Freud i den radikala samhällsdebatten

Recommendations

Info

18 mest fascinerande företeelsen” i samtiden. 82 Dess potentiella farlighet illustrerar Stolpe med exempel från den samtida politiska utvecklingen i Tyskland och Italien, där antiintellektuella och primitivistiskt handlingsinriktade politiska rörelser vann terräng. Stolpe tycks samtidigt känna en viss samhörighet med den kulturradikala rörelsen. Han intar närmast en medlande roll mellan den nya generationens ambition att göra upp med förljugenheten och de mer konservativa försvararna av traditionella kulturvärden. Stolpe framhåller samtidens kulturradikaler och livsdyrkare som representanter för en ”ny saklighet” som med rätta belyser tidigare undangömda frågor och problem, men han betonar samtidigt att högre andliga och personliga värden riskerar att förflyktigas om man strävar efter en ”alltför stor saklighet”. 83 Stolpe vill betona att det finns viktiga livsvärden vid sidan av sinnesextas och oinskränkt livsdyrkan - livet handlar även om viljekraft, behärskning och uppoffrande strä- van. 84 Även Ebbe Linde diskuterade begreppet primitivism i en artikel i Clarté vid mitten av 1930-talet och i artikeln blir det tydligt att Ebbe Linde själv ställde sig bakom en viss form av primitivism. Han framhåller i artikeln att primitivism tycks vara en modern skräpkorg dit man slänger allt möjligt, som man inte tycker om - termen används som ett sätt att stämpla mot- ståndaren som en kulturfiende. 85 Men enligt Ebbe Linde är de nya vetenskapliga insikter som Freuds lära uppdagat snarast motsatsen till primitivisering, även om insikterna gäller primitiva ting. Ebbe Linde ställer sig bakom en variant av primitivism som innefattar en kritik av ”maskiniseringen” av människan och ett hävdande av behovet av ett mer dynamiskt, mer brinnan- de sätt att leva. Ebbe Linde konstaterar att kritikerna mot den här typen av primitivism främst kommer från politiskt radikalt håll, från kollektivistiska och kommunistiska maskinromanti- ker som menar att tekniken ska fylla alla mänskliga behov. 86 Ebbe Linde vill se ett framtida samhälle där den moderna tekniken samspelar med människans inre behov. Framtidsmålet är att alla människor förutom trygghet ska kunna erbjudas det rörliga livet, med frihet och livs- rytmik. 87 Målet är att skapa en frihet åt alla, ”ej utan, men trots och tack vare tekniken”. Ebbe Linde menar att det här inte handlar om någon romantisk utopi, utan ett framtidsmål som måste hållas upp om utvecklingen inte ska spåra ur. 82 Stolpe, s 89 83 Ibid, s 94f 84 Ibid., s 100 85 Ebbe Linde, Primitivism, Clarté 11 (1935), s 12, 15 86 Ibid., s 18. Ebbe Linde kallar den variant av primitivismen som han ställer sig bakom för den ”maskiniseringskritiserande (’nomadistiska’) riktningen”. 87 Ibid., s 18
19 Även läkaren Pehr Henrik Törngren hör till de samhällsdebattörer som under 1930-talet fö- respråkar en mer socialt engagerad psykoanalys - en psykoanalys som inte tvekar inför upp- giften att ta sig an aktuella sociala ämnen. I sin essä Psykoanalys och samhälle från 1933 hänvisar Törngren flitigt still såväl Freuds kulturkritiska skrifter som till Wilhelm Reich. I likhet med Ebbe Linde skriver Törngren hoppfullt om ett framtida samhälle där arbetsförhål- landena anpassats i enlighet med den oneurotiske människans sätt att fungera. Pehr Henrik Törngren bör nog tveklöst inrangeras bland kulturradikalerna i debatten. Han förespråkar i likhet med Ebbe Linde en slags psykologisk ingenjörskonst - Törngren vill alltså reformera samhället med psykoanalysen som grund. Psykoanalys och samhälle publicerades i kulturtidskriften Spektrum, en avläggare till tidskriften Clarté som startades 1931 med Karin Boye, Erik Mesterton och Josef Riwkin som redaktörer. Tidskriften publicerade i början av 1930-talet en rad artiklar om psykoanalys och översatte bland annat bidrag från Wilhelm Reich, Erich Fromm och Anna Freud. 88 Ivar Harrie har på ett träffande sätt beskrivit den bild som pryder omslaget till det nummer där Törngrens artikel publicerades. Titelbilden visar en badstrand framför ett industrisamhälle, som enligt Harrie är ”luftigt och vitglänsande och strängt nysakligt byggt – hur avenyerna, parken och stranden ska undgå att bli nedsotade bör man inte fråga om”. 89 Bilden tycks väl vald för att illustrera den tilltro till framtiden som Törngren ger uttryck för i artikeln. Törngren beskriver i Psykoanalys och samhälle hur psykoanalysen i samtiden börjat få genomslag i diskussionen kring reformer av straffrätt och kriminalvård, pedagogik och sexual- uppfostran, och han ordinerar en långsiktig kollektiv psykoanalys för att komma tillrätta med den sociala neurosen. Det handlar om att med psykoanalys som motmedel sakta men säkert under de kommande generationerna sanera den sjuka miljön. 90 Törngren menar att individen måste avrusta och överge sin krampaktiga vana att ställa krav på sig själv, vilket i själva verket är något fåfängligt och i Törngrens ögon till och med något ont. 91 Överjaget utgör det ondskefulla enligt Törngrens sätt att se, det som vänder upp och ner på världen. Det är överjaget som enligt Törngren får oss att ställa orimliga prestationskrav på oss själva vilket medför att vår lidelse blir splittrad. Törngren menar att den västerländska livsstilen automatiserar fel avsnitt av tillvaron, ”vi mekaniserar känslolivet och kärleken och 88 Leif Longum, Psykoanalysen og kulturradikalismen, Freud og Reich i skandinavisk kulturkamp 1920-1940, i Bertil Nolin (red), Kulturradikalismen – det moderna genombrottets andra fas, 1993, s 32 89 Ivar Harrie, Drömmen om badstranden, i Tjugotalet in memoriam (Stockholm, 1936), s 218 90 Pehr Henrik Törngren, Psykoanalys och samhälle, (Stockholm, 1933), s 48-51 91 Ibid., s 36f
Page 1 and 2: Freud i den radikala samhällsdebat
Page 3 and 4: Innehåll Inledning 2 Freuds kultur
Page 5 and 6: 3 marxister som verkade från 1920-
Page 7 and 8: 5 omedvetna har oacceptabla önskni
Page 9 and 10: 7 terar att den civiliserade männi
Page 11 and 12: 9 righeten att övervinna torde var
Page 13 and 14: 11 spalter från och med slutet av
Page 15 and 16: 13 man som en förklaring till häm
Page 17 and 18: der kriget. Som exempel kan nämnas
Page 19: 17 saker; till sist är man framme
Page 23 and 24: 21 rie kritiserar dessutom Törngre
Page 25 and 26: Eros och civilisation 23 I Eros och
Page 27 and 28: 25 har människan som arbetskraft e
Page 29 and 30: 27 talt automatiserade samhället e
Page 31 and 32: Käll- och litteraturförteckning 2

Freud i den radikala samhällsdebatten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?