Freud i den radikala samhällsdebatten

Recommendations

Info

12 som gärna härstammade från antingen Freud eller Adler – eller från bägge två, ty samman- blandning och förvandling undgicks ingalunda”. 48 Tore Ekman, psykoanalytiker och pionjär inom den svenska Clartérörelsen, introducerar ”Arbetarrörelsens psykologer” för Clartés läsekrets i en artikel som publicerades i november 1928. Till arbetarrörelsens psykologer räknade Ekman den belgiske socialisten Hendrik de Man och Siegfried Bernfeld. Tore Ekman framhåller i artikeln att arbetarrörelsens psykologiska tillstånd till stor del utmärks av hatiska känslor riktade mot arbetsgivare och mot över- klassen, och han redogör för de Mans lära om det till arbetarklassen tillhörande mindervär- deskomplexet. Hendrik de Mans idéer tycks här vara starkt influerade av Alfred Adler, som gav mindervärdeskänslan en betydande roll i individens själsliv och som till skillnad från Freud postulerade existensen av en självbevarelsedrift. 49 Hendrik de Man hävdar, enligt Tore Ekman, att mindervärdeskänslan uppstår ”genom att industriarbetarens levnadsomständigheter avstänga honom från en rad driftsbestämda eller vanemässiga behov och leda till en kronisk hämning av självhävdelsedriften”. 50 Tore Ekman betonar att det finns två olika läger bland arbetarrörelsens psykologer – de som delar de Mans synpunkt att proletariatet måste förborgerligas innan det kan förverkliga socialismen, och de som i likhet med Siegfried Bernfeld ogillar proletärernas behov av att härma allt borgerligt. 51 Tore Ekman går här på Bernfelds linje och menar att arbetarklassen internaliserar de borgerliga idealen redan i hemmet och i skolan. För att motverka detta föreslår Tore Ekman att de socialistiska organisationerna skapar ett parallellt utbildningssystem där undervisningen ska vara lika uttalat klassbetonad som den är omedvetet eller outtalat i de officiella läroanstalterna. 52 I november 1929 fortsätter Tore Ekman sin diskussion angående Arbetarklassens psykologiska läge i Clarté. I den här artikeln söker artikelförfattaren efter svar på ”av vilken natur och styrka de faktorer äro, som hämma arbetarklassens väg till makten”. 53 Arbetaren befinner sig enligt Ekman i en lika ambivalent situation gentemot arbetsgivaren som Freud menade att sönerna gjorde i förhållande till urfadern. ”Hur gynnsamma alltså de yttre förutsättningarna för en revolt kan se ut, förefinnes alltid risken, att arbetaren ryggar tillbaka för en resning mot fäderna, som hans omedvetna tillskriver större makt än de i verkligheten äga”. Detta ser Ek- 48 Ivar Harrie, Ung Generation! i Tjugotalet in memoriam (Stockholm, 1936), s 105 49 Luttenberger, s 69 50 Tore Ekman, Arbetarrörelsens psykologer, Clarté nr 10 (1928), s 3 51 Ibid., s 4 52 Ibid., s 5 53 Tore Ekman, Arbetarklassens psykologiska läge, Clarté, nr 10 (1929), s 12.
13 man som en förklaring till hämningen av arbetarklassens aggressiva impulser och samhällets i grunden konservativa natur. 54 Efter ovanstående freudianskt influerade resonemang förstärker Tore Ekman argumentationen med hjälp av Wilhelm Reich och dennes antaganden om att arbetarklassens sexualliv generellt är mindre hämmat än medelklassens, och att detta i sin tur kan förklara massornas politiska passivitet - deras energier urladdas istället för att omsättas i sysselsättningar av mer sublimerad art. Tore Ekman återvänder sedan till Freud när han spekulerar i att arbetarklassens kroppsarbete urladdar driftsspänningar grundligare än ämbetsmannens skrivarbete, vilket gör att arbetarklassen generellt sett är mindre neurotisk och alltså lider mindre av den freudianska formen av vantrivsel. Ekman menar vidare att det dåliga samvete som enligt den freudianska teorin följer av undanträngda drifter är ett privilegium för de overksamma skrivbordsmänniskorna medan mer handlingskraftiga naturer är benägna att överse med egna och andras försyndelser. 55 I Tore Ekmans artiklar kombineras alltså olika psykoanalytiska teorier för att bringa klar- het i de psykologiska mekanismer som upprätthåller klassamhället. Samtidigt finns det en tydlig ambition att argumentera för en förändring av samhället genom politiska reformer, där psykoanalysen inte bara förklarar arbetarrörelsens psykologiska läge utan även kan användas som ett instrument för samhällelig förändring. Ett belysande exempel på hur kulturradikalerna använde psykoanalysen i argumentationen för samhälleliga reformer ges i en serie artiklar i Clarté under 1930 där akademikern och skribenten Ebbe Linde beskriver hur arbetslivet kan reformeras med hjälp av vad han benämner som ”psykologisk ingenjörskonst”. Enligt Ebbe Linde har en stigande specialisering gjort arbetsprocessen för den enskilde mindre driftsadekvat än tidigare. 56 Ebbe Linde beskriver hur Taylorsystemet rationaliserat industriarbetet och han ser en hel del förtjänster i systemet, men framhåller samtidigt att systemet inte tar hänsyn till de individuella skillnaderna i psykisk och fysisk konstitution. 57 Ebbe Linde påpekar att lönen inte är motivation nog för arbetaren och att det därför inte går att locka med höga löner för att nå ökad effektivitet. Istället lyfter Linde fram hur den psykologiska vetenskapen kan användas för att motivera arbetskraften genom att uppmuntra lagkänslan och drifterna. Inte minst viktigt är det att driften till ägande tillgodoses. Ebbe Linde går så långt att han hävdar att full effektivitet knappast kan erhållas med mindre än att arbetarna identifierar sig med arbetsplatsen, till den grad att de upplever att de gemen- 54 Ibid., s 13 55 Tore Ekman, Arbetarklassens psykologiska läge, Clarté, nr 10 (1929), s 14. 56 Ebbe Linde, Psykologisk ingenjörskonst, Clarté nr 6-7 (1930), s 18-19 57 Ebbe Linde, Psykologisk ingenjörskonst, Clarté nr 2 (1930), s 13
Page 1 and 2: Freud i den radikala samhällsdebat
Page 3 and 4: Innehåll Inledning 2 Freuds kultur
Page 5 and 6: 3 marxister som verkade från 1920-
Page 7 and 8: 5 omedvetna har oacceptabla önskni
Page 9 and 10: 7 terar att den civiliserade männi
Page 11 and 12: 9 righeten att övervinna torde var
Page 13: 11 spalter från och med slutet av
Page 17 and 18: der kriget. Som exempel kan nämnas
Page 19 and 20: 17 saker; till sist är man framme
Page 21 and 22: 19 Även läkaren Pehr Henrik Törn
Page 23 and 24: 21 rie kritiserar dessutom Törngre
Page 25 and 26: Eros och civilisation 23 I Eros och
Page 27 and 28: 25 har människan som arbetskraft e
Page 29 and 30: 27 talt automatiserade samhället e
Page 31 and 32: Käll- och litteraturförteckning 2

Freud i den radikala samhällsdebatten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?