Fristad - RFHL

More documents

Recommendations

Info

S Special: BRUKARRÅD Varför ska man vara nykter och drogfri för att få komma in på avgiftning? frågar sig Seppi Nowotny, Länkarna i Eskilstuna. Ja, det fi nns många frågor att kämpa för när det gäller beroendevården runt om i landet. – Nu är det dags att med samlade krafter kräver infl ytande och sätter press på politikerna att inte köra över våra grupper i planeringen! I brukarrådet i Eskilstuna har man fått nog av artighetsmöten med politiker och tjänstemän. Att bara snacka räcker inte när vården blir sämre, samtidigt som missbruket ökar. – Nu talas det om brukarinfl ytande som aldrig förr, men det får inte stanna vid tomma ord. Vi i brukarorganisationerna har kunskapen och erfarenheten, det är dags att vi tar strid så att man lyssnar på oss på riktigt! Seppi är Länkarnas representant i Eskilstunas stora brukarråd sedan starten för tjugo år sedan och har jobbat med missbruksvård i staden lika länge. I brukarrådet har ortens ideella krafter samlats under årens lopp, idag har man mer än tio medlemsorganisationer. Träffarna sker en gång i månaden, kommunen har tagit på sig att vara sammankallande. Ändå har arbetet tappat fart. – Just nu är det tungt. Man lyssnar inte på oss – det är som att köra huvudet i väggen. Vi kommer att kämpa för att klara det här – och det kräver att vi jobbar målinriktat för våra rättigheter. Att reda ut spelreglerna. Att sätta press på politikerna igen – de som var så angelägna om att vara med förut lyser med sin frånvaro. – Det måste vara mindre snack och mera verkstad. Att få styrfart på ett brukarråd är inte alltid så lätt. Just i Eskilstuna startade det på den gamla ”landstingstiden” när sjukvården fortfarande hade huvudan- ”Det måste vara mindre snack och mera verkstad. svaret för missbruksvård. – Då träffades vi regelbundet uppe på lasarettet, då de hade avgiftning: Vi hade hört om olika behandlingsmetoder. Vi ville också att man bättre skulle följa upp från soc vad som hände med dem som skrevs ut från avgiftningen. – På den tiden lyssnade man på oss. Det blev i många fall som vi ville. Socialt stöd uteblev Men så kom neddragningarna. Avgiftningen lades ner. ”Öppenvård” blev den nya modellen, också för avgiftning. Kommunerna skulle ta över, med mindre pengar i kassan. De öronmärkta statsbidragen för missbruksvård drogs ner eller försvann. Metadon och Subutex blev en allt vanligare lösning, men det sociala stödet till de som var i ”programmet” uteblev. – ”Program”, fnyser Seppi. Här i Eskilstuna är det inget program! De får sin medicin och sedan går de hem. Om de har något hem att gå till. Det är en mörk bild som känns igen på många håll i landet. – Nu har vi snart inte något kvar – bara privata behandlingshem. För att få komma dit krävs det planering och uppbackning från kommunen. Och så fi nns beroendecentrum, där landstinget och kommunen ska samarbeta. – Det kan ju låta som om det fi nns att välja på. Men det funkar inte i verkligheten. Beroendecentrum till exempel, ger i princip bara urinprovskoll på tunga missbrukare som ska få Subutex. Kontroll har ersatt stöd. – Ja, och så säger man att det fi nns två platser på psykavdelningen på Mälarsjukhuset, men för att komma in måste man blåsa noll eller vara drogfri. Hur är det tänkt!? Har slutat lyssna Det är inte svårt att förstå att man vill ändra på saker i Eskilstuna. Men idag lyssnar man inte på oss längre, säger Seppi: – De öppnade beroendecentrum utan att överhuvudtaget fråga oss hur vi tyckte att det skulle kunna se ut. Här fi nns inte en enda sängplats för den som behöver ligga inne för avgiftning. – Och sedan kommer de på mötena med oss från högsta chefsnivå, informerar oss om läget och slår dövörat till. Och dricker kaffe. Vi vill inte ha fl er artighetsmöten! Nu ska man jobba för att få in politikerna på sina möten igen. Nämnderna måste förstås vara med! – Får inte politikerna rätt information så kan man inte rätta till saker och ting. De högsta som sitter med från kommunens tjänstemannasida idag verkar inte vidarebefordra våra synpunkter till politikerna. Förstår man inte att det fi nns en massa kunskap i de här grupperna som samlas? Eller vågar man inte vidarebefordra vår kritik? frågar sig Seppi: 18 oberoende 3/2008
– Istället slår man sig för bröstet och säger att vi har en djävla bra vård, men resultatmässigt händer det inte ett skit, det blir värre. Kritiken från oss tas personligt av chefer. Förstår man inte vikten av brukarinfl ytande? – Vi vill att man erkänner oss som resurs och kompetens, inte klappar oss på huvudet. För att komma dit behöver vi att brukarorganisationer nu gå samman i kraven på tydligare spelregler. 4 1 Individnivå 1När individen själv deltar i planering och val av vård (lagstadgat i både Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen). Individnivå 2Verksamhetsnivå När brukare av en viss institutions eller kliniks verksamhet deltar i planering, skötsel eller utvärdering av den vård som ges. Också personer som företräder brukare eller anhöriga, som själva inte är patienter eller klienter i vården, kan ibland erbjudas att delta i brukarråd på verksamhetsnivå. Det här blir allt vanligare i psykiatri och äldrevård. Det kan bli knepigt inom viss missbruksvård – för att bli verkningsfullt krävs det att man har längre kontakt med vården än vad som är fallet på till exempel en avgiftningsavdelning. Däremot kan det bli viktigt om man har metadon eller subutex eller har läkemedelsberoende som behöver längre kontakt med vården. Det kan också vara en väg att påverka socialtjänsten om man behöver längre rehabilitering. Vi ser på många oberoende 3/2008 Seppi formulerar de viktigaste målen: Att kommunen tar ansvar. Att landstinget tar med brukarna i planeringen. Att vi får klarare regler för brukarinfl ytande. Att vi inte accpeterar att missbruksvården så ofta kommer i skymundan för annan vård. Hur kan det få vara så när vi är så många hundratusen som är beroende av att vården fungerar? frågar han sig. – Om du lägger alla anhöriga till siffrorna för dem vars livs- håll att kommunerna vill ha brukarråd också när det gäller missbruksvård, även om ingen lag fi nns att hänvisa till. Infl ytandet på verksamhetsnivå kan se olika ut: det kan handla om att kunna påverka den dagliga verksamheten på till exempel en enskild avdelning eller ett behandlingshem. Eller att ingå i en samrådsgrupp med representanter för klinikledningen, eller till och med sitta med i styrgruppen för en klinik. 3Strukturnivå – eller systemnivå – i landsting och kommuner En viktig nivå för oss att arbeta på. Representanter för brukar- och frivilligorganisationer deltar i planering, utförande eller utvärdering av vården inom det geografi ska område där vi är verksamma. Det kan handla om att vi på eget initiativ bildar ”brukarråd” i syfte att få en kontinuerlig dialog med politiker. Men också med anställda inom kommun och landsting. Här kan vi föra fram synpunkter och åsikter kvalitet hänger på en fungerande missbruksvård, så är det säkert en tredjedel av folket som är berörda. Vi kan inte vänta på fl er utredningar – vi vet vad som behövs! – Alldeles för många människor dör när det fungerar så illa som det gör idag. Samhällets kostnader och människors lidande skenar iväg. Vi måste sätta oss vid bordet och prata samma språk. Och det gäller på alla fronter, på alla håll i landet. Camilla Svenonius olika nivåer av brukarinfl ytande baserade på våra erfarenheter från ”fältet”, och sätta tryck på att våra gruppers intressen tillvaratas i planering, utförande och uppföljning av den vård som står till buds lokalt. Genom brukarråd, där olika organisationer fi nns representerade men jobbar gemensamt i viktiga sakfrågor kan vi också väcka debatt och föra upp nya frågor på den politiska dagordningen. 4På riksnivå Brukarinfl ytande på systemnivå fi nns förstås också på riksplanet – där vi genom våra riksorganisationer kan delta i remissförfarande inför politiska beslut eller till exempel ”riksdagshearings”. Flera statliga myndigheter har egna brukarråd. 19
Page 1 and 2: Lyckopiller dödar sexlivet Varanna
Page 3 and 4: Läkemedelsberoende - ett folkhäls
Page 5 and 6: ter höll på ders livet Historien
Page 7 and 8: RUBBAD SÖMN Anders låg i sängen,
Page 9 and 10: Dagabstinens av sömnpillret - SÅ
Page 11 and 12: NEDTRAPPNING ”Redan utjämningen
Page 13 and 14: ”INGA FLER KAFFEREP! VI VILL PÅV
Page 15 and 16: I Linköping vann frivilligorganisa
Page 17: oberoende 3/2008 ” NU VILL VI VAR
Page 21 and 22: På en avdelning på fängelset i N
Page 23 and 24: Projektet är en chans för dem, ma
Page 25 and 26: OTILLRÄCKLIG SATSNING PÅ PSYKIATR
Page 27 and 28: er i pannan” på rättspsyk. Elle
Page 29 and 30: ”Priset man får betala” Det ä
Page 31 and 32: kvinnojour. handlats hur många gå
Page 33 and 34: att alla ska med?” och om hjälpa
Page 35 and 36: met inte särskilt mycket. Varken m
Page 37 and 38: ”De flesta som använder droger
Page 39 and 40: SÄLJ DITT TJUV- GODS! Är du intag

Fristad - RFHL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?