Freud i den radikala samhällsdebatten

Recommendations

Info

22 utarbetandet av den så kallade ”kritiska” teori som var typisk för Frankfurtskolan. Känneteck- nande för skolbildningen är viljan att förstå enskilda samhälleliga fenomen utifrån deras betydelse för samhället som helhet, samtidigt som även de enskilda fenomenens historiska och individuella betydelse belyses. 103 Frankfurtskolans företrädare betraktar sig före kriget som arbetarklassens kritiska medvetande. I valet mellan det fascistiska barbari de såg i samtiden och den socialistiska revolutio- nen anslöt sig Frankfurtskolans företrädare till kampen för proletariatets intressen. 104 I samband med nazisternas maktövertagande tvingades Frankfurtskolans företrädare emigrera och verksamheten flyttades till Columbiauniversitetet i USA. Institutet flyttades tillbaka till Frankfurt efter Andra världskriget, men Herbert Marcuse stannade kvar i USA. Under Andra världskriget var Marcuse involverad i den amerikanska underrättelsetjänstens kamp mot nazismen, efter kriget var han verksam vid flera amerikanska universitet. 105 Han var även verksam som skribent i anti-stalinistiska tidskrifter, men tycks själv ha betraktat sig som ortodox marxist under hela sin aktiva karriär. 106 Marcuse blev i slutet av 1960-talet och det tidiga 1970-talet medialt uppmärksammad som en stark inspiratör för många inom den radikala studentrörelsen. Men i vissa avseenden stod han närmare sina kritiker än sina anhängare, då han ställde sig tveksam till de politiska mål om revolutionärt maktövertagande som florerade bland beundrarna. Efter Andra världskriget försköts Frankfurtskolans intresse från klassisk marxistisk analys till förmån för ett mer kulturteoretiskt och filosofiskt angreppssätt, där samtidsfenomen som masskommunikation och teknologi ställdes i centrum. 107 Skolbildningens företrädare gick från en kritik av den politiska ekonomin till ideologikritik, från kritik av kapitalismen till kritik av det teknokratiska samhället. 108 Frankfurtskolans företrädare intresserade sig redan i början av 1930-talet för psykoanalytiska teorier, men det dröjde till mitten av 1950-talet innan Marcuse blev den förste inom Frankfurtkretsen att fullt ut förena Freud med den kritiska teorin i en samhällsanalys. 109 Marcuse gör i Eros och civilisation (1955) ett försök att tolka Freuds kulturteori utifrån en marxistiskt färgad samhällsanalys, men utan att explicit hänvisa till marxismen. 103 Ibid., s 113f 104 Kalleberg, s 115 105 Kalleberg, s 114 106 Stanley Aronowitz, The unknown Herbert Marcuse, Social Text 58, 17: 1 (1999), s 133f 107 Thyssen, s 122f 108 Kalleberg, s 119 109 Thyssen, s 122
Eros och civilisation 23 I Eros och civilisation uttrycker Marcuse en tilltro till möjligheten att den mänskliga civilisationen kan utvecklas på sådant sätt att människans drifter kan tillfredsställas, att individens och samhällets behov kan sammanfalla. Det kan förefalla märkligt att Marcuse främst grundar sin optimistiska framtidsvision utifrån en närläsning av Freud, i synnerhet utifrån Freuds civilisationskritik, som inte på något oproblematiskt sätt låter sig förenas med utopiska visioner. Marcuse och andra företrädare för Frankfurtskolan vände sig till Freud för att förklara varför den alienerade mänskligheten ännu inte lyckats uppnå befrielse genom sina upprorsförsök, samtidigt som man höll fast vid vikten och möjligheten av en radikal förändring av människans livsvillkor i samhället. 110 I Eros och civilisation accepterar Marcuse, till skillnad från exempelvis Wilhelm Reich och andra freudomarxister, Freuds teorier angående människans vantrivsel i civilisationen. Marcuse menar att större delen av de produktiva sysslor som erbjudits individen i den mänsk- liga civilisationens historia har inneburit ett smärtsamt, miserabelt och i grunden alienerat arbete, ett slags arbete som tvingats på individen av livsnödvändighet och som knappast varit förenligt med individens behov. 111 Här delar Marcuse till stora delar Freuds analys av människan i spänningsfältet mellan Eros och Ananke, mellan kärlek och nödvändighet, lustprinci- pen och realitetsprincipen. Marcuse menar i likhet med Freud att det livsnödvändiga arbetet innebär en avsexualisering av individen, en förvandling av den driftsstyrde individen till ett effektivt arbetsredskap. Men det är också tydligt att Marcuse till viss del lånat sin syn på arbetet från Marx, kanske i synnerhet den syn på arbete som Marx ger uttryck för i det postumt utgivna verket Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin (”Grundrisse”). 112 Marx betraktade i sina tidigare skrifter människans arbete som nära förbundet med människans självförverkligande, men i Grundrisse ser Marx snarare arbetet som ett nödvändigt ont som bör inskränkas så mycket som möjligt. I sina tidiga skrifter förespråkar Marx frigörelse genom arbete, i Grundrisse är målet snarare att i möjligaste mån åstadkomma en frigörelse från arbete, genom att minimera den dagliga arbetstiden för industriarbetarna. 113 Marx framhåller i Grundrisse att en sänkning av arbetstiden utvecklar människan men även gör henne mer produktiv. Mer fritid ger männi- 110 Howard L Kaye, Was Freud a Medical Scientist or a Social Scientist? Sociological Theory, 21:4 (2003), s 378 111 Herbert Marcuse, Eros and Civilization (Boston, 1966), s 85 112 Karl Marx, Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin (1953), sv. övers. (Lund, 1971). Verket utgörs av anteckningar som Marx huvudsakligen författade mellan 1857-58. 113 Thyssen, s 138
Page 1 and 2: Freud i den radikala samhällsdebat
Page 3 and 4: Innehåll Inledning 2 Freuds kultur
Page 5 and 6: 3 marxister som verkade från 1920-
Page 7 and 8: 5 omedvetna har oacceptabla önskni
Page 9 and 10: 7 terar att den civiliserade männi
Page 11 and 12: 9 righeten att övervinna torde var
Page 13 and 14: 11 spalter från och med slutet av
Page 15 and 16: 13 man som en förklaring till häm
Page 17 and 18: der kriget. Som exempel kan nämnas
Page 19 and 20: 17 saker; till sist är man framme
Page 21 and 22: 19 Även läkaren Pehr Henrik Törn
Page 23: 21 rie kritiserar dessutom Törngre
Page 27 and 28: 25 har människan som arbetskraft e
Page 29 and 30: 27 talt automatiserade samhället e
Page 31 and 32: Käll- och litteraturförteckning 2

Freud i den radikala samhällsdebatten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?