Freud i den radikala samhällsdebatten
Freud i den radikala samhällsdebatten
Freud i den radikala samhällsdebatten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
8<br />
hällslivet kan lösa eller i alla fall mildra konflikten. 27 Men förhoppningen är ytterligt nedto-<br />
nad och <strong>den</strong> argumentation författaren lägger fram ger vid han<strong>den</strong> att människan som sam-<br />
hällsvarelse universellt sett måste ge upp en stor del av möjligheten till personlig tillfredsstäl-<br />
lelse.<br />
<strong>Freud</strong>s teorier har i stor utsträckning kommit att revideras inom <strong>den</strong> psykoanalytiska rörel-<br />
sen. I generationen efter <strong>Freud</strong> inom <strong>den</strong> psykoanalytiska traditionen låg betoningen i hög<br />
grad på <strong>den</strong> vuxne indivi<strong>den</strong>s sociala relationer och möjlighet till en framgångsrik och kärleksfull<br />
tillvaro i ett dynamiskt samhälle, medan <strong>Freud</strong> snarare betonade indivi<strong>den</strong>s inre splittring<br />
och samhällets statiska, ofrånkomligt repressiva natur. 28<br />
<strong>Freud</strong> och arbetstvånget<br />
<strong>Freud</strong> konstaterar alltså att människans liv handlar om en avvägning mellan kärlek och nödvändighet.<br />
Eros inverkan märks genom att människan bildar familjer och allt större gemen-<br />
skaper medan Ananke främst handlar om nödvändigheten av arbete, av ekonomisk försörjning.<br />
Den mänskliga civilisationen kräver arbetstvång och bortträngning av drifter. 29 Arbete<br />
kräver samarbete mellan grupper av människor och ett undertryckande av indivi<strong>den</strong>s instinkter.<br />
Så har enligt <strong>Freud</strong> varit fallet sedan civilisationens gryning.<br />
<strong>Freud</strong> konstaterar, i en av få passager i Vi vantrivs i kulturen som uttryckligen berör arbetslivet,<br />
att fokus på det dagliga arbetet, om det är fritt valt utifrån egen fallenhet, kan vara en<br />
god livsstrategi för många människor, men en naturlig motvilja mot arbete gör att majoriteten<br />
av människorna ser arbetet som ett nödvändigt ont snarare än en möjlig väg till lycka, vilket i<br />
sin tur skapar stora sociala problem. 30<br />
Arbetet ger enligt <strong>Freud</strong> människan en säker plats i en del av verkligheten och i samhället<br />
och <strong>Freud</strong> betonar möjligheten för indivi<strong>den</strong> att inom ramen för det dagliga arbetet undan-<br />
tränga en hel del libidinöst driftsinnehåll, som exempelvis narcissism, aggressivitet eller erotiska<br />
impulser. 31<br />
I <strong>Freud</strong>s driftpsykologi finns det således en grundläggande motsättning mellan människans<br />
instinkter och arbetstvånget, men genom sublimering av driftsinnehåll tycks <strong>Freud</strong> hävda att<br />
en hel del yrken kan erbjuda indivi<strong>den</strong> en möjlighet till viss tillfredsställelse. Den största svå-<br />
27 Ibid., s 106<br />
28 Herbert Marcuse, Eros and Civilization (1955), rev utgåva (Boston, 1966)<br />
29 <strong>Freud</strong>, The Future of an Illusion, s 10.<br />
30 <strong>Freud</strong>, Vi vantrivs i kulturen, s 35-36 (not)<br />
31 Ibid.