Freud i den radikala samhällsdebatten
Freud i den radikala samhällsdebatten
Freud i den radikala samhällsdebatten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
10<br />
idéer om driftförsakelsens och bortträngningens skadliga effekter. 35 Bland kulturradikaler<br />
fanns idéer om driftbejakande som en väg till såväl individuell som samhällelig lycka. 36 Vid<br />
<strong>den</strong> här ti<strong>den</strong> figurerar dessutom många reformivrare i <strong>samhällsdebatten</strong>, inte minst med anknytning<br />
till socialdemokratin. En vanlig utgångspunkt var att såväl <strong>den</strong> yttre miljön som<br />
människans driftsliv skulle befrias från gamla instängda och oförnuftiga seder. 37 Sven Stolpe<br />
är i sin skrift från början av 1930-talet kritisk till det som han ser som en primitivistisk sexualmoral<br />
och konstaterar att psykoanalysen vunnit sitt järngrepp om <strong>den</strong> allmänna uppfattningen<br />
i bland yngre människor i samti<strong>den</strong>, särskilt i synen på sexualiteten som livets kärna ur<br />
vilken allt kan härledas. 38<br />
De svenska kulturradikalerna under 1920- och 30-talen förvaltade ett idégods från de <strong>radikala</strong><br />
strömningarna på 1880-talet. I likhet med åttiotalsradikalismen hade mellankrigsradikalerna<br />
en ambition att framlägga avslöjan<strong>den</strong> av humbug och förljugenhet, att blottlägga förlegade<br />
myter och verka för ett nytt, demokratiskt samhälle byggt på vetenskaplig grund. 39 Den<br />
mest livaktiga grupperingen startade 1924 tidskriften Clarté. Tidningen var politiskt oberoen-<br />
de, men de flesta i kretsen var uttalade socialister. Idémässigt kombinerades teorier och argument<br />
hämtade från olika traditioner - marxism, positivism, behaviorism och psykoanalys är<br />
några av de mest framträdande. Ett huvudideal tycks ha varit att ge röst åt <strong>den</strong> fristående kritikerns<br />
rationella argumentation mot förljugenhet. Kritiken var särskilt riktad mot <strong>den</strong> härs-<br />
kande religionen och vad som beskrevs som ett ”borgerligt själsliv”. 40 Den freudianska civilisationskritiken<br />
introducerades i tidskriften i slutet av 1920-talet. Tidningen publicerade Karin<br />
Boyes recension av En illusion och dess framtid 1928 och Vi vantrivs i kulturen recenserades<br />
i Clarté redan 1930, ett par år innan skriften gavs ut i svensk översättning. 41<br />
<strong>Freud</strong>omarxisterna<br />
Det förefaller som om de svenska kulturradikalerna vid slutet av 1920-talet och början av<br />
1930-talet var ganska tydligt influerade av de tyska freudomarxisterna. 42 Framträdande freudomarxister<br />
som Wilhelm Reich och Siegfried Bernfeld förekommer ganska flitigt i Clartés<br />
35 Crister Skoglund, Kulturradikalismen – arvet och förnyelsen, i Kulturradikalismen – det moderna genombrottets<br />
andra fas (Stockholm, 1993), red. Bertil Nolin, s 120<br />
36 Ibid.<br />
37 Jfr, Franz Luttenberger, s 316f, 328f<br />
38<br />
Stolpe, s 41<br />
39<br />
Crister Skoglund, s 116-121<br />
40<br />
Ibid. och Gunilla Domellöf, Karin Boye och <strong>den</strong> revolutionära humanismen, i Bertil Nolin (red.), Kulturradikalismen<br />
– det moderna genombrottets andra fas (Stockholm, 1993), s 179<br />
41<br />
Tore Ekman, 1930, Obehaget i kulturen, Clarté nr 2 (1930), s 6-9<br />
42<br />
Jfr Luttenberger, s 317
Change language