

både skolledare/rektorer och lärare i 

skolorna. Denna enkätundersökning 1 var 

resultatet av ett tidigare regeringsuppdrag 

avseende kartläggning av IKT i svenska 

skolor. 

För att fördjupa innehållet i denna 

enkätundersökning har Skolverket och 

föreningen Datorn i Utbildningen/DIU 

under våren 2009 givit uppdrag till en 

kompletterande studie 2 i form av telefonintervjuer 

med en handfull kommuner. 

Denna kompletterande studie hade som 

syfte att ge en något djupare bild av de 

möjligheter och de utmaningar som kommunerna 

såg kopplat till användandet 

av IKT i skolan. En underliggande fråga 

var om det fanns några skillnader inom 

olika kommuner, och vad dessa skillnader 

bestod utav. 

Skolverkets nationella undersökning 

visade att det fanns ett stort behov av 

investeringar i IT-utrustning och ITverktyg 

i de kommunala skolorna. Cirka 

50 procent av dessa skolor hade ett ganska 

stort behov och drygt 25 procent hade 

ett mycket stort behov av investeringar i 

IT. Var fjärde lärare hade tillgång till en 

egen dator i skolan, och resten av lärarna 

uppgav att de hade tillgång till en delad 

dator i skolan. Elevernas tillgång till 

datorer i skolan varierade mellan de olika 

verksamhetsformerna där tillgången var 

större på gymnasieskolan än på grundskolan 

och även på fristående jämfört med 

kommunala skolor. I genomsnitt gick det 

1,6 elever per dator i fristående gymnasieskolor 

och 2,5 elever per dator i kommunala 

gymnasieskolor. Motsvarande siffror 

för grundskolan var 4,5 elever per dator i 

fristående och 6,0 elever per dator i kommunala 

grundskolor. Den kompletterande 

studien visade dock att det fanns stora 

skillnader avseende tillgången på datorer 

mellan skolorna i olika kommuner. 

Den nationella undersökningen visade 

att endast cirka 55 procent av de tillfrågade 

kommunerna hade en plan för 

införskaffning av IT-utrustning. Cirka 25 

procent av dessa kommuner hade ej någon 

plan, och i cirka 20 procent av kommunerna 

visste rektorn inte om någon plan 

fanns. På skolnivå hade endast cirka 30 

procent av skolorna en egen IT-plan. Av de 

skolor som har en egen IT-plan så inkluderade 

majoriteten av dessa planer områdena 

tekniska frågor/utrustningsstandard samt 

kompetens hos pedagoger och elever. 

De flesta lärare använde IT i såväl pedagogiska 

som administrativa syften. Det 

var dock endast cirka hälften av lärarna på 

grund- och gymnasieskolan som angav att 

de använde en dator på lektionstid varje 

vecka. 

Lärarnas bedömning av sin egen ITkompetens 

skilde sig något åt mellan de 

olika verksamhetsformerna. Omkring två 

tredjedelar av lärarna på gymnasieskolan 

och vuxenutbildningen bedömde att de 

var ganska eller mycket bra på IT, medan 

andelen var något lägre för personal på 

grundskola och förskola. När det gäller 

kunskap om IT som pedagogiskt verktyg 

upplevde dock cirka varannan grundskolelärare 

att de behövde ytterligare kompetensutveckling 

och fortbildning. 

När det gäller rektorernas behov av 

kompetensutveckling för att kunna främja 

IT som pedagogiskt verktyg så upplevde 

en tredjedel att de hade ett mycket 

stort eller ganska stort behov av egen 

utveckling. Ungefär hälften av rektorerna 

upplevde att de hade ett ganska litet eller 

mycket litet behov av egen kompetensutveckling. 

En aspekt av IT i den pedagogiska 

verksamheten är hur förskolepersonal 

och lärare resonerar kring användandet 

av IT och hur man värderar verktygen i 

det egna arbetet. Bland gymnasielärarna 

svarade endast sex av tio lärare att IT är ett 

betydelsefullt pedagogiskt verktyg/hjälpmedel 

i den egna undervisningen. Bland 

förskolepersonal och grundskolelärare var 

andelen mindre än hälften. 

Endast omkring fyra av tio grund- och 

gymnasielärare bedömde att användningen 

av IT i den egna undervisningen i 

stor utsträckning ökade elevernas motivation 

och stimulerade inlärningsprocessen, 

något färre att det utvecklade elevernas 

IT-kompetens och möjligheter att lösa 

problem. Många av lärarna ansåg att IT i 

stor utsträckning underlättade för eleverna 

att hitta information medan en mindre 

del ansåg att det utvecklade elevernas samarbetsförmåga. 

Lärarna fick även svara på om de 

bedömde att IT underlättade deras möjligheter 

att anpassa undervisningen till elevernas 

olika behov. Endast omkring fyra av 

tio lärare på grund- och gymnasieskolan 

ansåg att IT underlättade anpassningen i 

stor utsträckning. 

Tillgång till teknisk utrustning var 

en faktor som kunde påverka i vilken 

utsträckning och på vilket sätt IT 

användes på skolorna och förskolorna. 

Framförallt uppgav grundskolelärarna att 

de begränsades av skolans utrustning och 

bland lärarna på de kommunala grundskolorna 

angav närmare hälften att de i stor 

utsträckning begränsades av den utrustning 

som fanns tillgänglig. 

1 Skolverket, 2009, Redovisning av uppdrag om 

uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i 

förskola, skola och vuxenutbildning. 

2 Skarin, 2009, Tillgång, användning och 

kompetens kring IKT i skolan, Skolverket och 

föreningen Datorn i utbildningen. 


4. Olika synsätt 

kring IKT i skolan 


I en tid där IKT i en allt högre grad 

präglar samhället, är det nödvändigt att 

analysera vad detta innebär för synen på 

bildning, kraven på baskunskaper och 

villkoren för lärande. Skolan som institution 

har lång tradition av att genomföra 

kunskapsuppdraget, men det är traditioner 

som utmanats och förändrats på 

senare år. Från att skolan ursprungligen 

var en verksamhet där lärare muntligt 

förmedlade kunskaper som eleverna 

förväntades memorera och tillägna sig 

har skolan utvecklat metoder och teknik 

som lett till att elever alltmer är aktiva i 

sin lärprocess. 

Den traditionella formen av lärarledd 

undervisning håller nu på förändras där 

ensidigt memorerande av ett i förväg 

givet kunskapsinnehåll har ersatts med 

en kommunikativ process där den som 

lär förväntas vara aktivt medskapande. 

Kommunikationen mellan lärare och 

elev och mellan elever fyller här en viktig 

funktion i lärprocessen genom att ge 

olika perspektiv på världen och hur den 

ser ut. Tillgången till information och 

möjligheterna till kommunikation har 

ökat på ett genomgripande sätt genom 

informationstekniken. Med datorn 

som redskap möjliggörs nya former för 

lärande i samspel mellan människa och 

dator. Det handlar inte så mycket om 

att överföra kunskaper i lärprocesser som 

att skapa miljöer för aktivt kunskapande 

och även att bli väl förtrogna med de nya 

redskapen som tekniken erbjuder. 3 

Diskussionen om användandet av IKT i 

skolan handlar ofta om hur det främjar 

måluppfyllelsen, dvs. hur eleverna 

utvecklas och deras kunskapsinlärning 

förstärks. En lika viktig fråga är hur redo 

dagens och framtidens elever är att delta 

i yrkeslivet. Att förbereda skolans elever 

för ett modernt informationssamhälle är 

något som ett utvecklat skolsystem även 

bör bistå med. 

Denna forskningsöversikt kommer 

därför att se hur IKT fungerar i det pedagogiska 

arbetet sett ur två olika aspekter: 

• dels hur IT stödjer det pedagogiska 

arbetet och måluppfyllelsen i 

dagens skolsystem 

• dels hur IT fungerar som ett stöd för 

utveckling av kompetenser och färdigheter 

som ett modernt samhälle 

ställer krav på 

3 Hallerström, Tallvid, 2008, En egen dator i 

skolarbetet – redskap för lärande? 


5. Utmaningar 

med att värdera 

effekten av IKT på 

elevens utveckling 


IKT projekt och program ligger normalt 

högt upp på den politiska agendan. 

Ofta lyfter man fram tänkbara effekter 

som en positiv utveckling av elevens 

betyg och deras ämneskunskaper, en 

förbättrad motivation och attityder till 

lärande. Man lyfter även fram tänkbara 

effekter som utveckling av lärarnas 

IKT-kompetens och användandet av nya 

pedagogiska metoder och synsätt. Andra 

tänkbara effekter är en ökad kreativitet 

och en förändring av skolorna och dess 

pedagogiska verksamhet. Forskningen 4 

visar dock att det inte räcker med att 

köpa in datorer till skolorna för att få 

effekter på elevernas lärande. En djupare 

analys visar att relationen mellan IKT 

och elevernas lärande är komplex. Det 

handlar om att använda teknologin på 

ett utvecklat sätt och ett antal ramvillkor 

måste även vara på plats för att få 

till en positiv utveckling. 

Effekter av olika insatser kan delas upp 

i mätbara respektive upplevda effekter 

för inlärning och utveckling hos eleverna. 

Mätbara effekter kan vara framtagna 

till exempel genom en statistisk analys 

eller genom en jämförelse av före och 

efter olika typer av insatser. Upplevda 

effekter kan till exempel vara resultatet 

av en intervju eller en enkät där man 

försöker värdera effekten av insatsen. I de 

nordiska länderna är det vanligast med 

nationella studier som fokuserar på att 

hitta upplevda effekter när det gäller IKT 

och skola. 5 

För att förstå sambandet mellan input 

(datoranvändning) och output (lärande i 

olika ämnen), är det viktigt ha mätinstrument 

som är direkt anpassade för 

de ämnen där tekniken används. Flera 

studier 6 har tittat på det direkta sambandet 

mellan input och output. Inom 

OECD-länderna har det t.ex. hittats en 

positiv relation mellan datoranvändning 

för specifika ämnen och elevernas 

betyg i matematik, naturvetenskap och 

utvecklingen av elevernas läs och skrivkunnighet. 

Slutsatserna från många av dessa studier 

är något begränsade av det faktum 

att de använder en korrelationsanalys 7 . 

Med denna typ av analys, kan man statistiskt 

fastställa att de olika faktorerna 

är förknippade med varandra. Men man 

kan dock inte säkert uttala om den ena 

faktorn resulterar i den andra faktorn, 

vilket är en fråga som beställare och 

finansiärer av IKT-projekt gärna vill 

veta. 

Ett direkt samband mellan input och 

output kan normalt endast visas med 

kontrollerade experiment, där en grupp 

använder datorer eller använder dem på 

ett visst sätt och en kontrollgrupp inte 

gör det. 

4 Robert B. Kozma, 2005, Monitoring and 

evaluation of ICT for education impact – a review, 

utdrag från Monitoring and Evaluation of ICT in 

Education Projects - A Handbook for Developing 

Countries, 2005, InfoDew. 

5 Skarin, 2007, Effektivt användande av IT 

i skolan – analys av internationell forskning, 

Skolverket. 

6 Bland annat Harrison et al, 2003. 

7 Metoder för att mäta styrkan av det direkta 

sambandet (positiva eller negativa) mellan två 

variabler. 


6. Vad säger 

aktuell forskning 

inom området? 


Tidigare internationella forskningsöversikter 

8 inom området har visat att det 

finns ett större antal studier som lyfter 

fram positiva effekter av IKT kopplat 

till elevers motivation och engagemang. 

En ökad motivation hos eleverna 

leder enligt många studier till en ökad 

uppmärksamhet och ett ökat engagemang 

under lektionerna, vilket i sin tur 

främjar lärandet. Ett individualiserat 

lärande kan även främjas med hjälp av 

IKT – ett lärande där eleven kan arbeta 

självständigt, i sin egen takt och kopplat 

till sina personliga behov. Eleverna kan 

då även ta ett större ansvar för sig egen 

lärprocess. 

Det finns även ett ökande antal studier 

som visar att användningen av IKT i 

skolan är positiv för utvecklingen av 

betygen i skolan. I Sverige är dock relativt 

få större studier gjorda kring effekterna 

av IKT på betygsutvecklingen hos 

eleverna. Generellt sett är bevisen för att 

IKT har effekt på kunskapsinlärningen 

inte helt entydiga, eftersom många 

studier baserar sina slutsatser på den 

upplevda effekten hos lärare och övriga. 

Skolor arbetar med ett stort antal projekt 

och initiativ som har till syfte att öka 

prestationerna och kunskapsinlärningen, 

vilket gör det svårt att särskilja effekten 

av en specifik insats från övriga insatser. 

Den senaste större nationella studien 

som genomförts i Sverige inom detta 

område är E-learning Nordic 2006 9 . 

Denna nordiska studie gav bland annat 

tydliga indikationer på att det fanns ett 

samband mellan tillgången till datorer 

med Internet och den pedagogiska 

effekten. I de nordiska skolor som hade 

störst tillgång till datorer för eleverna, 

har rektorerna dessutom observerat att 

IKT i stor utsträckning underlättat integreringen 

av nya pedagogiska metoder i 

undervisningen. 

I flera av de studier som visar på en upplevd 

effekt av IKT kopplat till elevernas 

prestationer, har lärarna inställningen 

att effekten på matematik samt läs och 

skrivinlärning är positiv. Ett antal studier 

(huvudsakligen från Storbritannien) har 

kunnat påvisa ett direkt samband mellan 

användandet av IKT och kunskapsinlärning 

hos eleverna. Det finns dock vissa 

problem med att påvisa detta direkta 

samband, eftersom det är svårt att dra 

generaliserbara slutsatser kopplade till 

studier av en viss situation, en viss typ 

av användning eller ett visst pedagogiskt 

synsätt. Man kan dock säga att ju mer 

inbäddad eller integrerad en specifik 

teknik är, desto högre är effekten. Effekten 

av en ökad tillgång och användning 

av IKT beror till stor del på hur lärarna 

använder IKT i undervisningen, samt 

på vilka förutsättningar det finns för ett 

utvecklat lärande på skolan. 

Comparative Analysis of 

Policies for ICT in Education 

Detta är en analys av den amerikanska 

forskaren Robert Kozma kring nationella 

strategiers betydelse för effekter 

av utvecklingsinsatser kring IKT i 

skolan. En nationell IKT-politik inom 

utbildningsområdet har flera viktiga 

funktioner. En strategisk politik kan 

tillhandahålla ett logiskt resonemang, 

en uppsättning mål och en vision för hur 

utbildningssystemet skall utvecklas. En 

strategisk och framåtriktad politik kan 

även förklara hur elever, lärare, föräldrar, 

och befolkningen i allmänhet kan dra 

nytta av tillgången och användningen av 

datorer i skolorna. Strategin kan motivera 

förändringar och samordna olika insatser 

för att främja nationens övergripande 

pedagogiska mål. 

Men utan den ledning som en nationell 

IKT-politik ger är det mindre troligt 

att utvecklingsinsatser i enskilda skolor 

och klassrum kommer att bestå. Kozma 

menar att en utveckling och ökning av 

användningen av ny teknik i undervisningen 

kan ske utan att det finns tydliga 

krav på nationell nivå. Däremot drar 

han slutsatsen att sannolikheten att 

erfarenheterna och lärdomarna från olika 

projekt blir bestående är relativt låg. 

Han menar att effekterna av enskilda 

projekt då blir svåra att sprida och det 

behövs nationella krav som styr för att 

projekten efter dess avslut skall få effekter 

inom hela utbildningssystemet. 

Utan en sammanhållen strategi som 

styr den nationella användningen av 

teknologi i utbildningen, kommer 

IKT-politiken endast att handla om 

tillgång eller kompetensutveckling 

för lärare, utan att det finns ett tydligt 

utbildningssyfte eller uppsatta mål för 

användandet av teknologi. Utan ett 

tydligt syfte och uppsatta mål blir det 

ett tekniskt fokus istället för ett pedagogiskt 

fokus. 

Källa: Robert B. Kozma, 2008, Comparative 

Analysis of Politics for ICT in Education, 

SRI International, a part of the International 

Handbook on Information Technology in 

Primary and Secondary Education, 2008, 

Springer 

Comparative international 

evidence on the impact 

of digital technologies on 

learning outcomes 

Detta diskussionsunderlag inför en 

expertkonferens arrangerad av OECD/ 

CERI och KERIS (Korea Education & 

Research Information Service) i Sydkorea 


under 2007 är baserat på ett flertal olika 

rapporter och studier inom OECD. 

Vid utformningen av ett effektivt 

lärande som stöds av teknik är det viktigt 

att inte bara välja lämpliga tekniska 

hjälpmedel, utan också att ha en god 

förståelse för de olika roller som läraren, 

eleven och tekniken har. I flera internationella 

analyser och studier samt centrala 

policydokument kring IKT i utbildning, 

lyfts IKT ofta fram som ett verktyg för 

att förverkliga nya mål som upplevs som 

viktiga för 2000-talet. Dessa mål handlar 

om förmågan till ett livslångt lärande 

och förmågan att i samverkan med andra 

studenter kunna ta fram kunskap och lösa 

problem. För att kunna nå dessa nya mål 

så behöver det dock ske stora förändringar 

av den pedagogiska processen i skolan. 

En fråga man bör ställa sig vid tillämpningen 

av IKT i det pedagogiska arbetet 

är om användandet av teknologi ses som 

en drivkraft för pedagogiskt innovation 

och om denna innovation innebär några 

förändringar av de definierade rollerna för 

lärare och elever. 

Analysen av testresultaten i en av de 

undersökta studierna 10 drar slutsatsen att 

ett ”traditionellt” lärande där man använder 

IKT inte har något direkt samband 

med effekterna på elevernas resultat i olika 

ämnen. Ett traditionellt lärande kan ses 

som ett lärande med fastlåsta roller, där 

läraren har rollen att förmedla kunskapen 

och eleven har rollen att ta till sig 

kunskapen. Den enda effekten som direkt 

kunde kopplas till användandet av IKT 

var förbättrade IKT-färdigheter i form av 

en ökad kunskap i att rent tekniskt hantera 

en dator och dess applikationer. Lärare 

som har en utvecklad pedagogisk syn fick 

större effekter på eleverna när det gäller 

utvecklingen av färdigheter som samarbetsförmåga, 

kommunikationsförmåga 

och förmågan att planera sitt eget lärande. 

Källa: Nancy Law, 2007, Comparative international 

evidence on the impact of digital technologies 

on learning outcomes, a discussion paper 

for CERI/KERIS International Expert Meeting 

on ICT and Educational Performance in South 

Korea 2007, University of Hong Kong 

Evaluation of Evidence- 

Based Practices in Online 

Learning 

Denna rapport är en amerikansk analys av 

andra studier kopplat till erfarenheter och 

forskning kring e-lärande. Målet för analysen 

som helhet var att ge beslutsfattare, 

administratörer och utbildningsansvariga 

en forskningsbaserad vägledning om hur 

man implementerar ett online lärande för 

16–19-åriga elever (K12). 

En slutsats som denna analys drog var 

att studenter som tog hela eller delar av 

sin kurs online klarade sig bättre i snitt 

än de som tog samma kurs genom en 

klassrumbaserad undervisning. Dock 

måste man ta i beaktande att undervisningen 

via nätet och i klassrummet 

skiljer sig på flera sätt, bland annat när 

det gäller hur mycket tid som studenten 

lägger på varje uppgift. Undervisning 

som kombinerade online lärande med en 

traditionell klassrumsundervisning fick 

större effekter på resultatet hos eleverna 

i förhållande till enbart en undervisning 

som skedde online. Inlärningen som sker 

online kan även förstärkas genom att öka 

interaktionen mellan studenten och den 

applikation som används för e-lärandet. 

Inlärning som sker online kan även lätttare 

få individuella studenter att reflektera 

kring och värdera sin egen lärprocess. 

Källa: Evaluation of Evidence-Based Practices 

in Online Learning, 2009, U.S Department 

of Education 


Harnessing Technology 

Review 2009 

Denna forskningsöversikt presenterar 

slutsatser och data från ett större antal 

engelska studier som har undersökt vad 

som har skett avseende implementering 

av teknologi för att stödja lärandet. De 

flesta av de undersökta studierna har 

publicerats under perioden 2007-2009. 

En av dessa studier 11 från Institute of 

Fiscal Studies har tittat på data från en 

flerårig undersökning av ungdomar i 

England. Data från 15 000 ungdomar 

födda 1989 och 1990 användes i analysen, 

som undersökte både skillnader i 

resultatutveckling och beteende mellan 

olika socioekonomiska grupper. Studien 

visade att tillgången till en dator och 

Internet i hemmiljön är en viktig del av 

förklaringen till skillnader i resultatutvecklingen. 

Samt att detta även spelar 

en positiv roll för hur beteenden som 

t.ex. olovlig frånvaro utvecklas, särskilt 

för elever mellan 14-16 år. I studien 

upplevde majoriteten av lärare för elever 

i åldrarna 5-16 år att användandet av 

teknologi hade en positiv effekt på resultatutvecklingen 

hos specifika grupper av 

elever. En grupp elever som upplevdes ha 

särskild stor nytta av teknologi var elever 

med funktionsnedsättning 12 . 

Denna brittiska forskningsöversikt 

visar att den tydligaste effekten av teknologi 

inom utbildning avser förbättringar 

i effektivitet, specifikt när det gäller 

användningen av lärarnas tid. Studier har 

visat att lärare normalt kan använda den 

insparade tiden till att utveckla och kvalitetssäkra 

sitt eget pedagogiska arbete. 

För att få mätbara effekter av teknologin 

på elevernas resultat så måste man dock 

se användandet av teknologi som en del 

av skolans långsiktiga planering, och 

koppla användningen av teknologi till

utvecklingen av elevernas färdigheter och 

olika lärstilar. 

Källa: Becta, 2009, Harnessing Technology 

Review 2009 

Is technology use related to 

educational performance? 

Från en kommande OECD-rapport 13 

presenterades under hösten 2009 en rapport 

kring effekterna av användandet av 

teknologi kopplat till elevers resultat i 

naturvetenskap (PISA-studien). Målgruppen 

för studien är 15-åriga elever. 

Studien visar att den vana som eleverna 

har att använda datorer påverkar elevernas 

resultat. Elever som haft tillgång till datorer 

under längre tid har bättre resultat än 

elever som haft tillgång till datorer under 

kortare tid (mindre än ett år). Det finns 

ett samband mellan elevernas utbildningsresultat 

och frekvensen av datoranvändningen 

i elevernas hemmiljö. I det stora 

flertalet länder inom OECD tenderar fördelarna 

med högre datoranvändning vara 

större i elevernas hemmiljö än i skolan. 

Om den studerande har rätt kompetens 

och bakgrund, kan en ökning av frekvensen 

av datoranvändning leda till bättre 

resultat. Analysen visar att i förhållande till 

studenternas resultat kan en ökad användning 

av datorer fungera som en förstärkning 

av deras färdigheter och kompetenser. 

Studentens socioekonomiska bakgrund 

påverkar förutsättningarna för att datoranvändningen 

skall leda till bättre resultat. 

Studenternas olika färdigheter, allmänna 

intressen och attityder påverkar engagemanget 

för deras arbete med teknologi. 

Källa: Francesc Pedró, 2009, Is technology 

use related to educational performance – Evidence 

from PISA, OECD/CERI 

ICT in science teaching 

Denna brittiska forskningsöversikt och 

analys har fokuserat på effekten av att 

använda olika IKT-aktiviteter (som t.ex. 

experiment och simuleringar) i samband 

med lektioner i naturvetenskap. Även 

om det finns mycket litteratur om IKT 

i undervisningen av naturvetenskapliga 

ämnen så är en stor andel av litteraturen i 

form av artiklar om mjukvaror och deras 

användning i olika lärsituationer. Tonvikten 

är där ofta på hur man skall använda 

IKT snarare än att utforska effekten av 

användandet. Det man specifikt tittade 

på i denna forskningsöversikt var 

utvecklingen av elevernas förståelse för 

naturvetenskap. Begreppet förståelse för 

naturvetenskap omfattade här vetenskaplig 

kunskap och teori, vetenskapliga 

metoder och idéer. Fokus var studier 

av effekterna av IKT på elever i åldern 

11-16 år. Huvuddelen av studierna var 

genomförda i USA och i Taiwan. Drygt 

en tredjedel av studierna fokuserade på 

ämnet biologi, och knappt en tredjedel av 

studierna fokuserade på ämnet fysik. 

Forskningsöversikten visar i sin analys 

att elevernas användning av IKT-simuleringar 

för att öka sin förståelse av vetenskapiga 

idéer, är betydligt mer effektiv 

jämfört med användningen av icke 

IKT-baserade läraktiviteter. Enligt deras 

analys så får eleverna en bättre förståelse 

för vetenskaplig kunskap och idéer när de 

använder IKT-simuleringar jämfört med 

användning av traditionella (icke-IKT) 

läraktiviteter. 

Effekterna som uppkom från elevernas 

användande av IKT-simuleringar 

blev enligt vissa studier ännu större när 

lärarna mer aktivt stöttade och ledde 

eleverna under simuleringen. En slutsats 

är att IKT-simuleringar kan ge effekter 

på eleverna i fråga om vetenskaplig kun- 

skap, teori och metod. Men dessa effekter 

uppkommer inte i alla situationer och 

inte med alla elever eller lärare. Man 

måste i skolorna arbeta för att på ett bra 

sätt integrera IKT-simulering i lärandet 

och den pedagogiska processen. 

Källa: Sylvia Hogarth et al, 2006, ICT in 

science teaching – the effect of ICT teaching 

activities in science lessons on students 

understanding of science ideas, University of 

London 

ICT use and Educational 

Performance in Korea 

I samband med en internationell konferens 

i Bryssel kring IKT och utbildning 

presenterades de preliminära resultaten 

från en koreansk studie. Denna studie 

hade som fokus att värdera effekten av 

IKT-användningen på elevernas utveckling 

och resultat i skolan. Målgruppen 

var elever i första året på gymnasieskolan 

(10th grade), och hade genomförts 

som en enkätstudie riktad till eleverna. 

Enkäten var uppdelad i tre delar, plats 

för IKT-användningen, syfte med IKT- 

användningen samt egenarbete/grupparbete 

med IKT. 

Slutsatsen från studien var att IKTanvändningen 

i skolan inte upplevdes ge 

några effekter på elevernas utveckling. 

Däremot upplevdes IKT-användningen 

utanför skolan ge effekter på deras 

utveckling. När det gäller syftet med 

IKT-användningen upplevde eleverna 

att de utvecklades när syftet med 

användningen var att lära sig saker. 

När syftet med IKT-användningen var 

”endast” underhållning så upplevde 

eleverna inte att det fick några effekter 

avseende deras utveckling och resultat. 

När det gäller IKT-användning i 


grupp eller i samarbete med andra, så 

upplevde eleverna ingen effekt på deras 

resultat. Däremot upplevde eleverna att 

enskild användning av IKT gav positivt 

resultat. En slutsats som studien drar 

är att man behöver arbeta både med det 

formella lärandet (i skolan) och med det 

icke formella lärandet (utanför skolan). 

Källa: Heeok Heo, 2009, ICT use and 

Educational Performance in Korea, Sunchon 

National University 

ITU monitor 2009 

ITU Monitor är en norsk årlig, kvantitativ 

studie kring den ämnesmässiga 

och pedagogiska användningen av 

IKT i årskurs 7, 9 och det andra året i 

gymnasieskolan. Totalt så deltog 582 

skolor i 2009 års enkätundersökning, 

vilket motsvarar knappt 20 procent av 

det totala antalet grund och gymnasieskolor 

i Norge. Studien undersökte både 

hur datorerna användes i skolan och hur 

de användes för skolarbetet hemma. För 

att få indikatorer på hur väl de digitala 

färdigheter är integrerade i skolorna 

undersöktes även hur ofta datorerna 

används i olika ämnena och på vilket 

sätt de användes. 

ITU Monitor 2009 drar analysen att 

den norska skolan är på rätt spår när 

det gäller tillgängligheten av datorer 

för eleverna. Huvudutmaningen med 

att använda IKT i skolan är inte en 

fråga om enbart infrastruktur, utan 

det handlar om hur skolan och lärarna 

använder IKT som ett integrerat pedagogiskt 

redskap. Enbart en god tillgång 

till datorer räcker inte för att skapa bra 

förutsättningar för elevernas utveckling. 

Man behöver sätta av tillräcklig tid för 

kompetensutveckling av lärarna och 

det behöver finnas ett uttalat stöd från 

skolans rektor när det gäller kompetensbehoven. 

Studien visar att motiverade 

och kompetenta lärare, med stöd 

från skolledningen, har mycket bättre 

förutsättningar att använda digitala 

verktyg. De digitala verktygen påverkar 

elevernas digitala kompetens och deras 

prestationer när verktygen används på 

ett systematiskt, ämnesanpassat och 

pedagogiskt sätt. Det är även viktigt att 

skolan har tydliga inlärningsmål när det 

gäller användandet av IKT i skolan. 

Denna studie har kunnat dra slutsatser 

från informationen från lärare och skolledare 

kopplat till elevernas provresultat. 

Genom ett särskilt utvecklat test 

har de tittat på två kompetenser, dels 

på grundläggande IKT-kompetens och 

dels på problemlösning med stöd av 

IKT. ITU Monitor 2009 visar att saker 

som elevens socioekonomiska bakgrund, 

allmänna drivkraft och skolprestationer 

påverkar utvecklingen av deras digitala 

kompetens. I övrigt visar studien att 

inriktningen på skolans IKT-investeringar 

påverkar elevernas digitala kompetens. 

Om skolan har en IKT-ansvarig 

på heltid så används IKT mer integrerat 

i de olika ämnena och den digitala kompetensen 

utvecklas bättre hos eleverna. 

Källa: ITU, 2009, ITU-monitor 2009 – 

skolens digitale tilstand 

The impact of digital 

technology 

Denna brittiska analys av aktuell forskning 

visar på en tydlig koppling mellan 

digital teknik och elevers kunskapsutveckling 

i skolan. Digital kompetens 

ses som viktig för att medborgarna ska 

kunna ta en aktiv del i det brittiska 


samhället. Analysen visar att det finns 

en växande mängd nationella och internationella 

studier som visar på positiva 

och mätbara effekter av digital teknik på 

elevers lärande. I Storbritannien arbetar 

man på nationell nivå med en kombination 

av statistiskt säkerställda bevis och 

mjukare empiriska bevis. De mjukare 

empiriska bevisen har en viktig funktion 

i studier när det gäller att förklara varför 

det positiva resultatet har eller inte har 

uppkommit. 

Forskningen visar att en integrerad 

användning av tekniken ger en rad 

positiva resultat för barn och ungdomar. 

När det gäller yngre elever, (5–7 år) så 

visar studien att ett integrerat användande 

av tekniken resulterar i en positiv 

utveckling av kunskaper i matematik 

(för högpresterade flickor) och i naturvetenskap 

(för alla flickor). Samma resultat 

noteras för pojkar med genomsnittliga 

till höga resultat i naturvetenskap. En 

positiv utveckling av resultaten i engelska 

kunde man även se för genomsnittliga 

till högpresterande elever i åldern 

5–7 år. När det gäller elever i åldern 

7–11 år, visar studien att samtliga 

elever uppvisade förbättrade resultat 

vid integrerad användning av tekniken. 

Dessutom noterades positiva effekter 

på elevers resultat i matematik och 

naturvetenskap kopplat till användandet 

av interaktiva skrivtavlor. För elever i 

åldern 11–16 år ser man positiva effekter 

av användandet av teknologi kopplat 

till resultatet i naturvetenskap. 

I klasser med online-utbildning, vare 

sig de är helt online eller om traditionell 

klassrumbaserad utbildning blandas 

med online-utbildning, får man oftast 

bättre resultat, enligt studien. Skolor 

som har god tillgång till teknologi och 

uppvisar de bästa resultaten har vissa 

saker gemensamt; teknologin styr inte

esluten om lärande och inlärning, utan 

det är behoven som styr valet av teknologi. 

Utöver detta har de en välfungerande 

teknisk support som är en viktig 

del av skolans strategi för IKT. 

Källa: Becta, 2009, The impact of digital 

technology – a review of the evidence of the 

impact of digital technologies on formal 

education 

8 Skarin, Effektivt användande av IT I skolan - 

analys av internationell forskning, Skolverket. 

9 Ramböll Management,2006, E-learning 

Nordic 2006. 

10 SITES 2006. 

11 Chowdry et al 2009. 

12 Teeman et al 2009. 

13 CERI/OECD, 2010, Are the New Millenium 

Learners Making Their Grades? – Technology Use 

and Educational Performance in PISA. 


7. Utmaningar 

för framtidens skola 


Nätets enorma utbud av lätt tillgängliga 

resurser och personliga nätverk utmanar 

oss allt mer att utvärdera våra roller som 

utbildare. Det gäller att skapa relevanta 

lärsituationer, arbeta stödjande samt att 

värdera elevernas kunskapsutveckling. 

Dagens unga förväntar sig att kunna 

arbeta, lära och studera, när och var de 

vill. Utbildningssystemets roll och det sätt 

som vi förbereder unga personer för deras 

framtida liv – är under förändring. 14 

Studiernas analyser i denna forskningsöversikt 

pekar ut ett antal aktuella utmaningar 

kring IKT i det svenska skolsystemet. 

Sammanfattningsvis faller ett antal 

tematiska områden ut värda att prioritera. 

Dessa är infrastruktur, kompetens, digitalt 

innehåll samt pedagogisk idé. Inom 

de tematiska områden finns behov och 

utmaningar för de olika aktörerna genom 

utbildningssystemet, från nationell nivå 

till lokal skolnivå. 

Utveckla en svensk nationell 

vision och strategi 

Utan den ledning som en nationell 

strategi ger är det mindre troligt att 

utvecklingsinsatser i enskilda skolor 

och klassrum kommer att bestå eller ge 

något större genomslag. Den amerikanska 

forskaren Kozma 15 menar att en utvecklad 

användning av ny teknik i undervisningen 

visst kan ske i enskilda klassrum eller 

skolor, utan att det finns tydliga krav från 

nationell nivå. Däremot är sannolikheten 

att erfarenheter och lärdomar från dessa 

lokala projekt blir bestående relativt låg. 

Det krävs en nationell styrande strategi 

för att insatserna ska få effekt inom större 

delar av utbildningssystemet. Idag finns 

i Sverige ingen svensk politisk vision 

och strategi kring IKT och skola. Här 

har regeringen ett ansvar att utveckla 

en strategi som skulle kunna motivera 

utvecklingsarbete på bred front. Strategin 

ska vara vägledande för de insatser som 

behöver göras på nationell, kommunal 

respektive skolnivå. 

Satsa på forskning och nya 

studier för mätbara effekter 

För att stå väl rustade för att möta dagens 

och framtidens utmaningar måste vi skapa 

största möjliga värde och nytta av våra 

satsningar på IKT i skolan. Ett kreativt 

och nyskapande bruk av IKT är av stor 

vikt för förnyelsen av undervisningen. 

Studier visar dock att det är svårt att 

förändra lärares traditionella pedagogik 

och synsätt när det gäller undervisning 

och lärande. Ett ökat fokus på dagens 

forskning kring ett utvecklat pedagogiskt 

arbete är ett viktigt stöd i arbetet med att 

skapa framtidens utbildningssystem. I de 

nordiska länderna är det vanligast med 

nationella studier som fokuserar på att 

hitta upplevda effekter när det gäller IKT 

och skola. Vi saknar i Sverige nationella 

storskaliga studier och forskning när det 

gäller de mätbara effekterna av IKTanvändningen 

på elevers inlärning och 

utveckling. Vi behöver därför initiera mer 

omfattande studier inom detta område, för 

att få tillgång till ett bredare evidensbaserat 

forskningsresultat. 

Tillgång och användning av 

datorer i hemma viktigt 

Tillgång till datorer och Internet i hemmiljön 

är en viktig del av förklaringen 

till skillnader i mellan elevers resultat. En 

ökad användning av datorer i hemmiljön 

förstärker studenternas färdigheter, kompetenser 

och resultat. Även studentens 

socioekonomiska bakgrund har betydelse 

för i vilken grad datoranvändningen leder 

till bättre resultat. Idag saknas det en 

gemensam insikt om betydelsen av en god 

tillgång till datorer för eleverna. Vi bör 

därför i Sverige arbeta för att öka elevernas 

tillgång till datorer både i skolan och 

på fritiden. Det finns goda exempel från 

exempelvis delstaten Maine 16 i USA där 

eleverna i en stor skolsatsning för ökad 

tillgång till datorer även får ta med sig sin 

skoldator hem. 

Kommunalt ledarskap och 

lokala planer nödvändigt 

Kommunerna bör i sin roll som skolutvecklare 

utveckla strategier för att öka 

tillgången och användningen av datorer 

i skolorna. Strategin bör ta ett helhetsgrepp 

och till denna bör kopplas mål för 

infrastruktur, kompetens, digitalt innehåll 

och pedagogisk ide. Många kommuner har 


edan idag en IKT-strategi, men denna har 

ofta endast fokus på frågan om infrastruktur 

och kompetens hos lärarna. I många 

fall saknas uppsatta mål för användningen 

av det digitala innehållet och utvecklingen 

av en kreativ pedagogisk användning. En 

kommunal strategi som bygger på den 

nationella visionen och strategin tydliggör 

för skolorna att IKT är ett viktigt verktyg 

utbildning och lärande. Strategin och 

målen bör vara väl förankrade och fungera 

som stöd för skolledare och enskilda pedagoger 

när det gäller prioritering och vägval 

kopplat till IT-användningen i skolan. 

Det behövs även lokala planer på skolnivå 

för att lyckas med själva implementeringen 

av IKT i skolan. En lokal plan 

bör innehålla mål för att skapa en ökad 

tillgänglighet och en genomtänkt användning 

av datorer på skolan. För detta krävs 

uppsatta aktivitetsplaner målsatta på både 

kort och lång sikt. 

Identifiera 

kompetensbehoven och satsa 

på kompetensutveckling 

Endast god tillgång till datorer räcker 

dock inte för att skapa bra förutsättningar 

för elevernas utveckling. Man behöver 

identifiera kompetensbehoven och sätta 

av tillräcklig tid för kompetensutveckling 

för lärarna. Genom att sätta upp kompetensmål 

i skolans lokala plan så förtydligar 

skolledningen att frågan är prioriterad. 

Motiverade och kompetenta lärare, med 

stöd från skolledningen, har mycket bättre 

förutsättningar att använda digitala verktyg. 

Den senaste TIMSS-undersökningen 17 

visade att de svenska lärarna i mindre 

utsträckning än sina EU/OECD-kollegor 

får tillgång till fortbildning i hur IKT 

kan integreras i matematik- och naturvetenskapsundervisningen. 

Som en del av 

kompetensutvecklingen för lärare behövs 

även mer kunskap och insikt om värdet av 

IKT för elevernas lärande, och teknologins 

koppling till samhällsutvecklingen i stort. 

Vidareutveckla det 

pedagogiska arbetet i skolan 

Analysen av testresultaten i studien SITES 

2006 18 drar slutsatsen att ett traditionellt 

lärande med IKT-användning endast ger 

effekter i form av ökad IKT-kompetens 

hos eleverna. Eleverna blir endast bättre på 

att rent tekniskt hantera en dator och dess 

applikationer. Ett traditionellt lärande 

har ofta synsättet att lärare och elever har 

definierade och fasta roller, där läraren 

har rollen att förmedla kunskapen och 

eleven har rollen att ta till sig kunskapen. 

Studien drar slutsatsen att lärare som har 

ett utvecklat pedagogiskt arbetssätt med 

IKT-användning får större effekter på 

eleverna när det gäller utvecklingen av 

färdigheter som samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga 

och förmågan att 

planera sitt eget lärande. Dessa färdigheter 

bedöms öka i betydelse i framtiden. Därför 

bör man i Sverige arbeta med att vidareutveckla 

det pedagogiska arbetet med 

IKT-användning. 

Ett exempel på hur man kan vidareutveckla 

det pedagogiska arbetet i skolan 

kommer från USA. I studien 19 från det 

amerikanska utbildningsdepartementet 

visas att inlärning som sker online kan 

förstärkas genom att öka interaktionen 

mellan studenten och själva applikationen 

för e-lärandet. Det handlar om att använda 

programvaror som ger eleverna mer direkt 

feedback och som skapar förutsättningar 

för eleverna att värdera sin egen utvecklingsprocess. 

Denna amerikanska studie 

visar även att eleverna fick ett bättre 

resultat när delar inlärningen ägde rum i 


klassrummet och andra delar online. 

Ett annat exempel på hur man kan 

utveckla det pedagogiska arbetet i skolan 

beskrivs i den brittiska studien ICT in 

science teaching 20 . Studien visar att elevernas 

användning av simuleringar med stöd av 

IKT ökade deras förståelse av vetenskaplig 

kunskap och idéer, jämfört med användningen 

av icke IKT-baserade läraktiviteter. 

Förståelsen för naturvetenskap hos 

eleverna ökade ytterligare när lärarna mer 

aktivt coachade eleverna under simuleringen. 

Utvecklingen av en mer handledande 

roll för lärare är därmed intressant 

att utforska som en del i det praktiska 

pedagogiska arbetet i skolan. 

14 The Horizon report – 2010 edition, 2010, The new 

media consortium/Educause learning Initiative. 

15 Robert B. Kozma, 2008, Comparative Analysis of 

Politics for ICT in Education, SRI International, a 

part of the International Handbook on Information 

Technology in Primary and Secondary 

Education, 2008, Springer (se kap. 6.1). 

16 Maine Learning Technology Initiative. 

17 TIMSS 2007, s. 66. 

18 Nancy Law, 2007, Comparative international 

evidence on the impact of digital technologies on 

learning outcomes, a discussion paper for CERI/ 

KERIS International Expert Meeting on ICT 

and Educational Performance in South Korea 

2007, University of Hong Kong (se kap. 6.2). 

19 Evaluation of Evidence-Based Practices in Online 

Learning, 2009, U.S Department of Education, 

(se kap 6.3). 

20 Sylvia Hogarth et al, 2006, ICT in science 

teaching – the effect of ICT teaching activities in 

science lessons on students understanding of science 

ideas, University of London, kap. 6.6.

Referenslista 

Becta, 2009, Harnessing Technology Review 

2009 

http://publications.becta.org.uk/display. 

cfm?resID=41329 

Becta, 2009, The impact of digital technology – 

a review of the evidence of the impact of digital 

technologies on formal education 

http://publications.becta.org.uk/display. 

cfm?resID=41343 

CERI/OECD, 2010, Are the New Millenium 

Learners Making Their Grades? – Technology 

Use and Educational Performance in PISA 

http://www.nml-conference.be/wp-content/uploads/2009/09/Technology-Use-and-Educational- 

Performance.pdf 

Evaluation of Evidence-Based Practices in 

Online Learning, 2009, U.S Department of 

Education 

http://www2.ed.gov/rschstat/eval/tech/evidencebased-practices/finalreport.pdf 

Francesc Pedró, 2009, Is technology use related 

to educational performance – Evidence from 

PISA, OECD/CERI 

http://www.nml-conference.be/wp-content/uploads/2009/09/Technology-Use-and-Educational- 

Performance.pdf 

Hallerström, Tallvid, 2008, En egen dator i 

skolarbetet – redskap för lärande? 

http://www.falkenberg.se/download/1 

8.753fd2a71252137fdd880001149/ 

En+egen+dator+i+skolarbetet+- 

+redskap+f%C3%B6r+l%C3%A4rande.pdf 

Heeok Heo, 2009, ICT use and Educational 

Performance in Korea, Sunchon National 

University 

http://www.nml-conference.be/wp-content/uploads/2009/09/Heeok-Heo.pdf 

Hylén, Skarin, 2008, Framtidens utbildning i 

Norden- Samverkan och konkurrens i en globaliserad 

värld, Nordiska Ministerrådet 

http://www.norden.org/en/publications/publications/2008-553 

ITU, 2009, ITU-monitor 2009 – skolens digitale 

tilstand 

http://www.itu.no/filestore/Rapporter_-_PDF/ 

ITU_monitor09_web.pdf 

Nancy Law, 2007, Comparative international 

evidence on the impact of digital technologies 

on learning outcomes, a discussion paper for 

CERI/KERIS International Expert Meeting on 

ICT and Educational Performance in South 

Korea 2007, University of Hong Kong 

http://www.oecd.org/dataoecd/0/33/39482643.pdf 

Ramböll Management, 2006, E-learning 

Nordic 2006 

http://www.skolverket.se/sb/d/2369/a/13079 

Robert B. Kozma, 2008, Comparative Analysis 

of Politics for ICT in Education, SRI International, 

a part of the International Handbook 

on Information Technology in Primary and 

Secondary Education, 2008, Springer 

http://robertkozma.com/images/kozma_comparative_ict_policies_chapter.pdf 

Robert B. Kozma, 2005, Monitoring and 

evaluation of ICT for education impact – a 

review, utdrag från Monitoring and Evaluation 

of ICT in Education Projects - A Handbook for 

Developing Countries, 2005, InfoDew 

http://www.infodev.org/en/Publication.9.html 

Skarin, 2007, Effektivt användande av IT i 

skolan – analys av internationell forskning, 

Skolverket 

http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/30/78/ 

Rapport_webb.pdf 

Skarin, 2009, Tillgång, användning och 

kompetens kring IKT i skolan, Skolverket och 

föreningen Datorn i utbildningen 

http://www.diu.se/framlar/wp-content/uploads/2009/06/kompletterande-studie-kring-iktoch-skola-maj-2009-slutlig-version.pdf 

Skolverket, 2009, Redovisning av uppdrag om 

uppföljning av IT-användning och IT-kompetens 

i förskola, skola och vuxenutbildning 

http://www.skolverket.se/sb/d/203/a/16904 

Sylvia Hogarth et al, 2006, ICT in science 

teaching – the effect of ICT teaching activities 

in science lessons on students understanding of 

science ideas, University of London 

http://eppi.ioe.ac.uk/cms/LinkClick.aspx?fileticket 

=wiH96OGz1gY%3d&tabid=945&mid=2149&l 

anguage=en-US 

The Horizon report – 2010 edition, 2010, 

The new media consortium/Educause learning 

Initiative 

http://www.nmc.org/pdf/2010-Horizon-Report.pdf 


Varför en Teknikdelegation? 

Flera olika utvärderingar visar att svenska elevers kunskaper inom matematik och naturvetenskap 

försämrats under det senaste decenniet. Samtidigt har antalet ansökningar till 

högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar minskat de senaste fem åren. 

För att Sverige ska kunna fortsätta att vara en konkurrenskraftig industrination krävs att 

svensk teknik och industriproduktion ligger i internationell framkant. Vårt näringsliv, vår 

ekonomi och arbetsmarknad är beroende av att svensk forskning och innovationsförmåga 

ligger på internationell toppnivå. För att uppnå detta behövs välutbildade naturvetare, 

tekniker och ingenjörer med innovativa idéer och god problemlösningsförmåga. En hög 

utbildningsnivå inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknologi 

(ikt) ger Sverige konkurrensfördelar och är en förutsättning för ekonomisk 

tillväxt. 

Hur ska Teknikdelegationen 

arbeta? 

Teknikdelegationens arbete omfattar utbildningsväsendet från förskola till högskola och ska 

särskilt belysa skillnader ur genusperspektiv. Delegationen ska utreda dagens och framtidens 

situation och arbeta utåtriktat med att: 

Visa dagens och morgondagens behov och tillgång på naturvetare och tekniker 

Kartlägga och analysera dagens söktryck till utbildningarna, demografiska faktorer 

och arbetsmarknadens struktur och framtida behov. 

Stärka lärare och lärarutbildningen 

Ge förslag på hur lärare kan kompetensutvecklas och på hur pedagogiken bör utvecklas 

för att nå en mer problembaserad matematik-, naturvetenskap- och teknikundervisning. 

Öka samverkan mellan skola och arbetsliv 

Ge förslag på hur kunskapsutbytet mellan elever, lärare, skolledare och arbetslivet 

skulle kunna öka för att främja skolans och industrins utveckling. 

Genomföra en kampanj och stärka initiativ och projekt som syftar till att öka 

intresset hos barn och ungdomar 

Öka kunskapen om naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt antalet sökande 

till dessa genom en utåtriktad informativ kampanj riktad mot barn och ungdomar. Stödja 

verksamheter och ge förslag på hur arbetet med att öka intresset för matematik, 

naturvetenskap, teknik och ikt kan fortgå långsiktigt. 


Teknikdelegationen 

Ordförande 

Leif Johansson, Volvokoncernen 

Ledamöter 

Johan Ancker, Teknikföretagen 

Paula Bäckman, Balthazar Science Center 

Helen Dannetun, Linköpings universitet 

Anne-Marie Fransson, IT & Telekomföretagen, Almega 

Christer Fuglesang, ESA 

Karin Glader, Chalmers tekniska högskola 

Peter Gudmundson, Kungl. Tekniska högskolan 

Ursula Hass, Blekinge Tekniska Högskola 

Philip Kapper, Norra Real 

Maria Khorsand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 

Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer 

Camilla Modéer, Vetenskap & Allmänhet 

Björn O. Nilsson, Kungl. Ingenjörsvetenskaps akademien 

Anna-Maria Wiberg, Unga Forskare 

Teknikdelegationens kansli 

Teresa Jonek, huvudsekreterare 

teresa.jonek@education.ministry.se 

Tel: 08-405 41 01, 073-040 65 83 

Sara Karlsson, sekreterare 

sara.karlsson@education.ministry.se 

Tel: 08-405 50 15, 070-320 66 22 

Marika Göthlin, biträdande sekreterare 

marika.kallio-gothlin@education.ministry.se 

Tel: 08-405 58 29, 070-880 63 73 

Sofia Yngwe, kommunikatör 

sofia.yngwe@education.ministry.se 

Tel: 08-405 28 12 


Utgivare: Teknikdelegationen 

Karlavägen 102, plan 7 

103 33 Stockholm 

info@teknikdelegationen.se 

www.teknikdelegationen.se 

Rapport 2010:1 

isbn: 978-91-86321-04-8 

Grafisk form: Pidgin Group / Pelle Isaksson 

Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil 

via Teknikdelegationens hemsida www.teknikdelegationen.se

Teknikdelegationen har av regeringen fått uppdraget 

att kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft 

inom matematik, naturvetenskap, teknik och 

informations- och kommunikationsteknologi (IKT). 

Vidare ska delegationen arbeta med att öka intresset 

för högskoleutbildningar inom dessa områden med 

ett särskilt fokus på flickors och kvinnors intresse. 

Teknikdelegationen är sammansatt av representanter 

främst från olika delar av näringslivet samt 

universitets- och högskolevärlden. 

Teknikdelegationens arbete beräknas pågå i ett och 

ett halvt år och leda fram till ett betänkande som 

ska överlämnas till högskole- och forskningsministern 

våren 2010. 

Läs mer på Teknikdelegationens hemsida 

www.teknikdelegationen.se

Framtidens lärande, i dagens skola? - Skolverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?